Problemet med alla dessa professionella idrottare, och allt elände de ställer till för oss och hela idrotts-Sverige, lämnar mig ingen ro. Bara idag såg jag en kul liten film på SVT om vårt landslag i australiensisk fotboll.
Laget vann EM-brons och spelarna var överlyckliga. Att inga av killarna är miljonärer behöver väl inte tilläggas? De är alla glada amatörer. Amatörism och glädje hänger således ihop.
De tjänar mao inte mammon som våra hockey och fotbollsdivor.
Problemet är alltså mammon, denna mytiska gestalt, omtalad i Bibeln som en synnerligen farlig filur och som någon man inte bör ha att göra med — och än mindre tjäna.
De kristna, Guds utvalda folk, har, tror jag, rätt när de hävdar att man inte ska tjäna mammon, och inga kristna gör då heller så. Och titta hur lyckliga de alla är.
Och då vår målsättning här i Sverige, när det gäller vår inhemska idrott, är att återinföra amatörismen, så slog det mig att det nu kan vara dags att kräva att alla som vill idrotta på elitnivå borde vara kristna.
Man hade då inte längre behövt domare på planen, eftersom ingen hade fuskat eller farit med osanning.
Alla hade varit sportsliga och hedrat Guds 10 Budord och dessutom levt enligt mottot — må bäste man (eller kvinna) vinna. Och alla hade självfallet varit amatörer med glädje, eftersom man enbart idrottade för att det var kul och för att ge mammon och kommunismen en känga där bak.
Vi bör vidare, slog det mig precis, förbjuda allt idrottande på söndagar from nu, för denna dag är tänkt att användas som vilodag — inte till att dyrka mammon.
I vilket fall som helst så finns det en hel del vi kan lära oss från Guds utvalda folk, de kristna, för som vi nu insett så leder inte tjänandet av mammon till annat än elände och allmän olycka.
Jag minns, avslutningsvis, hur den brittiske löparen Eric Liddell orsakade ett fruktansvärt rabalder i OS på sin tid när han vägrade tävla på en söndag pga av sin tro. Liddell missade chansen att vinna OS-guld (han var storfavorit), men tyckte ändå att det han gjorde var rätt. Detta förevigades som bekant i filmen ”Triumfens Ögonblick” från 1981.