Brukar aldrig kopiera text rakt av, men gör nu ett undantag då jag inte vill ta bort något om OS i St Moritz 1928 och det makalösa ögonblick när vi svenskar vann vårt första OS-guld på skidor.
Vad jag egentligen hade tänkt skriva om var Per-Erik Hedlund (bilden), ”Särna” kallad, och hans medverkan i den nu klassiska berättelsen om hur vårt skidlandslag började bära vita dräkter i skidspåren. En otrolig historia som alla barn borde lära sig i skolan, anser jag. Texten är hämtat från SOK:s hemsida. Läs mer själva:
För svensk del hade en hel del hänt på skidfronten sedan de misslyckade spelen i Chamonix 1924. Stora förväntningar fanns på krutpaketen Per Erik Hedlund från Särna och Sven Utterström, Boden. Utterström var i toppform och favorit till femmilsguldet sedan han imponerat stort på träning och då utklassat allt motstånd. Men Utterström fick feber och kunde inte ställa upp på femmilen. Men nu gjorde det ur svensk medaljsynpunkt inte så mycket.
Det visade sig nämligen att Sverige hade tre andra fantomer med ”Särna-Hedlund” i spetsen. Förhållandena under femmilen i St Moritz var definitivt inte bra. Åkarna plaskade fram i spåren och på en del ställen var det 25 grader varmt i vårsolen. ”Särna-Hedlund” var mycket stark och vältränad och han utklassade hela fältet i det slaskiga och tunga föret. Han vann sitt OS-guld 13 minuter före Gustaf ”Husum” Jonsson som i sin tur var 16 sekunder före Volger Andersson.
Svenskdräktens födelse
I St Moritz föddes också den svenska vita landslagsdräkten i skidor. Lite av en slump men så är det ju ofta. Den officiella svenska tävlingsdräkten var blå skjorta, byxor och strumpor. ”Särna-Hedlund” hade tävlat för Malungs IF och när han återvände till Särna fick han en vit tävlingsdräkt av folket i Malung. Bra att ha under alpsolen i St Moritz tänkte Hedlund och tog med sig den i packningen.
”Särna-Hedlund” fick också tillåtelse av den svenske överledaren Sixtus Jansson att tävla i den. Detta fick den biträdande överledaren, överstelöjtnant Ivar Holmquist reda på. Han var också ordförande i det internationella skidförbundet vid den här tiden. Holmquist var även en man som höll hårt på formaliteterna och för honom var det naturligtvis otänkbart att en svensk skulle tävla i någon annan dräkt än den officiella.
Men ”Särna-Hedlund” hade ju ändå fått tillåtelse av överledaren Jansson så han satte på sig sin helvita dräkt och smög fram till start i den. Väl i mål, som guldmedaljör, hälsades han av överstelöjtnant Holmquist med följande ord: ”I Sveriges namn hälsar jag Er som segrare” ”Särna-Hedlund” svarade honom: ”Ja, dög dräkten åt dej gubbdjävul”. Innan Holmquist hann svara Hedlund var guldmedaljören borta.
Visst är det en helt otrolig historia? Tror inte så många svenskar känner till varför våra skidåkare tävlar i vitt. Nu vet vi svaret. Kanske kan någon avslutningsvis finna det intressant att höra hur det gick för febersjuke guldfavoriten Utterström? Han fick fyra år senare i Lake Placid, efter att ha hårdtränat i Kanada, sitt efterlängtade OS-guld när han tog hem segern på 18 km. Sagan fick således ett lyckligt slut även för honom:-)
Läs mer och se några fantastiska och gripande bilder på Hedlund på äldre dar här.
Åkes Sportblogg 