Rasmus Jönssons härlig hattrick

Att vi har ett flertal synnerligen talangfulla spelare i årets Allsvenska vet vi alla. Men efter Rasmus Jönssons otroliga missar häromdagen, då han missade öppet mål två gånger mot Halmstad, så hade åtminstone jag avfärdat honom som spelaren som skulle avgöra dagens match i Stockholm. Men det var precis vad som hände, inför dryga 14000 åskådare på Råsunda.

 

Tänk så fel man kan ha, för Rasmus slog till, inte bara en gång, eller två … utan tre.  Att helt på egen hand sänka AIK … på bortaplan är en prestaion som heter duga. Och det spelar ingen roll hur målen trillar in. Att göra tre mål i Allsvenskan tillhör som vi alla vet inte vardagen, och att dessutom vara enda målskytt i en match är så klart än mer sällsynt. Vad detta betyder för den långa och gänglige yngligen framöver återstår att se. Men ett minne för livet fick han i alla fall. Suveränt. Helsingborg marscherar nu uppåt i tabellen igen. Det verkar nu som om man fått ordning på sig själva igen?

Helsingborg föll hemma mot Halmstad

Om IFKs bortaseger mot Hammarby med 1-0 var ett styrkebesked som heter duga, så fick vi samtidigt ett besked av motsatt slag på Olympia. För där föll Helsingborg, ett av de favorittippade lagen, något överraskande mot Halmstad. Slutresultatet blev 1-3 i gästernas favör, och det efter att HIF haft ledningen till långt in i andra halvlek. Rasmus Jönsson missade dessutom två solklara målchanser, något som kom att bli ödesdigert för HIF. För om han nätat åtminstone en av dem så hade Helsingborg idag varit tre poäng rikare.

 

Men att släppa till tre mål hemma under matchens sista 20 minuter är snudd på skandalöst. Visserligen kom 3-1 målet när matchen i princip var slut, och när HIF försökte få till en kvittering, men tre mål i baken är ändå … tre mål i baken. Henrik Larsson var dock sansad efter matchen och menade att man inte hade marginalerna på sin sida. Det var helt enkelt inte deras dag.

 

Och kanske har han rätt i det. Men man måste samtidigt komma ihåg att bra försvarspel är grunden i alla bra fotbollslag – stommen som håller hela bygget på plats. Att släppa till tre mål på hemmaplan mot, på pappret, svagare motstånd kan säkert hända vid tillfälle, trots att man spelar rätt så hyfsat. Men i slutändan så är inga bortförklaringar godtagbara om man förlorar så pass stort. Felen måste sökas på andra ställen. Det är, tror jag, ett mentalt problem. Dock inget stort sådant.

 

Det gäller bara att hålla sig vaken och alert matchen igenom. Svårare än så är det inte. På den här nivån så kan man inte slappna av ens för ett ögonblick som försvarare, något vi alla fått bevittna den senaste tiden, inte minst genom det stora antal konstmål Allsvenskan redan bjudit oss på. En halvchans är ofta allt som behövs. Och ett mål … leder ofta till en 1-0 seger. Igår hade vi två sådana matcher: just omnämnda IFK-match, samt AIKs bortatriumf mot ÖIS. Båda matcherna slutade 0-1. Men att släppa till tre mål på hemmaplan är uselt och oacceptabelt. Frågorna som alla Helsingborgspelare nu måste ställa sig är: Vill man vara ett topplag i årets allsvenska, eller vill man harva i mitten? Läs HDs artikel här.

Brommapojkarna toppar Allsvenskan

Häckens suveräna vinst mot IFK gjorde att Brommapojkarnas fina bortavinst mot Halmstad hamnade lite i skymundan. Men att ta fullt pott nere i Halland är nästan lika anmärkningsvärt som att slå Blåvitt i Göteborg. För detta var en match som hemmalaget hade räknat med att vinna. Men tyvärr för Halmstads del så grusade en viss Johan Runnemo deras förhoppningar när han slog in matchens enda mål i mitten av andra halvlek. Slutkontentan av dagen är nu att BP toppar Allsvenskan! Vem hade trott på något sådant innan serien startade?

 

Det är fö många likheter mellan Häcken och BP: båda klubbarna har tre äldre, större och ärorikare storebröder från den egna hemstaden att tampas med. Och varje gång man möter något av de andra tre storlagen i derby-sammanhang så spelar man på bortaplan, även om man lirar hemma. Att trots detta handikapp lyckas hävda sig i Allsvenskan är då som vi alla inser mäktigt.

 

En annan kul grej: för ett par dagar sedan så skrev jag på skämt att BP kunde bli det lag som kan komma att vinna SM-Guld till hösten. Men inte kan väl de röd-svarta hänga kvar i toppen ända fram tills dess? Nej, naturligtvis inte. Men nog är det kul att vår högsta serie är så oviss? Det finns vad jag vet ingen motsvarighet till Allsvenskan någon annanstans?

 

Jag har tex för länge sedan slutat intressera mig för engelsk fotboll, för något tristare finns bara inte. Det är ju bara 3-4 lag som kan bli engelska mästare, så varför har man 16 lag till i ligan? Som utfyllnad? Just precis: De fyra topplagen behöver nämligen ha någon att spela uppvärmingsmatcher mot. Så är det. Premier League är en skitliga helt enkelt … åtminstone när det gäller spänning.

 

Tacka vet jag vår egen suveräna, unika och helt sanslöst spännande och totalt ovissa superliga – Allsvenskan. En liga som ikväll toppas av ett av lag som var tänkt att ramla ut. Hur är det möjligt? Ingen vet. Men det skulle inte förvåna mig det minsta om BP hänger kvar i toppskiktet ett tag till. Svenska mästare blir man såklart inte, men kanske blir man bäst i kungliga huvudstaden? Visst är svensk fotboll underbart kul ändå? Läs DNs matchrapport här.