Haha. Har ni hört på maken: Blåvitt, de stora guldfavoriterna, som utklassade Djurgården härom dagen med 6-0, fick ikväll själva stryk som heter duga. 1-4 i baken ”borta” på Hisingen mot lilla-lillebror Häcken (ÖIS och GAIS är vanliga lillebröder) är ord och inga visor. Och sällan har väl ett lag kommit ner på jorden igen lika snabbt som IFK gjorde bara för en liten stund sedan?
Låt mig ge er Häckens målgörare, för de förtjänar att nämnas en afton som denna: Paulo de Oliviera (1-0), Josef Karlsson (2-0), Mathias Ranégie (3-0 och 4-0). Blåvitts tröstmål gjordes av Tobias Hysén. Men det ska vi kanske tala tyst om, för det är nog bäst att inte bli förknippad med den här matchen framöver. Publiksiffran var fö 5136.
Efter att ha hyllats på ett sagolikt vis för sitt utsökt fina spel mot DIF, så får man nu skämmas som sällan tidigare. Har själv svårt att förstå att Häcken, den tippade slagpåsen, lyckades vinna så stort över Sveriges, bara för ett par dagar sedan, bästa lag. Men lyss upp gott folk. Segern är ett faktum. Läs mer om saken här (GP).
Så vad var hemligheten bakom den minst sagt oväntade segern? Underskattning är naturligtvis huvudorsaken. De blåvitaspelarna trodde att man redan var svenska mästare när man åkte över Göta-Älvbron till Hisingen och Rambergsvallen. De hade glömt bort att vad som väntade på dem där var ett gäng heltända killar som laddat för mötet med superstorebror sedan matchprogrammet blev officiellt. Häckenspelarna tänkte inte bli förnedrade på sin egen hemmaplan… medan IFK-arna … inte tänkte alls! Så det kan gå.
Men vad betyder det här för IFK och för framtiden? Ingen vet. För när det gäller vår högsta serie så finns det inga experter och ingen logik. Så är det bara och något man inser efter några år. Det enda man kan göra är att njuta av galenskaperna. Visst är Allsvenskan underbar? Kan inte vänta på vad som kommer att hända i morgon:-)
Åkes Sportblogg 