Alingsås vann SM-Guld

Efter en högdramatiskt handbollsfinal i Globen så fick vi idag se Alingsås vinna SM-Guld för första gången. Men det satt hårt åt, för Guif var i ledning med två mål när matchen gick in i sitt slutskede. Efter en makalös sista kraftansträngning så lyckades dock Alingsås att gå från 23-25 till 29-26. Tre av de sista sex målen gjordes av matchens stora lirare, Kristian Bliznac (9 mål totalt).

 

Matchen såg länge ut att bli en rätt så komfortabel seger för Alingsås, och redan i halvtid så var åtminstone jag övertygad om att saken var klar. Detta berodde dels på just nämnde Bliznacs kliniska avslut, och dels på Richard Kappelins storspel i målet. Och då Bliznac inledde andra halvlek med ett kanonskott i krysset (som betydde 15-11), så var guldet, enligt mig, mer eller mindre redan bärgat.

 

Men Guifspelarna visade då oss alla att man inte tagit sig till Globen oförtjänt, för man satte raskt 5 snabba mål på raken. Och hastigt och lustigt ledde Eskilstunalaget finalen med 18-17. Man kontrade sig helt enkelt i kapp och förbi, bla genom fina mål av Mathias Tholin, Robin Andersson och Mathias Zachrisson. Den framtill dess så säkre Kappelin såg plötsligt riktigt mänsklig ut. Alingsås var allvarligt skakat.

 

Matchen stod nu och vägde, och verkade tom glida Alingsåsarna ur händerna. Själv var jag nu nästan säker på att Guif skulle ro hem segern. Och med tio minuter kvar att spela så fanns det ingen anledning för mig att ändra uppfattning. Men det var då som några individuella prestationer avgjorde vilken stad som skulle få årets mästerskap. Och dessa prestationer kom från Alingsås.

 

Det handlade inte skönspel, utan om vilja och kämpatakter, från spelare som tex Johan Peterson. Han gjorde bara ett mål, men var ändå en spelare som med sin rutin och spelskicklighet hjälpte till att hålla ihop laget när man höll på att implodera under Guif-pressen i mitten av andra halvlek. Charlie Sjöstrand spelade även han en avgörande roll med sina sex mål. Han gjorde f.ö. fyra av Alingsås sista nio mål.

 

Matchen kunde dock lika gärna vunnits av Guif, men man hade idag inte marginalerna på sin sida. Det finns nog ingen i Sverige som inte hade unnat båda lagen att få ta hem mästerskapet. För som vi alla fick se, på de fullsatta läktarna i Globen, så betyder ett SM-Guld väldigt mycket för städerna lagen kommer ifrån. Förhoppningsvis så får Guif chansen att ta hem SM nästa år. Och då man av allt att döma får behålla sina spelare, så kan vi säkert räkna med att få se dem i Globen igen 2010.

 

I vilket fall som helst så var det en suverän final, som höll mig och alla andra TV-tittare trollbundna matchen igenom. Och vi måste tacka SVT för att man gett det svenska folket möjligheten att få ta del av årets SM-slutspel, speciellt som matcherna överlag varit helt fantastiska. I övrigt kan tilläggas att det var fullsatt i Globen, 13927 åskådare, och att 26 busslaster av rödklädda Guif supportrar fanns på plats. Läs SvDs artikel här och DNs här.

Sävehof svenska mästare: slog Skövde

Sävehof fick idag revansch på Skövde för den så försmädliga förlusten i Globen förra året. Slutsiffrorna blev hela 32-19, efter 13-9 i paus. Och anledningen till att Sävehof vann finalen var helt enkelt att man var starkare än motståndarna. Matchen började dock bra för båda lagen, och Skövde höll jämna steg med sin motståndare ända till en bra bit in på halvleken.

 

Det var först efter ungefär 20 minuters spel som Partillelaget började dra ifrån. Skövde stretade dock emot rätt så bra, och låg endast under med fyra mål i paus. Noterbart från första halvlek var att Skövdespelare som Linda Cadario och Anjelica Wallén inte lyckats göra några mål. Vid sidan om det så hade Lisa Karlsson i målet en mindre bra halvlek: efter 20 minuter så hade hon en räddningsstatistik på 12 procent. I paus hade hon dock jobbat upp sig till 38 procent! Men kanske var skadan redan skedd? Att Skövde trots detta hade kontakt med Sävehof inför andra halvlek var minst sagt egendomligt.

 

Endast ett under kunde i detta läge se till att de regerande svenska mästarna skulle kunna försvara guldet. Men tyvärr för deras del så uteblev undret. Sävehof kom efter periodpausen nämligen ut än starkare, och att Skövde gång på gång slarvade bort bollen gjorde ju inte saken bättre. Sakta men säkert så började storfavoriterna dra ifrån. Vid ställningen 19-12 så fick Skövde en sista chans att ta sig in i matchen igen, när Karin Isaksson blev utvisad. Och trots att man fick maxudelning, med tre raka mål på två minuter, så tog Sävehof lugnt tillbaka kommandot igen när utvisningstiden var över. Den återstående tiden var en ren defilering in i mål för Johanna Ahlm och vänner.

 

Matchen var aldrig spännande, och redan i halvlek så visste vi alla vart guldet skulle gå. För Sävehofs superstarka försvar var inget annat än en vägg, som dessutom blev än mer omöjlig att ta sig igenom ju längre matchen gick. Och att målvaktsmatchen klart vanns av Cecilia Grubbström gjorde såklart sitt till. Sävehofspelarna var dessutom fysiskt starkare än Skövdes. Man var helt enkelt ett nummer för stora, och för starka.  Det är svårt att se hur något lag ska kunna hota Sävehof de närmaste åren. De troliga är att laget kommer dominera svensk damhandboll under lång tid framöver. Man är nu damhandbollens motsvarighet till Umeå IK. Läs Svds Artikel här och DNs här.

Drömfinal i handboll: Alingsås mot Guif

Sensationen är ett faktum: Guif bortaslog favoritlaget Sävehof med 22-20 i en högdramatiskt avgörande semifinalmatch. Detta var f.ö. den enda bortavinsten av årets tio spelade semifinalmatcher. Såg den dock tyvärr inte själv. Försökte följa med  på Sportradion, men de slutade sända halvvägs in i matchen. Dåligt, SR! Skärp er! Men i alla fall så var det kul för Guif, Eskilstuna och svensk handboll överlag. Vi har nu fått en riktigt drömfinal i Globen nästa lördag med två ”nya” fräscha lag. 

 

För visst måste vi kalla Alingsås – Guif en drömfinal? För hur det än går så får vi ett nytt namn på SM-pokalen. Och det är vad sporten behöver. Skitkul. Problemet är nu vilket lag man ska heja på? Jag är själv väldigt kluven i frågan, för vi unnar så klart båda klubbarna guldet. Alingsås spelar nu sin första final, och gamla fina Guif har ju heller aldrig vunnit: man har dock förlorat två finaler (mot RIK).

 

Det ska i vilket fall som helst bli väldigt intressant att se hur många av de underbara rödklädda Guifsupportrarna som kommer att resa upp till kungliga huvudstaden nästa vecka. Att hela Eskilstuna kommer att stå still när matchen pågår är säkert ingen överdrift. Och på samma vis är det så klart i den fina lilla staden Alingsås. Det råder nu handbollsfeber i båda städerna. Var så säkra.

Skövde slog Västerås och tog sig till Globen

Svenska mästarna Skövde tog sig idag till Globen – och där väntande Sävehof. Och sättet man tog sig dit på var att klart besegra Västerås på bortaplan. Gästerna var ofina nog att snabbt skaffa sig en 3-0 ledning, alla tre målen sattes f.ö. av den suveräna Linda Cadario: första halvleks stora lirare. Och detta underläge lyckades aldrig Västerås ta sig ur. När lagen gick till pausvila så ledde Skövde med hela sju mål. Men trots det så var Maria Broström positiv och trodde att hennes lag kunde komma tillbaka. Receptet till framgång var, enligt henne, att ta bort Cadario (som orsakat fullkomligt kaos hos Västerås) ur matchen, samt att spela fulare!

 

Detta var även vad man gjorde efter paus, och något man dessutom lyckades med. För Cadario nätade inte en enda gång under hela halvleken. Men vad hjälpte det när Västeråstjejerna sjabbblade bort så gott som alla chanser de fick. Och som om inte det var illa nog så storspelade Lisa Karlsson i Skövdemålet. Räddningsprocentan var nära 60 procent, och hennes fenomenala spel matchen igenom var, tillsammans med Cadarios kliniska avslutningar i första, det som avgjorde vilket lag som skulle gå till Globen. Slutresultat 29-22.

 

Dagens match var, trots att den avgjordes redan i första halvlek, bra underhållning. För det fanns en hel del intressant att titta på. Inte minst Lisa Karlsson uppvisning i målet, samt Erica Widells tio mål. Men i slutändan så var aldrig Västerås starkt eller skickligt nog att tampas med Skövde, som aldrig riktigt blev satta under press. Det ska därför bli väldigt intressant att se om man kan ge Sävehof en kamp om guldet i Globen nästa vecka. Då det hela avgörs i en enda match, så tror jag faktiskt att tjejerna kan överraska på nytt, speciellt om Anjelica Wallén är hel och kan vara med.

Balrog och AIK innebandymästare

Då dam och herr mästerskapen i innebandy numera avgörs på samma dag i samma arena (Globen), så tyckte jag det kunde var lämpligt att skriva om saken i ett gemensamt inlägg. Låt oss börja med lite siffror: Balrog slog Falun med 4-2 (2-0, 1-2,1-0), inför dryga 10000 åskådare. Årest största damindrotts-händelse i Sverige! Fantastiskt.

 

Matchen var länge jämn, och trots att Balrog tog ledningen med 2-0 så lyckades Falun komma igen och kvittera. Men i slutändan så var det Botkyrkalaget som var kyligast. Passande nog så var det årets spelare, Emilie Lindström, som avgjorde vart SM-Guldet skulle gå när hon slog in 4-2 målet sju minuter från slutet.

 

Även på herrsidan blev det dramatiskt, i en långa stunder jämn match mellan AIK och Warberg. Ställningen inför sista perioden var 2-2, och alla förväntade sig en en tät avslutning. AIK-spelarna ville dock annat och tog snart, genom Patrik Edgren samt Mats Carlsson, greppet om matchen. Man höll sedan undan tills bara minuter återstod.

 

Och när ett vilt anfallande Warberg tog ut målvakten, så avgjorde AIK genom två snabba mål i tom kasse. Och precis som i dammatchen så var det passande nog rätt person som fick slå in sista målet … Niklas Jidhe. Med en elegent lyfting från halva plan fick han så den drömavslutning på karriären som alla (utom Warbergspelare och deras supportrar) unnade honom.

 

Årets finaler i Globen är över. Och vilken fantastisk folkfest det blev. Som vanligt. Hade dock inte möjlighet att se matcherna den här gången, men hängde med via radio, och kollade såklart upp allt som var tillgängligt på nätet i efterhand.  Ett inlägg om saken är naturligtvis ett måste på varje svensk sportblogg.

 

Att det var dryga 10000 åskådaren på damfinalen förtjänar att upprepas. Hade man avgjort finalen i hemma/borta matcher så hade man på sin höjd spelat inför 2-3000, samtidigt som media inte hade intresserat sig lika mycket för finalmatcherna. Kanske är det nu dags att avgöra alla SM-Guld på samma sätt som sker i innebandyn: med en avgörande match i Globen? Se Svts klipp här (herrmatchen) och här (dammatchen). Ett sevärt klipp med Niklas Jidhe, strax efter matchen, kan ses här.

Flytta Damhockeyfinalen till Globen

Inför dagens innebandy-folkfest i Globen, så är det säkert många som frågar sig själva varför årets damhockeyfinal spelades uppe i Sandviken inför några hundra åskådare. Borde inte även damernas hockeyfinal kunna förvandlas till en liknande folkfest? Naturligtvis. Speciellt med tanke på att de bästa lagen kommer från just Stockholm. Med lite skicklig marknadsföring så går det säkert att ordna. En hockeyfinal i Globen kan snabbt förvandlas till en klassiker.

 

Innebandyfinalerna tillhör nu årets stora idrottsevenemang, och det har gått fort, mycket fort tom. Den enda motsvarigheten vi har är såklart bandyfinalen uppe på Studenternas – där nu även damfinalen, som spelas dagen innan, har börjat etablera sig. Alternativet är att ha långa matchserier i semifinal och final, något som säkert hade varit bra träning för tjejerna, men mindre kul för den så svårflörtade publiken. 

 

I slutändan så är säkert det bästa för sporten att endast ha 1 finalmatch. Vägen dit (semfinalspelet) kan dock vara tuff (det gör finalplatsen värdefullare), kanske en serie i bäst av fem? Att enbart ha en final är vad som gör dessa matcher så spännande. För vid ett enda tillfälle så avgörs hela säsongen. Och under detta enda tillfälle så är hela Idrottssverige medvetet om vad som pågår. 

 

Spelare, ledare och publik vet om det. Och detta är vad som ger tillställningen sådan nerv. För det är allt eller inget. Och det är evenemang likt dessa som drar publik. Om man sedan har en vecka på sig att sälja finalen, där TV, radio och tidningar gör sitt, så blir det garanterat fullsatt i Globen. Riksserien och Damkronorna behöver en final i Globen. Vi behöver en folkfest. Låt oss fixa det till nästa säsong.