Efter många om och men så lyckades till sist Bollnäs gå segrande ur striden mot Sandviken idag. Med 4-3 efter förlängning så ordnade man till en femte och avgörande match om finalplatsen. Men det satt som sagt hårt åt, för dagens match uppe i Bollnäs var minst sagt oviss.
Första halvlek var en ganska så händelsefattig historia, med tillknäppt spel, något som halvtidsresultatet 1-0 till hemmalaget ganska så klart avslöjar. När man sedan i början av andra ökade på till 2-0 på straff, så började åtminstone jag undra om inte segern mer eller mindre var fixad.
Men i bandy kan det som vi alla vet svänga fortare än kvickt, och efter en SAIK-timeout så gjorde man två snabba mål på ett nervöst gäng bollnäsare, och plötsligt verkade segern och finalplatsen vara vikt för bortalaget. Men när jag var mer eller mindre säker på detta, så slog hemmalaget till på nytt: 3-2, och med bara minuter kvar såg deras seger kassaskåpssäker ut.
Men då, i den sista övertidsminuten … kvittering! Sandviken var nu klara för final, för inte kunde ett knäckt Bollnäs ta hem det här i förlängningen? Men det kunde man, för bara någon minut senare så slog Per Hellmyrs in segermålet på en hörna. En fantastiskt rafflande och underhållande match var över.
Kan inte vänta på nästa möte, för det lär bli något i hästväg. All press ligger nu på SAIK, något som jag tror passar Bollnäs helt perfekt. Att det blir jämt behöver nog inte tilläggas. Det kommer, tror jag, att handla om Hellmyrs eller Mossberg – en av dessa två giganter kommer att avgöra vilket lag som får möta Hammarby.
Båda dessa spelare, blev för övrigt uttagna i årets lag av SVTs experter. Men vem som är bäst av dem? Det får vi se i Sandviken. Läs vad DN skriver om matchen här.
Avslutningsvis så måste jag skriva lite om den otroliga gäst man hade i pausvilan: Martin ”Lillen” Johansson, 91 år ung. Han var som vanligt på plats i Bollnäs för att heja fram de sina. ”Lillen” spelade redan 1943 SM-final för laget i hjärtat, som man dock förlorade, men han vann sedan guld både 1951 och 1956 med Snoddas. Sicken krutgubbe. Och rolig var han dessutom. För mig matchens stora behållning.
Åkes Sportblogg 