Idag följde jag hela det individuella 15 km loppet i damernas skidskyttevärldscup. Hade i förväg på känn att det skulle gå bra för Helena, något det även gjorde … men inte riktigt ändå.
För detta var ett lopp fru Ekholm kunde ha vunnit. För hon skjöt prickfritt (för andra tävlingen i rad) och åkte även rätt så bra … eller rättare sagt: hon åkte rätt så bra så länge som det inte gick utför!
Jag kan inte påminna mig ha sett något mer tragikomiskt än sättet Helena tog sig ner för den stora branten i Ruhpolding. Det påminde om hur ett barn i barnbacken brukar ta sig ner. Hon stod nästan still!
Tydligen så var hon livrädd för denna branta utförsbacke, och detta kunde vi alla med egna ögon se alltför klart. Exakt hur mycket tid hon förlorade totalt i denna branta utförskörning är det ingen som vet. Men det kan mycket väl ha handlat om en upp emot en minut, speciellt som man åkte fyra rundor allt som allt.
Förvisso var det brant ordentligt, men inte värre än backarna som Kalla och Haag susar nedför i sjuttio-åttio knyck. För att vinna så måste man våga satsa för fullt, speciellt när man skjutit prickfritt och har segern inom räckhåll. Kanske hoppades Helena på att Zajtseva (som vann) och Henkel (som kom tvåa) skulle missa ett skott på sista skjutningen, något som då gett henne segern?
Svenskorna hade dock om ärligheten ska fram tränat på backen i fråga, men som vi nu vet … inte tillräckligt mycket. För Helena var trots det riktigt skraj.
Men vi får ändå glädjas åt att vår tös nu är tillbaka i toppslag, något som bådar gott inför VM. Riktigt hur bra hon är inser vi om vi studerar de övriga svenskornas resultat. Fru Ekholm står tveklöst i en klass för sig:
ACZ … 4.31 efter (3 bom) — dvs även utan bom 54 sekunder efter Helena!
Jenny Jonsson … 5.18 (1) — 3.41 minuter efter Helena!
Anna Maria Nilsson … 6.45 (4) — 2.07 minuter efter Helena!
Emelie Larsson … 8.45 (3) — 5.08 minuter efter Helena!
Anna-Karin Strömstedt … 11.33 (9) — 1.56 minuter efter Helena!
***Update: Har nu korrigerat tiderna ovan så att de stämmer***