Tre Kronor på väg mot OS-guld i Sotji!

Nu är det bara två matcher som Tre Kronor behöver vinna för att bli olympiska mästare för tredje gången. Av alla lag vi sett så här långt så är vårat lag ett av de bästa. Man har bra försvar och är dödliga framåt när man sätter igång mot motståndarmålet.

Idag gjorde Slovenien bra ifrån sig genom att försvara sig med fulla muggar m.e.m. hela matchen igenom. På samma vis har nu samtliga B-nationer kört samma taktik i OS. Alla lag verkar nu kunna hålla tätt bakåt, något som inte var fallet förr om åren.

Lilla Slovenien höll sålunda m.e.m. rent framför egna kassen tills en bit in på tredje perioden, men då orkade man inte längre. Den svenska 1-0 ledningen från tidigt i matchen förbyttes då raskt till 5-0!

Ordningen var i.o.m. detta återställd. B-nationen hade satts på plats och A-nationen tågade sedan vidare mot större uppgifter.

Att Tre Kronor och övriga stornationer har haft svårt att bryta ned B-nationerna är inget större problem, för B-nationerna har inte kapacitet att göra mål på storlagen.

Det är m.a.o. en tidsfråga innan A-nationer som Sverige gör första målet och sedan är det bara att invänta mera mål och B-nationens totala kollaps.

Nu väntar Finskland på Tre Kronor, och där kommer finskarna att få det bra mycket tuffare än man hade det idag mot det oorganiserade och med divalater överfulla ryska laget.

Tre Kronor är organiserat och starkt på alla punkter. Tyvärr har vi förlorat två av våra tre Henrikar, något som får en att tvivla en smula på om guldet denna gång kan bärgas?

Nu är det fifty-fifty i matcherna som återstår. Men då Sverige alltid har kännetecknats av gediget lagarbete, oavsett vilken sport det handlat om, så har vi en mycket god chans att ta hem det här.

Och skulle motståndarna svikta mot de våra så är risken överhängande att man kommer att bli pulveriserade på mindre än fem-sex minuter — på exakt samma vis som Tre Kronor smiskade in 4-0 på Tjeckien i första matchen och fyra snabba mål på Slovenien idag!

Håller m.a.o. Tre Kronor för knappa men solklara favoriter till guldet denna gång. Kungsan nästa m.a.o..

Stafett-tösorna med sina OS-Guld!

Sicka underbara scener vi fick se idag när våra skidåkande tösor mottog sina guldmedaljer i Sotji. Ida Ingemarsdotter, Emma Wikén, Charlotte Kalla och Anna Haag — svenska hjältinnor för evigt!

Passa nu på att njuta ordentligt, alla svenskar, för något liknande lär vi inte få uppleva på många år? — eller är detta bara början på den svenska dominansen i skidspåren?

En sak är nog i.a.f. säker : Vi lär inte få uppleva Sverige ta hem båda stafetterna i ett och samma OS igen, något fröken Kalla f.ö. själv påpekade idag. Nu fattar vi lite bättre sicken makalös bragd våra två stafettlag uträttat.

Börjar därför nu alltmer anse att Bragdguldet nu måste delas mellan våra två stafettlag, för i sanningens namn så hade inte Kalla kunnat vinna guldet åt oss om inte Ida åkt så bra på första sträckan och Emma gjort sitt livs lopp och hängt av Johaug på den andra.

Att Anna sedan lyckades hänga kvar, trots att hon nästan gick in i väggen, gjorde det sedan möjligt för gårdagens historiska seger att bärgas. För om Anna tappat ett par sekunder till så hade det ju bara blivit brons.

Silver och brons till Olsson och Rickardsson i Sotji!

Ännu en superb insats av två av våra svenska skidhjältar blev det idag på 15 km i Sotji när Johan Olsson kom tvåa och Daniel Rickardsson blev trea. Två väldans starka prestationer.

Segrade gjorde inte oväntat Dario Cologna. Tyvärr så startade schweizaren 30 sekunder bakom Olsson. De två förhandsfavoriterna hetsades därför en aning olyckligt mot varandra redan från start.

Olsson blev därför tvungen att gå ut hårdare än tänkt, eftersom Cologna lurade strax bakom. Hade startordningen varit den omvända så vete tusan om inte segern gått till våran man?

Men sådan är skidåkningen. Mer rättvist dock att köra på detta sätt än att köra i samlad tropp där en mängd mindre bra åkare sedan bara kan glida med och spara krafterna inför spurten, d.v.s. den taktik som Northug alltid använt sig av.

Idag var det m.a.o. de bästa klassiska åkarna som tog hem medaljerna. Extra kul att Richardsson fick ta hem en individuell medalj — väl unnat honom efter alla hårda år av slit och det senaste årets olyckor.

Och naturligtvis även fantastiskt kul att Olsson fick ta hem ett OS-silver idag, efter att det hängt på ett hår om han ens skulle kunna deltaga i OS.

Två välförtjänta olympiska medaljer idag m.a.o. till två av Svearikes mest sympatiska skidåkare. Båda imponerade stort dessutom idag, och Rickardssons ruggiga avslutning för bronset var bara helt sanslös.

Att sedan samtliga fyra svenskar kom in bland de femton bästa är ett annat styrkebesked. EN åttonde plats för Hellner är riktigt strongt, och Lars Nelsons femtonde plats är klart godkänt.

Angenäma problem är det nu för den svenska lagledningen inför stafetten på söndag. Tre man är givna. Den fjärde platsen är ännu inte spikad : Nelson, Södergren eller Halfvarsson är frågan?

Det viktiga är bara att Hellner inte är avhängd innan sista sträckan, för som vi alla vet så kan INGEN slå den gode Marcus i den sista backen innan målgång!

Guldet är m.a.o. i praktiken redan klart nu med Northug helt ur slag. Men även om norsken är i toppslag så hade han inte kunnat hänga med Hellner i sista backen.

Men mer om det längre fram. Låtom oss nu bara gratulera de goda pöjkarne Johan och Daniel för deras enorma bragd idag.

Damkronorna har vaknat i Sotji?

Följde med i Damkronornas två första OS-matcher i Sotji, och var inte imponerad … tills en bit in på tredje perioden mot Tyskland, för då satt den ena smällkaramellen efter den andra.

1-0 från första perioden förbyttes snabbt och behändigt till 4-0 inom loppet av några minuter. Segern var i.o.m. denna urladdning solklar, och det borde faktiskt ha blivit ett par mål till.

I den första matchen mot, hör och häpna, Japan (visste inte att man kunde spela hockey där), så var det under långa perioder spel mot ett mål, dock utan att någon av de svenska tösorna kunde få in puckauslingen i mål.

Tack och lov så hade våra damer 1-0 med sig från första perioden, ty det hade kanske annat kunnat bli nervigt värre mot de fegspelande småttingarna från Japanesien.

Självförtroendet den dagen var i botten, och många befarade då att det skulle bli ett riktigt bottennapp mot tyskorna i matchen därpå, men efter en bra kämpainsats där och klar seger så verkar det nu som om Damkronorna är på G?

Målskyttet var den stora akilleshällen famtills slutet mot Tyskland, men nu när fyra olika damer fått näta, samtidigt som båda våra målvakterskor (Lizana och Martin) fått hålla nollan, så tror jag att kan bli tal om medalj hvad det lider?

Rysskland skall inte bli något större problem för damerna nu när man hittat skärpan och fått in det rätta flytet. Och hvad sedan gäller en ev. bronsmatch mot Finskland eller Schweiz, så är dessa lag inga damerna våra behöva frukta.

Guld och silver är dock som vanligt bortom räckhåll för alla andra lag än USA och Kanada. Det är alltjämt en klar klassskillnad mellan dem och övriga damer.

Damkronorna har nu nämeligen sjunkit så långt som det är möjligt för dem att sjunka. Tror därför att damerna nu snart tar sig tillbaka till nivån strax under topp två, d.v.s. platsen där de höra hemma.

Silver till Kalla i Sotji!

Om man någonsin får se ett OS-silver med guldkant så fick vi alla idag se ett sådant i Sotji när våran egna goa supertösa Charlotte Kalla slog till på skiathlon och sånär straffade Marit Björgen, den a.m.d.n.f..

Kalla hängde med i täten ända från start, och vi visste alla då att det skulle bli medalj för henne när det bidde dags för skidbyte och fristil!

Kalla var sedan med i tätgruppen ända fram till den sista mördarbacken och där slog hon sedan till på ett vis som ingen av oss sett maken till tidigare.

Lilla nätta norska klättringsmaskinen fröken Johaug blåstes bort som ett smörpapper i en vinterstorm. Endast Björgen orkade hänga på Kallas fruktansvärda urladdning, men det såg ut att vara på håret att även norskan hade fått släppa.

PÅ krönet av backen så var de två skidåkerskorna sida vid sida, och vi insåg då att guldet var förlorat, för Björgen är världens bästa sprinterska.

Kalla är dock inte fy skam på sprint hon heller och gav allt hon hade och hängde med för allt hvad tygen höll, men inte ens det hjälpte mot norskan idag.

Kalla tog sig m.a.o. in som tvåa — klart före de jagande bakom henne, inklusive tre norskor och Kowalzcyk. Hvad det handlade om idag var m.a.o. en ruskig prestation av våran supertösa.

Faktum är att ingen annan åkerska i skidhistorien än just den a.m.d.n.f. hade kunnat hålla undan för Kalla idag, så fantastisk var hennes prestation.

Själv var jag lite lätt tårögd efter Kallas fantastiska körning idag. Inte det minsta uns av besvikelse infann sig hos mig eller någon annan svensk, för vi visste på toppen av backen att ingen i världshistorien hade kunnat vinna över Björgen i sådant läge som det Kalla befann sig i.

Hvad detta nu innebär inför fortsättningen är att Sverige med Kalla i spetsen kommer att ta hem ÅTSKILLIGA fler medaljer på damsidan. Åt Björgen finns såklart inget att göra åt, men så stark som Kalla såg ut idag så är det HON som är den som alla måste besegra för att knipa silvren framöver i OS.

Nu börjar OS i Sotji

Jo så var det då änteligen dags för OS i Sotji att begynna. Exakt var Sverige står när det gäller spelen återstår att se. Faktum är att det är oerhört svårt att sia om det kommer att bli succé eller fiasko.

Vi har såklart mängder med medaljaspiranter, men inga klara guldfavoriter. Men i sanningens namn så måste vi i.a.f. taga hem tiotalet medaljer för att inte kunna kalla hela Sotji-Os för en svensk idrottskatastrof.

Med maxflyt så blir det över tjugo medaljer inklusive tiotalet guld. Har våra skidskyttar ett par bra dagar så kan det mycket väl bli tal om en fyra-fem-medaljer, men det kan lika gärna bli inga alls.

Och hvad gäller våra alpinister, så kan utan tvekan Frida Hansdotter eller Maria PH vinna i slalom samtidigt som Jesscia Lindell-Vikarby tar hem storslalomen.

På pöjkasidan så kan det även bli tal om seger i slalomen för någon av våra pöjkar, men det troliga är att det blott blir ett brons till en av dem.

När det sedan gäller skidåkningen så är det totalt omöjligt att sia om någonting — ja förutom då att Norge antagligen kommer att sopa hem rubbet på damsidan. Kör den a.m.d.n.f. sprintloppen så räknar jag helt kallt med att hon vinner samtliga distanser — möjligen kan Kowalzcyk, Johaug och Kalla slå till på någon distans.

PÅ herrsidan däremot så är det öppet värre. Northug är helt ur slag och lär knappast vinna ett enda guld, troligen inte ens en enda medalj — ja förutom då på stafetten där man nog tar hem i.a.f. ett brons.

Är våra pöjkar friska och krya så kan det mycket väl handla om tre-fyra guld — allt annat än en fem-sex medaljer måste dock räknas som ett smärre misslyckande.

Är Marcus Hellner och Johan Olsson på topp så kan det bli väldans roligt för oss svenskar. Och om man sedan får till det på sprinten — med Hellner och Jönsson så blir de de svenska pöjkarna inte att leka med.

De supertuffa backarna i Sotji är som gjorda för Hellner. Hoppas bara han är i form och väljer att ställa upp, för då tror jag han vinner dubbelt, eftersom han är världens bäste klättrare och dessutom innehar en ruggig spurt.

Sverige är vidare favoriter i ishockey och på både dam-och herrsidan i curling. Med maxflyt så kan det m.a.o. handla om tre svenska guld där m.a.o.. Mitt tips är dock att det går åt skogen för samtliga tre lag.

Är sedan inte så insatt i övriga svenska sporter, men tydeligen så finns det flera riktigt bra svenskar i freestyle, så med maxflyt där så blir det kanske ett guld eller två även där.

Men som sagt, ovisst värre är läget när det gäller de våra i OS. Fem-sex guld och ett halvdussin medaljer till är väl hvad vi får ha som målsättning, men som sagt det kan lika gärna gå åt skogen.

EN sak vi vet med säkerhet är dock att det kommer att bli tal om en ny norsk guldorgie. Tror man kommer göra sitt bästa OS någonsin. Får man max utdelning på skidor och skidskytte så kommer man enbart där att ta hem en femton-sexton guld och återigen i.o.m. detta ev. skräckscenario bli bästa OS-nation. Sorgligt men, antagligen inom kort?, sant.

Kalla och Hellner på väg mot storform inför OS

Jo precis som rubriken hävdar så kan vi nog lugnt påstå att våra två stora OS-hopp i skidspåren, Charlotte Kalla och Marcus Hellner, nu på fullt allvar är i OS-form — med bara veckan kvar till OS i Sotji.

Detta fick vi nämeligen idag med egna ögon se när både Charlotte och Marcus kom på pallplats i sina respektive VC-lopp. Imponerande.

Det som imponerade mest var dock att det INTE handlade om fristil, utan om klassiskt! Och som vi alla då inser så är både Kalla och Hellner klassen bättre när det gäller just fristil.

Det lutar m.a.o. åt medaljer för dem båda. Frågan är bara om de tänker satsa på sprinten, för där har båda mycket goda chanser att ta hem varsitt eller kanske t.o.m. två?) OS-guld!

Det enda vi nu oroar oss över är hur läget är med Johan Olsson, för utan honom så lär det knappst kunna bli medalj på stafetten.

Men som sagt, det vi idag fick se i skidspåren var otroligt glädjande. Själv hade jag nästan gett upp när det gällde våra skidåkare, men nu med Kalla och Hellner på G så kan precis hvad som helst hända.

Ingen bra svensk skidsöndag idag — förutom hvad gäller skidorientering.

Nej idag bidde det ingen riktigt bra skidsöndag för alla oss svenskar. B-betonat bidde det istället rakt över hela linjen. Våra två formidabla slalomlag gjorde förvisso hyfsat bra ifrån sig, men att inte ens kunna ordna till en endaste pallplats är totalt underkänt. Hvarken Myhrer eller Byggis var kapabla att fixa till detta, och lika illa var det i fallen Maria PH, Frida H och resten av tösorna. Så nära, men ändå långt ifrån pallen.

Och hvad gäller våra skidpöjkar och tösor så var man även där bara sisådär bra idag. Ett par topp tio placeringar var allt man kunde ordna till. Icke godkänt anser jag om saken. Bäst var nog Emil Jönsson, fast han inte ens tog sig in bland de tio bästa på 15 km, för han gav allt och satte flera erkända långloppsåkare på plats, bl.a. Marcus Hellner.

Den gode Emil höll m.a.o. högsta klass, och det är nog bara en tidsfråga innan han på allvar blir en man för stafetten — kanske redan i OS nästa år? Hvad sedan gäller Hellner så är det svårt att riktigt säga hvad som är hans problem, men han verkar ha stannat i utvecklingen — ett dilemma som även har drabbat Carlotte Kalla.

Ingen av dessa så lovande skidåkare har växt det extra nummer som vi alla räknade med att de skulle ha gjort vid detta laget. Faktum är att de båda istället verkar ha tappat gentmot täten. Kalla är dock alltjämt vår bästa skidtösa, men hvad gäller Hellner så är han numera inte ens näst bäst bland pöjkarne, utan blott trea efter Johan Olsson och Jönsson.

Fast som skidåkare så når man ju inte riktigt zenit förrän man närmar sig de trettio, så hvem vet, kanske är det först i Sotji som Kalla och Hellner når mästarklassen? I hvilket fall som helst så var det ingen höjdaredag i Lathis idag för våra skidåkare och skidåkerskor idag.

Och inte bidde det bättre hvad gäller skidskyttet. Nej där var man helt chanslösa — framför allt på damsidan. Pöjkarne gjorde dock hyggligt ifrån sig idag, med tanke på att man inte ställde upp med bästa laget, något man dock borde ha gjort, för då hade segern mycket väl ha kunnat gått till Sverige.

Hade man haft Fredrik Lindström på sista sträckan så tror då jag som så häringa att segern hade gått till oss idag. Synd att man inte tog tillvara på chansen att ta hem stafetten idag sålundavis. Dumt gjort.

De enda som vi har kunnat glädja oss åt idag och under veckan i övrigt var för övrigt och f.ö. våra fantastiska skidorienterare. Massor med VM-medaljer hade det biddit i VM i Kazakstan, bl.a. fem VM-guld!

Fyra av dessa har för övrigt Peter Arnesson fixat hem. En otrolig prestation av honom. Men det är även strongt gjort av unga supertalangen Tove Alexandersson att fixa hem ett VM-guld och två medaljer till. Sicka utomordentliga skidorienterare vi har här i landet ändå. Bragdguldet är dock vikt för Johan Olsson, men Peter Arnesson lär bli svårslagen hvad gäller silvret.

Borde de svenska NHL-proffsen betala damhockeyskatt?

Nog är vi alla nu totalt less på hur våra NHL-stjärnor tjänar mångmiljonbelopp borta i Nordamerika, samtidigt som våra damhockeyspelare knappt kan köpa sig ett par nya skor längre — åtminstone inte oftare än varannan vecka! En sjutusan till skandal.

Hur ska tjejerna kunna överleva och dessutom kunna prestera för kung och Fosterland när de har det så här knapert? Inte konstigt att det gick åt skogen i OS. Vi vet nu varför det gick åt pipan: de svenska NHL-stjärnornas fel.

De har för mycket pengar och har av den anledningen blivit förslöade — samtidigt som damerna inga pengar har alls och är fulla av energi. Detta allvarliga problem måste nu rättas till. Omgående. Det är dags för killarna att ge något tillbaka till sporten som gjort dem till mångmiljonärer — på damernas bekostnad, inte att förglömma. 

Man kan inte bara roffa åt sig och roffa åt sig och fortsätta att roffa åt sig för evinnerlig tid framöver! Skärp er!

Damhockey förtrycks å det grövsta av sitt eget förbund och av SVT. Hockeyförbundet borde såklart ge hälften av alla sina pengar till damhockeyn. Allt annat är diskriminering … och kanske tom rasistiskt?

Är damer en egen människoras? I så fall finns det miljoner att tjäna för damerna. Kontakta Leif Silbersky och kolla upp saken.

En ynka match orkade vidare SVT visa från årets hockeysäsong. En match! Och på SVTs och SRs hemsidor finns knappt något att läsa om sporten – damvarianten alltså. En damsupporter lämnade en kommentar här på bloggen om detta härom dagen. Folk är således nu i uppror över hela landet pga denna skandal.

Vi måste därför nu omedelbart börja beskatta våra lyxlirare i Nordamerika. Sötebrödsdagarna är nu över för deras del. 10 procent av den intjänade lönen, brutto, anser jag vara ett själigt belopp för dem att betala — till att börja med. Och alla dessa pengar ska sedan oavkortat gå direkt in i den svenska damhockeyn.

Ett hundra miljoner hoppas vi kunna skrapa ihop — årligen! Så mycket pengar har damerna blvit lurade på — i hur många år som helst! Dessa pengar kommer vi nu att kräva igen retroaktivt, med förseningsränta och allt det där.

Kanske kan vi på detta vis ge tjejerna en ärlig chans att på allvar kunna utmana USA och Kanada i Sotji om fyra år. Alla som såg årets match på TV i söndags, dvs årets enda inhemska damhockeymatch på TV, vet att kunnandet, ambitionen och jävlaranammat finns där.

Allt som nu behövs är pengarna som killarna roffat åt sig genom åren, och det är dessa pengar, kanske så mycket som hälften av allt de har, som vi nu tänker ta hand om.

Och det gäller även Peter Forsberg och alla andra hockeypensionärer. Foppa syntes på bandyfinalen (på herrfinalen såklart, på damfinalen var han inte?) och alla vet nu att han har flyttat hem igen. Damhockeyskatten kommer att gälla alla svenska spelare som spelar eller har spelat i NHL. Inte ens Foppa eller Börje Salming kommer att slippa undan. Allas pengar tänker vi ta … för att sedan dela ut bland damerna.

NHL tvekar alltjämt om OS

Har tidigare skrivit om NHL:s tvekan att vilja släppa sina spelare till OS i Sotji och hävdade då att det hela enbart var en sk publicitets stunt. Anser fortfarande att så är fallet, eftersom ishockey och NHL under OS-veckorna får en enorm mediabevakning samtidigt som lagens matcher ses av folk över hela världen.

Det verkar istället som om det rör sig om någon form av gammalt öst-västgroll kombinerat med rädslan för att KHL ska växa sig än starkare framöver. Många tror – och hoppas – tex att en europeisk variant att NHL ska dras igång här på vår sida Atlanten.

En europeisk superliga är säkerligen det sista man vill få se från NHL-håll. Själv så anser jag att en sådan liga inte kommer att gynna oss i Sverige, eftersom den garanterat betyder döden för Elitserien och för alla mindre hockeylag utanför storstäderna, inklusive Färjestad.

Fast exakt vad orsaken är till att NHLs ägare vill bryta sammarbetet med OS känner jag inte till, men att det hänger ihop med den ryska ligan på något vis är väl ganska så klart.

Man är nog rädda att ryssarna ska promota sin egen liga alltför mycket och kanske tom lura bort NHLs största stjärnor. För när dessa stjärnor med egna ögon får se hur fint man kan få det i Ryssland så kanske man väljer att dra.

OS går in på upploppsrakan

Ja nu börjar OS i Vancouver med omnejd så sakteliga gå mot sitt slut. Känns lite trist, för det dröjer ju så himla länge tills dess det är dags igen. Kan förresten knappt fatta att det redan gått fyra år sedan sist och att det är så länge sedan som Damkronorna gav USA repass i den där oförglömliga semifinalen.

OS går alltså nu mot sitt slut, men en hel del godbitar återstår dock alltjämt för alla oss blågula: Anja, Kalla, stafettlagen, våra hockeylag och slalomkillarna bara för att ta några exempel. Med lite tur så kan det bli tiotalet nya medaljer innan äventyret är över för denna gång.

Vi borde mao få åtminstone två guld till, tror jag, trots att vi nu missat fem av de sex guld som Sports Illustrated tippade vi skulle ta hem. Det enda kvarvarande av dessa sex guld är nu damstafetten, så det lutar nog åt att Marit Björgen, fulladdad och klar, kör sönder allt motstånd på avslutningssträckan så det stänker om det? Vi får nöja oss med silver eller brons.

En tanke jag knappt ens vill tänka är om Anja ska få avsluta årets OS på ett liknande vis som förra gången. Hon har visserligen haft ett par dagar till att vila upp sig, men nya medaljer för henne är väl nu bortom allt som har med rim och reson att göra?

Det troliga är väl vidare att våra två hockeylag åker hem med bronsmedaljer i fickan. Tre Kronor hade en hel del tur i Turin (hörs på namnet), så det borde denna gång inte gå våran väg.

Vad sedan gäller Charlotte Kalla så är hon fullt kapabel att åka hem till Sverige med tre guldmedaljer i handväskan, men kanske är det först i Sotji som hon ska bli spelens drottning? Räknar dock kallt med två nya pallbesök innan det blir tack och adjö från skidspåren i Whistler.

Jag hade innan spelen började tippat att det skulle bli ett par svenska överraskningsguld, och förutom Ferrys seger – och möjligen Hellners? – så känns det som om vi ännu har något riktigt häftigt kvar att uppleva.

Vet inte om en Anna Holmlund triumf ikväll kan räknas som överraskande nu när vi alla vet om vem hon är. Kanske blir det på tremilen eller femmilen detta/dessa oväntade guld kommer?