I en match som måste räknas till de tuffaste och brutalaste på länge, åtminstone under inledningen, så lyckades till sist Guif besegra Sävehof hemma i Eskilstuna. Slutresultatet blev 28-22. Men siffrorna skildrar inte på långa vägar det som utspelade sig på plan. För detta var inte en enkel Guif match, och ingen komfortabel seger, långt därifrån.
Båda lagens spelare var mao tända och laddade inför uppgiften. Och det dröjde hela två minuter innan första målet kom – för gästerna – på straff! Guif lyckades inte näta förrän fyra minuter senare: ett nödvändigt mål, eftersom ställningen då var 0-3. Efter Alingsås och Hammarbys brutala sammandrabbning häromdagen, så hade ingen väntat sig att vi idag skulle få uppleva någonting liknande. Och det slapp vi.
För det vi fick se de första tio minuterna i Eskilstuna var sju resor värre, bland det värsta jag sett. Och matchen innehöll mängder med utvisningar. Det var emellanåt nästan värre än rugby. Det vilda och smutsiga spelet avtog dock efter hand, och först då började lagen så smått att börja spela handboll. Fast matchen igenom var spelet emellanåt klart över gränsen för det tillåtna. De dubbla röda korten för slagsmål på Mattias Zachrisson och Andreas Ungesson, efter femton minuter, gav båda lagen en tankeställare. Ställningen vid paus var 13-13, så det var synnerligen jämnt.
I andra halvlek så förändrades matchbilden, för plötsligt så var det en match mellan målvakterna. Och ingen kan väl förneka att Daniel Johanssons makalösa dubbelräddning vid 17-16 var någonting alldeles extra. Kanske var den även matchavgörande? Men han gjorde flera andra spektakulära ingripanden. Daniel var nu tveklöst matchens man. Ett talande bevis på saken är att Sävehof endast lyckades göra fyra mål på halvlekens första 20 minuter.
Och då Guif, trots många missade chanser, lyckades få in en del bollar, så började man dra ifrån. Vid ställningen 22-17 tog gästerna en time-out, men det var försent. Det starka och fanatiska hemmasupportet gjorde Sävehofs comeback-försök till en omöjlig uppgift. För Guif-killarna kämpade oförtrutet på ända in i mål. De sista fem minuterna så var livet på läktarna från den rödklädda hemmapubliken helt sanslöst. Alla stod upp och applåderade sina hjältar. En underbar syn.
Återigen så måste vi ge SVT en eloge för det suveräna jobb man utfört i dessa semifinalmatcher, och det gäller även dammatcherna. Enda missen är väl att semifinalerna går samtidigt. För visst borde vi TV-tittare ges möjligheten att se alla semifinal-matcher i framtiden? Idag missade vi ju tyvärr Hammarby/Alingsås matchen. Om den gått i morgon kväll så hade jag varit klistrad framför rutan då med. Men kanske ska man inte var girig? En annan sak jag gillade skarpt var experterna Magnus Grahn och Per Johansson och deras fina, färgstarka och ärliga analyser. Bra gjort SVT. Se deras reportage här.