Att Spanien var värdiga vinnare igår råder det ingen tvekan om. Kanske hade tyskarna lyckats bättre om Thomas Müller varit med, men en spelare ska inte ensam kunna påverka utgången av en match, så i slutändan finns det inga ursäkter att komma med.
Spanjorerna var starkare helt enkelt och kunde, om man varit lite mer kliniska, avgjort matchen redan under inledningen. felet man gjorde var att man ideligen slog en pass för mycket. Fortsätter man så mot Holland så är det slut med oléandet för deras del.
Men detta till trots så hävdar jag bestämt att Holland vinner finalen på söndag. Det är deras öde att göra så, speciellt som man nu spelar på hemmaplan – bortåt hälften av alla vita i Sydafrika kommer ju ursprungligen från Holland.
Och när man nu även för en gångs skull INTE bråkar internt i laget, så ser det ovanligt ljust ut.
Anledningen till att man inte bråkar i år tror jag har att göra med att knappt en enda svart spelare befunnit sig på plan denna gång. Kanske är det inte PK att säga så, men bevisligen är det faktiskt som så att ju mer homogen en grupp är, desto bättre spelar den. Fotboll är ett lagspel och om man har olika grupperingar som drar åt olika håll så funkar det sällan på fotbollsplan.
Kanske har man haft för mycket av en ”vi och dem mentalitet” i det holländska laget de senaste tjugo åren, speciellt de år när laget varit delat i två halvor – en invandrardel och en övrig del?
En intressant sak som belyser detta under VM har varit att lyssna och titta på nationalsångerna.
Riktigt intressant har varit att titta på vilka som sjunger med. I Tysklands fall så har jag tex noterat att inga av invandrarspelarna (Özil, Baoteng och Kedira) sjöng med, men samtliga tyskar gjorde sitt bästa för att hylla hemlandet offentligt.
Det är tveklöst en form av tyst protest av något slag, och kanske var det detta som i slutändan fällde avgörandet igår? Man var för mycket ”vi och dem” helt enkelt
Fel tycker jag det är att inte sjunga med, för antingen ska alla sjunga med eller ingen.
Anser vidare att man ska ha som krav på spelarna i Blågult att sjunga med i vår fina gamla nationalsång. Vill man inte sjunga så kan man dra dit pepparn växer. Det är, ju mer man tänker på saken, oförskämt att inte sjunga med när man representerar hemlandet i en landskamp.
Varför vill man, som Zlatan, för övrigt inte hylla sitt eget hemland med sång?
Åkes Sportblogg 