Tessan fick Jerringpriset i Mexiko

Måste tillstå att jag blev mäkta förvånad över utgången av gårdagens TV-jippo, det sk Jerringpriset. Detta pris har för länge sedan förlorat all kredibilitet och är nu som redan konstaterats ett jippo.

Det som förvånade mig speciellt var att inte Charlotte Kalla segrade, för hennes prestation förra året med OS-succé överträffar Tessans bravader storligen.

Det egendomliga var dock att Tessan, som det nu visade sig, var populärare bland de svenska TV-tittarna än fröken Kalla. Att Tessan dessutom inte ens fanns på plats gjorde hennes triumf än mer osannolik.

Gillar Tessan, men igår gjorde hon bort sig med besked: att inte vara med på galakvällen, speciellt som den hölls på hennes hemmaplan, var bedrövligt.

Men än värre var det faktum att en totalt okänd äldre man tog emot priset å hennes vägnar, samt det riktigt olustiga faktum att Tessan inte ens kunde nås på telefon för en kommentar efter att hon fått svenska folkets stora idrottspris. Hon borde skämmas.

Tydligen befinner hon sig i Mexiko och dricker tequila. Hon tävlar alltså inte och tränar inte heller. En ren semsterresa mao.

From med nu så måste, anser jag och en totalt uppretad idrottsvärld, samtliga kandidater till Jerringpriset befinna sig i Globen på galakvällen för att ha chans att vinna. Enda undantaget är om man, som i Robin Söderlings fall i detta nu, är upptagen på annat håll med att försvara den svenska idrottshedern.

Tessan bäst i världen

Härom veckan så blev Therese Alshammar framröstad som 2010 år bästa simmerska i världen. Synnerligen välförtjänt. Och sicken makalös säsong hon hade.

Exakt varför Tessan bara blir bättre med åren är det ingen som vet. Ända in på åttiotalet så slutade ofta simmerskor redan som tjugoåringar — i vissa fall höll man på ett par år till. Sedan orkade man bara inte mer.

Men nu så håller man på allt längre. Troligen hänger detta ihop med att man nu kan leva rätt så flott som simmare om man är duktig, något som då gör den monotona träningen uthärdlig. Simningen är nu ett jobb mao.

Vet själv från simmare jag talat med hur fruktansvärt less man kan bli av att simma fram och tillbaka, upp och ner — i en kall klorstinkande bassäng — två gånger per dag, vecka ut och vecka in, år efter år … osv, osv!

Så för en tös att simma-på på detta vis — år ut och år in — är rent ut sagt … sensationellt!

Men hur det än är med den saken så gav priset till Tessan nu oss alla ett fint tillfälle att här på bloggen rösta in henne på listan över svenska idrottshjältinnor.

En intressant sak jag noterade är förresten att vi nu har fyra gånger fler hjältinnor än hjältar! Man undrar ju då varför våra pojkar är så dåliga?

Nytt EM-Guld till Tessan

EM i Budapest fick en sanslös avslutning med svenska ögon sett: guld till Therese Alshammar, silver till Stefan Nystrand och brons till Jennie Johansson – och silver till tjejernas medleylag! Therese vann alltså dubbla guld på sprintdistanserna, och frågan är väl nu vad som händer framöver? Nystrand har redan deklarerat att han fortsätter över London-OS, och kanske längre än så. Låt oss hoppas att Tessan gör sammanledes. I vilket fall som helst så ligger hon nu bra till för Bragdguldet vad det lider. Hade hon snuvat Sarah Sjöström på guldet på 100 m fjäril så tror jag saken varit klar. Läs mer om Tessan här. och här (Nystrand) och här (Johansson)