Sverige mobbas av OS och får inte skicka sina världsstjärnor till Sotji!

En av de stora skandalerna när det gäller Vinter-OS är och förblir hur blåbärsländer som Storbritannien och Belgien m.fl. tillåts skicka mer eller mindre fulla manskap till tävlingarna — trots att man inte har någon som helst chans att slåss om medaljerna.

Bara nu idag stod att läsa i blaskorna att Sverige bara får ha med tio åkare i de alpina disciplinerna — samtidigt som blåbärslandet Storbritannien får ha med åtta stycken och blåbärslandet Belgien får ha med sex stycken!

Som mest får hvarje land ha med fyra åkare per disciplin, något som alltid känts fel när stornationerna inte sällan har sju-åtta åkare bland de trettio bästa i världen.

OS-guldet är m.a.o. långt mycket mindre värt än en världscupstävling där de bästa alltid tillåts delta. På grund av dessa oegentligheter så har blåbärsnationer typ Storbritannien chansen att få in någon av sina åkare bland de tio-femton bästa, något som aldrig kan ske i världscupssammanhang.

Det hela är en olustiger situation, för bara när det gäller slalom så kunde vi svenskar utan problem skicka över ett halvdussin världsåkare till start.

Att Therese Borssén slutade i våras hängde säkerligen ihop med att hon ansåg att konkurrensen om en av de fyra platserna i OS var för tuff. EN tösa som mycket väl kunde ha slagit till i OS valde alltså att sluta!

Än mer olustigt blir det för ett land som Österrike där man vid hvarje OS tvingas lämna folk hemma hvilka varit fullt kapabla att vinna OS-guld! — titta bara på Mario Matt som trettiofyra år gammal sensationellt segrade i slalom i helgen gången.

Det som borde ske här är självfallet att inga blåbärsländer skulle få deltaga i OS — endast de bästa av de bästa borde få deltaga — för annars blir hela OS bara ett enda stort skämt, något det nu redan i praktiken blivit p.g.a. av alla ny pajassporter som fått OS-status, typ kortbaneskridsko, kälkeåkning och en massa annat trams.

För som vi alla veta så är skidåkning — på längden och utför — kungsdisciplinerna i OS. Därnäst kommer skridsko, backhoppning och skidskytte (Tyngsta guldet är dock hockeyditot!).

Att då inte låta de bästa få deltaga i skidåkningssammanhang är därför en skandal av skandalösa proportioner. Vi anse faktiskt att samtliga tillhörande topp femtio i världen i skidåkning borde få deltaga i OS.

Visserligen så hade det inte varit så kul för oss svenskar p.g.a. antalet norrbaggar som då hade dykt upp i spåren (säkert tjugo stycken på både dam- och herrsidan!), men rätt ska vara rätt.

Ty endast då hade man med rätta kunnat utbrista ”Må bäste man vinna!” — eftersom alla de bästa då hade varit närvarande och på plats i egna höga personer.

Ska Anja slå till och vinna två guld?

Rent teoretiskt så finns såklart alla chanser att Anja Pärson kan vinna de två avslutande alpina tävlingarna, och med tanke på hur otroligt starkt psyke hon har så måste hon räknas in bland favoriterna. Men då hon som vanligt är otursförföljd när det drar ihop sig till OS, och nu inte är helt på G fysiskt sett, så gör vi klokt i att inte ta ut några medaljer i förskott.

Stora åkare bevisar alltid sin storhet vid OS sammanhang och med all den rutin Anja har så tror jag det kan gå riktigt bra för henne ikväll – så länge som tävlingen inte snöar bort vill säga. Det är tydligen dåligt väder på gång.

Det har varit tyst om Anja de senaste dagarna, något jag tolkar som ett gott omen. Man försöker uppenbarligen hålla låg profil inför hennes karriärs sista OS-race. Hur det står till med hennes allmänna hälsotillstånd nu veckan efter kraschenkänner jag inte till. Men att hon nu är nära toppformen kan vi lugnt räkna med.

I vilken av de avslutande discipliner som den största medaljchansen finns är svårt att säga. Tar hon sig i mål efter väl genomförda åk i slalom så kan det gå hur bra som helst. I storslalom med den högre farten så ligger kanske störtloppsfantomerna bättre till? Omöjligt att sia om någonting vad gäller dessa båda race mao.

Men som vi fått se när det gäller herrarna så är det mer eller mindre samma gäng som slåss i toppen i alla fyra tävlingarna så här långt. Aksel Lund Svindal kunde ju faktiskt med lite tur haft tre-fyra guld vid det här laget, något som även gäller Bode Miller – samt en hel Anja. Det lutar därför åt en ny topplacering för henne ikväll. Medalj eller inte? Det är den stora frågan. Läs mer här (BT)

Anja med sin fina medalj

Tänk att det blev en medalj till slut för allas vår Anja. Vem hade kunnat tro på något sådant bara härom dagen när hon låg orörlig i botten av den olympiska störtloppsbanan? Helt makalöst. Och vem vet kanske blir det nu ett par fina medaljer till där borta i Kanada för Tärnabytösen – en tös som aldrig upphör att slå oss alla med häpnad:-)

Snöoväder stoppade Björn Ferry!

I gårdagen damsprint där våra svenska guldhopp så spektakulärt misslyckades så skylldes det sedan på … skidorna. En kär gammal vals som alltid går hem. Och idag i herrsprinten där Björn Ferry (bilden) kom åtta, så skyllde man på vädret och på att det började snöa!

Jag måste måste dock tillstå att gårdagens mystiska resultat ännu är allt igenom … mystiskt. Och vem vet, kanske var det dåligt vallade skidor det handlade om? Speciellt som Helena, precis som Ferry idag, sköt felfritt. Men våra skidskyttar kommer slå till i nästa tävling, för annars så måste man hitta på något annat att skylla på.

I vilket fall som helst så slapp vi i alla fall se Norge ta hem sitt första guld. Tack och lov och hurra! En ny norsk guldorgie vill vi såklart aldrig någonsin uppleva igen. Mer än tre-fyra guld per OS för våra bröder från fjordernas land får det inte bli. Kanske kan man göra ett tillägg till Lissabonfördraget som förhindrar att så kan ske?

Ju längre spelen går innan normännen börjar vinna desto bättre för den svenska folkhälsan, speciellt som vi själva ännu inte fått till det i Vancouver.

På tal om att få till det, så börjar det nu gröta ihop sig i de alpina grenarna. Kanske blir det inga tävlingar i backarna i Whistler förrän i slutet av nästa vecka. Detta ger då Lindsey Vonn chansen att bli hel och frisk igen.

För vår Anja spelar uppehållet mindre roll, tror jag. Hon har varit med förr, och låter sig inte komma ur balans eller tappa fokus. Kanske är det extra dagarna exakt vad hon behöver för att hitta sig själv och toppformen igen. Vi hoppas på det. Är alltjämt väldigt positiv till hennes chanser till medaljer. Har hon bara lite tur så kan det bli riktigt kul framöver.