Borde de svenska NHL-proffsen betala damhockeyskatt?

Nog är vi alla nu totalt less på hur våra NHL-stjärnor tjänar mångmiljonbelopp borta i Nordamerika, samtidigt som våra damhockeyspelare knappt kan köpa sig ett par nya skor längre — åtminstone inte oftare än varannan vecka! En sjutusan till skandal.

Hur ska tjejerna kunna överleva och dessutom kunna prestera för kung och Fosterland när de har det så här knapert? Inte konstigt att det gick åt skogen i OS. Vi vet nu varför det gick åt pipan: de svenska NHL-stjärnornas fel.

De har för mycket pengar och har av den anledningen blivit förslöade — samtidigt som damerna inga pengar har alls och är fulla av energi. Detta allvarliga problem måste nu rättas till. Omgående. Det är dags för killarna att ge något tillbaka till sporten som gjort dem till mångmiljonärer — på damernas bekostnad, inte att förglömma. 

Man kan inte bara roffa åt sig och roffa åt sig och fortsätta att roffa åt sig för evinnerlig tid framöver! Skärp er!

Damhockey förtrycks å det grövsta av sitt eget förbund och av SVT. Hockeyförbundet borde såklart ge hälften av alla sina pengar till damhockeyn. Allt annat är diskriminering … och kanske tom rasistiskt?

Är damer en egen människoras? I så fall finns det miljoner att tjäna för damerna. Kontakta Leif Silbersky och kolla upp saken.

En ynka match orkade vidare SVT visa från årets hockeysäsong. En match! Och på SVTs och SRs hemsidor finns knappt något att läsa om sporten – damvarianten alltså. En damsupporter lämnade en kommentar här på bloggen om detta härom dagen. Folk är således nu i uppror över hela landet pga denna skandal.

Vi måste därför nu omedelbart börja beskatta våra lyxlirare i Nordamerika. Sötebrödsdagarna är nu över för deras del. 10 procent av den intjänade lönen, brutto, anser jag vara ett själigt belopp för dem att betala — till att börja med. Och alla dessa pengar ska sedan oavkortat gå direkt in i den svenska damhockeyn.

Ett hundra miljoner hoppas vi kunna skrapa ihop — årligen! Så mycket pengar har damerna blvit lurade på — i hur många år som helst! Dessa pengar kommer vi nu att kräva igen retroaktivt, med förseningsränta och allt det där.

Kanske kan vi på detta vis ge tjejerna en ärlig chans att på allvar kunna utmana USA och Kanada i Sotji om fyra år. Alla som såg årets match på TV i söndags, dvs årets enda inhemska damhockeymatch på TV, vet att kunnandet, ambitionen och jävlaranammat finns där.

Allt som nu behövs är pengarna som killarna roffat åt sig genom åren, och det är dessa pengar, kanske så mycket som hälften av allt de har, som vi nu tänker ta hand om.

Och det gäller även Peter Forsberg och alla andra hockeypensionärer. Foppa syntes på bandyfinalen (på herrfinalen såklart, på damfinalen var han inte?) och alla vet nu att han har flyttat hem igen. Damhockeyskatten kommer att gälla alla svenska spelare som spelar eller har spelat i NHL. Inte ens Foppa eller Börje Salming kommer att slippa undan. Allas pengar tänker vi ta … för att sedan dela ut bland damerna.

Alltför mycket manlig idrott på SVT och radio!

För en tid sedan så råkade jag titta i en sportbilaga av en av Englands stora söndagstidningar, the Observer, som en god vän hade tagit med sig hem efter ett besök i öriket, och jag slogs då av häpnad över hur dominant fotbollen är där. Fjorton av bilagans tjugo sidor handlade om fotboll, två om rugby, en om cricket och de tre sista innehöll korta notiser om allt annat! Och jag kunde inte hitta en enda liten notis om damidrott!

Tyvärr så är det nu sjuka intresset för engelsk fotboll här hos oss ett stort problem för alla våra inhemska sporter. Ointressanta matcher i premiershipet får ofta mer uppmärksamhet än allt annat som hänt här på hemmaplan. Varför?

Har vi inte tillräckligt med högintressant idrott här hos oss? T.o.m. på Radiosportens sändningar så följer man numera religiöst alla matcher som råkar pågå i England under sändning, något som då stjäl utrymme från annat – inte sällan svensk damidrott!

Kanske måste vi nu – med lagens hjälp? – se till att hälften av allt som man rapporterar om i sportens värld på TV och radio handlar om damidrott? Man bör vidare se till att hälften av alla sportreportrar är kvinnor, och för att se till att så sker så behöver kvinnliga chefer omedelbart tillsättas – de manliga cheferna måste därför avskedas.

Jag har redan skrivit om att man vid SVT idag borde visa damhockeyns två avslutande kvartsfinaler. Hockey är Sveriges största, alternativt nästa största, sport – beroende på vem man frågar – och att då inte låta damhockeyn få samma utrymme på TV och radio som herrvarianten är skandalöst.

Det handlar här om två matcher ikväll och tre matcher till helgen. Borde inte dessa fem matcher visas på SVT? Det är alltså damvarianten av en av Sveriges två stora sporter. Det hela är synnerligen olustigt, anser jag. Och en förändring måste till snarast.

Vi kan i alla fall nu lite lättare förstå varför Kanada och USA drar ifrån i toppen av damhockeyn. Att de får mer stöd från media och sina egna förbund än svenskorna tycks uppenbart. Damernas slutspel måste hur som helst visas i TV, inte minst för att få upp intresset bland unga tjejer. Kanske kan det bli en förändring till nästa säsong.

Christian Olsson avbröt finalen i Doha

Christian Olsson fick igår i Doha ont i hälsenan och tog det säkra före det osäkra och bröt trestegsfinalen. Klokt gjort, anser jag. Risken att slå upp skadan igen var alltför stor. Det är ju först i Barcelona till sommaren han ska vara på topp, och om han får till några skapliga hopp där så kan det mycket väl bli medalj.

Men nog är det trist ändå att han inte kan gå för fullt. Hur lätt olyckan kan vara framme fick ju alla läsa om idag när David Beckham råkade ut för skadan som Olsson lika gärna kunde åkt på – om han valt att satsa allt för att ta medalj. Är förresten inget fan av engelmannen eller den engelska fotbollen: anser den tar alltför mycket utrymme på våra egna tidningars sportsidor.

Som ett talande exempel på det så letade jag för en stund sedan på nättidningarna efter artiklar om gårdagens kvarstfinaler i damhockey: inte ens resultatet gick att hitta! Men Beckham fanns det bilder på överallt!

För den intresserade kan jag upplysa om att man idag spelar de tredje och avgörande matcherna: Linköping-Leksand och Modo-AIK. Vinnarna går till semifinalspel i Norrköping till helgen. Att SVT borde visa dessa två avgörande kvartsfinaler behöver väl inte ens tilläggas? Skandal.

I vilket fall som helst så får vi nu hoppas att Christian kan hålla sig hel och frisk för att sedan försvara sitt EM-guld. Han är ju nu tillsammans med Susanna Kallur den enda vi kan hoppas på när det gäller EM-medaljer – såvida inte Carolina Kluft gör en tvärvändning och väljer att satsa på sjukamp igen.

Visst är det trist att vi inte längre har alla våra gamla världstjärnor kvar inom friidrotten? Att Sverige i framtiden ska kunna få fram lika många storstjärnor samtidigt är naturligtvis uteslutet. Om Kallurs och Olssons missflyt med skador är det inget att säga om.

Vad gäller Kluft så är hon för mig en gåta. Alla vet ju att hon lekande lätt hade tagit hem EM i år om hon valde att göra det rätta. Men vi har många gånger tidigare bevittnat andra toppidrottsstjärnor fatta liknande och för alla utomstående vansinniga beslut – som tex Clijsters och Henin.

Men de två belgiskorna har nu insett sina misstag och återvänt till den sanna vägen. Kluft hade inte bara vunnit EM i sommar om hon gjorde comeback som sjukampare, hon hade dessutom lyft hela den svenska friidrotten och fått mängder med unga tjejer intresserade att själva börja idrotta.

Kluft är friidrottens motsvarighet till Gunde Svan på det viset. Och som jag skrivit tidigare så var hennes beslut att inte delta i sjukampen i Peking en av de största svenska idrottskatastroferna någonsin. Hon borde nu, anser jag, storsatsa på OS i London om två år, för att därefter dra sig tillbaka som en av tidernas främsta friidrottare.

Mästarnas mästare: perfekt för att komma över OS-depp

För mig så kändes det riktigt bra efter att ha sett veckans avsnitt av Mästarnas mästare. Det var precis vad som behövdes för att kunna lägga Vancouver OS till handlingarna.

Vid sommar OS så har jag aldrig några svårigheter att gå vidare, troligen beroende på att spelen är så stora samt så överfyllda av allehanda olika sporter att de lilla antal grenar vi svenskar excellerar i för det mesta går hela världen förbi ändå – utom såklart vid de tillfällen när vi tagit hem våra guldmedaljer i friidrott.

Vad nu gäller senaste avsnittet av Mästarnas mästare så måste jag inleda med att ge Thomas Johansson en eloge för det gentlemannabeslut denne Haparanda-hedersknyffel fattade när han som jumbo valde att INTE duellera mot Catrin Nilsmark, utan istället välja supereaktionssnabbe och alltjämt absolut topptränade Stefan Holm!

För detta val av kombattant höll så när på att sluta med omedelbar hemresa till Haparanda för Johansson: först vid tredje försöket så lyckades han fånga det fallande svärdet.

Synd om Holm, att han åkte ut, för vi har alla såklart gått och väntat på duellen mellan honom och Sjöberg. Men med tanke på att Johansson valde att gå in i striden som en man (till skillnad mot den fega fähunden Armand Kranjc) och välja den kanske tuffaste motståndaren av alla (Holm), så var han självfallet mer än väl värd segerns sötma.

I övrigt så måste man naturligtvis utrycka sin fulla beundran för Louise Karlsson för det sätt hon utklassade allt motstånd i två av avsnittets tre deltävlingar. På hinderbanan var hon helt enorm. Ruskigt imponerande. Hon kommer säkert inte att göra bort sig i någon nattduell, den saken är klar.

Avslutningsvis kan tilläggas att programmet som vanligt är underhållning av yppersta klass. Har svårt att se hur fortsättningen kan bli bättre. Det mindre antalet deltagare måste ju göra detta företag en omöjlighet.

Vem som kommer att vinna går inte att sia om, inte minst nu när Holm, som såg ut att hänga med ända in på upploppet, har åkt ut.

Louise med sina sex grensegrar totalt måste dock nu hållas för storfavorit. Hon är otroligt stark, både fysiskt och mentalt, och hennes vinnarinstinkt … kanske starkast av alla kvarvarande?

Patrik Sjöberg igen!

I det femte avsnittet av Mästarnas mästare så blev det till slut infernaliskt spännande när trashtalkingens okrönte kung bland mästarna på Malta fick genomgå en ny nattduell för att klara sig kvar i tävlingen – en duell han så när förlorade mot skrinnarkungen Tomas Gustafsson.

Men innan detta avslutande crescendo så fick vi, alla tittare, njuta av ett som vanligt helt magnifikt avsnitt av denna serie. Denna gång handlade det om strategi – ett område där synnerligen överraskande en brottare (Johansson) och en av dessa avskyvärda boxare (Krancj) lyckades vinna var sin gren.

Att Stefan Holm, legofantasten, tog hem den sista grenen, att stapla stenar på hög, var väl ganska så väntat. Och att sedan Thomas Brolin vann immuniteten var väl inte heller särskilt oväntat. Man undrar nu hur bra han varit i tävlingen om inte övervikten var så stor? Antagligen hade han väl vunnit varje deltävling.

Men detta avsnitt handlade, som vanligt, om Patrik Sjöberg. Sin vana trogen så deltog han i bottenstriden, och vi insåg snart att det skulle bli en nattduell mellan honom och Tomas Gustafsson, en person som retat sig på göteborgarens skrytsamma sätt – och det med all rätt.

Gustafsson hade tom redan på förhand deklarerat att han hade för avsikt att välja duellera mot Sjöberg. Han var heltänd på saken, och glöden i hans ögon lät oss alla förstå att han menade allvar. Och inte nog med det, Gustafsson ansåg sig dessutom ha en bra chans att avgå med segern, något även jag gav honom goda chanser till.

Tyvärr, för hans del, så avgjorde Sjöbergs långa armar – på nytt – vem som skulle bli kvar på Malta och få kämpa vidare i nästa runda. Men det satt som sagt riktigt hårt åt. För serien så var det såklart kul att Sjöberg hängde kvar, något vi alla insåg när han återvände till resten av gänget och där strax hävdade att duellen varit enkel, något den definitivt inte varit.

Hur som helst så var det intressant att få se Tomas Gustafsson i detta avsnitt, för hans inre glöd fanns där alltjämt. Hade han dykt upp idag som en ung skridskotalang, så hade han tveklöst blivit en världsstjärna på nytt. Det är nämligen en viss egenskap dessa gamla mästare har som gör dem stora. Man kan se det i deras ögon.

Vi måste även ge dessa två legender en eloge för deras heder: att inte välja en tjej i nattduellen – som den fega uslingen Armand Kranjc gjorde när han helt utan någon som helst skam i kroppen valde att duellera mot en medelålders kvinna vid namn Ulrika Knape.

Denne boxare är en man helt utan heder och som sagt en feg usling. Skandalöst att SVT lät honom vara med, och att man dessutom visade upp en knockout-kavalkad från denna våldsdyrkares matcher för alla de övriga –  de riktiga mästarna, från riktiga idrotter! – gjorde ju inte saken bättre. Det var uppenbart att flera av de kvinnliga deltagarna fann det hela olustigt och obehagligt.

Att små barn som satt och tittade på programmet runt om i Sverige tvingades se dessa fruktansvärda filmsekvenser när människor slogs medvetslösa av den hänsynslöse Kranjc var totalt avskyvärt. TOTALT AVSKYVÄRT! Detta skandalösa tilltag från SVT borde såklart polisanmälas. Fy skäms SVT!

Fortsättning följer i vilket fall som helst nästa vecka. Förhoppningsvis åker uslingen ut då.

Ulrika Knape utslagen av en feg usling

Visserligen så är Mästarnas mästare ett nöjesprogram, men då många av deltagarna vill vinna till varje pris, så måste man ändå se det hela som en slags idrottstävling. Efter att ha tittat på fjärde avsnittet härom dagen, så måste jag nu uttrycka mitt starka ogillande för boxaren Armand Kranjc.

Snacka om att vara en feg usling. Att utmana Ulrika Knape i nattduellen var något som han borde skämmas över – för resten av livet. Han har nu gjort bort sig totalt inför hela svenska folket. Är han inte man nog att ta sig an en av killarna? Svaret vet vi alla. Han är inte man nog. Bedrövligt.

Boxning är för övrigt totalt avskyvärt och inget annat än ren och skär misshandel. Det är nu dags att totalförbjuda denna sk sport.

På SVT så måste man nu se över reglerna för denna serie. Endast två tjejer återstår, och det troliga är väl de åker ut härnäst? Killar borde inte få utmana tjejer i denna nattduell, speciellt inte när de är större och har bra mycket längre räckvidd än dem. Kan inte se hur någon tjej ska kunna besegra en kille i denna gren.

Antingen måste reglerna ändras eller så måste grenen ändras till en som ger båda könen lika stor chans att vinna. I vilket fall som helst så skämde boxaren ut sig på ett skandalöst sätt. Hoppas han åker ut med dunder och brak i nästa avsnitt. Har dock inte bestämt mig än om jag ska titta på det.

Ulrika Knape var tveklöst programmets stora stjärna, och att en stor stark karl utnyttjade henne till sin egen fördel på detta osmakliga sätt var äckligt att se. Typiskt hänsynslöst boxarbeteende. Tacka vet jag Thomas Johansson och Patrik Sjöberg som ”lottade” fram sina motståndare, även om det är en smula mystiskt att de båda två ”lottade” fram tjejer som de sedan besegrade?

Av de två återstående töserna så har dock Louise Karlsson en bra chans att vinna hela skiten. Hon är ung och vältränad och har en härlig vinnarskalle, och när det gäller nattduellen så är det fifty-fifty oavsett vem hon möter, tror jag, då hon säkert har snabb reaktionsförmåga. 

Jag hoppas nu på henne eller Catrin Nilsmark. Fast nog, slog det mig nu igen, är det lite konstigt att skriva om vad som kommer att ske i en serie som redan är inspelad och avslutad? Men precis som alla andra så har jag levt mig in i det:-)

Mästarnas mästare

Fick ett mail idag från Madeleine Sinding-Larsen angående den nya upplagan av Mästarnas mästare. Kul att du tittade förbi, Madeleine:-)

Årets deltagare i Mästarnas mästare:

Agneta Andersson – kanot
Tomas Brolin – fotboll
Tomas Gustafson – skridsko
Stefan Holm – höjdhopp
Tomas Johansson – brottning
Louise Karlsson – simning
Ulrika Knape – simhopp
Armand Krajnc – boxning
Catrin Nilsmark – golf
Åsa Sandell – boxning
Patrik Sjöberg – höjdhopp

Vem som kommer att gå segrande ur tävlingen går naturligtvis inte att säga på förhand, men en kul skara svenska idrottsstjärnor är det. Att man tex fick med Ulrika Knape är bara helt urhäftigt. Tycker dock det är synd att man har med två boxare. Är nämligen emot allt vad boxning heter. Att man i dagens civiliserade värld ännu tillåter fruktansvärda våldssporter som boxning, K1 och MMA är skandalöst, speciellt när vi har den gamla svenska paradgrenen brottning: en sport som är vida överlägsen boxning, inte minst pga av ingen där blir allvarligt skadad.

Det är för övrigt ett välkänt faktum att brottare alltid besegrar boxare om de möts i en ring. Boxning är mao överflödig. Att ge utövarna av dessa våldssporter utrymme att predika sitt evangelium på är i vilket fall som helst inget jag sympatiserar med. En sport där man har rätt att slå en annan människa medvetslös är nämligen helt avskyvärd, och jag har sedan lång tid tillbaka tagit avstånd från boxning och alla liknande ”sporter.”  SVT och SR borde, anser jag, bojkotta allt som har med dessa ”sporter” att göra.

I övrigt så ser jag precis som alla andra fram mot Mästarnas mästare. Av någon anledning så tror jag på en tjej i år: varför inte Agneta Andersson? När det sedan gäller de två höjdhoppsstjärnorna så anser jag att Patrik Sjöberg var bäst, och om man dessutom tittar på vilka Patriks konkurrenter var så är vidare diskussion överflödig. Lika mycket tur som Holm hade när han vann OS-guld, så hade Sjöberg otur när han kämpade om guldet. Hade en ung Sjöberg ställt upp i Peking förra året så hade han lekande lätt vunnit guldet. Den främsta av årets deltagande mästare? Tomas Gustafson: tre OS-guld och ett silver går inte av för hackor.

Per Johanssons fräna kritik av media

Igår, efter matchen mellan Guif och Sävehof, så sa SVTs suveräna expertkommentator Per Johansson att det nu var snudd på skandal att media visar handbollen så litet intresse. Något jag håller med om till 100 procent, och själv har reagerat över, speciellt sedan jag drog igång den här bloggen, och speciellt när det gäller damidrott. Kanske är tom mina små inlägg om Damhockey-VM de bästa på nätet? För särskilt mycket annat att läsa om den turneringen finns det inte, vilket i så fall inte är något annat än en skandal. Så varför är det så här?

 

Ja det är en bra fråga. Istället för att skriva om om våra egna inhemska sporter, så fyller tidningarna sportsidorna med senaste nytt om ointressanta engelska fotbollslag och deras ointressanta matcher. Att detta i slutändan är mindre bra för våra egna sporter förstår väl alla? Den makalösa underhållning som de senaste handbollssemifinalerna bjudit på borde ju fylla våra tidningars sportsidor. Men istället så kan vi läsa sida upp och sida ner om Champions League, och det redan från starten i höstas. Bedrövligt.

Alingsås på väg mot SM-final?

Idag på eftermiddagen så hade jag turen att få se en mycket bra handbollsmatch på TV: Alingsås och Hammarbys tredje SM-semifinal-sammandrabbning. Och vilken match det var. Tempot var högt från första sekunden i Alingsås fullsatta hemmahall, och närkamperna var bland de tuffaste jag sett på länge. För båda lagen gav och tog – rejält. Och det var inte alltid så lätt för domaren att avgöra vilket lag som skulle få frikast.

 

Ett flertal klara utvisningstillfällen gick tom domaren förbi. Emellanåt så påminde matchen nästan lite grann som rugby – handbollsrugby. Båda lagen var med andra ord laddade inför dagens uppgörelse. De två föregående matcherna hade vunnits klart av respektive hemmalag. Och ingen förväntade sig väl egentligen att Hammarby skulle vända på den trenden idag.

 

Men när vi gick till halvtidsvilan så hade söderbröderna faktiskt skaffat sig ett litet övertag, och ledde ganska så rättvist med 17-15. Halvlekens kanske bästa spelare var Hammarbys Johan Pilfalk som var inblandad i det mesta. Och än bättre blev det för Bajen efter periodpausen, för man behöll greppet och ledningen – som man dessutom utökade till 19-15 – ända tills alingsåsarna vaknade upp. För det gjorde hemmalaget med besked.

 

På tolv minuter gjorde man nämligen hela tio mål, samtidigt som motståndarna bara fick in två. Och hastigt och lustigt så stod det plötsligt 25-21 till Alingsås. Att man lyckades vända på matchen så här spektakulärt berodde dels på att Rickard Kappelin plötsligt började storspela i målet, samtidigt som Charlie Sjöstrand och Johan Petersson m.fl.var kliniska i sina avslut.

 

Efter den här makalösa urladdningen, och med femton minuter kvar att spela, så tog inte oväntat Staffan Olsson en time-out. Och den fick avsedd effekt, för Alingsås hänsynslösa och effektiva attackhandboll kom därefter av sig. Men man höll dock gästerna på betryggande avstånd tiden som var kvar, för man hade alltid ett par-tre måls övertag. Först i slutminuterna så kom alingsåsarnas nerver att testas till max, när Hammarby pressade på som värst. Och med mindre än en halvminut kvar så skilde bara ett mål lagen emellan. Men hemmalgets nerver höll och matchen slutade 30-29.

 

För SVT så var det ett riktigt lyckokast att visa den här matchen. Flera av de inblandade experterna sa efteråt att dagens uppgörelse var en av de bästa svenska handbollsmatcherna de sett på väldigt länge, någon tyckte tom att det var den bästa på flera år. Och det är något som man måste hålla med om. En helt suverän match var det således, och bästa tänkbara handbollspropaganda. Många ungdomar fick säkert inspiration att börja spela handboll efter att ha sett den. Och jag kommer garanterat att följa samtliga matcher som SVT visar framöver. Var så säkra. Hur det går i Stockholm på tisdag? Har ingen aning … men antagligen så blir det väl en femte och avgörande? Läs om matchen här och här (Svd).