Sandviken svenska mästare

I England har man sin gamla FA-cup: I Sverige har vi bandyfinalen på Studenternas. För mig så smäller bandyfinalen högre än bollsparkandet i London. Inget snack om saken.

I år fick vi dessutom se en sjutusan till final. Sandviken och Bollnäs, dessa två klassiska bandystorheter, gjorde upp om SM i vad som redan hyllas som en av de bästa finalerna på många år.

5-5 efter full tid innebar förlängning, och väl där fick SAIK ett minst sagt turligt skott i mål. Sorg och bedrövelse för Bollnäs och alla deras supportar, speciellt efter att Per Hellmyrs bara minuten innan ordinarie matchtids slut fått ett korrekt mål bortdömt för offside — ett mål som säkerligen inneburit seger med 6-5 och SM-guld. Tänk så det kan gå.

Lider med bollnäsarna, som jag f.ö. hejade på, som nu får vänta ännu ett år på SM-lycka. Samtidigt så var det förstås roligt att SAIK fick vinna på nytt. Klubbens sjunde SM.

I vilket fall som helst så var det ett fantastiskt skådespel på Studenternas idag. Det enda som behöver åtgärdas till nästa säsong är en helt ny arena i Uppsala, för den gamla håller inte måttet.

Redan förra året krävde jag här på bloggen att en ny nationalarena för bandy måste byggas. En arena likt Nya Gamla Ullevi i Göteborg: en arena för fotboll och bandy med plats för uppåt 30000 åskådare.

Uppsala är Sveriges fjärde största stad, och en ny fin arena av denna typ är vad staden och svensk bandy nu behöver. Min vision är sedan att alla svenska bandylandskamper, inklusive kommande bandy-VM, ska spelas där — ett bandyns Wembley helt enkelt.

Dagens Studenternas med sina provisoriska läktare får SM-finalerna att verka billiga och amatöriska. Låt oss dra igång detta bygge av ett nytt Studenternas omedelbart och spela bandyfinalerna där redan nästa år. För det är vad svensk bandy behöver och förtjänar.

Bollnäs till SM-final – för första gången på 54 år!

Efter en långa stunder rafflande match nere i Sandviken så fick vi tillslut rätt resultat: Bollnäs till SM-final! Men det satt hårt åt: 1-1 ända fram till den nittioförsta matchminuten. Men då, när förlängningen mer eller mindre var klar, så fick Bollnäs via Ville Aaltonen plötsligt ett friläge, som dock räddades av Joel Othén.

Faran för SAIK var över, trodde alla, men då Linus Petterson kastat sin klubba för att stoppa Aaltonen från att skjuta så hade domaren inget annat val än att döma straff för Bollnäs. En straff som Mikko Lukkarila inte gjorde något misstag på (hans andra mål för dagen).

2-1 till gästerna. Sensationen ett faktum: Bollnäs till final! Läs mer här (SR). och här (SVT)

Nu väntar Hammarby på Studenternas på söndag. En tuff uppgift. Men hur det än går så har Bollnäs utfört en mindre bragd genom att nå sin första SM-final på femtiofyra långa år, en final man för övrigt vann. Själv håller jag hälsingelaget som knappa favoriter. Men det är såklart en helt öppen historia.

Alla unnar säkert Söderbröderna ett SM-guld efter de grymma förlusterna de senaste tio åren, men lika många hoppas nog att gamla fina Bollnäs ska vinna. Själv tänker jag bara njuta och hoppas på en bra match. Nytt publikrekord i Uppsala är tydligen att vänta, för hela Bollnäs och halva Hälsingland lär nu vilja komma på besök till stan. Läs DN här

Hammarby klara för Studenternas

Såg inte gårdagens sammandrabbning på Zinken mellan Hammarby och Villa, upptagen på annat håll som jag var. Men att Villa skulle vända på 0-2 i matcher mot ett klart bättre lag var en omöjlighet. 7-2 blev det visst för hemmalaget och nu väntar alltså final på Studenternas nästa helg. Läs om gårdagens match här

Vilka man får möta där är ännu en öppen historia. Mitt tips är att det blir Bollnäs. De har sett aningen bättre ut än SAIK, anser jag. Och tar de hem segern i afton så är nog saken klar. En storspelande Per Hellmyrs såg så när till att man vann i förrgår. Gör han lika bra ifrån sig denna gång så tycks det mig logiskt att det borde bli en seger för hans lag.

Bollnäs-Hammarby blir dock en bra mycket roligare final än om Sandviken står för motståndet för söderbröderna, för hur det än går så blir det en nytt namn på pokalen med det första finalalternativet. Nu har ju visserligen Bollnäs redan två SM-tecken, men båda är från femtiotalet och den senaste från 1956, så en vinst för hälsingelaget på Studenternas kommer att kännas som första gången.

Sandviken kvitterade mot Bollnäs

Igår kväll så tog så Sandviken gruvlig revansch mot Bollnäs efter utskåpningen upp i Hälsingland senast. 2-8 då blev nu 6-4, efter riktigt bra SAIK-spel under större delen av matchen, speciellt i andra halvlek när man tryckte på ordentligt framåt.

Men det började inte så bra för SAIK. Två lite turliga mål försatte hemmalaget i 0-2 underläge, och det fanns tom bud på mer, när olyckan var framme … för Bollnäs. Per Hellmyrs skadade foten och tvingades utgå.

Detta förändrade hela matchen och blev i slutändan det som gav Sandviken segern. Bollnäs hade total otur när man blev av med sin bästa spelare, och att SAIK kom tillbaka och kvitterade var endast en formalitet. Och snacka om missflyt när en jättechans för bortalaget att på nytt ta ledningen missades av Tobias Björklund, så gjorde Daniel Mossberg 3-2 i det andra målet i den efterföljande kontringen istället. Och det var ställningen i halvtid.

Matchen var såklart inte över, men med Hellmyrs borta så var det svårt att se någon vändning komma till stånd. Och andra halvlek blev inte oväntat mer eller mindre helt dominerad av SAIK. Inte ens Hellmyrs, som kom tillbaka och verkade hel, kunde ändra på matchbilden. Faktum är att 6-4 är smickrande siffror för bollnäsarna då deras två sista mål kom när matchen i princip var över. Två tröstmål helt enkelt. Läs mer om matchen här (SR).

Detta var i alla fall precis vad semifinalen behövde, och det lutar väl nu åt att det blir fem matcher. Av det jag sett av de båda lagen, som är oerhört jämna, så måste jag hålla Bollnäs som knapp favorit. Och nog hade det varit kul att få se dem i final igen. Laget har ju inte vunit SM på över femtio år. Kanske är det dags nu? Ikväll så ska det bli kul att vända blicken mot Zinken där Hammarby kommer bli finalklart.