Vinter-OS sålt till Korea

Nu har man gett/sålt Vinter-OS 2018 till Korea, istället för att låta spelen gå till Europa där de hör hemma. Jag är mäkta trött på hur utomeuropeer ska vara med och delta i våra urgamla vintersporter. Varför kan inte koreanerna hitta på sina egna sporter och dra igång sina egna OS och tävla där? Inga europeer vill förresten se några kineser, koreaner eller afrikaner åka skidor eller skridsko!

Vi vill ha våra fina gamla vinterspel för oss själva. Att en massa utombölingar är med förstör ju bara för oss, dem vintersporterna tillhör. Ju fler utombölingar som deltar, desto mindre medaljer till oss! Inget bra med det mao.

Det värsta är dock att utombölingarna, och då snackar jag främst om kineserna, inte är intresserade av vintersport och aldrig heller varit intresserade av vintersport. Enda anledningen till att man, kineser, koreaner och japaner mfl vill pyssla med vintersport är för att tjäna pengar och skaffa bra PR för det egna hemländerna.

Utombölingarna har vidare ett oerhört mindervärdeskomplex och vill därför alltid hävda sig mot oss. Ett bra exempel på detta problem såg vi igår när en usel kinesisk linjedomerska dömde bort ett korrekt mål — ett drömmål dessutom! — för Lotta Schelin.

För att hjälpa asiaterna att komma igång och vinna medaljer har man hittat på en väldans massa nya vintersporter, som de idiotiska kortbaneskridkotävlingarna. I slutändan så handlar Vinter-OS f.ö. inte om idrott, utan om att tjäna pengar.

Själv vill jag nu att vi portar alla länder som inte har en dokumenterad vintersporttradition från att delta i Vinter-OS. Man måste vidare ha en viss mängd snö varje vinter för att få delta, något som även det måste dokumenteras. Vi måste sedan förbjuda Vinter-OS från att visas på TV utanför Europas och Nordamerikas (USA och Kanada) gränser för att på så vis stoppa utombölingar från att få dessa galna idéer att vilja tävla mot oss i våra fina gamla urgamla vintersporter.

Att amatörsmen måste återintroduceras vid OS behöver jag väl inte tillägga? Pengar och beroendet av pengar är det onda inom idrotten av idag.

Om detta projekt faller väl ut så är det min avsikt att ta oss till nästa fas … att stoppa alla utombölingar från att delta även vid Sommar-OS och Fotbolls-VM. Kanske borde vi faktiskt nu ge tillbaka OS till grekerna och låta dem själva få göra upp om alla medaljer?

Vamos everybody! — dock inget vamos till några kineser eller koreaner.

Ska Damkronorna klå Kanada?

Min lilla teori att kanadensiskor och amerikanskor skulle börja ta det litet lugnt nu efter kritiken mot deras hänsynslöshet gentemot blåbärslagen kom rejält på skam i natt svensk tid när USA mosade Ryssland med hela 13-0!!!

Hur är ett sådant resultat möjligt? Ryskorna var senast jag såg dem spelskickliga, snabba och tekniska, så hur kan man förlora så stort? Min enda förklaring är att USA är revanschhungriga som aldrig tidigare – efter vad som hände för fyra år sedan – ni minns väl?

Nu är man totalt hänsynslösa matcherna igenom, något som inte bådar gott inför semifinalspelet för våra damer – och kanske inte heller för damhockeyns OS-status? För som vi nu inser tänker man hämnas på värsta tänkbara vis mot de våra.

Ett annat intressant resultat från igår var Finlands 2-1 seger över Kina! Exakt vad det betyder har jag ingen aning om. Kanske gick finskorna och drömde sig bort till USA matchen istället för att koncentrera sig på kinesiskorna?

Nåväl, innan vi behöver oroa oss över vår egen USA match så har vi det lilla bekymret i kväll att tänka på … Kanada! Borde vi spela den matchen? Kanske med tanke på omständigheterna vore det klokt att lämna walk-over för kunna spara kraft till semin.

Genom att analysera Kanadas och Sveriges två redan spelade matcher så lär vi åka på stryk med ungefär 6-1 eller 7-2. Allt annat än detta resultat måste under rådande omständigheter räknas som en mindre framgång.

Exakt vad tjejerna ska hitta på för att vinna är det ingen som vet, eftersom man inte kan gömma sig när man spelar hockey. Bästa laget vinner för det mesta. Och som läget är idag med en hel hockeytokig hemmanation i ryggen så kan jag inte se hur kanadensiskorna kommer att ge oss någon som helst möjlighet att besegra dem.

Men den som lever får se och under kan inträffa. Vi fick alla med egna ögon se ett igår när Björn Ferry slog till och blev olympisk mästare. Men när det gäller hockey så är det alltför många kuggar som måste felfunka inom den kanadensiska lagmaskinen för att vi ska kunna rå på dem.

Kan vi förlora med mindre än tre mål, samtidigt som vi gör ett par själva, så har vi gjort en strålande insats, varefter vi kan gå in i semin med bra självförtroende. Det viktiga idag är inte resultatet, utan att tjejerna spelar bra. Läs om USAs storseger här. Läs vad DN skriver om kvällens match här.

100 dagar kvar till OS

Nu har nedräkningen inför Vancouver börjat på allvar, åtminstone för de aktiva och deras förbund, men för mig så känns alltjämt OS långt borta. Det är ju ännu bara första veckan av november, och först när jul och nyårshelgerna är undanstökade så kan vi väl börja koncentrera oss på vad som komma skall långt därborta på andra sidan jordklotet på Kanadas västkust. Är för övrigt pessimist när det gäller vår kommande medaljskörd där borta. För inte kan vi väl på nytt ta sju guld? Det finns nämligen en fundamental skillnad på oss och våra norska grannar när det gäller vinteridrott. Exakt vad denna skillnad består i är det ingen som riktigt vet. Men alla svenskar vet att när det väl kommer till kritan när det gäller vinteridrott, och inte gäller ishockey, så brukar det gå åt skogen för oss … och gå åt rakt motsatt hål för Norge.

 

På pappret så har vi dock flera fina guldhopp: Anja, våra skidskyttar och skidåkare. Men lika gärna som sju nya guldmedaljer, så kan vi på nytt kamma noll när det gäller medaljer av den finaste valören (som 1998 och 2002). Men riktigt så illa kommer det väl ändå inte att gå. För mig så var 1994, trots endast 3 medaljer (2 guld och 1 silver) en makalös succé, eftersom vi vann ”the Big One” – ishockey guldet – guldet som slår alla andra guld tillsammans. Turin OS, med sju svenska guld, inklusive ”the Big One”, är således vårt allra bästa OS någonsin.

 

I år, borta i Kanada så är det dock inte mycket som talar för att vi ska kunna försvara vårt guld, för det kommer att bli mer eller mindre omöjligt att göra i lejonets egen kula. Och på samma vis är det såklart även vad gäller våra fina damkronor. Det bästa vi kan hoppas på i deras fall är en seger i bronsmatchen mot finskorna, något som är en prestation i sig, eftersom man då tagit tre raka OS-medaljer. Det blir mao inget ishockey-guld för de våra i år. Men om jag fick önska oss ett guld så hade det tveklöst varit ett till Anja, helst i störtloppet. Insåg precis att jag borde ändra bilden på bloggens första sida. Nadal hör sommaren till. Får nog ladda upp en bild på ett av våra ishockeylag istället:-)Läs mer om OS här (DN)