Ragnhild ”plötsligt lika bra som dopingavstängda fuskarinnan Therese Johaug” Haga vinner OS-guld!

Uppdatering 19 feb : Vi vet nu att Charlotte blev bortvallad och detta är säkerligen huvudorsaken till att hon tappade tjugo sekunder till Haga. Det verkar nu som om våra svenska töser kan ha förlorat två OS-guld pga. av våra valla”experters” två spektakulära fiaskon!

Vi är ju inte här i Sverige så himla förtjusta i att Norge vinner OS-guld, pga. att man vinner alltför många, framförallt på skidor, oftast tack vare höga intag av olika kemikalier, framförallt ”astmamediciner” — som 70 procent av alla deras medaljörer och medaljöser på skidor måste ta då de lider av astma!!!

Den norska truppen hade ju som bekant med sig sextusen (6000) doser astmamedicin till Pyongchang!!! Så många svårt astmasjuka norska olympier finns det ju inte på plats, så varför har man med sig dessa enorma doser astmamedicin???

Och bara så sent som idag så kom en ”ny” norska från ingenstans och utklassade den just nu bästa skidåkerskan i världen, vår egen Charlotte Kalla. Ragnhild Haga utklassade som sagt Kalla på hennes favoritdistans 10 km fristil och gick i mål totalt ohotad dryga tjugo sekunder före våran tösa, som tog silvret, och trettio sekunder före den astmamedicindopade Marit Björgen och finska Pärmäkoski (från ertappade fuskarlandet Finland) vilka delade på bronset.

Det vi fick se idag från Haga var vad vi hade förväntat oss att den dopingavstängda Therese Johaug skulle ha gjort med övriga åkare om hon varit med på OS. Vi hade inte förväntat oss att Haga skulle vara kapabel till det vi idag fick se, speciellt inte som 27-åringen aldrig presterat någonting i närheten av det hon gjorde idag.

Hade det handlat om Heidi Weng, som tagit över åttio pallplatser i världscupen, så hade man kunnat smälta saken bättre, men inte nu när det var den i vanliga fall ordinära (jämfört med Björgen och Johaug) Haga som slog till på detta spektakulära vis.

För mig och många andra så är det någonting som inte står rätt till här, för som vi kan läsa i alla artiklar om astmaepidemin som härjar (och har härjat i årtionden!) bland de norska skidåkarna (där alltså 70 procent av alla norskar som tar medalj i OS och VM lider av sjukdomen i fråga), så … ja, jag tror ni själva kan tänka vidare och börja inse att det handlar om avancerat fuffens här.

Det är, tror jag och anser många andra världen över, ett förtäckt dopingfusk som styrs från högsta nivå i Norge, ungefär så som man menar (utan bevis) att Ryssland fuskar. Så desperata är man på andra sidan fjällen att vinna.

Justyna Kowalzcyk tog en historisk seger för Polen

Justyna Kowalzcyk gjorde precis en otrolig bragd när hon besegrade den astmamedicindopade norskan Marit Björgen i damernas tremil! Underbart. Men fy tusan vad det satt hårt åt. Först på upploppet så lyckades den sympatiska polskan avgöra med någon halvmeter sisådär och ta en historisk seger för Polen och den goda sidan. Grattis Polen!

Hade Björgen vunnit idag igen, något hon såg ut att göra sista milen, så vete sjutton om jag tittat på skidåkning igen. Hon verkade nästan komma från en annan planet. Hon bytte tex skidor vid sista stadionbesöket och låg då plötsligt tolv sekunder bakom täten, men bara några minuter senare var hon ikapp och förbi och började sedan dra ifrån alla andra på ett rent ut sagt skrämmande och sjukt vis.

I detta läge funderade jag på Johan Mühlegg och på att stänga av TVn och göra något annat, men då det ännu fanns hopp om att Charlotte Kalla skulle kunna knipa en medalj så valde jag att titta vidare. Ett klokt val. För Kowalczyk, som varit mer eller mindre avhängd själv, kämpade sig på ett heroiskt och osannolikt vis ikapp norskan.

Vad som därefter utspelade sig var en fascinerande kamp mellan det goda och den andra sidan. En hel värld höll i detta läge andan samt såklart tummarna för polskan, den snälla och goda, och detta var anledningen till hennes magnifika triumf. Alla ville hon skulle vinna.

Helt utan någon astmamedicin i kroppen så vann Justyna Kowalzcyk Polens första kvinnliga vinter olympiska guldmedalj någonsin och blott landets andra guldmedalj totalt. Fantastiskt. En seger för rättvisan.

Vår egen och hela skidtävlingarnas oomtvistade drottning, Charlotte Kalla, kom för övrigt in på en hedrande sjätte plats. Tippar redan nu att Kalla gör som Gunde Svan och vinner den långa skiddistansen under OS nummer två, dvs om fyra år. Utan astmamedicin inblandad i dagens tremil så tror jag för övrigt att loppet blivit ett helt annat. Ett samlat fält hade kört på ett tag till, och vem vet, kanske hade det då blivit en Kalla-medalj redan i år. Läs mer här (SR).

Kowalczyk anklagar Björgen för doping!

Att Justyna Kowalzcyk nu öppet gått ut och anklagat norska astmamedicindopade fuskarinnan Marit Björgen för fusk är inte en dag för tidigt. Vi kan själva läsa om saken i våra stora kvällstidningar idag. Inte rolig läsning. Läs SVTs artikel om saken här.

För mig så är Marit Björgen nu hela spelens mest olustiga person, och Norge borde skicka hem henne fortare än kvickt – innan hon vinner två guld till! För om hon på nytt kör ifrån svenskorna och alla andra i de två återstående loppen så tror jag det här kan sluta riktigt riktigt illa.

Vi svenskar har redan blivit lurade på ett guld och ett brons av denna osportsliga norska, och opinionen mot henne och allt som har med Norge att göra växer sig nu sig allt starkare för varje dag som går. Att Kowalczyk nu går till attack mot Björgen har jag all förståelse för, och jag hyllar henne för det, då hon själv tappat ett guld och ett silver till norskan.

Polen har för övrig bara vunnit ett enda olympiskt guld vid tidigare vinterspel, så för Kowalczyk att då förlora till en neddopad fuskarinna måste ju kännas rent ut sagt förjävligt. Senaste och hittills enda polska vinter-OS guldet kom 1972!

Ge Anna Haag ett guld! (och ge Björgen och Norge alltid ett guld!)

Ju mer jag tänker på norska astmamedicindopade Marit Björgen och hennes seger igår, desto mer irriterad på hela denna olustiga historia blir jag. Men som vi alla vet så kan man inte stoppa norskarna när de väl har börjat med sina trix.

Så jag har ett förslag: varför inte ge Marit Björgen ett guld varje gång hon tävlar – oberoende var hon hamnar i resultatlistan – samtidigt som ettan, tvåan och trean får sina medaljer som vanligt?

Så om Björgen kommer först i ett lopp (eller sist) så får hon ett guld – tvåan i loppet får även hon ett guld, trean får sedan ett silver och fyran ett brons. På detta vis blir alla glada. Norskarna får sitt, och vi – alla övriga folk och fä – får vårt! En helt perfekt lösning på denna dopingproblematik med norskarnas lilla älskling, som det för övrigt varit så himla synd om så himla länge.

Tror inte någon tycker synd om norskan om en vecka när hon har fem guldmedljer hängande om halsen, samtidigt som världens övriga kvinnliga skidåkare bara har ett guld – Kallas!

I vilket fall som helst så måste nu Anna Haag få ett eget guld för segern igår – för det var ju hon som vann bland de icke dopade! Silver och brons omfördelas därefter till den riktiga tvåan och trean (Kowalczyk, Störmer-Steira). Alla får på detta vis sina medaljer och alla blir nöjda och glada.

Om detta faller väl ut, så kan jag tänka mig att man tar min antidopingmedicin till nästa fas: att alltid ge Norge ett OS-guld i alla grenar där man ställer upp.

Och om man har tre åkare med så ska man naturligtvis då även få tre medaljer. Kanske kunde man vidare introducera en fjärde medalj – järnet – vid det tillfällen norskarna har fyra deltagare med i loppen. På detta sätt kan man i Norge fira OS-storslam ett par gånger varje dag under varje vinterspel, och det unnar vi dem såklart.

Och om detta projekt, eller kalla det mitt kärleksbarn, faller väl ut, så kunde man kanske tänka sig att införa samma procedur vid sommarspelen. Fast det blir då förstås en himla massa medaljer att hålla reda på. Men tänk på alla nya arbetstillfällen detta skulle skapa – att tillverka alla dessa medaljer. Kanske hade medaljframställningen fått hela världens ekonomi på fötter igen? När kan vi börja?

Marit Björgen: norsk astmamedicindopad fuskarinna?

Efter att ha bevittnat hur norska astmamedicindopade norska fuskarinnan, Marit Björgen, nu kört ifrån allt motstånd i de kanadensiska samt olympiska skidspåren två tävlingar i rad, så ter sig hennes medverkan i spelen för mig allt mer olustig.

Hon är inte bättre på skidåkning än någon annan … hon har bara mer krafter kvar när tävlingarna drar ihop sig, något som beror på att hon tar medicin/dopingpreparat som hjälper henne att andas!

Utan detta fusk/hjälpmedel så hade norskan idag säkerligen varit medaljlös. Det är mao fusk det handlar om, något som borde tas itu med fortare än kvickt. Björgen måste nu stoppas från att få använda denna ”medicin” innan hon sopar hem alla guld borta i Vancouver.

För en svensk som fick uppleva Mühleggskandalen från första parkett, med allt som det innebar för våra svenska guldförhoppningar, så håller historien på att upprepa sig. Min fråga är om alla skidåkare nu har rätt att använda samma dopingpreparat som den norska fuskarinnan? Om så inte är fallet så är fuskarinnans guld att jämföra med Mühleggs och borde sålunda tas ifrån henne.

Felet Björgen nu gör att vinna allt. Hon är för girig. Varför kunde hon inte nöjt sig med ett tillfuskat guld? Ett guld hade säkert alla unnat henne, men efter uppvisningen igår – där alla andra (efter Kallas fall) var chanslösa – så börjar hennes överlägsenhet nu ordentligt att sticka i ögonen.

Det är för minsta barn uppenbart att Björgen är för bra, har för mycket kraft och ork och är för stark och snabb. Hon är Mühlegg upp i dagen! Det hela är synnerligen olustigt, men vi tillåter detta fuskande att pågå pga att det är det inom vinterspelen så mäktiga Norge det handlar om.

Jag är för övrigt alltsedan Mühleggskandalen (som kanske kostade Sverige ett par OS-guld?) alltid tveksam till överlägsna skidåkares prestationer, speciellt när man tränat ensamma och borta från världscupen under större delen av säsongen – eller plötsligt blir superbra efter att i åratal underpresterat.

Vid sidan om svenskarna, som vi vet är rena – för det vet vi väl? – så litar jag inte på några andra. Vad finnarna är kapabla till när det gäller fusk har väl ingen glömt? Och när det gäller alla östländer så vill man inte ens tänka tanken ut?

Ett OS-guld är guld värt. Man kan nuförtiden kan leva gott på en sådan triumf resten av livet – med sponsorkontrakt, reklampengar, TV-uppdrag och annat. Ta tex den engelska tjejen (minns inte hennes namn, för vem bryr sig om kälkåkning?) som i natt vann skeletonguldet. Hon blir nu mångmiljonär, och kommer att få allehanda TV-jobb vid BBC när karriären är över.

Mycket står på alltså spel och mycket kan intjänas för egen del genom att fuska, och som vi alla vet så bryr sig självupptagna idrottsstjärnor inte det minsta om hur man når sitt mål så länge som man når det. Läs mer om norska astmamedicindopade fuskarinnan här (SVT).

Silver till Anna Haag (fast egentligen guld)

När Charlotte Kalla inte riktigt var på G, så passade en av våra andra duktiga skidtjejer, Anna Haag, på att försvara den svenska äran. Anna tog nämligen idag efter en makalös spurtseger hem silvret i skiathlon. Hon låg på fjärde plats när hon och två andra,  Justyna Kowalczyk och Kristin Strömer, kom in på skidstadion för målgång. Framför dem fanns då endast astmamedicindopade norska fuskarinnan Marit Björgen som strax inte oväntat ohotad kunde gå in på guldplats. Läs om dopade norska fuskarinnan här (SVT).

Kampen om brons och silver som pågått under hela sista varvet gick nu in i sin slutfas, och mina förhoppningar om svensk medalj var vid detta tillfälle ytterst små. Anna såg nämligen sliten ut gentemot de övriga två flickorna, men skenet bedrog. För plötsligt så tog sig svenskan förbi såväl polskan som norskan, och inte nog med det, hon drog dessutom ifrån.

Med ett par meter tillgodo så fick vi så ett ny fin medalj till en av våra duktiga skidflickor. Anna Haag gjorde oss alla idag stolta och glada, inte minst på det vis hon furiöst nedkämpade sina två konkurrenter på upploppet. En enastående prestation.

Tyvärr så blev vi alla dock lurade på guldet i och med Björgens doperi. Enligt mig så borde hon inte få ta någon som helst medicin som innehåller otillåtna preparat, men så korrupt är idrotten idag. Norskan har nu tagit hem tre medaljer, varav två guld.

Utan sin astmamedicin så hade hon nu säkerligen varit helt utan medalj, för hon behöver ju, vad jag förstår, denna astmamedicin för att kunna andas lättare, vilket hon behöver kunna göra för att kunna tävla och vinna OS-guld! Guld som annars gått till friska personer utan medicin/doping i kroppen.

Behöver man tillägga något till detta självklara faktum? Syreupptagningsförmågan är ju vad det handlar om när det gäller skidåkning, inte hur bra man är på att använda stavar och skidor, för det lär man sig på fem minuter!

Skulle inte bli det minsta förvånad om Björgen av bara farten tar hem två guld till när man nu vet exakt hur medicineringen ska doseras för att ge henne optimal effekt!

I vilket fall som helst så är våra skidtjejer nu i praktslag, och med lite tur så kunde vi faktiskt haft två bronsmedaljer till vid det här laget. Det ser nu riktigt ljust ut inför stafetten, för där kommer svenskorna säkert att vara med och slåss, inte bara om medaljer, utan om guldet. Läs Radiosportens artikel här

Håller simningen på att bli urvattnad?

Ja det kan man idag med rätta fråga sig. De nya baddräkterna har som vi alla vet gjort simsporten till en parodi på sig själv. Världsrekord slås nu i så gott som varje lopp. Vår egen junior Sara Sjöström förbättrade sitt pers med nästan 2 sekunder! Antingen så måste man nu återgå till de gamla dräkterna, eller simma nakna! Skulle inte förvåna mig om nakensimning har varit uppe till diskussion, eftersom det garanterat gjort sporten mer TV-vänlig – åtminstone för den manliga publiken.  

 

Skämt åsido, så håller nu den klassiska gamla simsporten på att förlora all kredibilitet den återskaffat sig efter den östtyska dopingtidens dominans. Alla de gamla dopingrekorden tillhör nu historien, men vi har nu istället problemet med baddräktstillverkarna. Dessa företag lever på simsporten, och att nu ta ifrån dem deras levebröd genom att förbjuda utvecklingen av nya baddräkter kommer inte att falla dem i smaken. Man behöver ju inte vara ett geni för att inse hur mycket mer man kan tjäna på att sälja en heltäckande baddräkt istället för ett par badbyxor. En annan sak jag anser man borde överväga är att ta bort 50 meter distanserna. Det finns redan distanser så det räcker. Snart så inför man väl 25 meter frisim, och efter det 10 meter frisim, och efter det så delar man kanske ut medaljer till den som kan komma i vattnet snabbast? Läs mer om de nya baddräkterna här (DN).

Härligt sprintsilver till Sverige

Idag fick vi en ny fin medalj vid Skid-VM. Anna Olsson och Lina Andersson lyckades leva upp till förväntningarna när man knep silvret i damernas lag-sprint bakom de omöjliga storfavoriterna från Finland. Och med Finlands skamfilade rykte så kanske silvret blir till guld framöver? Men det får vi naturligtvis inte hoppas. Alla dopinghistorier när det gäller skidåkning har dock för alltid skadat sporten, något vi nu får leva med: vi ärliga svenskar? Tyvärr. Av den anledningen så kändes det uppfriskande när Britta Nordgren, pga för höga blodvärden, plockades bort från VM-starten förra veckan. För är det något vi här i Sverige inte klarar av att höra så är det att våra egna skidstjärnor är dopade. Frågan är om vi hade klarat av att titta på sporten igen ifall en av de våra åkt dit? Ställer mig själv tveksam till saken.

För att nu återgå till ämnet, dagens silvermedalj, så bådar medaljen som vi alla inser gott inför morgondagens stafett, speciellt som vi även då har reella chanser att hoppas på någonting stort från våra flickor. För i morgon så har vi ju allas vår Charlotte med i startfältet, revanschsugen som aldrig förr? Mitt tips: nytt silver – minst. Och, höll så när på att glömma, vid sidan om flickornas finfina prestation så hade även våra pojkar idag höga förväntningar ställda på sig. Hur det gick? Fiasko. Som vanligt?