Danmark vann OS-Guld i handboll i Rio!

Som sades igår i inlägget då så kan den som väntar på något gött aldrig vänta för länge, och det är något som våra danska bröder (och systrar) nu fått lära sig med vara sant nu när deras handbollslag vunnit OS-Guld genom att besegra storfavoriterna och tillika tvådubbla regerande mästarna Frankrike med hela 28-26!

Bravo Danmark! Stort grattis från Sverige!

Ja det är bara helt fantastisk att lilla Danmark nu änteligen fick ta hem en riktigt stor titel. Man har förvisso två EM-Guld, men man behöver såklart även ta hem ett VM eller OS för att kunna kalla sig en stormakt inom handbollen.

Att OS-Guldet är välförtjänt råder det inget tvivel om, speciellt med tanke på att handbollens ursprung står att finna i Sverige och Danmark, och nu när vi svenskar under alla år tillhört eliten i handbollsvärlden, med massor av VM och EM-Guld, så var det ju inte mer än rätt att danskarna nu får jubla och uppleva guldlycka.

Led med Island för åtta år sedan när man inte orkade stå emot franskarna i finalen den gången, och led än mer för fyra år sedan när våra egna pöjkar åkte på däng mot samma franskar. Inte kul alls.

Men nu idag fick vi nordbor tillslut uppleva glädjen av att ha blivit olympiska mästare, ty delad glädje är dubbeldito. Danskarna vann mao. OS-Guldet för hela Nordens räkning, och borde därför antagligen hyllas i Kungsan pga. detta?

Det är dock, måste erkännas, en smula egendomligt att danskarna lyckades vinna OS-Guld redan vid första finalbesöket, när vi svenskar på fyra finaler (1992, 1996, 2000, 2012) aldrig lyckats vinna en enda gång, något som vi alla f.ö. vet beror på den ökända svenska oturen.

En mindre kul deltalj i sammanhanget är dock att danskarna nu iom. OS-Guldet i handboll tar över ledningen i den nordiska medaljligan för Rio-OS. Sverige är nu tvåa, pga av fler danska bronsmedaljer.

Men vem bryr sig. Nej det skiter vi alla i och glädjer oss istället för fulla muggar med alla i Danmark nu när man tagit hem sin största idrottstriumf sedan Fotbolls-EM i Göteborg 1992.

 

Danmark till VM-final

Visst var det kul att Danmark, vårt kära grannland, lyckades ta sig till VM-final. Gläder mig mer över det än jag sörjer de våras snöpliga sorti. Sverige kommer alltid igen och har nu ett lag att bygga vidare på, fast nog hade det suttit fint att få vinna VM på hemmaplan.

För publiken och självförtroendet framöver inför OS så är det såklart bra om Blågult nu tar hem bronsmatchen, men för mig är det långt mycket roligare om danskarna vinner guldet imorgon genom att besegra Frankrike, något jag tror man gör, inte minst beroende på favören av hemmaplan.

Tydligen, läste jag precis, så spelade man en guldmatch redan 1967. Det är mao långt mellan chanserna att få uppleva guldglädje. Och på det vis man nu sprider handbollen världen över så vete tusan om de rödvita får en ny chans att bli världsmästare inom överskådlig tid. Bäst att ta chansen nu!

Heja Danmark!

Är förresten inte positiv till att man ska sprida handbollen jorden runt. Vi har inget att vinna på saken om tex Kina börjar storsatsa på handboll. Bäst att vi behåller våra sporter här hos oss europeer, och det gäller alla våra sporter. Dessa sporter tillhör oss. Ingen annan.

Anser vidare att OS och VM bara borde vara öppet för oss europeer och amerikaner. Själv är jag totalt ointresserad av grenar som domineras av afrikaner och asiater. Bäst för alla är att vi, de sanna sportälskarna, som älskade sport när det var amatörismen som gällde, tar tillbaka kontrollen över alla våra egna sporter.

Kineser och afrikaner kan väl hitta på sina egna sporter och sedan ha sina egna VM och OS i dessa sporter. Bra för alla inblandade. För vi får då uppleva mer guldlycka i OS och VM, och samma sak gäller alla afrikaner och kineser i de egna mästerskapen.

Att kineser och afrikaner envisas med att pyssla med våra sporter beror på att man har ett behov av att hävda sig gentemot oss, något som går totalt emot idrottens heliga princip om att tävla för tävlandets skull som sanna sportsmän för att det är roligt och är bra för hälsan. Bu för alla afrikaner och kineser.

Fotbolls VM börjar idag: men vem bryr sig?

Idag börjar Fotbolls VM, men vem bryr sig? Personligen så är jag mer eller mindre totalt ointresserad av spektaklet. För mig så smäller Allsvenskan högre. Hade hellre blivit allsvensk mästare än världsmästare.

Anser vidare att Superettan är långt mer intressant än en B-turnering borta i ett avlägset fattigt U-land. Och hade hellre suttit på läktaren nära plan en solig sommardag och följt en match där än varit instängd hemma framför TV:n med Elfenbenskusten-Algeriet.

För nog är Ängelholm-Landskrona eller Norrköping-Degerfors, för att ta två exempel, långt mer aptitretande än en ointressant match mellan två U-länder?

Att låta fattiga U-länder slösa bort sina pengar på dessa jippon är hutlöst. Det hade varit bättre att lägga samtliga VM-turneringar i Väst tills dess U-länderna fått ordning på sin ekonomi.

Jag kommer inte följa VM särskilt noga mao ord. Är nämligen så oerhört trött på alla dessa fotbollsprimadonnor och divor och allt fuskande och all osportlighet som alltid utspelar sig på fotbollsplanen i VM sammanhang.

Tyvärr så blir det svårt att undvika spektaklet då det mesta inom idrottsvärlden nu tycks ha avstannat. Men tack och lov så kör tennisen på som vanligt.

Om nu bara Robin Söderling får till det i Wimbledon så kan sommaren bli lyckad ändå. Tror ha tar sig till semifinal, om lottningen blir bra.

Vad gäller VM i Sydafrika så har jag dock för avsikt att följa Danmark. Har som bekant tippat dem till stordåd. Men vid sidan om det så blir det nog på sin höjd att jag tittar på ett ett par-tre matcher.

Heja Danmark!

Såg precis att en stor fotbollsturnering börjar i Afrika om ett par dagar, en turnering jag knappt ägnat en tanke sedan den totalt inepte fotbollsmördaren Lars Laban Lagerbäck förstörde vårt fina fotbollslandslag.

Tydligen så har Lagerbäck och en annan gammal skojare, Sven-Göran Eriksson, en man som är hatad i England, nu lurat till sig nya förbundskaptens-jobb för två ännu intet ont anande afrikanska länder. Låt mig redan nu sia om dessa två länders chanser i VM – det kommer gå åt skogen.

Risken finns även att Lagerbäck kan komma att åka i fänglese för bedrägeri i Nigeria om han inte hinner fly kontineten efter sista gruppspelsförlusten, för hela världen vet då att han är en förbundskaptensbedragare – en man som inget kan om fotboll!

Nej, roligare saker kan man pyssla med än att följa dessa två olustiga clowner, som tex att följa Danmark.

Ja, så är det, jag tänker heja på vårt kära grannland i söder. I första matchen ska man visst möta Holland, och det kommer säkert gå bra, för holländarna kan aldrig hålla sams. Alltid blir det bråk mellan de två lägren.

Danskarna är å andra sidan ett lag där alla spelar för varandra. Det fanns en anledning till att de slog ut Sverige, vid sidan om att vi hade en inept förbundskapten: de är ett bra lag.

Under lång tid så önskade jag inte Danmark framgång i fotbollssammanhang. Jag mins tex hur jag gladde mig när man förlorade med 5-1 mot Spanien i VM 1986 – efter att ha haft ledningen i halvtid med 1-0!

Men med åren så har jag inte bara blivit visare utan även mer godhjärtad och supportar nu sedan 90:talet det rödvita laget nästan lika mycket som det blågula. Jag är dock inte ensam svensk när det gäller supportet till vårt kära broderfolks fina fotbollslag. Läs själva här (BT)

Tror och hoppas det går bra för Danmark, Nordens enda representant. Heja Danmark!

Godnatt, Lagerbäck!

Efter kvällens förlust nere på Parken i Köpenhamn så är det nu dags för Lars Lagerbäck att tacka för sig och överlämna rodret åt någon annan – och då helst till en person som är kvalificerad att inneha posten som svensk förbundskapten. Lars Laban Lagerbäck har misskött sig å det grövsta, inte enbart pga att han varit oduglig som coach, för man kan ju bara göra det man kan, utan även genom sin överlägsna attityd. Han är en besserwisser. Bara för att man har glasögon så betyder ju inte det att man är en professor. Lagerbäck är vid jämförelse med Morten Olsen, som är en levande dansk fotbollslegend, ingenting annat än en nolla och en pajas, något vi fått uppleva under så gott som samtliga mästerskap där han lett vårt svenska lag, och något vi nu har bevis på en gång för alla: FÖR SVERIGE HAR NU MISSAT VM!

 

Tack Lasse! Bra gjort. Har redan skrivit vad jag anser om den här skojaren, i flera tidigare inlägg, så att det både räcker och blir över, och behöver därför inte upprepa mig ånyo. Tack och lov så återstår det nu bara en match till under denna odugliga skojare, eftersom vi i afton förlorade vår VM-biljett definitivt. Hade vi haft en riktigt förbundskapten så hade det varit Sverige – och INTE Danmark! – som nu var klart för Sydafrika, för så bra spelarmatrial har vi. Att ett lag med en världsstjärna som Zlatan inte ens kan komma tvåa i sin VM-kval grupp är en skandal. Att så inte blev fallet är helt och hållet Lars Laban Lagerbäcks fel. Låt oss nu snabbast möjligt knyta till oss Pia Sundhage, för hon kommer tveklöst att få ordning på Blågult igen. Läs mer om kvällens match här (DN) och här (SvD)

Sven Rydells stora match

Efter att ha fått två fina kommentarer igår från Sven Rydells dotter och dotterdotter, så tänkte jag skriva några rader om denne fenomenale idrottsmans största match: Danmarkmatchen på Stockholms Stadion den 28 juni 1931. Den mest legendariska landskampen någonsin mot danskarna, och vad jag förstår en minst lika stor match som den Sverige spelar i morgon. Den nära på årliga matchen mot ärkefienden Danmark var således årets största idrottshändelse. Och då blågult blivit totalförnedrat året innan i Köpenhamn med 1-6, så längtade hela svenska folket nu efter revansch.

 

Och revansch fick man, för man besegrade danskarna med 3-1. Och dagens stora spelare var trollgubben Sven Rydell. Efter att svenskarna hamnat i underläge, så passade han till att börja med bollen till en viss Rolf Gardtman – som kvitterade till 1-1. Något senare blev Rydell fälld i straffområdet. Straffen slog han själv i mål. Och efter att ha fortsatt dominera spelet på plan, så avslutade supersvensken med att själv slå in det matchavgörande 3-1 målet, ett mål som lär ha varit väldans flott.

 

Som belöning för sin makalösa prestation på plan mot danskarna så belönades Rydell med Svenska Dagbladets Guldmedalj för årets idrottsbragd. Första fotbollsspelare att få den utmärkelsen. Han var helt enkelt sin tids Zlatan, men med en väsentlig skillnad … han fullkomligt öste in mål i landslaget och har än idag målrekordet. Och det är ett rekord som aldrig kommer att slås, eller vad sägs om 49 fullträffar på blott 43 matcher. Otroligt men sant. Är det inte nu dags att vi får en staty vid Gamla Ullevi av en av våra största fotbollspelare genom tiderna?

Fördel Danmark

Att inte ta med Tobias Hysén mot Danmark är ett hån mot hela fotbolls-Sverige. Kan knappt tro det är sant själv. Här har vi Sveriges formstarkaste spelare, och en kille som gör mål i nästan varje match, och så ingår han inte ens i truppen. Att Lagerbäck är en försiktig general känner vi alla till, men detta är att gå till överdrift. Jag hade inte förväntat mig att Tobias skulle få starta matchen, men att inte ens bli uttagen … Ofattbart!

 

Tobias Hysén är ingen duvunge, utan rutinerad som få. Han hade inte haft några som helst problem med nerver, utan hade kunnat kastas direkt in i hetluften. Nog hade det varit ett klokt val att ha med någon med självförtroendet på topp, och någon man kunde sätta in när lite kämpatakter behövs? Det hade dessutom satt ordentligt med press på de övriga underpresterande anfallsstjärnorna (de som alltid är garanterade att få vara med), inte minst på träningarna.

 

Jag hoppas nu för Lasses del att det inte går åt pipan mot danskarna – något jag är övertygad om att det gör. Om Sverige går mållösa från planen mot Danmark, så lär han få veta att han lever – speciellt om alla de ”bättre” anfallsstjärnorna missat enkla målchanser. Om vi dessutom förlorar så är antagligen slutet för Lasse inte långt borta. Och det är väl åtminstone en ljuspunkt i det hela? Läs SvDs artikel här.

Sven Rydell

Öisaren Sven Rydell vann 1931 Svenska Dagbladets Bragdguld för sina 2 mål i landskampen mot Danmark (3-1). Så stora var dessa landskamper, och så högt värdesatte svenska folket en vinst över ärkefienden från andra sidan Öresund. Varför kan vi inte ha det så igen? De senaste årens kvalmatcher mot danskarna har visat oss vad vi missar. Vi skulle kunna ha dessa härliga matcher varje år.

 

På tal om Sven Rydell förresten så var det nästintill omöjligt att hitta en bild av honom på nätet. Det verkar som om han idag är bortglömd? Men han är likafullt en av svensk fotbolls allra främsta. Han har tex än idag målrekordet för mest gjorda landslagsmål: 49 stycken fullträffar på blott 43 matcher! Tyvärr tvingades han sluta med fotboll (pga av skada) som 28-åring. Man kan bara spekulera över hur många fler mål han annars hade gjort. Hundra? Inte omöjligt.

Rögle på väg ur Elitserien?

Rögle, laget som inledde säsongen så starkt, är nu kanske på väg ner i seriesystemet igen: man föll igår med hela 6-1 borta mot Luleå.  Trist med skånska ögon sett så klart, men det är ändå inte helt ologiskt om laget relegeras, för hur kan den lilla charmiga staden Ängelholm i slutändan mäta sig med våra storstadmetropoler, och deras storklubbar? Det går naturligtvis inte i längden, även om klubben har ett bra hemmasupport.

 

Elitserien är dock lite speciell, när man tänker på att även en del mindre orter, typ Mora och Leksand, genom åren lyckats rätt så bra där. Nu senast så var det ju MODO som tom vann SM-guld, trots att man på papperat är en relativt liten klubb. Nu är ju visserligen MODO till mångt och mycket hela Västernorrlands angelägenhet, något jag själv blev varse när jag var i Kramfors för en tid sedan, för där kunde man köpa MODO-souvenirer lite varstans.

 

Så kanske finns det även i framtiden rum för Rögle i Elitserien? Ängelholm är ju tex till befolkningen räknat bara obetydligt mindre än Örnsköldsvik, men då man i skånestaden har många andra mindre orter i närområdet, orter där det finns ishockey-fantaster, så har man antagligen ett större publik-underlag än norrlandslaget? I vilket fall som helst så kan dessa mindre klubbar bara spela i Elitserien så länge som den förblir en helsvensk liga, något jag inte tror den kommer vara så länge till.

 

Drömmen för många är ju att få med ett, eller kanske två, ishockeylag från Köpenhamn, för det hade verkligen fått upp publik-intresset i Malmö med omnejd. Sicka derbyn det hade blivit med Malmö? Och om man väl fått med ett Köpenhamnslag, så hade det säkerligen setts till att ett par andra danska lag, kanske från Århus och Odense, även de hade gjort entré i Elitserien.

 

Om vi sedan vänder blickarna en liten bit norrut så inser vi snart att det hade varit suverän business för Elitserien att även få  med ett par norska klubbar i ligan. Men om det är möjligt eller inte låter jag vara osagt. Norsk ishockey är ju sedan lång tid tillbaka etablerad, och norrmännen är ju som vi alla vet ganska så patriotiska. Tänk bara på 17 maj? Antagligen vill man därför behålla den inhemska ligan? I Danmark så tror jag inte att man har detta problem, eftersom Skåne för många danskar idag mer eller mindre ses som en del av det egna hemlandet, speciellt med de nya fina tågförbindelserna över sundet. Mitt tips är därför att några danska lag kommer att ”gå med” i Elitserien vad det lider.

 

Den stora frågan blir då vad det betyder för de svenska småstadsklubbarna, som Rögle, Mora, Leksand och MODO. Mitt tips: det betyder Allsvenskan? Detta scenario tror jag kan komma att bli verklighet inom bara några få år. Alltför mycket pengar finns nämligen att tjäna på saken, speciellt med TV-intäkter. Jag är själv en aning kluven i frågan, men nog hade ett lag från Köpenhamn varit en härlig vitamininjektion i vår fina, men lite trötta, gamla Elitserie?