Sensationellt, Rafa!

På ett sensationellt vis så mosade idag allas vår Rafael Nadal den stackars chilenaren Fernando Gonzalez. Matchen som avbröts pga av regn natten till fredag (vid ställningen 7-6, 6-6 och 3-2 i tiebreak till Nadal) återupptogs först idag, och kan ni tänka er, på lite drygt en halvtimme så var det roliga över. Nadal vann fyra raka bollar i tiebreaket och tog då hem det med 7-2! Därefter så nollade han Gonzo i set nummer tre, vilket betydde att matchen var över. Att ta hem ett set med 6-0 mot en klasspelare som Gonzalez är inte dåligt. Man undrar ju då lite lätt hur nästa offer Del Potro ska kunna överleva? Nu ska dock till Gonzos försvar sägas att han inte hade det lätt att direkt kastas in i hetluften och börja serva för set nummer två. Och att på bara några få minuter hamna i 0-2 i set mot Rafa måste han känts oerhört tungt. Och när han strax därpå hamnade i 0-2 i game i tredje set så insåg han säkerligen att matchen var förlorad, speciellt som han och Rafa spelat 24 raka game utan ett endaste servegenombrott.

 

Som jag redan skrivit tidigare så är Nadal ”on a mission”. Han har för avsikt att ta hem US Open i år. Och ingen kommer att kunna stoppa honom från att fullborda sin ”carreer grandslam”. Inte ens den gamle mannen från Schweiz. Jag tror för övrigt nu inte längre att det blir Fed i finalen på måndag. Han blir ju bara äldre och äldre för varje dag som går, och en vacker dag snart så kommer orken att tryta. Något som kan komma att ske redan imorgon. Och då han nu går upp mot en ung och vältränad Djokovic, en spelare som av många för tillfället anses spela sin livs tennis, så kan vi nog lugnt räkna med att gamlingen förlorar. Och vad gäller Rafas semi mot Del Potro så kan vi redan nu säga ”adios, amigo” till argentinaren, för att blotta tanken att han ska kunna vinna tre av fem set mot världens bästa tennisspelare är en tanke så befängd att den knappt ens går att tänka. Mina tips för morgondagens två matcher är sålunda två snabba segrar för Rafa och Djoko.

Nadal pressad av Gonzalez

Gårdagens match mellan Rafael Nadal och Fernando Gonzalez fick tyvärr avbrytas pga regn mitt i andra sets tiebreak. Senare idag så är det tänkt att matchen ska avslutas. Detta är så klart underbara nyheter för Juan Martin Del Potro (som väntar i semifinalen) och Novak Djokovic eller Roger Federer (som väntar i finalen). Precis som förra året så får nu alltså Rafa det extra svårt att ta sig till final. Tyvärr. Att det blir så här har att göra med att man envisas med att spela kvartsfinalerna över två dagar. Det är orättvist för de som nu likt Rafa och Gonzo tvingas spela tuffa matcher fyra dagar i rad.

 

Visserligen så är det topptränade idrottsmän det handlar om, men nog borde man kunna se till att alla nu i slutskedet av turneringen gavs samma möjligheter till vila. Man har ju två stora arenor bredvid varandra, så varför inte utnyttja dem? Det blir så klart lite trist för tennispubliken som då går miste om två av kvartsfinalerna. Men det rent sportsliga gör ändå att man bör hålla samtliga fyra matcher under samma dag. Hade man skött saken snyggare förra året så är jag övertygad om att Rafa då hade spelat final mot Federer. Istället så bjöds vi på en ojämn tillställning mellan en novis och en mästare. Och på samma vis kan det sluta i år om vädrets makter ställer till det för Rafa även idag. Nadal leder dock matchen tack vare att han tog hem första set i tiebreak. I andra sets tiebreak så är ställningen 3-2 till spanjoren.

 

Gonzalez är en livsfarlig spelare och borde under normala tider (tider utan Rafa och Fed) ha ett par slam i bagaget. Jag minns hur han imponerade stort i Wimbledon för några år sedan och hur jag då tom trodde han skulle kunna knäppa Federer på näsan, för han har spelet att kunna göra så. Men i slutändan åkte han ut med dunder och brak. Hans facit mot Fed är bara snäppet bättre än Söderlings, men han har dock lyckats slå schweizaren en gång. Mot Rafa är hans statistik lite bättre och det finns nu en liten chans att han kan ta sig till semifinal på spanjorens bekostnad. Och detta beror helt och hållet på regnavbrottet. För om Gonzo tar hem det avbrutna tiebreaket idag, så är det inte längre en femsetsmatch man spelar – utan en tresetare. Och detta är anledningen till att jag hatar regnavbrott över allt annat. Spelarna får nämligen då vila up sig, något som inte gynnar den supervältränade Nadal som är kapabel att spela hur länge som helst. Läs SvDs artikel här.

Kan Söderling vinna finalen?

Den stora frågan vi alla nu ställer oss är … kan Robin Söderling vinna finalen mot Roger Federer? Efter allt som skett de senaste två veckorna så borde vi naturligtvis inte längre tvivla på vår hjälte. Men det finns ett orosmoln … ett av det värre slaget … Robins psyke. Framtill mitten av gårdagens match så var jag övertygad om att han hade alla nerver under kontroll, men att det inte var på detta vis insåg vi snart. Jag tittade på matchen tillsammans med en god vän och när Robin blev bruten i femte så satt jag plötligt ensam kvar. Kompisen orkade inte uthärda det som vi båda förutsatte skulle bli ett svenskt totalhaveri. Själv hade jag då inte längre några förhoppningar om svensk seger, utan hoppades bara att vi skulle förskonas en förnedring. Tack och lov så fick vi och världens alla övriga tennisvänner uppleva ett mirakel.

 

Men problemet kvarstår: kan Söderling behålla sitt fokus och inre lugn matchen igenom mot Federer? Som vi alla vet så går femsetare i vågor. Och det spelar igen roll vem du är – handlar det om fem set så spelar man som en kratta emellanåt. Så är det bara. Igår hade Robin en dubbel portion tur. Dels så började Gonzalez spela, kanske inte som en kratta, men mindre bra än tidigare; och dels så spelade vår egen man upp sig. Detta är ett tecken på mental styrka. Men det jag fruktar är den djupa vågdal som infinner sig innan Robin lyckas ta sig själv samman igen. Lösningen på problemet är att vi bjuds på en ny Davydenko-match – tre snabba set där motståndaren inte tillåts komma in i matchen. Men är en sådan förhoppning något annat än en önskedröm? Troligen. Tyvärr.

 

Anders Järryd fick igår frågan om hur han trodde det skulle gå för Robin. Svaret blev: ingen aning. Och precis så är det: vi har ingen som helst aning om vilken Robin som kommer att spela. Tennis på den här nivån handlar inte om skönspel, inte om vem som är bäst rent tekniskt. För det är ytterst lite som skiljer toppspelarna åt. Den punkt där det dock finns en markant skillnad är den mentala biten. Federer är mentalt väldigt stark, och blir bara bättre om han är under press. Men även schweizaren har en smärtgräns. Och var den går har Nadal visat oss, för han bevisade för oss alla att även Roger Federer inte var något annat än en människa. I Melbourne så fick vi på ett spektakulärt sätt se hur Rafa knäckte honom i finalens femte set. Alla har således en brytningspunkt.

 

Men kan Söderling göra om Rafas bravad och knäcka sin motståndare i finalen? Chansen är liten. Det troliga är att det blir tvärtom. Allt hänger på psyket och på vem som har nerverna under kontroll. Att Roger kommer gå vinnande ur striden får vi nu räkna med, speciellt efter hans makalösa comeback i går mot Del Potro. Han visade oss där, under sin tuffaste match i årets Paris, att han inte tänker ge upp den här titelchansen. Mitt tips är därför att segern går till Schweiz, men om Robin lyckas spela sitt spel och hålla huvudet kallt så kan vi få anledning att fira i morgon. Läs mer här (SvD) och här (DN).

Söderling till final i Paris

Efter ännu en bragdinsats idag på eftermiddagen lyckades till slut vår egen tennishjälte Robin Söderling, inför Björn Borg sittande på hedersläktaren, besegra chilenaren Fernando Gonzalez i en stenhård femsetare och ta sig till final i Roland Garros. Slutsiffrorna skrevs till 6-3, 7-5, 5-7, 4-6, 6-4. Och det var, inledningssetet undantaget, lika tufft som det låter. Riktigt hur Robin redde upp situationen i slutskedet av femte set är det ingen som vet, men att det var bland det allra svettigaste avsluten i svensk tennishistoria råder det inget tvivel om. Det var en bragdinsats av sällan skådat slag.

 

För vår man var utslagen, nästan knockad. Redan i mitten fjärde set så började jag tro att Gonzalez skulle ta hem matchen, för allt sedan andra set så hade han kommit mer och mer in i spelet. Och när sedan chilenaren bröt Söderlings serve i början på femte, så insåg jag och säkert alla andra att allt var över. Och vid ställningen 1-4 så befarade jag att en genomklappning skulle ske, för 1-6 verkade i detta läge inte ologiskt. Men hör och häpna, den nästintill uträknade och uppgivne svensken tog sig själv i kragen … och höll sin serve, bröt tillbaka, höll sin serve på nytt … och bröt därefter Gonzalez återigen, varefter han kallt lyckades serva hem segern. Makalöst. Fantastiskt. Otroligt. Fenomenalt.

 

Robin Söderling spelar nu final på söndag mot Roger Federer. Det är knappt så man tror det är sant. Och vem hade trott det här bara för en vecka sedan? Ingen. Dagens match var en kamp mellan två av tennisvärldens bästa forehands. Och även om Robin inte fick till lika många förödande träffar som i de tidigare matcherna, antagligen pga att det handlade om fem set, så höll han alltsomoftats chilenaren på behändigt avstånd. Gonzalez gjorde en suverän insats matchen igenom, men sviktade ordentligt när det kom till kritan i matchens avslutande game.

 

Segern var kanske en aning turlig, men absolut inte oförtjänt. För Söderlings krafttennis, i kombination med hans kämpainsats i slutet, var det som fällde avgörandet. Vi fick idag lära känna en annan sida av honom: Robin, kämpen som aldrig ger upp. Jag har dock svårt att se Federer tappa fem raka game i ett liknande läge i finalen? Men vem bryr sig om det nu. Låt oss strunta i finalen idag, och glädjas åt vår nya hjälte istället. Vad jag förstår så är Robin dessutom nu nästan en top tio spelare? Läs mer här (SvD) och här (DN).