Ferrer på väg mot US Open final

Som så ofta så utspelade sig skandalscener borta i New York under en semifinaldag. Vinden var bara fruktansvärd och gjorde spel m.e.m. omöjligt. Den s.k. damfinalen skjöts upp. Varför? Man spelade ju den första semin för pöjkarne! Nu fick vi se en semi färdigspelad och en avbruten vid 5-2 i första set. Totalt osportsligt. För nu får ju vinnaren av första semin en hel dag extra att vila upp sig. Skandal m.a.o..

Bättre hade såklart varit att spela den s.k. damfinalen igår och sedan låta pöjkarna spela sina matcher idag. Rättvist och rätt vist anser jag om saken. Men nu säger jag BU till regimen i US Open som ställde till det på detta vis för David Ferrer, d.v.s. järnamannen från Spanskien, som ju höll på att ge Nole storsmörj igår. P.g.a. uselt väder avbröts nu matchen, något som gynnar Nole.

Är vidare numera trött som tusan på folket bakom kulisserna i New York, för varje år så blir det på detta vis under vecka två — urbota dåligt väder! Och jag kräver nu att man flyttar fram US Open en vecka tills nästa år, för vi vet nu att det alltid är ett helvetesväder under vecka två.

Låt vecka två spelas vecka ett istället, och låt vecka ett spelas veckan innan vecka ett spelas istället, för då får vi fint och schysst tennisväder under samtliga veckor av US Open hvergang.

Vad sedan gäller själva dagens match, så tippa vi alltjämt att järnamannen från Spanienskien vinner med klara siffror för att sedan spela final mot d.b.s imorgon. Nole är inte samme gamle Nole längre. Han har lost it en smula gentemot förra året när han var unstoppable. Men med lite tur så kan det kanske gå vägen. Men i ärlighetens namn så har jag svårt att se Ferrer tappa detta nu när han tagit kommandot i matchen.

Han är i sitt livs form och fruktar inte vare sig Nole eller d.b.s.. Nej de enda spelare han fruktar är Rafa och Fed. Men nu med dessa båda sistnämnda pöjkar ute ur leken så får vi nog hålla Ferrer som knapp men klar favorit till slutsegern. Nervdaller är nog det enda som kan stoppa honom tror jag.

Vamos Ferrer!

Ferrer och Berdych till final i New York?

Jo, exakt på det vis som någon tippat i rubriken tror även jag att det lär komma att bli efter att krutröken lättat över centrecourten i Flushing Meadows senare idag. Menar alltså på fullaste allvar att såväl d.b.s som Nole åker på smörj idag.

Att d.b.s. ska kunna motstå en käck tjeck vid namn Berdych i högform är bara en tanke befängd och absurd. Nej, bättre är att inse sanningen om saken : att Berdych kommer serva d.b.s av banan. Allt Berdych behöver göra är att serva skiten ur d.b.s. i tre set av fem, och det räknar jag kallt med att han kommer att göra.

Berdych är en femsetsspecialist, precis som Robin Söderling och samtliga andra toppspelare — d.v.s. spelare vilka utmana om slams. Han fungerar bäst över fem set och är ett fysiskt toppexemplar. Tyvärr så är han inte riktigt på samma mentala nivå som Rafa, men vem är det? Svar: nobody. Tjecken har redan bevisat att han är på samma mentala nivå som Fed. Håller han nerverna under kontroll så vinner han de två återstående matcherna av US Open.

Håll dock ett vakande öga på fulspel från d.b.s., något som kommer att dyka upp på banan om det börjar gå åt pipan för honom. Detta fulspel har d.b.s. lärt sig av otäcke fulspelaren från förr, den allmänt hatade Ivan Lendl. Räkna helt kallt med en eller ett par hårda forehands mot Berdychs huvud när han befinner sig vid nätet! Äckliga scener. Alla som glömt vad jag snackar om borde återläsa detta inlägg om busen d.b.s..

Att sedan en man av järn vid namn David Ferrer ska åka på däng mot en serbisk gummigube vid namn Nole är totalt uteslutet. För hur kan en man av järn förlora mot en man gjord av gummi? Nej, det är såklart omöjligt. Järn är hårdare än gummi och kan m.a.o. inte besegras av gummi. Så oavsett hur många gånger Nole går ned i spagetti på banan eller studsar fram till omöjliga bollar, så kommer järnet på andra sidan nätet inte att vika sig en endaste tum. Spagetti kommer inte att hjälpa Nole idag m.a.o..

Järn är starkare och uthålligare än gummi, och nu vet vi hur matchen slutar : seger till järnamannen av järn, en järnaman av järn som jag f.ö. och för övrigt räknar med kommer att ge järnet redan från första nedsläpp av pucken på isen. Betänk även att om solen hettar på så att det gassar som tusan så kommer gummiguben att torka ut och gå sönder. Men som vi alla vet så smälter järn först vid 1035½ grad, men så varmt blir det inte idag i grytan i New York — nej, inte på långa vägar.

Saken är m.a.o. klar : klara och klara segrar för den käcke tjecken och järnamannen av järn m.a.o.. Vi hava talat. Berdych och Ferrer komma att segra! Vamos!

Ferrer krossade serb av okänt ursprung: Nole krossade vahajande flaggastång från Tandil!

Jo, exakt så som jag hävdar i rubriken blev det i verkligheten igår kväll borta i smutsiga gamla hålan New York i USA. Först så vann den ena guben omnämnd i rubriken, och sedan därpå så vann den andra guben. Precis så blev det m.a.o..

Personligen så är jag för övrigt och f.ö. gladast över David Ferrers suveräna utskåpning av serbisken Tipsy. Med hela 3-2 i set och klara 7-4 i femte sets tiebreak så krossade den spanske järnmannen (Ferrer betyder f.ö. järn) sin motståndare. Inget snack om vart skåpet skulle stå m.a.o.. Ferrer segrade värdigt och med besked m.a.o..

Och Ferrer gav den serbiske uppstickaren en omgång som denne sent kommer att glömma. Rätt åt den s.k. Tipsy m.a.o. för att ha fräckheten att sticka upp mot en man gjord av självaste järn, d.v.s. David Ferrer. Hur kunde den s.k. Tipsy ens börja fundera på avancemang när en man av järn stod på andra sidan nätet? Sicken fool, för att använda ett utomrikiskt ord, i detta fall engelskt.

Nej. rätt man vann m.a.o. och nu väntar en värdig motståndare på Ferrer m.a.o.: ty i semifinalen väntar ingen annan än en självaste serbisk från självaste Serbianien — Nole, d.v.s. Novak Djokovic. Och detta blir en match som heter duga, tippa vi redan idag m.a.o..

Nole körde för övrigt och f.ö. över en viss argentinsk vahajanade flaggastång i sin kvart, nämeligenvisligen ingen annan än en viss Juan Martin Del Potro, och det blev en match som hette duga, ty i den matchen så visade Nole prov på just hur fenomenalt duktigt han är på tennis, när han komfortablet gav Delpo en omgång i tre snabba set som denne sent ska glömma.

Segern var f.ö. aldrig hotad, för som vi all veta så orkar inte den gode Delpo ta sig an spelare som Nole över fem tuffa set. Nej, Delpos chans var borta så snart som första set gått åt skogen. Om Delpo hade servat hem set numero ett och numero två, så hade han säkerligen haft en god chans att ta hem även set numero tre.

Möjligen så kunde han ha vunnit fjärde- eller femte set, men bara om han först vunnit set numero ett och två. Att vinna tre set på raken efter att ha tappat de tre första är omöjligt mot en spelare som Nole, t.o.m. för en spelare som Delpo.

Synd om Delpo, men som vi alla veta så är han fysiskt suspekt över fem set. Men han kommer tillbaka igen nästa år. Tippar nu att David Ferrer kan komma att slå till i semin, men säker kan man inte vara. Hoppas på drömfinalen mellan Tomas Berdych och David Ferrer, så att vi får ett slut på dominansen av the Big Three.

Vamos!

Käck tjeck straffade helvet i New York!

Har så smått nu börjat följa lite matcher i New York. Igår så fick vi bl.a. se Juan Martin Del Potro ge Andy Roddick respass ur US-Open. Kul för Delpo, men samtidigt trist för Andy som nu gjort sitt på tennisbanorna världen över. Yanken var tårögd och gripen av ögonblicket och höll ett emotionellt avskedstal till publiken strax efter matchslut. I en annan era så hade Roddick vunnit i.a.f. en fyra-fem slams.

Vem kan f.ö. och för övrigt glömma Wimbledon 2009 när Andy i finalen inkasserade sin värsta förlust i karriären — mot Fed, tidernas störste turgubbe. I allas ögon var dock Andy den sanne vinnaren det året, för det var han som bröt Fed två gånger, samtidigt som Fed vann sina två set i tiebreaks. Personligen så har jag nog inte tyckt mer synd om en tennispelare än jag gjorde den gången för Andy. Han förtjänade segern.

På tal om den helvetiske turgubben från Helvetien så inkasserade han igår en nitlott av det värre slaget mot mardrömsmotståndaren Tomas Berdych. Med hela 3-1 i set så körde den käcke tjecken käckt över den gamle schweizianske filuren. Ha ha ha, säger jag om saken. Kan även tillägga : Ha ha ha, samt he he he och, inte att förglömma, hi hi hi och ho ho ho.

Berdych är klassen bättre än Roddick och troligen tourens störste underpresterare. Han möter nu d.b.s. i semin, en spelare han har plusstatistik på. Alla hoppas nu att den sympatiske tjecken sopar banan med d.b.s.. Intressant i sammanhanget är att d.b.s. har en tjeckisk tränare, Ivan Lendl, något som ger matchen en extra krydda.

Tror inte att man i Tjeckien ser på Lendl med blida ögon, utan som en svikare. Lendl bytte ju till sig amerikanskt medborgarskap 1992 — en förrädare m.a.o.. Befarar nu att d.b.s. kan komma att segra. Men jag tippar ändå att Berdych segrar med klara 3-1 i set. Sitter servarna så går segern till tjecken. Så bra är tjecken. Trist i sammanhanget är att vår egen Robin Söderling var snäppet bättre än Berdych, och vi kan nu spekulera över vad Robin hade uträttat i år om inte sjukdomen hade slagit ut honom?

Hoppas nu i.a.f. på drömfinalen mellan Berdych och Delpo/Ferrer. För hur det än slutar då så får vi en nu häftig slamvinnare. Roligast hade nog varit om Ferrer vann, men han har nog sin bästa chans i Paris nästa år, särskilt om Rafa drar sig tillbaka, något jag befarar kan komma att ske inom kort.

Men som sagt, nog var det skitkul att Berdych gav Fed på moppe åter en gång. Av helvetens tio värsta förluster i karriären så har tjecken nu givit honom minst två, men kanske även så många som tre. Gårdagens stjärnsmäll, som jag för övrigt förutspådde, var naturligtivs inte lika svår som förlusten i OS-finalen. Men att den svider riktigt gött och härligt kan vi vara övertygade om. Underbara scener. Och kanske är det sant som det hävdas att skadeglädjen är den sanna glädjen.

Vamos!

Rafa skadad ännu längre och har nu definitivt missat US-Open.

Nu efter att Rafael Nadal fått hela säsongen spolierad av skador — senaste nytt är ju att han blir borta i minst två månader till — så är intresset för pågående US-Open inte så stort som vanligt. Och alla vi som gått och hoppats på ett s.k. wild-card för Rafa in i andra veckans US Open kan nu antagligen glömma alla sådana tankar.

Fattar för övrigt och f.ö. inte hur en och samme spanske bollfantom från Mallorca kan ha en sådan häringa jäklans otur med skador hela tiden, samtidigt som en viss helvet går skadefri år ut och år in. Det är ofattbart helt enkelt … åtminstone om man inte tar med voodoo i beräkningen.

Och nu så behövde inte ens helveten (d.v.s. Fed , inte Waw) spela senaste rundan p.g.a. en s.k. walk-over och kan nu vila upp sig inför kvartsfinalen mot Tomas Berdych. Personligen så hoppas jag att tjecken gör upp mot Marin Cilic om finalplatsen, men det troliga är välan ändå att det blir d.b.s. mot helveten i semi trots allt.

På tal om d.b.s. så avfärdade han komfortabelt Milos Raonic igår, något som kanske berodde på att Raonic är en svikare som valde att spela för Kanada istället för det sanna hemlandet Monte-Negro? Är m.a.o. övertygad om att Raonic hade vunnit om han alltjämt varit en monteneger. Montenegrerna är nämeligen ett tufft och stolt folk, och nu som kanadick, istället för monteneger, så tror då jag till ett hundra procent att Raonic inte är till ett hundra procent lika bra som han hade varit som en tvättäkta monteneger.

Men nog om det nu. Vi hoppas alla nu såklart på drömfinalen i New York mellan Tomas Berdych och Juan Martin Del Potro. Det ser dock tungt ut för Delpo, för den vajande flaggastången från Tandil lär få tuffaste tänkabara motstånd i semin, för där stöter han på ingen annan än en viss serb vid namn Nole, och med fem set på tapeten så blir det en uppgift som inte argentinaren lär orka reda upp. Håller f.ö. alltjämt Nole som klar favorit till slutsegern.

Men som sagt var : Utan Rafa på plats så är det svårt att engagera sig i tillställningen i New York denna gång. Man borde nog denna gång ha skjutit upp det hela tills dess att Rafa var fit for fight. Risken finns ju nu att Fed införskaffar sig ännu en billig slamseger denna gång, men det får vi inte hoppas. All vet dock om att om Rafa varit hel och fin så hade han segrat i New York denna gång. Skamligt att han nu stoppas från att segra i New York denna gång.

Vamos Rafa m.a.o.!

Lance Armstrong fråntas sina Tour de France: Han har nämeligen fuskat å det värsta genom att dopa sig som tusan!

Jo, nu är det alltså över : Lance Armstrong, av många ansedd som världens kanske bäste idrottare genom tiderna, har nu satts dit för doping en gång för alla. Det är allvar denna gång m.a.o. och han tänker inte ens överklaga domen, något som tveklöst hänger samman med att man har bevis så att det stänker mot honom. Att gå till domstol i USA är ingen billig business, och detta inser säkert Armstrong. Han kommer nu, vad jag förstår, fråntas sina sju slutsegrar i Tour de France!

Tittade därför på vilka tvåorna var under de sju åren Armstrong vann: 1999, Alex Zülle; 2000, 2001 och 2003, Jan Ullrich; 2002, Joseba Beloki; 2004, Andreas Klöden; 2005, Ivan Basso.

Det första man tänker är ju att tvåorna automatiskt borde tilldelas segern i efterhand, men då cyklister som Ivan Basso och Jan Ullrich ingår i denna grupp, båda själva dömda för doping, så är det väl troligt att man drar ett streck över alla sju åren som Armstrong vann och lämnar segerrutan tom. Eller så kanske man gör som i fallet med den danske fuskissen Bjarne Riis och låter honom behålla sina titlar om han öppet går ut och erkänner att han är tidernas värste fuskare. Och kanske är det vad man borde göra? Att så här i efterhand tilldela någon annan segern är nog inte lösningen.

Men om man till ett hundra procent kan avgöra att Zülle, Beloki och Klöden var och alltjämt är rena, så finns det ingen anledning att man inte låter dessa tre pöjkar få vinna så här lite grann i efterhand. Man borde i så fall även tvinga Armstrong att offentligt be om ursäkt till vederbörande för det ohyggliga vis han lurat av de rättmätiga vinnarna deras viktorior.

Vi minns alla hur bra Armstrong hängde med under sina sista år i touren under comebackåren. Vi trodde då att han bara var för gammal för att kunna vinna då. Nu vet vi bättre. Han kunde inte vinna då p.g.a. att han inte var dopad under de tuffa bergsetapperna. Sorgligt att behöva erkänna detta, men sanningen måste alltid fram.

Det sorgliga nu är man så smått börjar fundera på vem mer som är dopad? Bradley Wiggins vann ju överlägset touren i år och sedan än mer överlägset ett OS-guld? Och hur var det med Cadel Evans som komfortabelt vann touren i fjol, men i år var en skugga av sig själv? Var han kanske dopad förra året? Ja, så börjar snacket redan gå här på bloggen. Hade för övrigt tänkt titta lite på Vueltan idag, men vet inte om jag orkar.

Bra lottning i US-Open

BRA ser det sannerligen ut nu i US-Open after den senaste av en lång rad lottningar därborta. Den första lottningen företogs för övrigt för bortåt dryga hundratalet år sedan, så det var ett tag sedan m.a.o. o.s.v.. Idag så lottade man flera fina gubbar, inte minst den glade spexaren Novak ”the Joker” Djokovic, och han blev idag inlottad redan i första rundan mot en annan inlottad spelare som alltså och sålundavis blev inlottad även han.

MEN spelaren vi nu snackar om drog tyvärr en s.k. nitlott i lottningen i.o.m. att han fick Nole, d.v.s. serben från Serbien och tillika den regerande mästaren Nole på sin lott. Tippar för övrigt och f.ö. att dagens lottning var en riktig nitlott för pöjken ifråga, då spelaren han åkte på i lottningen är den regerande mästaren i US-Open — Novak ”Nole” Djokovic. Tippar m.a.o. redan idag att Nole vinner denna av mig så omtalade match. Med hela 3-0 i set så kommer Nole att segra i denna match m.a.o..

MEN det slutar inte där, för även den regerande världsettan på rankingen, d.v.s. Fed, blev idag lottad in i US-Opens första runda. Han stöter där på en annan spelare på touren och möter nu honom i sin första match. Men kan ni tänka er att denne spelare drog precis som Noles första motståndare i årets upplaga av US-Open en första klassens nitlott när han idag hade en sådan jädrans otur att han drog Fed i första rundan — en nitlott m.a.o.. Tippar även där att det går som det plägar att gå i dylika fall. 3-0 till helveten m.a.o..

EN annan spelare som drog en nitlott var självaste Juan Martin Del Potro som nu åker på självaste Novak ”Nole” ”the Joker” Djokovic redan i en ev. kvartsfinal — redan då m.ao.. Och jag tippar redan idag att Delpo åker på däng i denna ev. kvartsfinal mot Nole. Med hela 3-0 så tror jag att Delpo, d.v.s. den flaggande majskolven från Tandil, åker dit. EN nitlott som heter duga för honom m.a.o..

LOTTAT med besked idag sålundavis. Och lottat värre m.a.o. i New York i dagens lottning i US-Opens tennisturnering. Ser för övrigt och f.ö. inga sensationella resultat i resultalistan efter dagens lottning. Tippar nu istället, efter att det hela är färdiglottat, att Nole vinner hela skiten och att Fed kan komma att åka dit redan i kvartsfinal mot Tomas Berdych, något som då måste anses vara en nitlott som helveten åkte på. Kan dock inte se hur något ska kunna stoppa Nole från att slutsegra i år igen, speciellt nu när Rafa inte är med i leken. Nitlotter till alla over there m.a.o. utom för Nole m.a.o. som drog en vinstlott.

PÅ tal om Rafa för övrigt och f.ö. så drog han idag en nitlott i år när han inte kunde ställa upp i New York. Skadade knän är orsaken till detta olustiga historia — en nitlott m.a.o. för den sympatiske spanske gruskungen på grus. Men han kanske kommer igen vad det lider. Bra lottat i US Open m.a.o. i.a.f idag, och det är i.a.f. något positivt i sammanhanget i.a.f. m.a.o..

Vamos!

Helvet krossade serb

Är inget storfan av helveten, men tyckte ändå att det var kul att han igår gav Nole smörj så att det hette duga borta i Cincinatti. Hela 6-0 i första set måste ha känts gött för helveten. Att sedan bara hålla nerverna under kontroll och sätta serben på plats i andra sets tajta tie-break imponerar. Fed verka m.a.o. nu vara på G inför US-Open. Att det därborta sedan blott handlar om bäst av fem set gör att vi redan idag lugnt kan räkna med minst semi för helveten.

Det mesta tyder nog på drömfinal mellan Fed och Nole. Stackars lille Delpo, d.v.s. den vajande flaggastången från Tandil, kommer nog inte kunna hålla ihop fysiskt hela vägen till final. Ett par tuffa matcher på vägen mot Nole eller Fed betyder säkerligen adios till honom som senast i kvartsfinal. Delpo är bara kapabel för en enda rejäl femsetare i New York, inte mer än så. Nej, det blir säkert därfördå som så att vi får drömfinalen i New York trots allt.

Med Rafa borta så tror inte jag f.ö. och förresten att jag orkar engagera mig så väldans mycket för US-Open denna gång, för nog är det väldans trist att den sympatiske spanske bolltrollaren inte kommer att finnas på plats. Han var ju given att ta sig till final, men skadeeländet kom emellan återigen och ånyo. Man undrar nu hur många majors som Rafa egentligen borde ha vunnit om han varit hel frisk som helveten — någonstans mellan fem och åtta till hade det säkerligen handlat om.

Det är dock nu bara att lyfta på hatten för Fed som nu i.o.m. segern igår befäste sin position som världsetta. Han grämer sig dock storligen över att han fick smörj i OS. Allt var ju upplagt för honom där. Men det var bara ett s.k. freak-performance av d.b.s. som grusade planerna för helveten den gång. D.b.s. hade ingen press på sig i OS, men i US-Open så kommer hela världens sportmedia vara fokuserat på honom, något som lär betyda smörj mot minst en av pöjkarna Nole eller Fed.

Rafa skadad: missar även US-Open!

Hade det på känn, och precis så blev det. Rafael Nadals knäskada har ännu ej läkt och han tvingas nu p.g.a. detta att tacka nej även till US-Open. Befarar nu att han inom kort kan komma att tacka för sig helt och hållet, för så här orkar ingen hålla på längre, inte ens tidernas mest erkände och uppskattade gruskung. Nej, vi kan nog nu lugnt räkna med att Rafa nu inom kort kallar till presskonferens och där meddelar att han slutar med tennis för gott.

Personligen så tror jag att han gör rätt i att sluta. Sedan US-Open-segern 2010, så har Rafa bara vunnit två andra majors — Paris 2011 och 2012. Alla trodde efter succé-året 2010 att Rafa skulle vinna i.a.f. tre av fyra slams per år, men så har inte blivit fallet. Förra året så hade Nole ett s.k. freak-år när han vann snart när varenda tennismatch, och nu i år så åkte Rafa först på en s.k. freak-performance i Wimbledon och därefter ännu en svår knäskada.

Och i.o.m. att Rafa nu redan är tjugosex år fyllda så blir det inte direkt lättare att komma tillbaka efter dessa så förhatliga skador, snarare tvärtom, något som troligen hänger samman med att Rafa inte direkt blir yngre nuförtiden, snarare tvärtom. Faktum är att han redan nästa år blir hela tjugosju år gammal, och med tanke på hur svårt det är att hävda sig i tennistoppen nuförtiden, så är det troligen lika bra att sluta redan nu.

Rafa kan nog som allra mest ta hem en enda slam per år numera — Paris. Men att vinna där ett par gånger till gör ju varken till eller från. Alla vet ju redan att Rafa är tidernas främste och mest erkände gruskung. Visst är det trist att behöva erkänna saken, men bäst är nog likafullt att Rafa nu slutar med tennis och sedan lägger racket på hyllan.

Rafa kan sedan dra sig tillbaka till Mallorca och där leva ett lyckligt familjeliv med söta fästmön Francisca i alla sina dagar. Låter som ett lyckligt slut på sagan Rafael Nadal i mina öron. Rafa har ju dessutom inget mer att bevisa för någon. Alla vet nämeligen redan idag om att när Rafa var som allra allra allra bäst, så var han troligen tidernas bäste spelare alla kategorier. Ingen annan spelare i historien har varit inblandad i fler minnesvärda matcher än Rafa. Ingen!

Fast nog hade det suttit gött med ett sista superår för Rafa nästa år — ett år där han tog hem rubbet och sopade banan med allt och alla. Men som sagt, man ska inte vara girig. Rafa har redan vunnit allt som vinna går och har redan bevisat allt som bevisas kan. Utan skadeeleändet så hade f.ö. Rafa idag vunnit minst en fem-sex majors till. Om det råder det inget tvivel alls.

Vamos Rafa m.a.o.!

Skandalförlust till Brasilien på Råsunda!

Efter gårdagens skandalförlust på Råsunda till Brasilien så är det bara att konstatera faktum : Erik Hamrén måste nu bort ! Att inte ge allt för att vinna en landskamp på hemmaplan är oförlåtligt, speciellt när vi mötte ett lag som Brasilien. Att så inte skedde beror på att spelarna i förväg inte såg på matchen som en landskamp, utan som en träningsmatch!

Nu är det som så att träningsmatcher är matcher som man företar utan åskådare och på mindre gräsplaner — kanske mot reservlaget eller ett div. 2 lag. Gårdagens möte mot Brasilien inför 32000 åskådare på Råsunda var m.a.o. inte en träningsmatch, och inte ens en vänskapsmatch, utan en svensk landskamp som förtjänade att tas på allvar, istället för som nu … bara något som sågs som en kul grej av alla inblandade och inget som man behövde ge järnet i för att vinna.

Brassarna ville dock vinna. Man hade skämts som hundar om man förlorat med 3-0 till våra pöjkar, och av den anledningen såg man på matchen som en riktigt landskamp, och inte som en träningsmatch, eller ens en vänskapsmatch. Hade man sett på matchen som en vänskapsmatch, så hade ju inte förnedrat oss genom att sätta de två sista målen.

Men nu med den taskiga inställningen, där våra svenska divor inte gitte ge det där lilla extra för att vinna, så blev Blågult istället totalförnedrat i sin sista landskamp på Råsunda — med hela 3-0 i baken! Kul va! Jag lyssnade på intervjuerna efter matchen och det var så att man häpnade. T.o.m. ledarna, spelarna och radiofolket sa mer eller mindre unisont flera gånger ungefär som så här : Tur att det bara var en träningsmatch!

För mig och alla andra som följde matchen så var det inte alls en träningsmatch, utan en svensk landskamp och en match som vi ville att Sverige skulle vinna. Visst kunde det bli som så att vi förlorade, ty sådan är fotbollen, men att inte ens bry sig om saken, så som Erik Hamrén och hanses mannar verkar ha gjort, är bara totalt åt helsike fel.

Hamrén måste nu bort, för hans inställlning till landskamperna är fel. Han ger spelarna en felaktig syn på vad det innebär att spela i landslaget, när han som nu inte ens bryr sig om man förlorar stort på hemmaplan inför fulla läktare. Skäms på honom och på hela bunten.

Därför måste Hamrén sparkas!

Jo, nu är det som så att Erik Hamréns sötebrödsdagar är tillända. Upp till bevis för honom nu sålunda. Inget mer daltande från vår sida här i Sverige mer i fallet honom m.a.o! Vill Hamrén ha kvar sin välbetalda tjänst som förbundskapten, så kräver nu hela svenska folket två saker : vinst över Brasilien samt vinst över England!

Inga mer inepta svenska framträdanden accepteras längre av oss. So what att det bara handlar om s.k. träningsmatcher. I de två ovan omnämnda fallen så handlar det absolut inte om betydelselösa tränings- eller vänskapsmatcher, utan om matcher som ger oss en massa kred internationellt sett, samt en rejäl dos med självförtroende för våra pöjkar på plan.

De två ovan omnämnda matcherna måste alltså behandlas som VM-finaler, och inga massbyten av spelare ska sålundavis ske i halvtid. Dessa båda matcher måste alltså Hamrén göra allt för att vinna. Brasilien har vi inte besegrat många gånger, men nu har vi chansen att bättra på statistiken. Ta tillvara på denna chans.

Vad sedan gäller England så har vi redan under Hamréns korta tid vid rodret förlorat vår fina förlustfria svit — som vi innehade i över fyrtio år sedan sextiotalet — mot dem! Och vi går nu in i något som jag befarar kan komma att bli vår tredje raka förlust mot öborna … på raken! — samtliga tre förluster f.ö. under Hamréns inepta ledning! Skandalöst och totalinept.

Och vi måste nu m.a.o. sätta hårt mot hårt och omedelbart sparka Hamrén om vi förlorar mot Brasilien. Då måste han bort omedelbums, för vi vet då att han är en ny Laban. Det finns ingen anledning att hålla honom om ryggen längre då — om vi åker på smörj mot brassarna.

Nästa VM går som bekant i Brasilien — ett VM som Sverige är destinerade att vinna! — och vi måste därfördå redan nu sätta dessa sydamerikanare på plats här i vår egena kula. För hur ska vi annars kunna göra så, d.v.s. sätta sydamerikanarna på plats, i deras egena kula om två års tid?

Bra fråga, och nu vet vi svaret på frågan : Hamrén måste bort om vi inte ens kan vinna dessa två matcher i våra egena kulor redan nu och i s.k. tränings- eller vänskapmatcher.

Handbollspöjkarna föll i OS-finalen efter stormatch

Våra pöjkar spelade idag riktigt bra — över förväntan faktiskt — och föll till slut blott med uddamålet mot Frankrike i OS-finalen. Klart godkänt gjort av dem. Ingen hade ju räknat med att vi skulle segra idag, så vi får vara nöjda med silvret idag. Man gav förhandsfavoriterna en rejäl match om guldet, och det får vi vara nöjda med. Slutresultatet 22-21 i baken till våra pöjkar är inget att skämmas över.

Våra pöjkar spelade suberbt försvarspel matchen igenom och gjorde på det stora hela inga misstag alls. Samtliga spelare gjorde idag väl ifrån sig, inte minst Johan Sjöstrand i målet. Men hade vi fått lite bättre ordning på avsluten, inte minst vad gäller distansskyttet, så kunde vi mycket väl ha segrat idag. Kanske var detta anledningen till att Kim Andersson, i sista landskapen sin, inte var så glad efter matchslut? Även han visste att man var äckligt nära OS-guldet. Hade t.ex. Kim fått ordning på skyttet, och satt en sex-sju skott, så är jag hundra på att vi numera hade kunnat titulera oss själva som regerande olympiska mästare i handboll.

Är säker på att även Kim vet om detta. Tänk bara vad som kunde blivit fallet om de tre-fyra stolp-ribb-träffarna gått in, inte minst Kims rykande skott i inledningen av matchen? Vad hade hänt då? Troligen så hade fransoserna då drabbats av stora skälvan och deras franska nerver hade då även gjort dem samtliga till nervvrak, något Kim och pöjkarne hade utnyttjat till fullo genom att köra skiten ur hela Frankrike. Allt detta hade, tror jag, blivit slutresultatet om Kim satt sitt första kanonskott i matchen. Vi hade då segrat med klara 31- 23 tror jag.

Men sådan är idrotten nuförtiden i Sveriges fall — missflyt så långt som ögat kan skåda. En ska dock inte klaga alltför mycket. Vi fick i.a.f. med oss ett OS-silver hem igen, något som få hade räknat med innan OS begynte. Själv tippade jag dock, som vi alla minns, att våra pöjkar skulle gå till final och där kanske även segra, och det är något positivt som jag tar med mig hem till Sverige från detta OS. Bra tippat av mig sålunda, och bra spelat av våra handbollspöjkar i OS.

Leve Sverige!

Ska hanbollspöjkarna vinna OS-finalen, eller borde vi lämna en s.k. walk-over?

Själv är jag tveksam till att det ska gå vägen vi alla höppas. Vi höppas alla på OS-guld för våra pöjkar och deras gamla handboll, men mer än fåfängt höpp är det inte. Nej, vi måste nu vara realister och inse faktum : våra pöjkar med handboll som specialitet kommer säkerligen inte att räcka till mot den lede fi från Frankrike. Tyvärr.

Och med tanke på det fina sommarvädret så frågar jag mig nu om det inte vore bäst för oss alla att avstå från TV-tittande idag — åtminstone tills aftonen har randats. Bättre för oss alla är sålundavis att vi åker och badar på en fin strand någonstans i närheten — eller på en klippa någonstans om det inte finnes någon lämplig strand inom rimligt avstånd, troligen ett bra förslag till alla som bor på västkusten.

Magnus Wislander hävdade nämeligen att våra blågula pöjkar med handboll som specialitet inte hade mer än 10 procents chans att vinna dagens OS-final över Frankrike, så varför då utsätta sig själv med att följa pöjkarnes väg mot storstryk? Att göra så är ju självplågeri.

Nej, bättre att följa Wislanders råd och helt sonika skita i matchen. Bättre är att åka ut på landet och sedan läsa i tidningen imorgon om att vi tagit hem ännu ett fint silver i OS. Då kan vi kanske njuta av medaljen lite mer än om vi är med redan idag och ser våra pöjkar bli överkörda.

I.o.m. att Norge igår vann OS-guldet på damsidan, så kan vi f.ö. nu ju vara än mer övertygade om att det ju nu kommer att gå åt helskotta för vårt handbollslag, för så fungerar det här i världen. Norge har alltid turen med sig, medan vi har oturen. Norge har f.ö. även sådan himla tur att man har all olja som finns i Nordsjön, medans vi, de sanna ägarna av Norge, ingen olja har alls.

All denna olja som norbaggarna snott från oss, och som man inte vill dela med sig av, har man sedan haft fräckheten att använda mot oss i alla stora idrottssammanhang. Man pumpar rent ut sagt varenda droppe kosing man får ut från oljan in i att bli bättre än oss på sport. Att bli bättre än oss på sport är allt norrbaggarna lever för. Olustiga scener, men tyvärr sanna.

Det ser m.a.o. mörkt ut för våra pöjkar i eftermiddag, då vi inte har bara har Frankrike att tampas med, utan även hela Norge. Massor med norrbaggar har f.ö. bestämt sig för att hänga kvar i London en extra dag, bara för att heja på Frankrike i finalen. Vi kan bara förlora m.a.o.. Bäst vore nog om hela laget drog sig ur matchen. Hela laget borde skylla på magknip och sedan bara gå till prisceremonin och inhämta sina silvermedaljer.

På det viset så slipper vi att bli offentligt förnedrade inför hela världen och en himla massar hånfulla norrbaggar på plats. Hoppas nu sålunda att SOK lyder mitt råd och lämnar en s.k. walk-over i dagens OS-final, för det finns ju ingen mening med att spela, när vi redan är chanslösa på förhand. Nej, bättre är att man ger pöjkarne en sovmorgon och sedan låter dem gå på stan ett par timmar innan det blir dags att hämta medaljerna.

Jag haver talat. Sverige kommer förlora! Bu för Norge!

Handbollspöjkarna till OS-final

Så att det stod härliga till kämpade idag våra pöjkar med sin gamla goa handboll borta i gamla ruskigaste rövarnästet London i OS-turneringen som där av allt att döma alltjämt pågår för tillfället. Med hela uddamålet så vann våra blågula pöjkar f.ö. dagens match mot Ungern i semifinalen, och detta innebär nu ju att vi ju nu i.o.m. segern idag har tagit oss ända hela långa vägen fram till OS-final och kamp om det s.k. OS-guldet i handboll m.a.o.! — för fjärde gången f.ö..

Strongt gjort av våra gamla goa gubbar i handbollslaget från Sverige m.a.o.. Emellanåt så var det dock riktigt spännande, men vi här hemmavid i sofforna landet runt och våra pöjkar på plan därbortavid hade alltid det där lilla goa övertaget som alltid känns så däringa göragött att innehava — blir likesom en liten gnutta lite mindre press på en då.

Extra väl kämpade Staffan Olssons och Ola Lindgrens pöjkar idag mest hela tiden, och pöjkarna deras offrade sig ofta på häpnadsväckande vis när man vid flertalet gånger tog tillbaka bollen, eller räddade den från att gå ut o.s.v. o.s.v.. Bra kämpatakter från våra pöjkar m.a.o..

Och vad gäller våra målvakter, Mattias Andersson och Johan Sjöstrand, så stod dessa idag för ett synnerligen gediget arbete — ett arbete som de m.a.o. genomförde med bravur. Flertalet spektakulära och vikitiga räddeningar fick vi se. Mest minnesvärd var tveklöst Anderssons sista räddning — en räddning som troligen gjorde att vi slapp förlängning.

Men nog om detta nu. Mer istället om hur underbara scener vi fick beskåda efter slutsignalen istället: som den sanslösa glädjen på plan när segern var bärgad. Sicken glädje. Alla våra blågula pöjkar låg i en enda stor hög på plan. Och glädjen var på topp. Man trodde nästan att det var finalen som vunnits, så stor var lyckan. Och på läktaren så satt kungen och myste tillsammans med sin Silvia. Underbara scener.

Vi hoppas nu att vi får se liknande scener både på plan och på läktaren även efter finalen — en final som jag f.ö. tippade redan innan OS att våra pöjkar skulle nå. Bra gjort av mig m.a.o.. Vill dock inte börja snacka om finalen redan idag. Nej, idag så är det bara meningen att vi ska glädjas över segern.

Leve Sverige!

Vorobieva tog hem OS-guldet

Obara, Yoshida och Icho i all ära, men den mest förkrossande uppvisningen i Brottnings-OS så här långt var nog ändå unga, blott 21-år ung, ryska tungvikterskan Natalia Vorobeivas igår. Hon vann samtliga matcher klart — de tre sista dock genom fall! Hur ofta skådar man något sådant nuförtiden, speciellt i fallet tungvikt?

Mest spektakulärt var Vorobievas uppvisning i semifinalen mot den regerande olympiamästarinnan Wang. Efter tjugo sekunder av första ronden så var matchen över. Ryskan gav järnet från start och greppade tag om chinken med sådan ferocitet att man häpnade och bröt sedan ned chinken på mattan med full kraft, för att sekunder senare trycka ned chinkens båda axlar så långt och tungt som det bara gick. Fallet var bland det ruskigaste som man skådat på hur länge som helst. Rätt åt chinken. Dumt av henne att sticka upp.

Men det skulle bli än mer ruggigt i finalen mot 29-åriga bulgariska femfaldiga världsmästarinnan Stanka Slateva Hristova. Den urstarka tvåbarnsmodern från Bulgarien vann första ronden, efter att ha gett allt för att överleva, och man tänkte då att saken var klar : Hristova kommer att hålla undan och turligt och knappt ta hem guldet.

Men unga Vorobieva ville annat. Hon gick på attack och fick in ett grepp på bulgariskan, som inte såg så märkvärdigt ut t.a.b.m.. Men med sin atletisism och styrka så bröt snart ryskan ned sin motståndarinna i mattan, och väl där så hände det osannolika … Hristova trycktes ned i mattan på exakt samma vis som hände med Wang i ronden innan. Bulgariskan var hjälplös.

Fallet var klart. OS-guldet bärgat till moderlandet — fina gamla Ryssland, världens kanske bästa land. En fenomenal prestation hade världen fått bevittna av Natalia Vorobieva som nu ju blott 21 år ung tog hem OS-guldet i tungvikt nu ju! Det är ju nu ju så att man häpnar nu ju.

Jag tipsade f.ö. så snart som jag såg Vorobieva i första matchen att hon skulle vinna hela skiten. Hon hade bara något visst över sig kombinerat med ungdomlig entusiasm, teknik och kraft utan dess like. Vorobieva är att likna vid en kvinnlig version av Karelin — två brottare som ingen kan stå emot på mattan, vad man än hittar på.

Karelin krossade ju allt motstånd tack vare sin ruskiga styrka. Hanses omvända livtag tittade vi alla på med skräckblandad förtjusning. Han bollade med allt och alla, inte minst med vår egen Thomas Johansson, så att det stod härliga till. Unga Natalia kör inte med livtag och kast, utan bryter sina motståndarinnor ned i mattan och kramar där sedan nästan livet ur dem när hon trycker dem tungt, tungt, tungt ned i fall — annan teknik, men minst lika imponerande.

Vorobieva är fantastisk. Hon är smal om höften men bred om axlarna. Styrkan upptill är vad som avgör matcherna. Hon är alltjämt blott 21 år ung, men redan olympisk mästarinna. Om fyra år så är hon än bättre. Inget snack om den saken. Och jag tippar redan idag att hon försvarar sitt OS-guld om fyra år, och om åtta år … och kanske så tar hon sedan om tolv år, som 33-åring, hem sitt fjärde raka OS-guld. Men mycket kan hända fram tills dess, inte minst vad gäller skador och annat. En suverän uppvisning var det dock av ryskan.

Yoshida vann OS-guld för tredje gången på raken!

Igår fick vi uppleva brottningshistoria när Kaori Icho, tidernas främsta brotterska, tog hem sitt tredje raka OS-guld, och idag fick vi uppleva brottningshistoria av samma kaliber när Saori Yoshida, tidernas främsta brotterska, tog hem sitt tredje raka OS-guld! Knappt man kan tro sina ögon. Men sant är det. Båda dessa tösor har nu uppnått Karelin-klass som tredublla olympiska mästare!

För mig så är dessa två bedrifter tveklöst de två största bedrifter som skådats i OS sedan urminnes tid. Vi talar här om Gert Fredriksson-klass och om Sixten Jernberg-klass … ja, nästan rent av större på sätt och vis faktiskt. Fast å andra sidan så kan man ju när det gäller Fredriksson hävda att om det inte hade varit för Andra Världskriget, så hade han säkerligen vunnit OS-guld i K1 fem gånger på raken, istället för ”bara” tre?

Men hur det än är med den saken så kan är det bara att förundras över de två japanska brotterskornas sensationella triumfer. Att det sedan inte handlar om tursamma segrar för någon av dem, utan om klockrena och bergfasta sådana, där ingen av dem var hotad en enda gång — trots motstånderskor av yppersta världsklass — gör att vi än mer fylls av beundran för dessa båda rara och goa tösor.

Men som det såg ut idag, och igår, så kan vi vara säkra på en, eller rättare sagt två saker : Såväl Icho som Yoshida kommer att vinna OS-guld igen i Rio om fyra år. Så blir det. Inget snack om den saken. Icho är då bara 32 och Yoshida blott 34 — inga åldrar på unga vältränade toppatleterskor.

I finalen idag så besegrade Yoshida f.ö. en 35-årig kanadensiska, och i 72-kilos klassen så tog två stycken andra 35-åringor hem bronspengarne. Åldern spelar sålunda inte någon roll i dessa fall rörande de två utomordentligt skickliga och goa japanska tredubbla olympiska mästarinnorna, vilka båda två f.ö. och förrestensen äro fantastiska — 2012 års OS två främsta atleter. Tveklöst!

Japan tog nu hem tre av de fyra OS-gulden på damsidan. En omöjlig bedrift som dock lyckades. Sanslöst bra gjort. Rikigt kul var asså att man även fick guld i 48-kilos klassen, för första gången! Den som lyckades med denna bedrift var en 30-årig japanska, Hitomi Obara, som i både Aten och Peking fick stå tillbaka i klassen just omnämnd till förmån för Kaori Ichos äldre syster, Chiora — trots att hon hade två VM-guld i bagaget 2004, och hela sex-diton 2008. Så hård är konkurrensen i Japan! Chiora ”misslyckades” f.ö. bägge gångerna och knep ”bara” silvret.

Men Hitomi, som nu hunnit vunnit VM-guld hela åtta gånger, senast 2011, gjorde inte några misstag, utan säkrade säkert OS-guldet vid sitt första försök. Sicken tösa! Utomordentligt väl brottat av henne och de andra två OS-vinnande japanska tösorna sålunda. För mig det bästa jag sett i OS denna gång.

Leve Icho, Yoshida och Obara m.a.o. samt Leve Japan!

Sofia Mattsson utslagen i OS!

Ibland så undrar man varför all otur bara ska drabba ett och samma land här i OS : Sverige! Såg verkligen fram emot att få se Sofia Mattsson mäta krafterna mot levande brottningslegendariskan Saori Yoshida i semifinalen i damernas 55-kilos klass, men så gick det som det gick — åt skogen.

Unga ryska supertalangen, nittonåriga Valeria Slobova, som jag varnade för i förväg, blev för svår. Matchen var dock oerhört jämn, möjligen med ett litet plus för Sofia, som såg ut att vara den något starkare av dem båda.

Sofia hade hamnat i underläge i tredje ronden, men kom tillbaka på ett rent ut sagt otroligt vis, när hon gick från 1-3 till 3-3 med knappa minuten kvar. Men tyvärr så räckte inte tiden till för Sofia att få in den sista nödvändiga poängen. Men rätt så bra kämpat ändå av Sofia. Synd bara att hon inte kunde ha försvarat sig lite bättre.

Sofia är nu i.v.f.s.h. utslagen redan i kvartsfinal m.a.o.! Sofia är även nu borta från bronset, eftersom ryskan inte lär kunna rå på den dubbla regerande olympiamästarinnan från Japan, Saori Yoshida. Ingen chans till återkval m.a.o.!

Nej, inget lär kunna hota den japanska legendariska japanskan från att ta hem sitt tredje raka OS-guld. Hon är bara för bra helt enkelt. Synd nu ju att Sofia nu ju i.o.m. förlusten till Slobova nu ju går miste om en semi nu ju mot Yoshida nu ju. Inte för att Sofia hade haft något att hämta där, men nog hade varit kul att få se denna match ändå ju.

Kaori Icho: OS-största stjärna!

Vi har alla sett hur en massa britter vunnit mängder med guld i billiga B-sporter, typ inomhus-cykling, en sport som få utövar, p.g.a. att få platser i världen innehar en s.k. velodrom. Denna och andra sporter är B-sporter, och utövarna är B-atleter. Faktum är att inomhuscykling är att likna vid kälkeåkningen som man sysslar med i Vinter-OS! — en skitsport m.a.o. vars medaljer inget är att ha.

Det kändes därför härligt att igår så se Kaori Icho — världens bästa brotterska!, och troligen även världens bästa idrotterska? — visa upp vad hon kan, något som var minst sagt imponerande. Japanskan tog sitt tredje raka OS-guld igår och sopade mattan med allt motstånd, inklusive vår egen tösa, Henna Johansson (bilden ovan), som f.ö. kämpade på väl och sånär tog sig till bronsmatch. Icho är, i mina ögon, OS i särklass största stjärna — en sann olympier, till skillnad mot alla B-ditona, typ dem från Storbritannien jag just omnämnt. Sju av tio möjliga guld vann man i velodromen! — B-guld allesamman.

Jag hade f.ö. inte bytt bort Ichos OS-guld igår mot ens tio cykelguld i velodromen. Så stort är det japanskan nu uträttat! Hon är nu en levande OS-legend. Tjugoåtta år ung och i absolut fysiskt toppskick, så lär ingen kunna stoppa Icho från att ta hem sitt fjärde raka OS-guld i Rio om fyra år! — något som då måste räknas som tidernas största idrottsprestation.

I finalen igår så tog sig Icho (som vi ser efter finalsegern igår i bilden ovan) f.ö. an en kines (i blått i bilden) som var numret större än henne själv. Chinkan hade gått ned en hel viktklass inför OS, men vad hjälpte det. Chinkan var totalt chanslös i Ichos händer likafullt ändå. Ruggigt imponerande att se.

Jag tror faktiskt att om Icho hade velat så kunde hon ha avgjort varenda match redan efter en minut av första ronden. Så överlägsen var och är hon. Chinkan grät tröstlöst efter förlusten, något som hon inte behövde ha gjort, för hon överlevde ju mot tidernas främsta brotterska och fick t.o.m. ett silver för besväret.

Icho vann alltså nu sitt tredje raka OS-guld. Ruggigt imponerande. Hon är en kvinnlig motsvarighet till Karelin och har f.n. vunnit ett hundra femtiotre (153) matcher på raken! — Karelin-klass m.a.o.! Icho är tveklöst OS-största stjärna … men inte ensam som en sådan, något vi lär få uppleva idag. För idag, i dambrottningens 55-kilos klass, så får vi se Ichos jämlike, när en annan japanska, Saori Yoshida, tar hem sitt tredje raka OS-guld även hon! Sicka enastående japanskor.

Med lite tur så kan vår egen tösa, Sofia Mattsson, ta sig fram till bronsmatch, men mer än så blir det inte. Sofia hade tyvärr oturen att hamna på Yoshidas halva. Sicken osis, men samtidigt något av en ära.

Roffe och Casall kunde inte starta: OS-guldet borta!

Ibland så undrar man om det som sker här i världen verkligen sker eller om man drömt det hela, för det som tycks ske verkar när man begrundar det hela vara totalt osannolikt — för otroligt för att kunna vara sant helt enkelt och helt sonika asså.

Bara idag så inträffade något som var så himla bissart att man inte kunde tro sina egna sinnen : trettio sekunder innan första hoppningen idag så insåg Rolf Göran Bengtsson och kumpaner att Casall hade skadat ena foten så pass illla att man var tvungna att ge tappt. Roffe kom inte ens till start m.a.o. — i tävlingen som han skulle vinna! Vårt kanske största guldhopp fick inte ens hoppa m.a.o.! Det hela är bara helt bedrövligt.

Hade precis satt mig tillrätta framför TV:n för att medleva hela den långa spännande vägen för Roffe och hela svenska folket mot OS-guldet. Men så gick det så här istället. Bara Sverige råkar ut för denna typ av totalt osannolika motgångar. Inga andra atleters tävlande råkar ut för dessa misshapp — blott di svenske! Skandal!

Mina tankar dras nu alltmer tillbaka till det olustiga ämnet voodoo. Vi har redan skrivit så det räcker om saken här på bloggen. Vi har vidare gjort det absolut klart att vi under inga som helst omständigheter accepterar attt voodoo och idrott ska sammanblandas. Men som vi själv sett när det gällt en viss helvet så har en hel del minst sagt underliga ting inträffat när man minst av allt anat att något var på gång.

Exakt vad som hände idag med Casall är alltjämt en gåta. Noterade dock att nu med den svenska storfavoriten borta ur leken så hoppade en totalt okänd helvetisk hoppare, en helvet som säkerligen känner Fed, felfritt i två rundor och knep p.g.a detta OS-guldet — samma gamla OS-guld som sedan fyra år tillbaka var vikt för vår egen Roffe! Minst sagt skumt m.a.o.!

Brons med guldsmak till Jimmy Lidberg i OS i London

Efter Johan Euréns fina bronspeng i supertungvikten häromdagen, så var det idag dags för den reelle guldaspiranten Jimmy Lidberg i klassen under, d.v.s. 96 kilo. Och om det inte var för solklara bortdömningen mot ryske Rustam Totrov tidigare under dagen, så hade Jimmy tveklöst tagit hem guldet! Inget snack om den saken.

Följde samtliga matcher som man visade på TV från tungviktarna, och för mig så var Jimmy den bäste av dem alla. Men han får till viss del skylla sig själv när han sjabblade bort första ronden mot Totrov. Hade ronden gått till parterr så hade vår man segrat med 2-0 totalt och därefter komfortablet tagit sig till OS-finalen och OS-guldet. Inget snack om den saken.

Men sådan är idrotten, små misstag och otur och bortdömningar gör ofta sitt till när det går åt skogen. Tittade för övrigt på Ara Abrahamians skandal-OS igen igår, och kanske vill man alltjämt hämnas på Sverige för allt som hände för fyra år sedan? Men hudersomhelster med den saken så var bronsmatchen en riktigt godbit för alla brottningsälskare — tungviktsklassens bästa match. Inget snack om den saken.

Hur häftigt var det inte att sitta med hjärta i halsgrop under tredje rondens avslutande parterr, där vitryssen valde att ligga på mattan och sedan bara vänta in slutsignalen. Han trodde garanterat att bronset var hanses, dårligt gjort. För tji fick han när den svenske lyftkranen Jimmy Lidberg fick in en järngrepp på honom och sedan rullade runt honom så att det stod härliga till rent ut sagt. Klar seger efter en fantastisk sista svensk krafturladdning. Inget snack om den saken.

Publiken var i uppror. Alla hejade som besatta på svensken och skrek vilda som tusan av glädje ut sin glädje så att det ekade över hela London. Att rätt man vann var det inget snack om. Nej, den svenske lyftkranen och tillika rullningsmaskinen Jimmy Lidberg var tveklöst dagens store hjälte i brottningsvärlden samt i hela London. Inget snack om den saken.

Bortdömningen mot Totrov var nu glömd. Idrotten är nämeligen inte alltid rättvis, något som man måste acceptera. Alla vet dock att Jimmy var den bäste brottaren på plats. Iraniern som tog hem guldet hade vår man inte haft några problem med. Han hade blivit bortrullad även han. En medalj är dock aldrig fel, och nu fick vi två av våra pöjkar. Johan Eurén var f.ö. ruskigt nära finalen även han, men troligen hade han där blott fått nöja sig med silvret, Men säker kan man ju inte vara. Inget snack om den saken.

Vad sedan gäller Jimmy Lidberg så var dock scenerna efter matchslut underbara att skåda. Gripande var hur han kramade om söta hustrun så att det stod härliga till. Glädjen var absolut, och frågan är om han blivit gladare om han vunnit finalen? En makalös prestation av honom i.a.f. är slutkontentan av dagens övningar. Inget snack om den saken.

Svenskarna hoppade bort sig i Häst-OS i London! Guldet förlorat!

Vi som hade räknat med i.a.f. två brons som sämst för våra svenska hästhoppare i Häst-OS borta i London fick istället återigen uppleva hur det känns att bli besvikna upp över öronen. Sverige hade drömläge inför den avslutande hoppningen idag, och med våra två bästa hoppare kvar, Roffe Bengtsson och Henrik Von Eckermann, vilka f.ö. båda var felfria, så såg inte bara lagguldet ut att vara inom klart räckhåll, utan även en eller två medaljer individuellt dessutom. Och kanske så skulle det t.o.m. bli OS-guld för Roffe!

Allt såg m.a.o. totalt perfekt ut. Själv så fruktade jag bara att Henrik skulle riva en bom, något som då hade gjort att vi hade delat ledningen med öborna. Vad gällde Roffe så var jag övertygad om att han skulle rida runt och hoppa på helt och hållet felfritt! Jag var f.ö. inte ensam om att vara hundra på att Roffe skulle vara felfri, för precis samma uppfattning innehade alla världens hästexperter. Roffe var ju nu favorit till att ta hem det indivuella OS-guldet.

Men det hela var bara för bra för att kunna vara sant. Vi talar ju om Sverige här, landet som det alltid går åt skogen för : bl.a. så har man ju lurat av oss hela slutsegern i vårt eget sommar-OS 1912. Det var m.a.o. redan klart att det skulle gå åt skogen för våra hästepöjkar och hästatösor så snart som man anlänt till London med färjan från Esbjerg.

Så skulle då Henrik rida ut och försvara vår ledning. Men istället för att rida felfritt eller ens bara bomma en gång, så bidde det hela fyra ordentliga rivningar av honom. Sverige var i.o.m. denna katastrofala ridning borta från, inte bara guldet, utan från medaljer överhuvudtaget.

Nåväl, tänkte jag dåsom, nu kan välan i.a.f. Roffe rida ut på sin sista ridtur helt utan press, och då m.a.o. rida felfritt, något som då kommer att ge honom superutgångsläge inför den individuella ridningen om ett par dagar. Men inte ens där hade vi turen med oss, för Roffe rev hela två gånger, något som säkerligen nu innebär att han är borta från medaljerna och att OS-silvret från förra gången kommer att förbli hanses enda individuella OS-medalj … åtminstone tills nästa OS i.a.f.. Ett spektakulärt fiasko för våra hästhoppare och hästhopperskor idag var ett faktum m.a.o.. Bittert, rent ut sagt.

Sverige bestulna på slutsegern i Solskensolympiaden 1912!

Att det allmänt fuskas så att det stänker inom idrotten nuförtiden känner vi alla till, och OS är inget undantag. Att gå igenom alla stinkade osportsligheter som förekommit de senaste åren behöves inte göras här. Nej, vad som här tänker genomgås och avhandlas i korta ordalag är ett av det mest vedervärdiga brott som idrottsvärlden skådat. Ett brott där man inte bara lurar av någon en medalj, utan ett brott där man lurar av ett helt land slutsegern i de Olympiska Sommarspelen!

Att landet det handlar om är Sverige är självfallet föga förvånande, för som vi alla vet så vill man hela tiden sabba för oss och våra atleter — bara häromdagen så blev ju vår egen Lisa Nordén blåst på ett OS-guld på ett regelvidrigt vis. Men brottet som vi nu ska redogöra för är troligen det värsta i hela idrottshistorien — en smutsraskig historia om hur hela svenska folket blev lurade på slutsegern i den s.k. Solskensolympiaden 1912.

Vi har alla sedan barnaben fått veta att Sverige vann hemma-OS 1912, och så var även fallet. Alla vet om detta. men på senare år så har det allt mer börjat hävdas att Sverige inte alls vann den s.k. Solskensolympiaden 1912. Nej, för nu har man börjat räkna om poängen för de olika medaljerna, något som då plötsligt gynnar USA, landet som kom tvåa 1912. Med den nya tidens räkning, där man räknar guldmedaljerna först — något som alltså inte var fallet 1912 — så vann nu helt sonika USA före Sverige!

Vi har nu blivit blåsta på slutsegern i ett helt OS! — 100 år senare! Kolla själva på wikipedia-sidan om saken (i tabellen längst ned), för där står Sverige som tvåa, inte som etta! Detta är en kriminell handling!

Så här står att läsa på svenska wikipedia om saken : Medaljligan vanns enligt dåtidens poängberäkning av Sverige, vars 64 medaljer gav sammanlagt 136 medaljpoäng.^[1] Efter dagens medaljligesystem, där antalet guldmedaljer räknas först, vann emellertid USA.

Man har även i efterhand gett tillbaka en diskad amerikansk idrottare, Jim Thorpe (som diskades p.g.a att han var professionell, något han undgått att tala om innan start. Bedrägeri från hans sida m.a.o.), hans båda guldmedaljer, något som då än mer förändrar läget till USA:s fördel. Trettio år efter amerikanens död så återlämnade man 1983 hans medaljer till hans familj. Skandal och kriminellt beteende m.a.o.! Allt detta pysslar man med enbart för att ta ifrån Sverige och svenskarna vår största idrottstriumf genom tiderna. Skandal, kriminellt och hutlöst.

Det är nu dags för våra politiker att ta itu med detta brott mot Sverige — något jag menar på fullaste allvar! — och i FN nu sätta stopp för dessa kriminella aktivititeter mot vårt hemland. Sverige vann OS 1912 — redan år 1912! Det fastslogs redan då, omedelbart då m.a.o.! Men nu så läser man överallt att Sverige bara kom tvåa, något som alltså hänger ihop med att man nu räknar poängen på det vis man gör idag, d.v.s tvärtemot hur man gjorde 1912!

OS-guld till Vitryssland via Azarenka och Mirny!

Det har varit en massa högklassig tennis i OS denna gång. Alla matcher har varit sevärda, något som beror på att alla deltagare vill vinna en medalj till hemlandet. Vi har redan avhandlat glädjen hos överlyckliga bronsvinnare som Delpo, Benneteau m.fl., och lika glada var även de två ryska töserna Kirilenko och Petrova igår över sina bronspengar i damdubbeln. Att man var extra glada över att bara komma trea beror inte minst på att dessa två fina tösor kämpat sedan lång tid tillbaka för att t.a.b.m. bara bli uttagna till spelen som Rysslands representanter i dubbel, och igår fick man bevisat att man var värdiga och rätt val. Kul för dessa båda tösor m.a.o.

Igår fick vi sedan avsluteningsvis se den s.k. mixedfinalen avgöras. Alla hejade där på det sympatiska vitryska paret bestående av Vicky Azarenka och Max Mirny. Få om ens några hejade på d.b.s med tösa. Alla ville m.a.o. se hur det fina gamla landet Vitryssland änteligen skulle få ta hem ett OS-guld. Ingen ville se de överreklamerade och högarroganta öborna ta hem ännu ett OS-guld, och än mindre ville man självfallet se d.b.s. ta hem två OS-guld på raken. Nej, det ville ingen alls, knappt ens några öbor heller f.d.d.. Nej. alla var nu redan trötta på d.b.s. m.a.o..

Så fy tusan vad kul det var att få se fina vitryska spelarna Azarenka och Mirny, vilka båda f.ö. är fina kristna idrottare, ta hem OS-guldet. Extra kul som svensk nu efter att svenskar skämt ut sig i Vitryssland bara häromdagen. En svensk gangsterpolitiker poserande som ambassadör blev ju tydligen utvisad ur landet p.g.a. kriminella handlingar. Då skäms man som svensk när man läser sådant. Extra kul sålunda att Azarenka fick visa upp för hela världen hur förträffligt hennes hemland Vitryssland verkligen är, och att rättssystemet fungerar perfekt alltjämt, trots svenska fasoner.

Leve Azarenka, Mirny och Vitryssland m.a.o.!

Delpo slog Nole: Vann OS-bronset! D.b.s vann guldet!

Nu under OS så har man haft fullt upp med så himla mycket att tennisen kommit i skymundan, och inte blev det bättre idag när våra svenska pöjkar seglade hem OS-guld — mot alla odds — samtidigt som tennispöjkarna gjorde upp om guld, silver och brons! Tur att OS-går på en massa kanaler och att man har fjärrkontroll.

T.a.b.m. så måste vi bara lyfta på hatten för Juan Martin Del Potro som mot alla odds, blott något dygn efter maratonmatchen mot Fed lyckades komma igen och tvåla till guldfavoriten Nole i två raka set! Vem hade trott på en sådan utveckling! Inte jag. Den saken är klar. Inte ens om Delpo varit utvilad och hel hade jag tippat annat än en klar Nole-seger. Räknade faktiskt med att Nole skulle köra över en slutkörd och av värkande leder kaputt Delpo!

Att Nole idag inte gjorde sitt bästa kan vi glömma, för han ville självfallet ge sitt kära hemland Serbien en OS-medalj som plåster på såren efter guldmissen mot d.b.s häromdagen. Kanske underskattade Nole den vahajande flaggstånden från Tandil en aning? Kanske trodde han Delpo skulle bryta samman fysiskt efter någon timmes spel?

Vem vem? EN sak är säker: Delpo is back. Han blir nu en av huvudutmanarna i US-Open nästa månad. Men fram tills dess så kan han nu gotta sig åt sin fina bronspeng. Underbara scener utspelade sig omedelbart efter match. Delpo grät så att det stod härliga till. Det var nästan så man trodde att han vunnit matchen om OS-guldet. Så mycket betydde bronspengen för Delpo. Än mer glad var f.ö. Julien Bennetau, en spelare som aldrig vunnit någonting alls, igår efter att han och Richard Gasquet vunnit sin bronsmatch — ett av OS hittils häftigaste och mest gripande ögonblick.

Alldeles nyss så segrade f.ö. d.b.s över Fed i en sanslös tresetshistoria. Fed blev blåst av banan i tre raka och var aldrig med i matchen. Exakt varför så blev fallet har ingen någon aning om, för på exakt samma plats för ett par veckor sedan så var matchbilden den exakt omvända. Troligen så hade Fed bara inte en bra dag? Nej, så måste det ha varit?

Synd att han inte fick kröna sin karriär med ett OS-guld, men han vann ju Wimbledon och får välan var nöjd med det. Tror f.ö. att d.b.s. hellre hade segrat där än idag. D.b.s. är förvisso nu en majorvinnare, man han har ännu allt kvar att bevisa. Först så måste han vinna en slam. Frågan idag är om d.b.s. blott är en av många spelare som genom åren (sedan 1988) vunnit OS-guld men som aldrig lyckades vinna en slam (1988, Mecir; 1992, Rosset; 2004, Massu)? Det är m.a.o. nu upp till bevis för skotten. Strongt gjort dock av honom att sopa banan med Fed idag.

Vamos!

Salminen och Lööf seglade hem OS-guldet

Bland det egendomligaste jag sett på bra länge var den osannolika upplösningen av OS-seglingarna idag borta Weymouth. Det svenska paret Max Salminen och Fredrik Lööf hade en medalj på förhand garanterad : bronset var i hamn, men man hade även chans på silvret … å så fanns det även en mikroskopisk chans på guldet! Fast den chansen var så liten att ingen ens funderade kring saken. Nej, för Salminen och kumpan så var det silvret som man hoppades på.

Följde självfallet hela racet och precis som jag på förhand hade förutspått så valde det brittiska paret att hålla koll på värsta utmanarna om guldet, det brasilianska paret. Även öborna hade sålunda insett att svenskarna inget hade med guldstriden att göra. Dessa två öbor ångrar nu bittert sitt dåraktiga beslut, för det man inte hade räknat med med var att det nästintill rådde stilltje på målrakan, och vad detta egendomliga väderförhållande kom att leda till har redan nu förvandlats till klassisk svensk OS-historia.

Svenskarna passade, för att nu återgå till själva racet, på att ta ledningen i racet — för att på så vis ge sig själva en chans på silvret. Britterna anade dock ingen fara på taket, i.o.m. att man hade full koll på våra pöjkar såväl som på brasilianarna. Läget var under kontroll ansåg öborna m.a.o.. Vad man dock gick bet på i hastigheten var just själva hastigheten på båtarna på havet, d.v.s. på böljan den blå; och denna missräkning kom att kosta öborna dyrt. Rätt åt dem … jag menar så klart, synd om dem.

Öborna hade racet igenom hållit sig trea-fyra-femma och på så vis klart över sjunde plats, d.v.s. platsen som måste undvikas. Allt var frid och fröjd, ansåg man hos öborna : brasilianarna var avhängda, samtidigt som man själva höll sig runt plats fyra-fem. Men nu hände det egendomliga och osannolika. Våra pöjkar, d.v.s Saliminen med kumpan, seglade superbt in över mållinjen som etta — fast seglade var välan knappast rätt ordval, för man mer eller mindre bara gled så sakteliga de sista hundratalet metrarna.

Och på samma vis var det sedan även för övriga båtar. Alla gled lugnt och stilla den sista biten; och p.g.a. detta långsamma glid, så gled flertalet fler båtar i mål innan britterna, än britterna på förhand själva hade räknat med! Massor med båtar från höger och vänster guppade i mål mer eller mindre samtidigt efter våra pöjkar, och ingen visste riktigt vilka båtar som kommit in före eller efter de andra båtarna på böljan den blå.

I denna sanslösa kalabalik så befann sig nu tre båtar vars pöjkar inte längre hade någon som helst aning om var man numera befann sig i slutställningssammanhang, och en av dessa båtar var vår egen svenska starbåt, ombord på vilken en viss Max Salminen med tillhörande kumpan befann sig.

Silvret var bärgat, så mycket hade man insett. Men först efter någon minut eller så så blev sanningen om vart medaljerna tagit vägen klar för våra två pöjkar och de tusentals segelfantasterna längs kusten. Det bidde inget svenskt silver, det bidde betydligt bättre upp än så. Det bidde OS-guld — vårt första i detta OS!

Den svenska flaggan gick i topp längs kusten och där vahajande den frisk. Jublande svenskar med svenska flaggor överallt längs kusten. Glädjen var sanslös. Lyckan total. Saken var klar : Sverige segrade : OS-guldet i starbåt togs hem av våra två duktiga pöjkar Max Salminen och Frederik Lööf. Bra gjort pöjkar. Sicka hjältar ni är.

Leve Sverige!

Svenskt damfiasko i OS-handbollen

Sverige inkasserade just sitt femte raka nederlag i OS-hanbollen borta i London. Häpnadsväckande uselt gjort av våra s.k. damer. Visserligen så räknade ingen av oss på medalj, men nog förväntade vi oss att damerna skulle ge lite bättre motstånd. Nu blev det istället ett par rejäla utskåpningar. Dagens förlust kan väl inte kallas utskåpning, men förlusten var klar och aldrig i fara.

Visserligen så hängde damerna med ritktigt bra inledningsvis, och hade t.o.m. ledningen under långa perioder, men vad tjänar det till att leda och pressa tillbaka sin motståndare när man inte kan slutföra det man väl en gång begynnt? Nej, svenskorna spelade uselt rakt igenom hela turneringen. En match kan de välan få godkänt för. Övriga fyra var man bara totalt inepta.

Exakt vad som gick snett kan man diskutera. Linnea Torstensson spelade dock inte sin bästa handboll, och då kan inte Sverige slåss om topp-placeringar. Så är det bara. Hade tösan gjort i.a.f. en två-tre toppinsatser, med en sju-åtta långdistansmål, så hade laget såklart spelat vidare i OS i kvartsfinalspel. Men i slutändan så är handboll en lagsport och alla måste nu bära den tunga bördan av storfiasko i OS.

Vi får nu fortsätteningsevis hålla tummarne för pöjkarne. De har sett ruggigt bra ut emellanåt, och kanske blir det som så att de gör som hockeypöjkarne gjorde i Lillehammer och på egen hand vänder ett fiasko-OS för hela OS-truppen till ett storstilat succé dito. Hoppas på det. Tror det kan gå vägen. Inget av resterande lag utgör något oöverkomligt hinder. Hoppas på final mot Kroatien så att vi får ge dem betalt för gammal ost.

Men om sanningen ska fram så hade jag faktiskt tyckt att allra roligast vore om Island toge hem OS-guldet, varför inte genom att finalslå våra pöjkar efter en rafflande match med 29-28? Noge hade det varit som allra roligast för oss alla.

Vamos Island m.a.o!

Lisa Nordén blåst på OS-guld av London-regimen!

Satt och följde damernas triathlon-lopp från start och blev mäkta imponerad av Lisa Nordéns insats under loppets gång. Lisa var med där framme under hela loppet, och mot slutet under själva löpningen så såg hon ruskigt stark ut, samtidigt som övriga deltagerskor föll ifrån en efter en. In på självaste upploppet så återstod blott tre löperskor, och vi räknade då med en ädel medalj för Lisa.

Helvetiska Spirig höll undan ända fram till de sista metrarna när Lisa kom igen med besked. Över självaste mållinjen så tog sig därefter båda töserna samtidigt. De gick över självaste mållinjen samtidigt m.a.o. — och på exakt samma tid! Dubbla OS-guld m.a.o.! För så brukas det ju ske vid dessa sällsynta tillfällen.

Men denna gång så valde London-regimen att blåsa våran Lisa på OS-guldet. Man valde alltså att bryta mot kutym och istället fingranska ett gammalt målfoto. Skandal. Med målfoto så kan man ju fingranska saker och ting ned till sina minsta beståndsdelar … så att vem som helst kan vinna! Vem kan t.ex. glömma hur Michael Phelps fick ett av sina åtta OS-guld (100 fjäril) till skänks för fyra år sedan, när man ett år senare bevisade att serben Kavcic var den sanne segraren. Skandal.

Varför inte dela guldet mellan Lisa och helvetiskan? Varför inte ge dem båda var sitt guld? Delad glädje är ju som bekant dubbel sådan. Nej, London-regimen har gett sig den på att sabba våra OS-guld-drömmar rakt över hela linjen. EN sak är säker, hade det varit den överhypade brittiskan, Jenkins, som varit i Lisas situation och som man kollade målfoto på, så hade man tveklöst delat guldet.

Att blåsa Lisa på OS-guld på detta vis går f.ö. emot allt som OS står för. Hade för mig att man inte längre ska avgöra tävlingar på tusendelar, något som tycks ha varit fallet i Lisas fall. Vår egen Gunnar Larsson vann som vi alla minns OS-guld med ynka två tusendelar 1972, varefter man valde att gå ned till hundradelar, en praxis man alltjämt håller fast vid i OS.

På tal om delade medaljer, simning och Phelps förrestensevis, så fick vi ju bara så sent som i går afton se Phelps vinna OS-guld, samtidigt som man delade silvret mellan två andra pöjkar, bla den sympatiske de Chlos. Underbara scener. Hudersomhelster med den saken så är det nu m.a.o. i.v.f.s.h. i.a.f. och t.a.b.m. m.e.m. dags för våra odugliga svenska politiker att engagera sig i saken, för nu har London-regimen gått för långt. Protester mot L-regimens usla beslut måste in omedelbumsingen.

Vamos Lisa! — men inget vamos till London-regimen och alla som understödjer denna usla regim. Nej, ett stor BU till dem hela bunten!

***Senaste nytt (en timme senare)***

Läste precis på SR:s hemsida att blott nio tusendelar skilde töserna åt över mållinjen! Saken är m.a.o. klar : OS-guldet måste delas : Lisa måste tilldelas OS-guld även hon! Tusendelar ska inte gälla när man delar ut medaljer. Den svenska staben på plats måste nu omedelbart kavla upp ärmarna och ta strid med London-regimen fullt ut. Lisa måste få sitt OS-guld!

***Senaste nytt ( 10 aug)***

SOK är nu helt och hållet inne på min linje och har därför överklagat skandalbeslutet att inte dela guldet. Ärendet avgörs tydligen imorgon lördag. Vi håller tummarna.

Delpo utslagen på helvetiskt vis efter stormatch i OS

Sicken enastående match vi fick se idag av mitt heta tips till slutsegern, Juan Martin Del Potro, den s.k. vahajande flaggastången från Tandil, Argentina, Sydamerika : I självaste London-OS tog sig Delpo an den s.k. helveten utan namn, och tog sig där sedan nästan hela långa vägen fram till en finalmatch och självaste OS-guldet i tennis. En sanslös prestation av mannen från Tandil.

Tyvärr så hade motståndaren till den sympatiske argentinaren en himla väldans massa bonnatur mest hela tiden, något som klart och på allvarligt vis försvårade för publikfavoriten och tillika forehandkanonjären samt servefantomen från Tandil, d.v.s. Delpo, att kunna avgöra matchen. Men med hela 6-3 hade f.ö. första set vunnits av Delpo. Set numero två blev tuffare, men Delpo var klart bättre även där. Tyvärr så var det en massa otur och annat elände, bl.a. i tie-breaket, som ställde till det för vår man.

Typiskt schweiziskt servebaserat gnetspel var en bidragande orsak till att det sedermera gick åt skogen för den vahajande flaggastångsmannen från Tandil. Alla som såg matchen var f.ö. förundrade över hur väl Delpo spelade matchen igenom. Detta var en sensationell match, och mest sensationellt spelade sålunda Delpo, d.v.s. mannen från Tandil. Helveten spelade hyfsat bra emellanåt. Men nog förtjänande Delpo att segra i.a.f. i två raka set? Erkänn ändå att Delpo förtjänande att segra i två raka över sin helvetiske motståndare, en motståndare som f.ö. och förestensevis hade som målsättning — redan innan matchstart! — att göra livet så surt som möjligt för den sympatiske argentinske tvåmetersmannen.

Sjukt att man kan ha en sådan taskig inställning till en av sina medmänniskor, och det redan innan matchstart dessutom! Vad ont har Delpo gjort helveten, undrar alla nu? För i OS så har det ju alltid handlat om att kämpa väl och om att vara sportslig och kamratelig. Men nej, detta ville inte Fed, d.v.s. mannen från Helvetien, gå med på. Han ville bara vinna, vinna och vinna till varje pris och helst t.o.m. bara rent sonika köra över snälle Delpo. Olustigt att vara en sådan typ av s.k. människa, anser f.ö. jag och alla andra om saken.

Matchen blev f.ö. hyperlång, bortåt fyra och en halv timme lång, och då handlade det blott om en s.k. tre-setare. 19-17 slutade tredje set f.ö. och förresten. Men sicken match av Delpo. Han förtjänade segern helt klart. Han gjorde idag sin kanske bästa match sedan US-Open finalen 2009. Gamle engelske storspelaren John Lloyd sa f.ö. efter match att matchen var en av de bästa tre-setarna han någonsin sett. Och nog var det så alltid. Årets bästa match, anser jag — i.a.f. tveklöst vad gäller tresetare.

Det var inte bara det att det var spännande värre mest hela tiden. Bägge pöjkarna spelade ypperlig tennis, och vad gäller Delpo så fick vi idag se honom göra saker som man inte trodde var möjliga att utföra. Mest imponerande var nog när Fed skulle serva hem matchen efter att ha brutit (turligt) Delpo i servegamet innan. Segern är ju som vi alla inser redan klar i detta läge. Särskilt mot en spelare som efter dryga tre timmars spel inte längre är lika fräsch som tidigare. Men vad händer då? Jo, Delpo spelar drömtennis och tar hem helvetens game blankt! Har någon lyckats med den bedriften förr — att blanka Fed när denne servar för matchen? Kan inte påminna mig ha sett det någon gång.

Hudersomhelster med den saken så kan vi bara konstatera att det var en sjutusan till match (nu den längsta i OS-historien), och att det var ruskigt synd om den tröstlöse Delpo efteråt. Han var helt bedrövad. Tårarna flödade. Samtidigt som detta skedde så gick den däringe Fed omkring och smilade helt ogenerat, ja, för att inte säga skamlöst. Han njöt i fulla drag, helt öppet och ogenerat asså. Olustiga scener, men något vi är vana vid att se i fallet schwixen.

På sätt och vis (p.g.a. omständigheterna : överlång match) dock bra att Delpo åkte ut, för jag befarar att han inte hade hunnit återhämta sig till finalen — så mycket järnet gav han idag, inte för sig själv, utan för hemlandet sitt : Argentina. Bara att applådera honom, d.v.s. Delpo, för denna storstilade bedrift. Tyvärr så lär han inte heller kunna ge sin kommande motståndare om bronset (d.b.s., tippar jag redan idag f.ö.) en rejäl match : p.g.a. tröttkördhet. Delpo åker istället med största sannolikhet hem till Tandil igen … utan någonting alls! Bittert. Att idrott kan vara så här grym. Inte kul. Inte rättvist, anser vi alla nu om saken.

Vamos Delpo!

Fiasko för damerna i OS-fotbollen: utslagna av franska blåbär

Det här blir bara ett kort inlägg. Orkar inte skriva så mycket om de svenska s.k. damernas bedrövliga insats i OS-fotbollen i London. Inte nog med att Tyskland inte var på plats i London, svenskorna fick idag ett gyllene tillfälle att ta sig till semifinal — i.o.m. en klart överkörbar motståndare i kvartsfinalen form av Frankrike.

Trots dessa gynsamma förhållanden så spelade Dennerbys töser som krattor under 93 minuter. 1-2 i baken mot en motståndare damerna borde kört över är totalt underkänt. Damerna spelade så kasst att jag bytte kanal mest hela tiden. Såg mer på tennis än på fotboll. Bättre chans att vinna en storturnering får f.ö. våra damer aldrig igen. Nej, detta var nog sista chansen till OS-guld för våra fotbollsspelerskor. Kvalar damerna in igen, något som lär bli svårt att göra, så kommer motståndet att vara långt tuffare än det är/var idag.

Det var bara några få år sedan som Sverige var näst bästa nation i Europa, efter Tyskland, och man gav då enkelt smörj åt alla andra europeiska lag. Men nu idag så frågar jag mig själv om damerna ens tillhör de fem-sex bästa i Europa? Knappast! Och än sämre lär det bli framöver, när länder som Holland, Tjeckien, Ryssland, Spanien och Italien tar nästa steg upp i kvalitet. Sverige på damsidan kommer snart att vara ett lag harvandes kring plats tio-tolv, tippar jag redan idag — inget snack om den saken.

På sätt och vis tur att damerna åkte ut idag … så att vi slapp se dem åka på storstryk mot USA eller något av de andra topplagen i semi eller final. EN sak är klar: Dennerby måste nu bort, helst redan idag. Se sedan till att införskaffa Pia Sundhage — även om det så kostar oss skjortan. Hon är en winner, Dennerby är en loser. Så är det bara. Inse faktum och move on in the right direction — before it’s too late!

Damerna kryssade mot Kanada i OS-fotbollen: Handbollspöjkarna förintade de brittiska blåbären!

En stor skandal var det som vi alla fick uppleva igår när våra handbollspöjkar igår blev tvungna att ta sig an blåbärslaget Storbritannien. Följde lite av matchen, mest för att få mig ett gott skratt. Inte klokt i alla fall att man tillåter blåbärsnationer att få deltaga i OS, som Storbritannien, ett land helt utan handbollskultur, när det finns flera värdiga nationers landslag som borde fått vara med istället. Skandal.

Minns inte riktigt vad slutresultatet blev. Har för mig det blev 42-19 eller något i den stilen — ett slutresultat som de totaltblåsta brittiska åskådarna trodde var okej. De flesta av dessa fårskallar trodde på fullt allvar att man kunda vinna matchen om man hade lite flyt, när sanningen istället är den att åka på denna typ av storsmörj i handboll är att likna vid att förlora med 15-0 i fotboll. Det var m.a.o. till 200 procents säkerhet innan match som så att Sverige skulle köra över öborna. Faktum är att segern kunde blivit långt större om de våra kört på för fullt matchen igenom. Sverige hade fått hundra gånger bättre motstånd av ett svenskt division 4 lag — på damsidan! Skamligt att så här får ske.

Britterna gör f.ö. bort sig i snart när varenda lagsport man deltar i, inte minst i handboll och vattenpolo. Man får ju frikort till varje gren, samtidigt som världslag får stanna hemma — typ tyskorna i fotboll. Bu för dessa arroganta öbor m.a.o. som tror att man är bäst i alla sporter.Man tror alltså på fullt allvar att man kan träna handboll i fyra år och sedan ha chans att ge Sverige, ett land där handboll är en av nationalsporterna, en match och t.o.m. slå oss! Skamlig attityd. Synd bara att våra pöjkar inte gav järnet och vann med 100-0.

Ett annat svenskt lag som övertygar är damerna i fotboll. Igår blev det visserligen bara 2-2 mot Kanada. Men vi var ju redan vidare och då är det inte så himla lätt att spela på topp. Risken för skador och annat elände gör vidare att man gör klokt i att ta det lugnt. Damerna toppar nu gruppen och kan nu gå in i kvartsfinalen med tillförsikt. Kan vi bara hålla tätt bakåt så blir det guld, något som beror på att damerna är ruggigt vassa framåt. Tror det kan gå vägen, för det är vår tur nu att få ta hem ett stort mästerskap igen.

Men jag ser självfallet hellre att våra pöjkar tar hem OS-guldet i handboll, då pöjksport är och förblir hundra gånger större än damsport, då pöjksport är den äkta varan, medans damsport är en blek kopia av originalet. Pöjksport är m.a.o. tusen gånger bättre än damsport. Anser vidare att pöjkarnas medaljer borde räknas dubbelt jämfört med damernas, eftersom pöjkarnas medaljer är minst hundra gånger svårare att vinna. Hoppas så snart blir normen som gäller internationellt.

Sara och Wega fick silver i Häst-OS: hade guldet i blott en sekund

Bland det värsta jag sett någon gång var det som utspelade sig i Häst-OS i London bara för lite drygt en timme sedan. Sara Algotsson-Ostholt på Wega gick ut som lederska och sista hopperska i kampen om OS-guldet. Allt som hon behövde göra vara att hoppa felfritt.

Redan från början var det så himla spännande att jag knappt vågade titta — en rivning betydde att OS-guldet var borta. Men Wega hoppade fenomenalt bra, även om det såg en aning nära ut vid ett par tillfällen. Det var dock aldrig någon fara på taket. Hinder efter hinder klarades av. OS-guldet kom närmre och närmre för varje hopp som Wega genomförde. Allt tycktes vara under kontroll, och Fru Fortuna tycktes ha välsignat vår ryttarinna.

Strax så återstod blott den där otäcka trehoppskombinationen, men även den klarade Sara och Wega av. Tittade då som hastigast på klockan: Jo, tiden såg ut att räcka till, för det återstod bara ett enda hinder att hoppa över. Inga onödiga straffpoäng p.g.a. överskriden maxtid sålunda. Inget kunde välan nu gå åt helsike? Nej, så elak kan välan inte idrott vara?

Sista hindret flög Wega över. Hon landade på andra sidan utan problem. Saken var klar. Sara och Wega hade fixat hem OS-guldet till Sverige. Sara hade blivit historisk som den första ryttarinnan någonsin att vinna OS-guld i fälttävlan. Jublet var just på väg att brista ut i alla svenska stugor och över hela världen … när vi såg något i ögonvrån … en syn vi aldrig kommer att glömma.

Den översta bommen på det sista hindret såg ut att röra på sig. Nej, det kan välan inte vara sant! Jo, det är sant. Bommen faller i backen. Det hela är en mardröm. Sara och Wegas guldlycka tas ifrån dem och oss efter blott någon sekund. Guldet förbytts mot silver. Katastrofen är ett faktum. Guldrömmen är över. Livet är bara fördjävligt helt enkelt. Orättvist att denna typ av olycka alltid ska drabba Sverige och våra idrottare.

Visst är ett silver förträffligt, men inte när man får det på detta vis — på en fallande bom när man redan är i mål. Idrott blir inte grymmare än så här. Tänk att vara så här nära evig lycka, utan att kunna hålla den kvar. Sara och Wega uträttade dock något fenomenalt idag. Exakt varför de inte fick segra är det ingen som vet, och kanske får vi aldrig veta heller. Kan ha varit ett fall av schweizisk voodoo? Inte alls omöjligt. Fed är ju i London just nu. Kanske har han ett finger med i spelet? Han är ju en schweizertysk, d.v.s. en tysk boende i Schweizien? Bu för honom m.a.o..

Fiasko för Sverige i Häst-OS : Sara på väg mot guld!

Ja, man måste inse faktum: Sverige gjorde fiasko i lagtävlingen i Häst-OS i London. Inget guld, inget silver och inte ens ett litet usligt brons lyckades våra fem svenska ryttare och hästvänner ordna till. Såväl Niklas Lindbäck som unge framtidsmannen Ludwig Svennerstål red bort sig i den avslutande hopptävlingen och rev två gånger vardera — Sverige var i.o.m. detta mindre angenäma faktum utslagna ur medaljstriden. Dåligt hoppat av desse två pöjkar m.a.o..

En som däremot hoppade så att det både dög och stod härliga till var dock allas vår Sara Algotsson-Ostholt, ty denna unga dam hoppade felfritt på sin Wega, något som tyvärr dock inte räckte till medalj. Men nära var vi. Om pöjkarna bara bommat en gång vardera istället för två … så hade vi fått silvret — så nära var var det. Fy tusan så in i bänken illa det kan gå.

Men vi har en chans kvar till guldlycka, när söta Sara om en liten stund rider ut igen för att bärga det individuella guldet. Hon har ledningen och behöver ”bara” rida felfritt utan tidstilläggg — d.v.s. exakt så som hon gjorde under dagens första ridning — för att fixa hem OS-guldet till Sverige.

Lyckas söta Sara med denna lilla formalitet … så blir hon historisk som den första kvinnan någonsin att vinna det individuella guldet i denna gren! Ingen press på henne m.a.o.. Segrar Sara så anser jag f.ö. att Bragdguldet för i år redan är klart och att SVD borde åka över till London och ge henne det redan ikväll. Så stort är det som Sara nu håller på att uträtta. Vi hålla alla tummarne.

Vi hava talat! Sara kommer segra. Vamos Sara m.a.o.!

Sverige rider mot OS-guld i London

Har som bekant nästintill religiöst följt med i hästsporten i årets OS, och sicka makalösa stunder vi alla har fått bevittna så här långt med våra svenska blågula ögon. Fenomenala insatser av samtliga fem svenska ryttare, men speciellt av Sara Algotsson-Ostholt på hennes Wega och av unge Ludwig Svennerstål på hanses Shamwari, vilka imponerat på alla som sett dem. Båda dessa fina svenskar med tillhörande hästar ligger nu ruskigt bra till för individuella medaljer imorgon. Tippar på guld till Sara och hennes stjärnhäst Wega — en häst som f.ö. är beundrad och älskad av alla världens hästvänner. Unge Ludwig (21 år) är en framtidsman, och kommer själv att vinna guld framöver — kanske redan i Rio?

Fast kanske blir det OS-guld även för honom imorgon i lagtävlingen? Sverige ligger nämeligen trea totalt så här långt och har nu sjuttiofem procents chans att ta hem som sämst bronset imorgon. Sticker dock ut hakan redan i afton och tippar på dubbla svenska OS-guld — till Sara och Wega, samt till det svenska laget.

Det är dags för gamla stormakten i hästsport Sverige att nu ta hem ännu ett par nya OS-guld. Imorgon tar vi m.a.o. ord hem OS-guld numero arton och nitton. Vi förjänar att så göra, ty inget land i världen är bättre på hästsport än Sverige, något som bevisligen är sant om man räknar ut hur många OS-medaljer vi har jämfört med folkmängden.

Vi har över fyrtio OS-medaljer totalt, varav totalt fenomenala sjutton guld! Tyskland som har nära tio gånger fler invånare än Sverige har bara vunnit tjugotalet fler medaljer totalt genom åren än oss. Vi svenskar är m.a.o. bäst i världen när det gäller hästsport i OS-sammanhang.

Tänk bara på gamle fine svenske hedersknyfflen och tillika multiple OS-guldvinnaren Henri St Cyr som tog hem hela fyra OS-guld! Han är bara en av alla våra gamla ridhjältar från förr. Men nu, imorgon, så får vi svenskar fem nya hjältar att lägga till skaran av svenska ridhjältar, för imorgon så segrar vi dubbelt genom Sara och laget. Silver blir det vidare även för unge Ludwig. Så blir det. Det kan ni hoppa upp på närmaste bänk — eller hästrygg — och sätta er på. Detta tippar jag m.a.o. redan idag m.a.o..

Leve Sverige!

Fiasko för Sara Sjöström i OS

Vi fick en föraning igår om hur det skulle gå idag för allas vår Sarah Sjöström. Dana Vollmer utklassade nämeligen hela fältet i sin semi igår och var bara hårsmånen från att slå Sarahs världsrekord — ett rekord som f.ö. slogs med den gamla typens simdräkt. Vi insåg redan igår att Sarah som allra mest kunde vara med och slåss om placeringarna bakom Vollmer.

Och precis så blev det alldeles nyss. Sarah var avhängd redan från start och kunde därefter inte komma ikapp, trots att hon gav allt och lite till. Men starten var för dålig, och på 100 meter i en OS-final så går det inte att ha några svagheter alls. Sarah var m.a.o.. rökt redan innan starskottet gick.

Sarah verkar inte heller vara i riktigt toppslag. Exakt vad det beror på känner jag ej till. Vi får nu i.v.f.s.h. t.a.b.m. i.a.f. vara nöjda om hon åker hem till Sverige igen efter avslutat OS-äventyr med åtminstone en medalj i bagaget. Men i sanningens namn så kan då inte jag se henne komma bland de tre bästa i något av hennes återstående lopp. Nej, det blir nog bara att komma igen i Rio om fyra år för Sarah befarar jag redan idag m.a.o.. Sarah av idag håller inte måttet. Siffrorna talar sitt tydliga språk : 1.2 sekunder bakom Vollmer går inte att förklara bort.

Tycker dock precis som alla andra svenskar otroligt synd om Sarah som nu inte ens fick med sig en medalj från favoritdistansen på 100 fjäril. Hon såg helt chockad ut efter målgång, och tårarna flödade ymnigt. Inte kul att se. Vi lider alla med henne. Men Sarah är bara 18 år ung, något vi alla glömmer bort. Sarah har framtiden framför sig. Men fy sjutton vad tungt det här måste vara för henne att genomlida, efter att hon gått och laddat och längtat efter denna dag så länge som hon har gjort — precis som alla vi andra f.ö. även vi har gjort.

Detta var guldet vi alla ville ha, speciellt nu efter att Tessan blev skadad. Men så blev det så häringa förjädrigt istället. Trodde som bekant i förväg, eller rättare sagt sedan igår (efter att ha sett Vollmer), på en plats bland de fyra bästa för Sarah. Hoppades på silvret, räknade med bronset men befarade att det skulle gå åt helskotta, d.v.s. fyra eller sämre. Och så blev det.

Nattsvart för oss alla m.a.o.. Och jag som tippade att Sarah skulle vinna OS-guld idag redan för tre år sedan. Aj aj aj. Tänk så himla mycket åt skogen det kan gå. Orkar inte se mer OS idag och har sålundavis nu redan stängt av TV:n för idag.

Inget Vamos idag, bara ett Adios!

Damerna nollade Japan och blev nollade tillbaka i OS

Följde som bekant hela dagens tillställning borta i stora smutsiga hålan London idag när våra svenska damer tog sig an Japan i OS-fotbollen. Det handlade idag m.a.o. om samma små ettriga japanskor som sist det begav sig för damerna våra, d.v.s. förra sommaren i den däringa skandalösa fotbollsmatchen när våra damatösor skämde ut sig med råge och en himla massa besked genom att storförlora en hyperviktig VM-match som man i ärlighetens namn komfortabelt borde ha vunnit klart och tydligt med säkerligen en sådäringa två-tre klara måls marginal, men istället för att göra så som vi alla hade krävt, så valde man att åka på smörj.

Befarade m.a.o. idag att samma elände skulle bli facit för dagen, men idag blev det en annan visa, ty damatösorna hörsammade mina goda råd om att spela tufft och ge japanesiskorna ordentligt med hårda tacklingar, för så måste man göra när man möter små och ettriga små typer som inte vill spela boll som man ska, utan bara vill passa, passa, passa, passa och passa.

Våra tösadamer gav m.a.o. de små ettriga asiatiskorna, vilka alla f.ö. hade färgat håret från svart till olika bruna nyanser (det såg förjädrigt fult ut, för japseiskorna såg inte kloka ut), bra med tuffa tag, och p.g.a. detta fina ställningstagande så hölls de små filurerna från andra sidan jordklotet i schack. Tyvärr så fick vi inte in bollauslingen i målet, men 0-0 i detta läge är trots allt kanske det bästa resultatet vi kunde ha fått i dagsläget, för nu räknar alla fortfarande mer med Japan än de gör med våra tösadamer från gamla fina Svedala med omnejd.

Perfekt läge för våra tösadamerskor inför framtiden av OS m.a.o. och sålundavis, då de nu alltjämt kan slå ut underläge i de två avgörande matcherna som avgör hela federullan framöver : d.v.s. OS-semin samt OS-finalen. Först därhän måste våra damtöserskor spela ut för fullt och ösa in mål så att det står härliga till. Det ser m.a.o. bra ut inför framtiden, förstår ni nu m.a.o.?

Tyvärr så förlorade våra handlbollstöser sin match idag — en match som jag f.ö. såg hela alltet av. Danskorna blev för svåra, och därmed är våra damatösorna nu utslagna ur OS : För inte kan man nu vinna mer än en match av de som återstår? Utslagningen ur OS är m.a.o. i praktitken redan en formalitet. Tyvärr.

En annan damatös som vi nu får börja bekymra oss för är — tyvärr, tyvärr, tyvärr — Sarah Sjöström. Förvisso simmade Sarah hem sin semi idag, men tiden var inte mycket att hänga i julgranen. Nej, i semi numero två¨slogs det nästan nytt världsrekord (Sarah innehar rekordet f.ö.) av en yankiska; och inte nog med det, yankiskan simmade vidare sekunden snabbare än Sarah, guldfavoriten, gjorde idag! Att sedan ytterligare två andra tösor simmade snabbare än våran Sarah idag — bl.a. en danska (visste inte att danskar kan simma?) — gör att vi nu måste omvärdera Sarahs chanser i finalen. Vi kan nu som mest och bäst hoppas på ett sliver för Sarah, och kanske får vi nu vara glada om Sarah kniper en medalj? Aj aj aj!

Eller kanske kan det vara som så att våran Sarah har mer att erbjuda oss imorgon än vi har fattat? Sarah måste i.v.f.s.h. i.a.f. och m.a.o. t.a.b.m. starta långt mycket bättre i finalen än hon gjorde idag i semin. Sarah sjabblade ju bort minst en halvsekund redan vid starten! Så kan Sarah inte göra imorgon, den saken är klar som tusan. Chansen till OS-guld finns såklart alltjämt, men favorit är inte Sarah längre. Tippar idag på silver för henne — d.v.s. till Sarah, d.v.s. våran fina lilla tösa från gamla fina Svedala — inte mer än så. Trist att behöva tippa så, men man måste nu vara en realist. Hoppas dock jag har fel och att Sarah slår till så att det står härliga till istället. Kommer inte att våga titta med mer än ett öga imorgon när Sarah simmar final, den saken är klar som tusan.

Vamos!

Rafa skadad: Missar OS!

Jo, nu är det bekräftat : tidernas erkände gruskung, och tillika allmänt erkände mest sympatiske tennismatodor från den gröna och synnerligen sköna ön Mallorca, missar OS i London — där han f.ö. var tänkt att bära den spanska fanan under invigningen — och chansen att försvara sitt OS-guld från 2008! Tidernas mest sorgliga OS-ögonblick.

Sorgligt värre m.a.o., inte minst p.g.a. att Rafa tveklösligen hade segrat även denna gång. Inget snack om den saken. Men vad göra när skada slår till på detta hänsynslösaste av vis? Inte mycket är svaret på frågan. Att det handlar om s.k. helvetiskt voodoo är välan alla redan på det klara över. Helveten, med det lustiga namnet börjande på bokstaven F, får sig nu tack vare detta missöde en billig ny majorseger … eller så var det i.a.f. tänkt från det helvetiska lägret långt, långt, långt där borta i det allra smutsigaste och oheligaste Helvetsien.

Osportsligt värre m.a.o. beter sig dessa skamlösa helvetsier m.a.o. och sålundavis m.a.o.. Det finns ingen hejd på deras skumraskiga affärer eller på vilken nivå man är beredda att sänka sig för att ge schweixien en ny billig majortitel — i detta fall den enda titel schixen saknar … OS-guldet, den finaste och mest åtrådda samt eftersökta titelen av dem alla.

Vi får nu, med Rafa indisposibel, ställa vårt hopp till den sympatiske fine kristne idrottaren från Serbien vid namn Novak Djokovic. Han är nu den ende som kan stoppa helvetsien från att segra på det Wimbledonska gräset för andra gången på raken och för andra gången i år. Själv ämnar jag icke följa spektaklet, då jag inte kan förmå mig själv att följa spektaklet om icke den regerande mästaren deltager, i detta fall Rafa. Nu spelas visserligen samtliga matcher förutom finalen i bäst av tre set, något som gör det möjligt för skrällar. Hade det handlat om femsetare rakt av så hade jag redan idag tippat serben mot helveten i final, men nu kan som sagt lite vad som helst hända. Svårtippat värre m.a.o.. Kan dock inte se Nole missa finalen denna gång. Han var otröstlig förra gången 2008 efter att Rafa givit honom smörj i semin. Mitt tips blir därför att den sympatiske seben tar hem slutsegern. Han segrar för sitt hemland och sitt folk.

Vi hava tippat. Nole kommer segra. Vamos!

Damerna slog Sydafrika

Så har då OS börjat. Är f.ö. totalt, eller m.e.m. totalt ointresserad av saken. Följde dock den s.k. dammatchen i fotboll mellan Sverige och Sydafrika, en match som svenskorna vann på ett äckligt komfortabelt sätt. Visserligen så slutade matchen blott 4-1 (två snygga mål av Lotta Schelin f.ö.), men alla som såg de första tjugo minuterna vet om att det borde stått 8-0 redan då: bl.a. så träffade våra tösor ribban två gånger och stolpen en gång. Att det blott var 3-0 i halvlek var ett hån mot våra tösor.

Att man sedan, våra tösor, slog av på takten var anledningen till att matchen inte slutade 12-0 — så pass urbota dåliga var motstånderskorna. Befarade mot slutet att de fulspelande afrikanskorna skulle börja fulspela rent ut, för att på så vis tacka oss för att vi hållit dem som slavar förr om åren. Nja, nu var det ju inte vi svenskar som höll svarta som slavar förr om åren, men ni förstår vad jag menar. Det behövs nämeligen inte mycket för att trampa folk på tårna nu för tiden, något vi bl.a. såg i den s.k. John Terry härvan, en härva som Terry f.ö. kom ur med hedern i behåll. Bra gjort av honom och den brittiska domstolen.

För att återgå till själva matchen : Svenskorna spelade således hyvens bra spel, men mer än till semifinal blir det nog inte, trots att Tyskland inte deltager. För Sverige på damsidan viker alltid ned sig i stora mästerskap. Förvisso så är damerna fullt kapabla att vinna alltihopa, men det troliga är att det går åt skogen. Fast nog borde det i sanningens namn vara vår tur nu?

Tyvärr så är upplägget vansinnigt: Allt för många lag går vidare till slutspel. Man borde i.r.n. blott låtit ettorna och tvåorna gå vidare, d.v.s. enbart spelat gruppmatcher, semi och finalspel. Nu blir det istället en massa meningslösa gruppmatcher för våra tösor, matcher där olyckor kan komma att ske, typ skador och annat elände. Bäst vore nog att säkra avancemanget till kvartsfinalspellet för att sedan låta reserverna spela återstående matcher. Görom vi sålunda så tror jag på den totala framgången i OS för våra tösor.

Påtal om våra lag i OS, så tror jag vidare att handbollspöjkarne denna gång har en formidabel chans att vinna guld. Ingen räknar med dem denna gång, och i sanningens namn så är det bara två eller tre andra lag som f.n. är snäppet värre än än de våra. Med lite tur så blir det m.a.o. OS-guld för pöjkarne, något jag f.ö. tippar redan idag. Håller f.ö. deras guld som klart mycket större än damernas ev. guld i fotboll. Herrsport är nämeligen alltid större än damdito. Kungsan nästa för pöjkarne m.a.o. och sålundavis. Handbollstösorna är dock chanslösa och blir välan som bäst sjua-åtta.

Vamos!

Skandalen i Wimbledon: världen nu i allmänt uppror över d.b.s. och hanses osportsliga beteende!

Som bekant så tipsade jag i förväg helt enkelt helt rätt slutresultat helt enkelt i gårdagens final av Wimbledon, d.v.s. matchen mellan Fed och d.b.s. — en match som den förstnämde f.ö. vann i solklar stil. I.o.m. detta skickliga tipsande från min sida så bröts en mindre lustig trend inom de internationella tipsandet som jag sysselsatt mig med den senaste tiden, för alltsedan matchen mellan Radwanska och Kirilenko, en match som den förstnämnda f.ö. vann i solklar stil, så gick samtliga mina efterföljande tips totalt åt skogen. Har precisien kollat upp hur många matcher som tipsades mindre bra av mig och fick antalet till fjorton stycken, en bedrift i sig.

Matcher som tipsades mindre bra var bl.a.: Delpo-Ferrer, Nole-Fed, Songa-Murray, Ferrer-Murray, Kvitova-Williams, Lisicki-Kerber, Paszek-Azarenka, Kerber-Radwanska, Kohlschreiber-Songa, Lindstedt/Tecau-Nielsen/Marray, Youzny-Fed, Mayer-Nole, Azarenka-Williams, Radwanska-Williams.

Jag vet m.a.o. hur Fed nu känner sig efter att ha vunnit en slam igen efter alla bakslag, och jag vet även hur Vitas Gerulaitis kände sig efter första segern över Jimmy Connors 1979 — efter fjorton (eller möjligen 16?) raka förluster. Men på liknande vis som när Gerulaitis så minnesvärt hävdade efter segern över Connors att ”Ingen slår Vitas Gerulaitis sexton gånger i följd”, så kan även jag nu utbrista att jag under inga omständigheter kan tipsa fel sexton gånger på raken.

På tal om d.b.s. förresten så är världen idag i uppror över skandalscenerna som utspelade sig strax efter matchslut, där d.b.s. tog tag i mikrofonen och betedde sig som en fåne. Han grinade och bar sig åt så att folk världen över blev förgrymmade. Han försökte på detta vis att stjäla Feds stora ögonblick. D.b.s. betedde sig som en barnunge och försökte få folk att tycka synd om honom, kanske hoppades fånen på att man skulle ge pokalen till honom p.g.a. att man tyckte synd om honom? Vem vet? Men patetiskt och totalt osportsligt beteende var det i.a.f. i.o.f.s. m.a.o..

Än värre osportsligheter fick vi f.ö. se av d.b.s. under självaste matchen. Vem kan t.ex. glömma hur skotten slog en knallhård boll rakt mot den intet ont anande helveten (se bilden) — med full kraft! Och det var en boll som missade huvudet på Fed med blott några få futtiga centimetrar! Totalt vedervärdigt beteende av d.b.s..

D.b.s. gjorde f.ö. exakt samma sak i matchen innan mot den intet ont anade Songa. En knallhård forehand siktade skotten in rakt på det allra heligaste hos Songa, och han fick som vi alla minns även in en fullträff, något som resulterade i att stackars Songa föll omkull på banan i fruktansvärda smärtor. Skandalösa scener. D.b.s. är m.a.o. långt värre än Almagro!

Båda dessa attacker genomförde d.b.s. i berått mod — allt för att störa motståndaren i fråga, och kanske t.o.m. för att stoppa motståndaren för gott? Det handlade om medvetna attacker, d.v.s. om totalt osportsligt beteende av skotten. Vi vet att så är fallet, för d.b.s. har f.n. en viss buse vid namn Ivan Lendl som tränare, och som vi alla minns så var Lendl en synnerligen osympatisk figur. Hatad av alla, inte minst av alla svenskar, under den aktiva karriären var tjecken. Tjecken slog ofta och gärna bollen rakt på sina motståndare — med full kraft! En smutsig taktik som han nu lärt d.b.s. att använda sig av, något denne, d.v.s. d.b.s., alltså gjorde mot både Songa och Fed.

Tack och lov att busen (Lendl) och hanses elev (d.b.s.) misslyckades med sina smutsiga planer. Själv kan jag inte påminna mig ha sett d.b.s. bete sig så häringa busaktigt förut, och nu vet vi varför så aldrig tidigare har inträffat : det dåliga inflytandet av Ivan Lendl. Bu för Lendl och d.b.s. m.a.o..

Federer vann Wimbledon för sjunde gången!

För en stund sedan så krossade Roger Federer den buttre skotten Andy Murray i finalen av Wimbledon med klara 3-1 i set. Skotten fick sig en tennislekiton som hette duga. Visst visst så hängde d.b.s. med rätt så bra inledningsvis, men för alla insatta i tennis så var Fed i kontroll av händelserna på banan. Han tog sina break och höll därefter sina servegames — en perfekt taktik som d.b.s. inte hade något motmedel mot. Segern var klar och rättvis. Skotten såg förresten mot slutet totalt slutkörd ut såväl fysiskt som psykiskt.

Att skotten var körd mentalt framgick än mer klart omedelbart efter match när Sue Barker intervjuade honom. Han befann sig då i ett inre inferno av känslor och kunde knappt få fram ett enda ord, och strax efter det så kom tårarna. Detta tvingades Fed och alla andra bevittna. Skotten gav f.ö. allt han hade och mer därtill under matchens gång, men inte ens det räckte mot den gamle lurifaxen vid namn Roger, som f.ö. såg hur fräsch ut som helst.

Fed såg sedan efter matchen ut som han inte ens hade spelat finalen än, utan just var på väg att starta. Han var lugn och fin och fräsch. Man måste beundra helvetens fysik i detta läge. Snart trettioett år gammal så spelar han sitt livs tennis i Wimbledon och tar hem sin sjunde slutseger, sjuttonde slam totalt och blir världsetta på nytt! En prestation av rang.

Jag supportade f.ö. Fed idag (för första gången sedan 2005), och detta unikum hängde ihop med att jag inte ville se helveten förnedrad av en ovärdig spelare — i detta fall Murray! Nej, en seger för d.b.s. idag hade nedvärderat allt gott arbete som Rafael Nadal uträttat genom åren i kampen mot den internationella federismen, och det var därför av största vikt att Fed fick vinna W idag.

Alla vet nu att Rafas alla segrar över helveten var av enastående klass. Alla vet även att om Rafa inte hade råkat på en s.k. freak-performance och ett s.k. once in a life time-performance i form av Lukas Rozol, så hade den sympatiske spanske bollfantomen från Mallorca idag tagit hem sin tredje seger i W. Alla vet om detta, inte minst Fed. Fed kunde nämeligen innan match inte annat än tacka sin lyckliga stjärna för att inte Rafa, hans mardrömsmotståndare, stod på andra sidan nätet. Den buttre skotten var m.a.o. rökt redan innan matchen började sålundavis. Han var en munsbit för Fed m.a.o..

Kul sålunda att Fed vann idag. Stort grattis till honom. Han spelade tveklöst sin bästa tennis på ett långt bra tag. Han spelade vidare idag oerhört smart. Han satte inte så många serve-ess som vi är vana vid i W-sammanhang, men vad spelade det för roll när han mer än väl höll jämna steg med d.b.s. när det blev dags för långa bolldueller, vilka helveten alltså ofta vann, inte minst när det stod och vägde. Strongt gjort.

Strongt gjort även av mig att tippa rätt i dagens final. Tippade som bekant 3-0 till Fed. Stort grattis till mig efter alla mindra bra tips den senaste tiden — har tipsat mindre bra i dryga dussinet matcher på raken, en bedrift i sig.

Vi hoppas nu, avsluteningsevis, att Fed och Rafa slipper varandra tills finalerna i OS och UO, för det är nu dags för dem att en gång för alla få göra upp på dels på gräs och sedan på hardcourt. Nole är nu på dekis, och övriga (inklusive d.b.s.) håller inte måttet. Nej, nu vill vi ha de två bästa i final i årets två återstående majors.

Vamos Rafa m.a.o.!

Fed vinner i tre raka över d.b.s i Wimbledonfinalen

Med hela och solklara 3-0 i set så segrar Roger Federer över skotten Andy Murray i dagens final av Wimbledon. En överkörning m.a.o.. D.b.s. har inte en enda liten chans att vinna idag, för han är helt sonika inte tillräckeligt bra för att kunna göra så. Även på det rent mentala planet så håller den buttre skotten inte måttet. Han lider som bekant av någon form av mental defekt som omöjliggör seger för honom i en final mot spelare av Feds kaliber.

Fed är tidernas störste lurifax och vet m.a.o. allt om hur man psykar bort sina motståndare. Vem kan t.ex. glömma hur han psykade bort Nikolaj Davydenko i AO härom året, när segern såg ut att vara rysk? Och Fed drar sig inte ens för att skälla på motståndaren om så behövs. Vem kan t.ex. glömma hur Fed skrek ut till Nole på illskt maner i AO häromåret under dennes servegames, enbart för att störa serben. Den gången misslyckades helveten, men mot d.b.s. idag så kommer facit av psykningarna att bli ett annat.

Men det som fäller avgörandet idag är tveklöst det fina spel Fed visat upp på sistone, speciellt i överkörningen av Nole i semin. Spelar helveten på samma nivå idag mot d.b.s. så kan matchen bara sluta på ett enda litet vis : seger till helveten med 3-0 i set.

Vi tippa sålunda att den helvetiske schweixinen Fed idag segrar klart och behändigt. I.o.m. det så kommer vi f.ö. att bryta den olustiga trend på dryga dussinet på raken av tips vilka samtliga gått käpprätt åt skogen. Hoppas f.ö. på Fed idag, då jag inte anser att d.b.s. förtjänar att vinna W. Nu med Rafa borta så får vi som sanna sportsmän supporta den bäste av de ännu återstående, och i detta nu så är Fed den som bäst uppfyller dessa kriterier.

Tror även att publiken idag kommer att stödja den oerhört populäre Fed minst lika mycket som man stödjer skotten. London är en internationell stad, och massor av folk, inklusive massor av britter, kommer därför att heja på helveten. D.b.s. är f.ö. inte så populär i öriket som folk tror, speciellt bland engelsmän, något vi alla minns från de tre matcherna i W mot Rafa, där den sympatiske spanske bolltrollaren hade minst lika stort support på läktaren som d.b.s. hade. D.b.s. får m.a.o. inget överdrivet stöd från publiken.

Vi hava talat. Fed kommer segra. Vamos alla!

Lindstedt förlorade Wimbledon för tredje gången på raken!

Följde som bekant hela matchen igår afton, och det såg riktigt lovande ut till en början för Robert Lindstedt med partner Horia Tecau (rumän) i finalen av Wimbledons dubbelturnering, d.v.s. den finaste av alla slams i dubbel. Men efter den fina starten så tappade man sedan bort de två nästkommande seten. Man kom dock igen i fjärde, bl.a. genom en makalös vändning i tiebreak, där Lindstedt hade en avgörande roll. Game on igen.

I femte så tappade Lindstedt tyvärr sedan bort ett servegame, och i slutändan så räckte man inte hela vägen fram. Synd för Lindstedt, som nu förlorar sin tredje raka W-final. Inte kul. Nu blir det nog ingen W-titel för honom, eftersom han inte blir yngre med åren.

Man gjorde dock en fenomenal insats att ta motståndarna till fem set. Synd bara att man inte fick till det riktigt där. Marginalerna var dock oerhört små, och blott en enstaka boll i varje set avgjorde. Lindstedts uppvisade dock fin form, något som är positivt inför OS. Trist dock att han ånyo förlorade finalen.

Mindre trist var det dock för unge danske Frederik Nielsen som tillsammans med öbon Jonathan Marray nu som s.k. wildcards gick och vann hela skiten! En solskenhistoria som ingen sett maken till i W på många herrans år. Marray blev igår f.ö. den förste brittiske dubbelsegraren i W sedan 1936! Och vad gäller Nielsen så blev han den förste danske diton någonsin!

Extra kul var förstås att den gode och oerhört charmige Frederik nu fick vinna en Wimbledon-titel till Danmark och familjen sin. Farfar Kurt satt säkert bänkan fram TV.n i himlen och njöt i fulla drag över vad sonsonen ställde till med. Sorgligt i sammanhanget var förstås att gamle farfar Kurt gick ur tiden förra sommaren. Han hade annars suttit tillsammans med pöjken sin på läktaren och hejat på Frederik.

Stort grattis till Frederik och hela Danmark som nu äntligen fick ta hem en Wimbledon-titel.

Dubbelfinalen i W tippas: Sverige vinner!

Insåg just att det finns ännu en finalmatch i W att tippa i år: dubbelmatchen. Där har vi två omaka par: en svensk-utrikisk kombination (vet ej varifrån svenskens partner kommer ifrån) och en dansk-engelsk. Intressant i sammanhanget är att dansken, Frederik Nielsen, d.v.s. pöjken spelande tillsammans med öbon, är sonson till gamle danske tvåfaldige W-finalisten Kurt Nielsen. Man borde därför nog heja på honom.

Synd är dock att gamle Kurt avled förra året och inte nu inte får uppleva sonsonens stora dag. Sicken story det hade varit, speciellt med gamle Kurt sittande på hedersläktaren och hela Danmark sittade hemma i soffan.

Tycker dock det är trist att svensken, Robert Lindstedt, inte spelar ihop med en annan svensk eller nordbo. Varför inte göra så? Varför spela dubbel tillsammans med icke-svenskar? Det är av den anledningen svårt för mig att supporta honom.

Fann det av samma anledning svårt att supporta Jonas Björkman, eftersom även han envist höll fast vid att ha utländska partners, och det vi en tidpunkt när vi hade multum med fina svenska pöjkar som han kunde ha dubblat med. Tippar dock att Lindstedt och partner vinner idag med 3-2 i set efter bra spel.

Tyvärr så gynnar hanses seger inte våra chanser i OS, eftersom han där spelar med en annan partner som han då inte är hopspelad med. Att man i OS sedan stöter på riktiga dubbelpar, typ Fed/Wawrinka, Nole/Tipsy, Ferrer/Almagro och liknande gör som vi inser svenskarnas chanser att överleva ens första rundan minimala.

Än mer skit alltså att Robin Söderling är sjuk. Med honom i OS så hade vi haft mycket goda chanser att ta hem såväl singel, dubbel som mixed tror jag. Men nu så ser det ut som om Robin är borta forever. Vi får välan av den anledningen tacka och ta emot alla framgångar vi kan få — som den med Lindstedt idag. Så det blir välan att man slår sig ned i soffan och hejar på honom trots allt. Vamos!

Så här går det i finalerna i Wimbledon 2012

Har som bekant nu tippat åt skogen snart när dussinet gånger på raken i matcherna i W, något som välan måste anses vara en bedrift i sig. Och inte gick det bättre när jag senast, d.v.s. idag, tippade på Nole, enbart för att lyckas få rätt en gång (Hade egentligen tänkt tippa på Fed), för som vi alla vet så spelade Fed skiten ur serben. Tipsen har m.a.o. gått åt helsefyr med omnejd.

Men jag ger inte tappt, då det alltjämt återstår två matcher kvar att tippa i årets upplaga av W: den s.k. damfinalen och W-finalen. Jag ger därför tipsandet en sista chans, men går det åt skogen än en gång så blir det inga mer tips rörande W igen detta år. Nej, går tipsen dithän de icke bör gå så är det färdigtipsat för mig för året, i.a.f. vad gäller W 2012.

Mina tips: Den s.k. damfinalen vinns av Radwanska. Polskan segrar i två raka över den amerikanska busan från Amerika, hon ni vet som hotade att allvarligt göra illa en liten äldre invandrargumma under US Open semifinalen mot Kim Clijsters för några år sedan, bara för att den lilla gumman hade dömt fotfel för busan! Snacka om busliv av busan som hotade den lilla gumman till livet. Minns alltjämt hur kul det var att busan p.g.a. buslivet förlorade hela matchen. Superkul och superrätt åt busan. Men som sagt, Radwanska segrar med 2-0, mest beroende på hennes fina spel och snabbhet på banan.

I Wimbledonfinalen så tipsar jag sedan att den schweisiska helveten Fed vinner klart och behändigt över d.b.s., något jag baserar på att Fed aldrig förlorat en match mot d.b.s. i en slam. Visst visst så har d.b.s. 8-7 inbördes mot Fed, men i viktiga matcher, d.v.s. majors, så har d.b.s. 0-2. I båda dessa matcher så blev f.ö. skotten överkörd. Och med tanke på gårdagens sanslösa skönspel av Fed, där han mosade Nole efter noter, så kan man inte annat än tipsa att Fed även nu mosar d.b.s. så att det står härliga till men klara 3-0. Att McEnroe redan innan W startade tipsade att Fed skulle vinna W i år ger mitt tips än mer kred, och att Pat Cash bara nu i afton sa att Fed nu är bättre än han någonsin varit tidigare i karriären, d.v.s. bättre på tennis idag än han var när han vann W senast (2009), ger mitt tips än mer kred ändå.

Vi hava talat. Fed och Radwanska kommer att segra. Vamos!

Fed till final: körde över Nole!

Jo, nog blev det som så alltid att Roger Federer, mångas favorit till slutsegern, besegrade världsettan och regerande mästare i Wimbledon Novak Djokovic med hela 3-1 i set, utan att ens behöva ”break a sweat” som det så fint heter på engelska. Nole var inte att känna igen. Troligen blev han knäckt av de tre raka förlusterna mot Rafael Nadal?

Men hur det än är med den saken så var han inte på G idag och blev därför bortspelad av Fed. Inget stämde för serben. Ingen vet varför. Troligen har Nole annat att tänka på just nu. Han skall ju gifta sig nu efter sommaren, och kanske är det anledningen till att han inte längre är fokuserad som tidigare.

Bra, troligen det är, att Nole idag fick smörj, då vi annars befarade att han skulle vinna rubbet i år igen. Nole får komma igen nästa år. Synd bara nu att Rafa åkte ut, eftersom Fed nu i praktiken redan vunnit årets upplaga av Wimbledon. Oavsett vem det blir i finalen av Murray eller Songa, så kan då inte se jag Fed nu sjabbla bort segern. Rafa är och förblir Feds mardrömsmotståndare, och med honom borta så kan nog inget stoppa Fed i år.

På sätt och vis bra att Fed nu tar hem W igen, eftersom detta nu höjer värdet på Rafas alla segrar över schwexien. Vi vet nu att Fed är precis lika bra som alltid och inser nu än mer att Rafa är och förblir schweisens överman. Skit bara att vi nu missar drömfinalen och revanschmatchen mot Rafa i W. För nog hade vi alla önskat att få se Rafa mot Fed i W ånyo? Hade inte Rafa åkt på en s.k. freak-performance i andra rundan i form av den där tjecken, så hade Rafa i detta nu varit i full färd med att mosa d.b.s.. Men nu får d.b.s istället en bra mycket enklare snubbe att spela mot i semin.

Rafa får dock till stor del skylla sig själv. Han borde ha stått på sig efter att han vunnit det fjärde setet mot Rozol och hårdnackat vägrat att avbryta matchen, något många sagt att han borde ha gjort. Man kunde inte tvinga honom av banan. Hade Rafa sagt ifrån så hade man spelat vidare, inget snack om den saken, och Rafa hade i.a.f. hunnit ta hem ett par games till och sedan lämnat banan i ledning med 4-1 eller 4-2, d.v.s. med minst ett break i bagaget! Synd att det gick som det gick, för nu får Fed ännu en billig slamseger att lägga till alla de övriga. Rafa har f.ö. 8-2 inbördes mot Fed i slams!

Dock strongt gjort av Fed att besegra Nole idag, något som f.ö. gav honom 6-5 inbördes mot serben i slams. Fed spelade vidare en perfekt match och vann välförtjänt. Tippar nu att Fed vinner även finalen klart, troligen med 3-0 i set och kanske även utan setförlust. Vamos!

Semifinaldags i Wimbledon

Jo, nu är det som sagt dags för semifinalspel i Wimbledon. Imorgon så smäller det så att det står härliga till. Vi får då se Roger Federer ta sig an Novak Djokovic, och efter det så får vi se J-W Songa ta sig an d.b.s. Vi tippa f.ö. redan i afton att Nole vinner sin match med hela 3-1 i set, samt att Songa vinner sinses match med sådäringa 3-2. I den sistnämnda matchen så slås f.ö. matchbollen in först någon gång mot slutet av femte set, tippa vi redan i afton s.d.s..

Att Nole blir för svår för schweixen är något alla redan insett. Visserligen så har Fed plusstatistik mot serben, men inte ens det lär hjälpa när psyket sviktar vid de avgörande bollarne. Vad gäller serbisken så veta vi alla att han är mentalt på en mycket behaglig nivå. Serbianen verkar bege sig in i någonslags typ av trans när det börjar dra ihop sig och hetta till nere på tennisbanan, och i dessa lägen så spelar han i vad som bäst kan beskrivas som ett transliknande tillstånd. Han hypnotiserar sig själv på något vis när det blir avgörande bollar, och det är detta, gott folk, som är Noles storhet.

Nole är inte bättre på tennis än de flesta andra pöjkar på touren, men han är bäst på att försätta sig själv i ett tillstånd som bäst kan bekrivas som ett transliknande tillstånd av trans, där han tycks tas över av utommänskliga krafter. I detta tillstånd så kan inte Nole besegras. Det är fysiskt omöjligt att göra så. Vi vet alla att så verkligen är fallet efter de tre slamfinaler där Rafael Nadal gick bet på saken. Och i RG häromsenast så fick vi två gånger se Nole bege sig av in i transens dunkla värld och sedan vinna — först mot Seppi och sedan mot Songa.

Så hvadan allt detta tjafs om transliknande tillstånd? Svaret är som följer: Det spelar ingen roll vem som Nole får möta i semi eller den efterstundande final, eftersom ingen kan förhindra att Nole försätter sig själv i det hypnotiska transtillståndet när det blir tal om att spela avgörande bollar. Varken Fed i mörrn, eller Songa eller d.b.s på söndag kan besegra Nole, eftersom serbiskanen inte kan besegras längre i slamfinaler längre.

Visst visst, så kan d.b.s eller Songa i en eventuell final spela skjortan av Nole under fyra femtedelar av matchen, men när det väl börjar att dra ihop sig så kommer Nole att försätta sig själv i trans för att därefter spela gudabenådad tennis. Nole kommer sålunda att ta hem inte bara den moraliska finalen mot Fed i mörrn, utan även den efterstundande s.k. finalen på söndag. Vi tippa f.ö. redan i afton att Nole kommer att ta hem en tre-fyra W-titlar till på raken!

Vamos!

W-regimen vägrar ge världen drömfinalen: allt för att underlätta för d.b.s. att nå final!

Mitt förslag om att man borde placera de två högst rankade spelarna i slamsemis på olika halvor har gett eko världen över. Alla kräver att så ska ske.  Men icke oväntat så vägrar Wimbledon-regimen att lyssna på det örat. Nej, man har istället gjort allt för att mörklägga allt rörande denna sensationella innovation av W och övriga slams. Folk är nu i uppror över att W-regimen vägrar att omplacera Roger Federer och Novak Djokovic på olika halvor till semifinalspelet. En travesti.

Se här vad någon skrivit på nätet om saken:

Den moraliska finalen är dock tveklöst Fed-Nole. Kanske borde man rentutav ändra på reglerna så att de två högst rankade spelarna separeras i semifinalerna? Vi hade då fått Nole-Songa i ena semin och Fed-d.b.s. i den andra. Om man följer mitt förslag så hade vi fått en final där de två bäste hade mötts. Hade vi då fått d.b.s. mot Songa i final så hade vi vetat att båda desse pöjkar gjort sig förtjänta av att få vinna W. Nu vet vi att varken Songa eller d.b.s. är förtjänta att få spela final, eftersom de undslapp Rafa.

Som vi själva kan läsa ovan så är folk nu i uppror på nätet. Massor med folk skriver nu alltså om att man borde följa mitt redan från igår föreslagna förslag. Skribenten ovan är f.ö. bara en bland tusentals andra bara i Sverige.

Att W-regimen beter sig på detta vis beror som vi inser på att man vill ha sin egen gubbe, d.b.s., i final. Och man räknar med att d.b.s. har större chans att nå final om han slipper mäta krafterna med Fed eller Nole. Vi blir nu p.g.a. detta lurade på drömfinalen alla vill se, Fed-Nole, d.v.s. den sexfaldige mästaren mot den regerande diton! Skandal!

Hur svårt hade det f.ö. varit att se till att Fed tog sig an d.b.s. samtidigt som Nole tog sin an Songa? Inte svårt allt är svaret. Allt man behöver göra är att fatta en litet beslut om saken, något alla världens tennisvänner nu kräver. Att man inte gör så beror på att W-regimen vet om att Fed och Nole hade tagit klara segrar om man slapp möta varandra redan i semi. Nu missar vi således drömfinalen, den moraliska finalen, och får istället se en final mellan en världsspelare och en halvdan spelare. Många funderar nu på att inte se finalen överhuvudtaget i protest mot W-regimens osportsliga utspel.

Själv överväger jag f.ö. att göra så. Tänker dock se dagens två s.k. dammatcher — i protest mot W-regimen! — och efter det så blir det blott en enda match till för min del : Fed – Nole i mörrn. Jag ger den matchen finalstatus, och utkorar personligen segraren där till W-champion 2012. Den s.k. finalmatchen om söndag erkänner inte jag som en final, utan ger den matchen istället uppvisningsstatus. Så väl mött imörrn framför TV:n när vi korar årets W-champion. Tippar f.ö. att Nole vinner med 3-1 i set. Tippar vidare att dagens två segrarinnor på tösasidan kommer att heta Anjelique Kerber och Viktoria Azarenka, samt att Kerber sedan även segrar i finalen med klara 2-0. S.n.v.n.d. i.v.f.s.h..

Vamos alla! — dock inget Vamos till W-regimen som återigen sabbar allt för alla.

Dagens kvartar i W tippas, troligen korrekt, d.v.s. som vanligt

Efter succéresultaten i mina tips så här långt, där flera heta tips tippats korrekt, så tänkte jag idag tippa utgången av dagens kvartsfinaler: Tror stenhårt på ryske Michael Youszny i matchen mot helveten Roger Federer, något jag baserar på helvetens åldriga kropp och alla krämpor han numera tycks lida av. I senaste matchen fick som bekant schwixen ta en s.k. medical timeout, p.g.a. en värkande rygg. Tror knappast att ryggen har läkt ihop än, något som Youszny kommer att försöka utnyttja. Ingen kunde f.ö. påminna sig ha sett Fed ta en s.k. medical timeout tidigare. Att ryggen är kass vet vi alla nu sålundavis om.

Att d.b.s. ska kunna hota evighetsmaskinen David Ferrer på Ferrers älskade gräs är bara totalt uteslutet. Järnmannen från Spanien har nu åtta raka segrar på gräs, och inget lär kunna bryta denna fenomenala svit i W redan i en kvartsfinal. Nej, vi kan lugnt räkna med att Ferrer kör skiten ur d.b.s. — kanske redan över tre set eller varför inte över fem! Att man fick ”fördelen” av att spela på centercourten, d.v.s. utan regnvbrott, gynnar inte skotten som man i öriket går och inbillar sig, utan spanjorikanen. Nu kan Ferrer spela skjortan av d.b.s. som alltså inte kan få en massa billiga vilopauser. Klart seger till Ferrer blir det alltså.

Att regerande mästaren Novak Djokvic ska åka ut mot tyske Florian Mayer är totalt osannolikt. Tysken har förvisso spelat fint och tog en övertygande seger över Richard Gasquet i åttondelen. Men nu är det allvar, och att ens kommentera dagens match mer känns överflödigt. Förlust för Nole idag måste räknas som århundradets skräll. Tippar dock att Mayer vinner då jag har på känn att det idag kan vara hanses dag att skrälla till. Risken finns att han kommer att blåsa Nole av banan. Att man spelar utomhus gör saken än mer svår för serbisken.

Tror sedan, avslutningevis, att tyske Philipp Kohlschreiber idag spelar sitt livs match och besegrar J-W Songa ganska så komfortabelt. Har man avancerat fram och förbi Rafa i W så är man en gedigen tennisspelare. Att Kohlschreiber ska åka ut nu, efter att ha nått sin första kvartsfinal i en slam, är totalt oresonabelt; och jag tror därför att den trevlige tysken, som nu fått segervittring, går vidare helt enkelt helt enkelt. Det står förvisso 5-1 inbördes till Songa, men matcherna har alltid varit tuffa. Ingen överdriven respekt för Songa har därför Kohlschreiber. Ser det f.ö. inte alls som en skräll om Kohlschreiber vinner. Att han inte fruktar Songa är bara ett extra plus i kanten. Kohlschreiber är v.s.o.d. t.a.b.m. och i.v.f.s.h. i form s.a.s. och kan f.ö. och f.n och f.t. i.o.m. det bevisligen t.o.m. i.a.f. m.e.m. i.d.f.f. spela på gräs i.o.f.s. — vann i Halle förra året! Tysken är vidare nu tjugoåtta år gammal, d.v.s han står m.e.m. i zenit rent tennismässigt just nu, s.n.v.n.d..

Vamos!

Ferrer krossande Delpo i W

6-3, 6-2, 6-3 slutade åttondelsfinalen idag mellan David Ferrer och Juan Martin Del Potro i Wimbledon. Ferrer vann f.ö. dagens match med hela 3-0, och han segrade dessutom i tre raka och utan setförlust. Inte dåligt spel av en pöjke som blott når 1.75 meter över havet när han står vid havsytan vid någon fin sandstrand nere i soligaste Costa Brava. Än mer imponerande är det hela när man betänker hur himla mycket högre över havet den vajande flaggstången från Tandil når vid jämförelse — 23-24 cm högre.

Tandilpöjken har m.a.o. en långt mycket bättre utsikt där uppeifrån än den bra mycket kortare spanske s.k. järnmannen Ferrer. Med huvudet uppe snart när bland självaste molnen så har ju Delpo ett klart övertag i sammanhanget, då han där uppeifrån långt i förväg kan se när något är på gång på andra sidan nätet.

Men idag så hjälpte inte ens bättre utsikt över tennisbanan Delpo att vinna, för idag så var den småvuxne lille ettrige järnmannen bara helt omutlig. Snart när allt som Delpo skickade iväg över nätet kom tillbaka med råge, och när så sker på snart när varendaste litet bollausling så blir slutkontentan av det hela för det mesta att man åker dit så att det ryker och så att det står härliga till i baken. Just precis så blev det idag för den gode Delpo. Han åkte dit på ett sjutusan till vis.

Och kanske var det lika bra att så blev fallet, för nog hade det blivit för tufft för Delpo att spela kvartsfinal mot d.b.s. redan imörrn efter en femsetare idag. För en femsetare är vad som hade behövts för Delpo idag om han han velat vinna idag, eftersom han låg under ordenteligt med hela 0-2 redan efter lite drygt någon timme eller så. För att Delpo skulle haft minsta lilla chans mot d.b.s. imörrn så hade han behövt vinna idag med klara 3-0 i set — för att på så vis spara på krafterna.

Nu blir det i.v.f.s.h.  i.o.f.s. rejält med spännande imörrn ändå i.o.m. att Ferrer blir den som får ta sig an det s.k. hemmahöppet d.b.s.. I öriket så räknar alla som vanligt med en klar hemmaseger, trots att Ferrer bara härom veckan gav d.b.s. storsmörj RG. Ferrer är dock nu i sitt livs form, och samma sak kan inte sägas om d.b.s. — nej, långt därifrån. Vi får m.a.o. lugnt räkna med en tuffer match imörrn för d.b.s.. Själv håller jag nu, efter utskåpningen av Delpo, som jag f.ö. trodde skulle slå till idag, Ferrer för knapp men solklar favorit imörrn mot skotten, d.v.s. den s.k. d.b.s. m.a.o.. Vamos!

Spanien vann EM: krossade Italien i Kiev!

Bra spel igår var anledningen till Spaniens suveräna triumf över Italien i EM-finalen. Hela 4-0 körde man över italiensarna med. Ruskiga siffror, men ej i överkant. Höll f.ö. alltsedan segern över England Italien som favoriter till guldet, men detta var, insåg jag snart igår, naivt av mig.

För hur kan ett lag där man har ett världslag på bänken (Spanien) förlora mot ett lag som nätt och jämt kan ställa upp med en förstklassig elva från start (Italien)? Med avbytare som Torres och andra så är det bara att inse att Spanien inte kunde annat än vinna EM. Att man vidare hade såväl Puyol och Villa skadade, utan att det ens märktes på plan, gör att vi nu bara har att lyfta på hatten för detta fenomenala lag. Anmärkningsvärt i sammanhanget var f.ö. att båda dessa skadade pöjkar var på plats i Kiev för att heja på sina lagkompisar. Sicken egofri atmosfär det verkar vara i Spanien, d.v.s. annat än i Sverige. Underbara scener i.v.f.s.h..

Påtal om Torres förresten, så var det underbara scener efter matchslut när hanses gulliga små ungar kom in på plan. Ha ha ha. Gulligt värre sålunda. Men inte bara hanses ungar var med på det gröna gräset. Det vimlade av spanska småbarn på gräset. Skitkul att se. Antagligen var detta det som vände matchen till Spaniens fördel och gjorde det möjligt för dem att ta hem EM för andra gången på raken? Ungarna avgjorde saken sålundavis.

Många kallar nu det spanska guldlaget för tidernas bästa fotbollslag, och det är nog bara att hålla med om den saken? Kanske är dock det svenska guldlaget från 1948 aningen vassare? Att inte en enda nutida svensk hade platset i den spanska truppen — nej, inte ens Divahimovic — får oss docklunda att än mer inse hur storstiligt väl di spanske spelade igår och matcherna innan.

Har som bekant redan tippat att Sverige vinner i Brasilien om två år, men med Spanien i detta storslag så är det nästan så att man börjar undra om vi kanske får nöja oss med silvret. Mycket för Erik Hamrén att tänka på framöver m.a.o.. Vi måste m.a.o. finna på en bra taktik för att stoppa det spanska skönspelet, ty eljest så finnes risken att vi förlorar VM-finalen med det så förhatliga uddamålet, troligen med 1-2?

Det svenska försvaret behöver därför nu börja hårdträna inför VM-finalen om vi ska undslippa den nesan. Än finns det hopp, ty tiden är på vår sida. Divahimovic har säkerligen då slutat, något som ger oss än mer hopp om finalseger. Tippar därför, kanske en aning optimistiskt, att vi segrar med 3-1. Nöjer mig dock med en fin gammal hederlig 2-1 seger : Ty det viktigaste är inte att segra snyggt denna gång, utan att vi tar hem vårt givna VM-guld tillbaka hem till oss. Guldet vi blev lurade på 1950 ska vi m.a.o. nu hämta hem.

Leve Sverige!

Golden set och Baghdatis skandalösa uttåg ur W igår, något som f.ö. berodde på W-maffians hutlösa beteende!

En hel del intressant hände igår i Wimbledon: David Ferrer körde över Andy Roddick i fyra set, och man undrar nu på fullt allvar hur långt den spanske järnmannen ska gå? Semi? inte otroligt. Finalist? fullt möjligt. Slutseger? chansen finns … så länge som han slipper Fed ; Juan Martin del Potro tog ännu en förkrossande seger, denna gång över en japanes. Slutsegern är nu vikt för Delpo, tror jag. Enda orosmolnet är en ev. kommande skada. En hel och fin Delpo tar hem W i år ; Marin Cilic segrade i en maratonhistoria mot Sam Querry. 17-15 i femte efter 5½ timmars spel. Segraren från Queens verkar nu vara tillbaka i världstoppen igen och blir hyperfarlig mot d.b.s. i kvarten. Tror på kroaten där ; Marcus Baghdatis skandalösa uttåg ur turneringen igår. Tredje skandalösa ingripandet av Wimbledon-maffian på tre dagar kostade den sympatiske cyprioten segern igår. Följde hela matchen och kan garantera att så var fallet. Hutlöst och skandal! ; Ivo Karlovic överväger att ta W-maffian till högre instans, inte minst efter att han igår genomförde en hel och lång dubbelmatch … utan att åka på ett enda fotfel! Alla håller nu tummarne för att W-maffian exponeras och förintas som den genomruttna organisation den är ; Mitt heta damtips, Tamira Paszek, vann ännu en seger i en tuff tresetare, och precis som jag tidigare hävdat så spelar den unga österrikiskan bara bättre ju mer press hon får på sig. Tippar på minst semi för henne denna gång ; Sara Erranis mindre angenäma spel under första set igår mot kraftpaketet Jaroslava Shvedova — WTA:s säkerligen mest ruggiga fysiska exemplar? Italienskan tog i första set inte en enda poäng! — något som tydligen bara inträffat en enda gång tidigare på touren (på herrsidan) — för snart trettio år sedan! Detta minde angenäma sätt att tappa ett set på kallas (vet vi nu) ett Golden set. Dålig stil av Shvedova att förnedra sin motspelerska, anser jag f.ö. om saken. Varför lät inte tösan tösan få ta hem i.a.f. en poäng? ; Felix Kohlschreibers demolering av lyckosten Lukas Rosol i tre raka. Rätt åt den osympatiske tjecken m.a.o.. Alla vet nu att tjecken fick en billig seger mot Rafa, något som f.ö. även det berodde på W-maffians hutlösa beteende. Hoppas nu att den gode tysken går riktigt långt och kanske t.o.m. slutsegrar ; Songa ångar på och ser nu oerhört farlig ut inför fortsättningen nästa vecka. Håller han sig fokuserad och lugn … så kniper han finalplatsen … och kanske rent ut av hela skiten. Songas problem är f.ö. att han är för snäll.

Ja där har ni i korta drag några av gårdagens stora händelser från W presenterade.

Vamos!

Benneteau slog sånär ut Federer

Nära var det igår afton i Wimbledon att fine fransosen Julien Benneteau gav gamle lurifaxen Roger Federer respass ut ur Wimbledons gamla fina gamla grästennisturnering i Wimbledon. Benneteau gjorde sitt livs match mot schwizen och var bara hårsmånen från att segra. Matchen avgjordes i ett rafflande tie-break i fjärde set där Fed med minsta möjliga marginal lyckades hålla undan till allmän förtret, för detta var en match som Benneteau borde ha vunnit.

Så snart som fjärde set var förlorat för Benneteau så visste vi alla att matchen även den var förlorad för honom. Fed rusade sedan nämeligen planeligt ifrån och vann med 6-1 — något som f.ö. även Rafael Nadal hade gjort mot Lukas Rosol kvällen innan … om man inte hade givit tjecken trekvart att vila upp sig!

Jo, vi kunde med egna ögon se att Benneteau var rökt, likt Songa mot Nole i Paris, efter att han förlorat fjärde set. Benneteau föll dock med flaggan i topp efter vad som var årets prestation i Wimbledon så här långt. Fed var välförtjänt bortspelad av sin jämngamle motståndare, vars spel f.ö. var bland det grymmaste man skådat på ett bra långt tag. Han slog makalösa vinnare gång efter annan vilka lämnade Fed stående som en staty. Häpnadsväckande är i sammanhanget att Benneteau efter alla år på touren aldrig vunnit en enda titel! Så som han spelade igår så undrade man faktiskt vem som var den trettioårige sextonfaldige slamvinnaren! Kunde knappt tro mina ögon.

Strongt gjort av Fed att komma dock igen efter 0-2 i set, men han var riktigt nervös mot slutet. Han visste om att han egentligen borde ha förlorat. Han hyllade sportsligt sin motståndare, som han f.ö. känt sedan barnsben (sedan man var tolv år), efter match för det charmanta spel denne uppvisat under kvällen. Tur för Fed dock att man spelade med stängt tak hela dagen, för hade man blivit tvungna att avbryta matchen i en trekvart efter fjärde set så hade schwezinen nu varit utslagen. Inget snack om den saken.

Reglerna måste nu m.a.o. ses över, för det kan inte vara rätt att en spelare ska få duscha, äta mat, få massage och vila under takstängning i slams. Det är ett hån mot spelare som Rafa, Fed, Nole och andra topptränade atleter, vilka är femsetsspecialister. Man borde istället hålla spelarna på banan under den tid det tar att stänga taket. Möjligen kan de tillåtas att göra ett kort toalettbesök, men inte mer än så.

Hade man gjort på detta vis så hade Rafa avslutat sin match mot Rosol på exakt samma vis som Fed avslutade sin igår — d.v.s. med 6-1 i femte! Skandal att man behandlade Rafa på detta osportsliga vis. Men som vi alla minns så behandlades vår egen Björn Borg så illa efter US-Open 1981 att han aldrig kunde ta sig tillbaka till touren igen, något John McEnroe öppet deklarerat. Skulle f.ö. inte bli det minsta förvånad om Rafa nu efter OS säger adios, lägger racket på hyllan och flyttar hem till Mallorca för gott.

Såg även ett par andra matcher igår, och den som imponerade mest där var min favorit Richard Gasquet : 3-0 mot Nicolas Almagro är ord och inga visor. En match återstår nu för fransosen (Florian Mayer, tippar 3-0 till Gasquet) innan det blir dags för Nole i kvartsfinal — en match där Gasquet har en bra chans, än mer så nu efter vad Benneteau hittade på igår. Skulle f.ö. inte bli det minsta förvånad om vi får en helfransk final i W i år : Songa – Gasquet, där den sistnämnde segrar med 3-0.

Men det troligaste i dagsläget är nogunda att vi får Delpo – Nole i final, och där segrar den vajande flaggstången från Tandil med solklara 3-0 i set utan setförlust samt i tre raka! Efter alla skrällar så här långt så tror jag, avslutningsvis, att det kommer än fler — antagligen redan i dags dato? Kanske är det idag dags dato dags för d.b.s. att åka ut redan idag? Nu med Rafa ute så är pressen på d.b.s. troligen allt för stor? Alla i öriket anser f.ö. och förresten redan att d.b.s är redan klar för finalen. Sicka överblåsta puckon! Alla som vet något om tennis vet ju att Songa är storfavorit i en ev. semi mot d.b.s.. Vamos!

Moa Hjelmer: EM-Guld

Moa Hjelmer lyckades idag med något våra svenske pöjkar inte fixa … vinna EM-guld! Moa vann idag EM-finalen på 400 meter. Moa tog hem guldet! Sanslöst bra gjort av Moa m.a.o.. Att hon dessutom slog svenskt rekord var grädde på moset och sensationellt väl gjort. Att Moa sedan tog hem EM-segern i fina gamla svenska staden Helsingfors, en stad som alltjämt tillhör Sverige, gjorde saken bara än mer suverän. Stort grattis till Moa m.a.o.. Hon är fantastisk. Blott 22 år gammal så är framtiden hennes. Man undrar nu vart det här ska bära hän för Moa, när det inleddes med EM-guld! Läs vad SR skriver.

Skandalen i Wimbledon som kostade Rafa segern!

Det vi fick se igår var en sjutusan till skandal där Wimbledon-regimen saboterade matchen för Rafael Nadal, troligen för att underlätta för hemmahoppet Andy Murray? För som vi alla med egna ögon kunde se så hade Rafa tagit tillbaka kommandot i matchen genom sitt säkra och alerta spel i fjärde set — som han vann med förkrossande 6-2! Femte set var nu m.e.m. en formalitet. Rafa var i full kontroll, samtidigt som Lukas Rosol började se riktigt trött och hängig ut.

Man passade då, helt utan förvarning, på — så snart som Rafa tagit hem fjärde set! — att avbryta matchen! Sanslöst men sant. Man avbröt alltså matchen vid halv nio snåret för att stänga igen taket, något som i.o.f.s. inte tar så lång tid. Problemet är att man behöver vänta i trekvart innan spel kan återupptas, något som beror på att man måste få upp den rätta fuktigheten och temperaturen under taket.

I vanliga fall så störs jag inte av att man spelar under tak — om det börjar regna! — men att avbryta matchen i detta avgörande läge, när det fanns gott om tid att slutföra den, var totalt ohederligt och osportsligt och ett hån mot Rafa och hela hans hårda arbete att ta tillbaka kommandot i matchen. Man gav ju nu den slutkörde tjecken chans att vila upp sig igen så att han kunde komma tillbaka nyduschad och fin tre kvart senare, varefter han bara behövde hålla sina servegames och hoppas på det bästa. Man gjorde även i.o.m. det stängda taket om matchen till en inomhusmatch, d.v.s en match utan vind, något som i allra högsta grad gynnade den högriskspelande servefantomen Rosol! Ohederligt beteende att ge Rosol detta oförtjänta övertag i det avgörande setet.

Självaste John McEnroe sa i direktsänd TV från centercourtens gräs, så snart som matchen avbrutits för takstängning, att det var en skandal att inte låta Rafa spela vidare utan avbrott! Det fanns vid denna tidpunkt bortåt en timme till av dagsljus. Man hade m.a.o. utan större problem kunnat slutföra matchen utan avbrott, och detta ansåg alltså McEnroe att man borde ha gjort! Han menade att man skulle kört på så länge som möjligt och inte stängt taket förrän det blev absolut nödvändigt att göra så! Ord och inga visor m.a.o. av en som vet, d.v.s. McEnroe.

Själv var jag eld och lågor över Wimbledon-regimens beslut, för jag insåg omedelbart vad som nu riskerade att inträffa. Det var totalt ohederligt agerande av Wimbledon-regimen mot en av tidernas största tennisspelare. En skandalös skandal av skandalösa proportioner rent ut av m.a.o.. Rafa har förlorat flera stora matcher p.g.a matchavbrott, minns speciellt semin i US-Open 2008. Men det har vid dessa tillfällen alltid varit nödvändigt att avbryta matcherna i fråga. Så var det, som vi nu vet, inte igår. Matchen kunde ha spelats färdigt utan avbrott, och att så inte fick ske kostade Rafa segern, kanske även slutsegern? Skandal m.a.o..

Tror även att pengar kan ha varit inblandade i beslutet att avbryta matchen. Att ge de stora TV-bolagen trekvart att förbereda sin publik inför ett avgörande set i Wimbledon, där Rafa riskerar att åka ut mot en okänd typ, gav säkerligen Wimbledon-regimen massor med extra intäkter. Pengar, detta eviga gissel, låg troligen bakom Wimbledon-regimens agerande Bedrövligt om så var fallet?

Rafas segerchans saboterades sålunda av Wimbledon-regimen. Skandal m.a.o.. Och den som inte tror att så var fallet bör begrunda vad man gjorde med Ivo Karlovic igår i hanses match mot hemmahoppet Andy Murray. Jag följde stora delar av den matchen och kan rapportera att Karlovic spelade på toppen av sin förmåga och att matchen stod och vägde långa stunder. Murray var riktigt illa ute. Karlovic borde haft ledningen med 2-0 i set!

Att så inte blev fallet berodde, menade han själv, på att man satt i system att sätta dit honom för fotfel. Hela elva fotfel satte Wimbledon-regimen dit honom för igår, något som troligen kostade den sympatiske kroaten segern mot den ofta skärrade skotten. Karlovic sa efter match att han inte åkt dit för fotfel sedan han var åtta år gammal! Men nu så åkte han dit hela elva gånger under en enda match! Det är m.a.o. uppenbart att man givit linjedomarna klara order om att sätta dit Karlovic så ofta som möjligt — allt för att hjälpa Murray. Och ofta så dömde man fotfel … under avgörande lägen!

Vad vi nu har framför oss är otvetydiga och klara bevis för fuskande från Wimbledon-regimen igår — allt för att hjälpa hemmahoppet Andy Murray, den buttre skotten, att kunna ta hem en seger i Wimbledon. Mitt råd till Nole och Fed är nu att vara vaksamma, för annars så riskerar även ni att bli bortfuskade av Wimbledon-regimen och dess busar. Vamos alla!  — dock inget Vamos till den osportsliga och fuskande Wimbledon-regimen. Nej, ett stor-BU till alla er tillhörande denna osporstliga regim … och till alla englesmän faktiskt, detta urusla fuskarfolk!

Tidernas största tennisskräll i Wimbledon: Rafa utslagen av okänd tjeck!

Detta är inget roligt inlägg att skriva, men rapporteringen från Wimbledon måste fortsätta : Ingen vet än vad som hände på centercourten i Wimbledon i afton? Rafael Nadal, den nykorade segraren i Roland Garros, förlorade i andra rundan av Wimbledon mot en totalt okänd snart 27 år gammal tjeckisk spelare vid namn Lukas Rosol — en spelare rankad 100 i världen som till dags dato blott vunnit 18 matcher på touren! Den 19:e segern tog han hem för lite drygt en halvtimme sedan mot Rafa, en innehavare av 12 majors!

Rafa kämpade dock på väl matchen igenom och tog Rosol till fem set, men väl där så tappade Rafa sitt första servegame, något som inte borde vara någon större orsak till oro, då Rafa alltid spelar som bäst när det drar ihop sig. Men i afton så insåg vi alla att Rosol mycket väl kunde hålla undan och vinna det femte setet genom bra servande. Och så blev det. Tyvärr. Rafa servade f.ö. superbt under återstoden av sista setet, men vad hjälpte det när Rosol servade kliniskt ända in över mållinjen. Tjecken tog f.ö. hem de två (eller var det de tre?) sista servegamesen sina blanka! Matchen var över. Rafa utslagen. Sensationen ett faktum.

Tim Henman menade att det handlade om ett freak-performance, där Rosol gjorde sitt livs match och fick maximal utdelning på sitt högriskspel. I normala fall kan man hålla sådan nivå mot toppspelare under ett set eller två totalt, men Rosol spelade drömtennis nästan genom samtliga fem set. Rafa föll, måste vi nu konstatera, på två katastrofala servegames. I Paris kan man serva bort sig om man heter Rafa, men på det engelska gräset är riskerna stora om man så gör.

Exakt var Rosol står får vi veta i nästa match mot Phillip Kohlschreiber. Personligen så kan jag inte tänka mig annat än att Rosol där kommer ned på jorden igen med dunder och brak. Men vem vet, kanske gör han som vår egen Robin Söderling gjorde år 2009 och tar ett par fina skalper till? Mot Tsonga i kvarten blir det dock tveklöst adios. Vi är alla dock nu omskakade av det inträffade. Rafa är utslagen redan i runda två! Hela Wimbledon är nu upp och ned. Drömfinal mellan Rafa och Nole eller Fed är nu uteslutet. En jättechans finns nu för Murray, Ferrer, Delpo och Tsonga att ta sig till final. Det lutar nu m.a.o. åt att Nole — eller varför inte Fed? — blir den som lyfter pokalen nästa söndag. Hoppas nu på Delpo gör dock jag.

Synd om Rafa, som inte riktigt verkade vara på G idag, men han har ju 12 majors och söta Xisca att trösta sig med. Men den symptaiske spanske bollfantomen från Mallorca kommer säkert tillbaka igen framöver? Faktum är att jag hellre såg honom förlora idag än att han hade åkt på storsmörj mot Nole på nytt. Dagens skräll i Wimbledon var f.ö. bland det värsta som skådats och troligen det mest uppseendeväckande i Wimbledon i mannaminne? Kan på rak arm inte påminna mig en större skräll i Wimbledon? Jag håller dock Robin Söderlings skräll i Paris 2009 för snäppet värre, för det som Robin där ställde till med bröt mot naturlagarna.

Paszek och Rus vidare i W

Igår var en s.k. mellandag i Wimbledon, inget av intresse utspelade sig. Jag valde då istället att följa några av dammatcherna istället: bl.a. så fann jag det intressant att se hur ett av mina heta damtips, unga österrikiskan Tamira Paszek (bilden, med Eastbourne bucklan), tänkte avfärda polskdanskan Caroline Wozniacki. Att Paszek skulle vinna var jag och många med mig på det klara över. Frågan var bara om det skulle bli i raka set eller med 2-1 i set?

Följde Eastbourne förra veckan och följde där med i såväl pöjkarnes som tösernas turnering. En tösa som jag då lade märke till speciellt var Tamara Paszek. Hon var en gedigen spelerska, som så många andra, men det som avgjorde matcherna till hennes fördel var hennes järnpsyke. Hon låg nämeligen under i matcherna mest hela tiden, men kom alltid igen och vann över etablerade storstjärnor, bl.a Marian Bartoli. I finalen så segrade sedan oseedade Pazsek över tyska topp tio stjärnan Anjelique Kerber, efter att bl.a. ha räddat en hel hoper drös av matchbollar. Den unga österiskiskan har m.a.o. allt som krävs för framgång rent mentalt sett. Mitt heta tips i Wimbledon var m.a.o. välmotiverat.

En annan match jag följde igår med intresse var unga holländskan Arantxa Rus, en spelerska jag först lade märke till härom året. Igår så sopade hon banan med Samatha Stosur i första set (6-2), föll tungt i set två (0-6), krossade aussien i tredje (6-4). Stosur var chanslös. Rus är m.a.o. bra nog att kunna vinna W redan i år, men troligen så dröjer första segern ett par år till?

Det intressanta vad gäller dessa båda tösor, vilka f.ö. är jämngamla (båda födda i dec. 1990), är att de båda är lågrankade (Rus 71:a, Pazsek 37:a). Vi ser här m.a.o. att rankingen på damsidan intet betyder. Vi borde m.a.o. ha sänt båda våra tösor till OS, för som vi dagligen får se i W så vinner lågrankade spelerskor över de topprankade.

Har inte kollat vilka de två tösorna Rus och Paszek nu skall möta, men att den sistnämnda kommer att gå riktigt, riktigt långt lär nog bli fallet om lottningen faller väl ut. Vad sedan gäller Wozniacki så tror jag nu att hennes tid i toppen snart är tillända. Alla hennes vunna titlar lurade oss att tro att hon var en blivande slamvinnare. Vi vet nu att hon inte håller måttet när det blir allvar, eftersom man i slamsen måste göra upp med de bästa av de bästa, och i dessa uppgörelser så håller inte polskdanskan måttet.

Men nog om damtennis nu, för idag så spelar allas vår favorit Rafael Nadal tennis. Vet som vanligt inte vem han möter. Vet bara att han segrar. Segrar gör han f.ö. med 3-0 i tre raka set utan setförlust. Vamos Rafa m.a.o.!

Rafa besegrade Bellucci i Wimbledon

Med hela 7-6, 6-3, 6-2 så besegrade idag allas vår store tennisidol Rafael Nadal erkände brasilnöten Tomaz Bellucci med hela 3-0 i set borta i gamla Wimbledon, Öriket. Det var m.a.o. en match som hette duga vad gällde Rafa, för han visade idag prov på sicken himla bra tennisform han f.n. innehaver på gräset. Brasilnötet hade alltså inte en suck — precis som vi förutsade igår m.a.o. och precis som vi ville hava det sålundavis.

Vi hava nu sett de tre toppaktörerna i aktion i W, och vi kunna nu redogöra för vem av desse tre pöjkar som imponerat mest på oss alla så här långt. Vad gäller själva motståndet pöjkarne mötte-på så kan vi klart hävda att schweizien, som vanligt, fick en s.k. smörmotståndare, som f.ö. var så pass inept och smörig att jag undrar om man kunde ha hittat en mer inept smörspelare på touren? Nole och Rafa hade dock gedigna motståndare i sina respektive första rundor (Ferrero, Bellucci). Tuffast motståndare hade dock Rafa i det s.k. brasilnötet Bellucci. Bellucci är en mycket skicklig spelare, men som så ofta bland spelarne bland de trettio-fyrtio främste så är han en aning lite svag mentalt och tappar skärpan lite för ofta. Han slog även bort många viktiga volleys vid nätet idag, något som kan ha kostat honom i.a.f. ett set.

Bellucci hade nämeligen ledningen i första set med hela 4-0 innan Rafa vaknade till. Föga överraskande så, ja så vaknade Rafa till på ett sådant formidalbelt vis att han vann hela sex av de åtta nästomkommande gamesen, något som ledde till att han tog sig själv och Bellucci till ett s.k. tie-break. I detta s.k. tie-break så blev Rafa sedan för svår för Bellucci i.o.m. att han där vann med solklara och förkrossande 7-0! — ett resultat i tie-break man inte ser särskilt ofta. Senast jag f.ö. såg det så var det även den gången Rafa som slog till. Sicken enastående pöjke han är ändå. Imponerande av Rafa idag m.a.o. och även rent ut sagt hänsynslöst beteende av Rafa m.a.o.. Rafa menar m.a.o. business i Wimbledon i år m.a.o. sålundavis m.a.o..

Efter det s.k. tie-breaket så fanns det bara en pöjke på banan att räkna med i tennissammanhang : Rafa. Rafa tog nämeligenvis i set två och tre kontroll på ett rent ut sagt fenomenalt vis och visade där vem som var äldst : Rafa, som ju är ett och ett halvt år äldre än Bellucci. Rafa spelade sedan allt som oftast skjortan av den s.k. brasilnöten Bellucci, något som inte berodde på att Bellucci är inept eller ett tennisnöt, utan på att Rafa helt enkelt är för bra för spelarne från platser tre och nedåt på rankingen. För som vi alla vet så är det numera endast Nole som utgör ett reellt hot mot Rafa på en tennisbana, och man planerar redan, vad jag förstår, från både Rafas och Noles håll att göra upp ånyo i finalerna som återstår i år.

Först på tur är W, sedan OS, och efter det UO. Man har för avsikt att göra upp i samtliga dessa tre finaler. Kan m.a.o. inte se hur något ska kunna hindra dessa båda pöjkar från att göra upp i finalen i W nästa söndag. Så starka har Rafa och Nole sett ut i sina två första matcher.

Vi hade m.a.o. ord en bra dag idag i tennisvärlden … med två undantag : våra två tennistösors olustiga uttåg ur W. Två brakförluster för dem båda. Aj aj aj! Sofia mötte-på en rysk klasspelerska, något som förmildrar det hela. Men Johanna åkte ut mot en tösa som hon borde ha kunnat ge en ordentlig match i.a.f. Trodde på svensk seger där. Men istället så blev det … aj aj aj! Osis, otur och skit alltså sålundavis. Slappt spelat av tösorna idag m.a.o., och det återstår nu m.a.o. bara för oss svenskar att heja på Rafa i årets W sålunda, då inga andra av våra favoriter längre finnes kvar i W längre detta år. Vamos Rafa m.a.o.!

Wimbledon har börjat

Så har då Wimbledon börjat, och redan första dagen så åkte en av mångas stora outsider ut : Tomas Berdych. Tjecken åkte ut i tre raka mot erkände underpresteraren Ernests Gulbis : 7-6, 7-6, 7-6. Imponerande siffror av Gulbis. Inte alls oväntat att Gulbis skulle vinna idag f.ö.. Ansåg f.ö. att letten hade 40 procents chans att avancera till runda två. Retar mig dock på att jag lade in Berdych tillsammans med Delpo som en av mina två outsiders till slutsegern, men i ärlighetens namn så gjorde så innan jag kollat upp lottningen.

Insåg omedelbart faran för tjecken så snart som jag såg att han dragit hyperfarlige Gulbis i första rundan. Att Berdych åkte ut mot Gulbis var m.a.o. ingen skräll, något man dåraktigt påpekar på Sveriges Radios hemsida. Man skriver där att Gulbis är en åttiosjurankad spelare som sensationellt slog ut Berdych. Alla som vet något om tennis vet dock att spelarnas rankning ofta går upp och ned beroende på en världans massa olika orsaker. Om en spelare av topp trettio kvalite slår en spelare under topp fem i en slam så är det m.a.o. ingen skräll alls.

Påtal om Gulbis förresten, så lade jag först riktigt märke till honom i Queens för en tre-fyra år sedan. Jag insåg då att den pöjken hade allt som behövs för att kunna bli en topp fem spelare, något jag f.ö. inte var ensam om att inse. Bara nu i afton så sa f.ö. John McEnroe att han och många andra länge undrat om Gulbis en vacker dag skulle börja leva ut sin fulla potential. Alla vet om att letten har talangen, men frågan har alltid varit om han har viljan?

Att Gulbis är son till en av Lettlands rikaste män, och m.a.o. är född med en silversked i munnen, gör ju inte precis saken enklare. För varför kämpa-på med tennis när man redan är rik som ett troll? Hade Gulbis varit en enkel arbetargrabb från något av Rigas fattigaste kvarter så hade han säkerligen varit en etablerad topp tio pöjke sedan länge tillbaka. Hoppas nu att Gulbis seglar vidare genom W och visar vad han kan. Kul med lite up-sets m.a.o..

Följde f.ö. med i flertalet matcher idag, bl.a Roger Federers. Schwezinen var totalt överlägsen, som väntat, då motståndet var svagt. Än mer imponerade dock Novak Djokovic, ty han mötte-på bra mycket gedignare motstånd än schweizien fick möta-på i form av gamle fine Juan Carlos Ferrero. Serben började nervigt, men kom sedan igen och vann tillslut rätt så komfortabelt med 3-0.

Ferrero spelade dock väl så bra och gav Nole en hyggelig match. Avgörande blev de avgörande bollarne, ty dem vann Nole. Hade Ferrero haft flytet med sig där istället, så hade han kanske rent ut av vunnit dessa bollar istället, något som då gjort tilltställningen tuffare för serbisken.

Men det vi fick se idag av Nole gör att jag redan idag tippar att han mosar allt och alla fram till finalen, ty om serben kunde vinna i tre raka mot klass-spelaren Ferrero på detta vis, så lär ingen annan kunna hota honom framöver när han väl har blivit varm i kläderna. Nole till final m.a.o.. Detta tippar jag m.a.o. redan idag m.a.o..

Andra resultat av intresse inkluderar f.ö. Alejandro Fallas seger över John Isner — yanken som många trodde skulle kunna ställa till det ordenteligt för storspelarna. Synd på sätt och vis att Isner åkte ut, eftersom det hade varit kul att få se honom ta sig an Nicolas Mahut i nästa runda — en match som tveklöst blivit runda tvås stora match. Synd att vi missade den godbiten, fast frågan är om vi hade orkat att titta på desse både pöjkar i tre långa dagar på raken? Kul dock att Falla fick vinna med tanke på hur äckligt nära han var att slå ut Fed i första rundan i W för ett par år sedan.

Men nog om detta nu, ty nu ser vi istället fram emot morgondagens stora begivenhet när Rafael Nadal tar sin första seger i årets Wimbledon. Vet ännu icke vem han möta skall, men att det lär bli en snabb historia i tre raka set kan jag redan i afton lova er att det kommer att bli. Vamos Rafa!

Vem vinner Wimbledon?

Lade till de fem mest troliga vinnarna av årets upplaga av Wimbledon. Tror att Berdych och Delpo är mer kapabla att slå till mot de tre i topp än spelare som Murray, Tsonga, Cilic, Ferrer och andra, men i slutändan så står det nog mellan Rafa och Nole?

Alla sjöng med i nationalsången

Jag finner det oerhört intressant och fascinerande att följa inledningen av matcherna i Fotbolls-EM, och det av en anledning : höra nationalsångerna och se spelarna sjunga med. Och sjunger med gör man överlag mangrannt — i alla lag. Jag har vidare ännu ej sett en enda förbundskapten med tillhörande assistenter vilka inte sjungit med i sina respektive nationalsånger så att det rent ut sagt stått härliga till.

Bara ikväll så sjöng samtliga tjugotvå spelare på plan med i sina respektive nationalsånger : samtliga elva tjecker, inklusive en svart, sjöng med i sin nationalsång; samtliga elva portugiser, inklusive en svart, sjöng med i sin nationalsång. Precis som det ska vara m.a.o.

Men i det svenska laget så fick vi senast det begav sig se en tyst protestaktion av de tre invandrargrabbarna, Ibrahimovic, Bajrami och M. Olsson, vilka hårdnackat vägrade att ens röra lite på läpparna. Bedrövligt dålig stil. Oförskämt rent ut av.

Att inte sjunga med i nationalsången är att likna vi att vara bjuden på någons födelsedag och där sedan vägra att sjunga med i Ja, må du leva. — något som inte uppskattas, då det är ett oförskämt beteende värdigt en första klassens tölp!

Ibrahimovic som lagkapten ska självfallet inte bara sjunga med, han ska rent ut av leda sången, och vidare ta ett allvarligt snack med de eventuella rebeller som inte sjunger med så att det ryker. Den som inte sjunger ska inte spela! Faktum är att jag rent ut av anser att den person som sjunger bäst och högst borde vara den som ska föräras med lagkaptensbindeln.

Man borde kanske rent ut av ha uppsjungning varje vår inför förbundskaptenen och dennes assistenter — kanske i direktsänding på TV? — för att där avgöra vilken spelare som ska få äran av att vara lagkapten under kommande landskampssäsong; och denne person ska sedan få spela varje match han spela vill — oavsett hur formen är. Han har nämligen förtjänat att få spela hvergang.

Sverige krossade Frankrike i EM!

Befarade det värsta igår när Sverige tog sig an Frankrike i EM i Kiev. Men man valde att gå ut med flaggan i topp när man valde att försvara hedern i den för Sverige betydelselösa sista gruppmatchen. 2-0 slutade det hela med, men det kunde blivit än bättre för våra pöjkar om bara Christian Wilhelmsson tagit tillvara på friläget under sista övertidsminuten av matchen. Men man får ändå ge våra blågula pöjkar klart godkänt för denna sista kraftmanifestation, där våra pöjkar på ett rent ut sagt förkrossade vis krossade fransoserna med råge och på sådant vis att folk nu världen över är överfyllda av respekt för Sverige och våra pöjkar; för få hade räknat med att Blågult igår skulle bidda något annat än en liten munsebit för de på pappret så formidabla fransosianerna. Med lite tur så kunde möjligen Sverige få oavgjort, ansågs det, men absolut inte mer än så.

Roy Keane, en man som inte hyllar någon utan anledning, sa att Sverige hade otur att man inte gick vidare, och nog var det som så alltid. Vi hade som vanligt en himlans massa otur. Sverige var tveklöst värda avancemang. Själv hade jag i förväg tippat att Ukraina och Sverige skulle ta sig vidare, men marginalerna är små i fotboll, och denna gång så ville ödet att de två sämsta lagen skulle avancera. Trist.

Två bra svenskmål fick vi i.a.f. se igår. Riktigt kul var det att få se Seb Larsson slå till så att det rök i nätmaskorna. Första målet av Ibrahimovic var f.ö. ett riktigt drömmål, men i ärlighetens namn så måste vi ändå säga att lagkapetenen inte gjort sitt bästa i Ukraina. Han var ju bl.a. syndaren som såg till att Schevshenko kunde göra 2-1, något som kostade oss avancemang. Hade vi fått ett kryss med oss inför Frankrike-matchen så hade vi spelat kvartsfinal nu till helgen, och detta är fiasko och fiaskot är självfallet Ibrahimovics fel.

Påtal om Ibrahimovic så skämde han ånyo ut sig igår när han för tredje gången på raken vägrade att sjunga med i nationalsången. Men han var inte ensam syndare: Två andra spelare följde nämeligen tyvärr lagkaptenens dåliga exempel. Föga förvånanade så var samtliga tre rebeller invandrargrabbar (Ibrahimovic, Bajrami, M. Olsson)! Det var m.a.o. en tyst protestaktion mot den svenska nationalsången vi fick se igår av invandrargrabbarna, för alla svenskarna sjöng med — inklusive Jonas Olsson, som som bekant inte sjöng med i matchen innan. Jonas kom m.a.o. på bättre tankar och vägrar fr.o.m. nu att synda mot Sverige ånyo.

Påtal om nationalsånger förrestensevis, så hörde jag att gamle storspelaren Gary Lineker, nu TV-ankare på BBC under EM, igår sa att han var oerhört glad över hur samtliga engelska spelare, inklusive alla svarta, mangrannt sjöng med i God save the queen. Det är m.a.o. oerhört viktigt att ALLA i laget sjunger med i nationalsången. Att tre spelare med invandrarbakgrund hårdnackat vägrar att göra så är självfallet orsaken till att Sverige inte spelar vidare i EM — ett EM som vi mycket väl hade kunnat vinna! Hade alla svenska spelarna sjungit med i Du gamla, Du fria så hade vi självfallet kunnat vinna EM denna gång! Troligen hade vi utklassat alla andra lag.

Vi fick dock en fint styrkebesked igår av Blågult, och laget har nu satt sig i respekt världen över ånyo. Synd bara att vi förlorade mot England, för den matchen var ju m.e.m. vunnen! Anledningen till att den matchen förlorades berodde f.ö. på att Erik Hamren inte ville vinna vänskapsmatchen mot öborna förra året. Han skulle då ställt upp med starkaste laget och inte bytt ut gubbar till höger och vänster under matchens gång. Hade Sverige vunnit den matchen så hade vi även vunnit över England i Kiev. Vissa lag måste man nämeligen inte förlora mot, inte ens när det handlar om vänskapsmatcher! Vi måste nu m.a.o. ge allt för att besegra engelsmännen till hösten, för annars så har vi tre raka förluster mot dem — samtliga tre under Hamrén! — något som inte gör oss gott inför Brasilien, snarare totalt det omvända!

Starkt var det dock att Sverige bröt den 43 år långa sviten utan seger mot Frankrike och att vi även bröt fransosernas 23 matcher långa svit utan förlust. Den svenska segern gav f.ö. eko världen över. Segern mot Frankrike igår gör vidare att jag redan idag förutspår att Sverige vinner sin grupp i VM-kvalet, och att vi sedan även vinner VM i Brasilien, något jag f.ö. redan tippade för en tre-fyra åre sedan. VM i Brasilien är nämeligen vikt för Sverige. Det är vårt öde att vinna VM-guld då. Vi får bara hoppas att Hamrén och pöjkarne inser saken och vet om detta.

Nalbandian diskad i Queens

Följde som bekant Queens den senaste veckan — en turnering där David Nalbandian imponerat ordentligt. Han fick kämpa sig tillbaka från 0-1 i set i så gott som varje match. Strongt gjort av den trettioårige argentinamannen. Mest häpnadsväckande var dock hur han spelade — och vann — två tuffa tresetsmatcher på fredagen, för att sedan spela semifinal mot unge bulgaren Grigor Dimitrov om finalplats dagen därpå.

I finalen stod sedan pånyttfödde kroaten Marin Cilic i en match som på förhand var svårtippad. Jag hoppades dock på Nalbandian, då jag fann det kul att se honom vinna hanseses första titel på två år. Att Nalbandian aldrig vunnit någon grästitel gjorde det hela än mer fascinerande. Faktum är att Nalbandian inte ens spelat en endaste liten final på gräs sedan finalen i Wimbledon 2002.

Tyvärr så står få grästurneringar på programmet numera. Synd, för det är något visst med grässpel som vi borde ta vara på. Kanske borde man rent ut av börja spela AO på gräs igen? De gamla gräsbanorna finns ju alltjämt kvar, och nog hade det varit kul om man återgick till hur det var förr om åren? Kanske kunde man alternera och spela ena året på hardcourt och det andra på gräs?

Men nog om det nu, för storyn om Nalbandian var inte färdigförtäljd : Ty han spelade final i Queens igår mot Cilic, i en match som såg ut att bli en härlig sammandrabbning. Nalbandian tog skickligt hem första set i tie-break och tog sedan även kommandot i andra, ehuru Cilic tog sig i kragen och kom igen, något som retade upp den hetlevrade argentinaren så till den milda grad att han först slängde sitt rack i gräset ett par gånger — innan han fick hjärnläpp och sparkade till en reklamskylt framför ena linjedomaren, något som ledde till att linjedomaren fick ett litet sår på benet, något som då avgjorde matchen till Cilics fördel, då Nalbandian då blev diskad för att ha skadat en person på tennisbanan.

Klantigt gjort av Nalbandian, självfallet, och han får självfallet skylla sig själv, men vi inser i.o.f.s. självfallet att han även hade maximalt med otur i.o.m. att reklamskylten gjorde illa linjedomaren. Långt mycket värre var f.ö. Novak Djokovics vansinnesattack på bänken i RG häromveckan som han slog sönder. Serben hade där tur att inte personerna alldeles bakom blev träffade i ögat av flisor och annat. Serben hade då tur m.a.o., samtidigt som argentinaren igår hade otur m.a.o..

På tal om linjedomaren ifråga, så var det vidare en himla otur att han skulle vara en sådan primadonna. Han borde självfallet skött det hela snyggare, eftersom han då hade räddat matchen. Men han valde istället att rulla runt i gräset som en barnunge och därefter visa upp sitt sår för hela världen. Bedrövligt. Inte gör det f.ö. mindre ont för att man slänger sig av stolen och rullar runt på gräset.

Men i slutändan var det ändå bra att huvuddomaren stod på sig och diskade Nalbandian, för Nalbandian skämde tveklöst ut sig med råge. Och än värre blev det efter match när han inför de 7000 på läktarne först bad om ursäkt och sedan skyllde hela olyckan på ATP och det hala gräset! Ingen kunde tro sin öron, och man skyndade sig då raskt att avbryta intervjun innan Nalbandian sa fler saker av mindre god karaktär. Nalbandian hade f.ö. tveklöst vunnit om han inte dummat sig.

Jag hade f.ö. tippat att Nalbandian skulle ta hem segern igår, och jag hade f.ö. vidare tippat att gamle storspelaren Tommy Haas skulle vinna i Halle. Såg inte den matchen, men nog verkar Haas ha spelat superb tennis mot gode vännen Roger Federer. Skitkul för Haas att som trettiofyraåring kunna ta hem en stor titel igen. Han blir nu tillsammans med Nalbandian hyperfarlig i Wimbledon och en spelare som ingen vill möta. Med lite flyt i lottningen så kan det bli tal om kvartsfinal för såväl Haas som Nalbandian, och även för Cilic, ty han spelade riktigt bra i Queens.

Mora-Nisse

Mora-Nisse Karlsson gick idag ur tiden. Han var tveklöst en av våra allra största idrottshjältar genom tiderna — en legend utöver det vanliga, fullt jämförbar med Borg och Stenmark i det svenska hjärtat. OS-guldet på femmilen 1948 var tillsammans med de nio segrarna i Vasaloppet hans största triumfer. Han var bara bäst helt enkelt. Att han sedan förblev Mora trogen livet ut är bara fantastiskt. Minns alltjämt när jag som pojke träffade honom i Mora för många herrans år sedan — ett minne för livet.

Sofia Arvidsson får inte åka till OS!

När man inte trodde att det kunde bli värre här i världen, så blev det så i.o.m. att S.O.K. stoppade Sofia Arvidsson från att åka till OS i London och där deltaga i tennisturneringen! — ett hån mot Sofia och allt vad tennis heter.

Man motiverar detta skandalösa tilltag med att påpeka att Sofia inte tillhör de åtta bästa i sin gren! Att Sofia kvalificerat sig till OS enligt I.O.K.:s egna regler bryr sig S.O.K. inte om ett endaste dugg. Att Sofia f.n. är rankad 48 i världen, och m.a.o. är bra med i startfältet på 64 spelerskor, bryr sig S.O.K. inte om ett dugg. Och att Sofia i år spelat sin kanske bästa tennis på bra länge — något hon visade i de två superba segrarna över de brittiska spelerskorna i Fed Cup; samt i Memphis, där hon tog hem sin andra WTA seger i karriären! — bryr sig S.O.K. inte om det minsta.

Sofia är allmänt ansedd som en av de bästa spelerskorna på WTA-touren och borde, anses det av de som vet något, tillhöra topp 30 i världen (något de brittiska kommentatorerna under Fed Cup-matcherna f.ö. påpekade), utan större problem. Att Sofia har 2-5 inbördes mot Caroline Wozniacki bryr man sig inte heller om.

Nej, S.O.K. struntar i kalla fakta rörande Sofia och tennis. Man tror att tennis är att likna vid andra sporter, typ simning och fri-idrott, där man bevisligen inte kan vara med och slåss om medaljer om man inte tillhör det absoluta toppskiktet.

Tennis funkar inte på sådant vis, ty i tennisturnerningar så kan alla vinna! Jo, så är det. Tänk bara på Mats Wilander som oseedad vann Roland Garros som sjuttonåring 1982! Och bara härom veckan så lyckades nästan en okänd italienska vinna damfinalen i RG! Skrällsegrar tillhör m.a.o. vardagsmaten i tennisvärlden. Bara igår så förlorade t.ex. Rafael Nadal i Halle mot en m.e.m. totalt okänd tysk. Och bara någon dag innan det så åkte Andy Murray ut ur Queens (där han f.ö. var regerande mästare) mot en fransos, Nicolas Mahut, rankad 65:a i världen — d.v.s nära 20 platser sämre än Sofia!

Allt som Sofia behövde ha i London var lite tur i lottningen och lite flyt i matcherna. Fem segrar hade givit henne som sämst en bronsspeng, något som hon tveklöst hade kunnat fixa hem. Tveklöst! Men nu så får hon alltså inte åka! Skandal! Personligen så hade jag skickat iväg inte bara Sofia, utan även Johanna Larsson om så vore möjligt. Men S.O.K. skickar alltså inte ens en endaste liten svensk tennistösa till London. Skandal.

Jag och hundratusentals svenskar hade vidare följt samtliga Sofia matcher framför TV:n. Nu får vi inte följa Sofia i OS alls, något som lär få digra konsekvenser för svensk damtennis framöver, för när Sofia och Johanna slutar … vad har vi kvar då?

Skandal av S.O.K. m.a.o. Fy skäms på er! Inget Vamos till er vid S.O.K. m.a.o.!

Sverige förlorade i Kiev!

Fiasko för di svenske bidde det igår afton borta i gamla svenskstaden Kiev med omnejd, när våra svenske pöjkar förlorade mot engelskarna med 3-2 i baken — efter att man varit i ledning med 2-1 en bit in i andra halvlek. Sicket fiasko. Sverige är nu i.o.m. förlusten utslagna ur EM. Fiasko m.a.o.

Extra illa var det förstås att vi förlorade mot den engelska skitlaget — ett lag som på pappret och i realiteten inte är bättre än våra pöjkar. Fakta talar sitt tydliga språk : England har bara spelat en enda final i internationella sammanhang, Sverige har spelat två. Laget från ön i Nordsjön lever till åttio procent på sitt namn och rykte som stor fotbollsnation. Hade laget vi spelat mot igår hetat Skottland eller Bulgarien så hade ingen ansett dem haft minsta chans att vinna några matcher i EM.

Sverige gav f.ö. bra med motstånd igår, speciellt under större delen av andra halvlek, där man var ytterst nära att dra ifrån ordentligt målmässigt sett, ty öborna var då skärrade värre. Såväl 3-1 som 4-1 fanns inom räckhåll mot det försvarmässigt undermåliga öborna. Men tyvärr så är Sverige av idag inte den försvarmässiga stormakt man alltid varit förr om åren. Med ett gammaldags gediget försvar från förr så hade vi som allra mest släppt in ett mål. Vi gjorde dock två fina mål. Bra gjort av gamle fine Olof Mellberg.

Vi måste nu även fråga oss varför Ibrahimovic spelar i laget? Laget förlorar ju mest hela tiden när han deltager, något vi har statistik som bevisar. Den bästa match svenskarna spelat de senaste åren var, som vi alla minns, ödesmatchen mot världslaget Holland — en match utan Ibrahimovic, där våra pöjkar vann p.g.a. man togo sig själva i kragen och spelade som ett lag.

Förvisso spelade man rätt så bra kämpaspel igår, men vad hjälpte det när man förlorade på dessa skitmål? Och nu p.g.a. dessa mindre välspelande takter så är Sverige utslagna ur EM. Inte för att jag bryr mig så väldans mycket om EM, men nog hade varit kuligare för oss alla om Sverige hade vunnit igår och sedan kanske även hade vunnit finalen? Nog är det som så alltid.

Innan EM startade så hade jag blott en förhoppning : att vi skulle spela skiten ur de arroganta engelsmännen. Jag hade gärna förlorat stort de två andra gruppmatcherna, så länge som vi kunde ge engelskarna storstryk. Men inte ens det fick uppleva, och allt detta är Ibrahimovics fel. Han spelade inte sin roll som lagkapten och skämde ånyo ut sig med besked när han inte sjöng med i nationalsången. Alla i det engelska laget , inklusive alla svarta, sjöng f.ö. med i God save the queen. Vi förlorade m.a.o. p.g.a att inte vår lagkapten och de båda spelarna Olsson, varav en är svart, inte sjöng med i vår nationalsång. Skamliga scener, speciellt med tanke på att 20000 svenska supportrar rest hela långa vägen till Kiev bara för att få sjunga denna fina gamla svenska sång.

Tyvärr så återstår nu en landskamp i EM för våra pöjkar. Kanske borde vi nu ge alla reserver chansen att visa vad de kan? För vi vet redan vad resten av spelarna inte kan — vinna en match! Det enda vi nu kan glädja oss över är att Ibrahimovic nu inte lär få Guldbollen i år, för det kan han välan inte få nu efter detta grandiosa EM-fiasko? Nej, Guldbollen måste vi nu ge till antingen Isaksson, Svensson eller Källström för lång och trogen tjänst.

England vann INTE över Sverige 1908 i fotboll!

Sverige — England (enligt SvFF):

1908 8/9 Göteborg 1–6

1908 20/10 London 1-12 OS

1909 6/11 Hull 0–7

1914 10/6 Stockholm 1–5

1923 21/5 Stockholm 2–4

1937 17/5 Solna 0–4

1947 19/11 London 2–4

1949 13/5 Solna 3–1

1956 16/5 Solna 0–0

1959 28/10 London 3–2

1965 16/5 Göteborg 1–2

1968 22/5 London 1–3

1979 10/6 Solna 0–0

1986 10/9 Solna 1–0

1988 19/10 London 0-0 VMkv

1989 6/9 Solna 0-0 VMkv

1992 17/6 Solna 2-1 EM

1995 8/6 Leeds 3–3

1998 5/9 Solna 2-1 EMkv

1999 5/6 London 0-0 EMkv

2001 10/11 Manchester 1–1

2002 2/6 Saitama 1-1 VM

2004 31/3 Göteborg 1–0

2006 20/6 Köln 2-2 VM

2011 15/11 London 0–1

Totalt : 25 – 6 – 9 – 10 – 28– 60

Ovan ser vi den officiella statistiken i spelade landskamper mellan Sverige och England genom åren. Listan står att återfinna på SvFF:s hemsida. Men efter att ha gjort lite egna efterforskningar nu om morgonen, så har jag uppdagat en hel del minst sagt sensationella fakta!

Till att börja med så spelades INTE de två första landskamperna på listan mellan Sverige och England, utan mot Storbritannien! — d.v.s. det brittiska OS-laget! — d.v.s INTE mot England!

Dessa båda matcher måste m.a.o. strykas från listan! Sverige förlorade m.a.o. INTE dessa båda matcher mot England. England har m.a.o. INTE besegrat Sverige med vare sig 6-1 eller 12-1!

Och på exakt samma vis befarar jag att det är med de två matcherna vi spelade mot England 1909 och 1914. Sverige spelade med största sannolikhet dessa båda matcher mot Storbritannien och INTE mot England, något som då innebär att även dessa båda matcher i så fall måste strykas från listan om inbördes möten Sverige-England.

Jag är rätt så säker på saken i dessa båda fall, något som beror på att man på FA:s (det engelska fotbollsförbundet) egen hemsida INTE inkluderar några av de första fyra matcherna på listan ovan bland de engelska landskamperna man spelat mot Sverige.

Faktum är att man på FA:s egen hemsida klart hävdar att England spelade sin första match mot Sverige 1923! Man mötte alltså Sverige för första gången 1923 (matchen som förlorades med 2-4 i listan ovan).

Tyvärr så uppdagade jag vidare att vi tre dagar efter denna förlust spelade ännu en landskamp mot England, som vi tyvärr även den förlorade, denna gång med 1-3. Det handlande m.a.o. om ett dubbelmöte mot engelsmännen i Stockholm, men SvFF har som vi själva kan se inte inkluderat den andra förlustmatchen. Exakt varför så är fallet känner jag dock ej till? Kanske räknade svenskarna inte matchen som en officiell landskamp, utan mer som en träningsmatch? Men det kan även vara som så att landskampen 1914 i själva verket är den andra matchen 1923?

En sak är dock säker : Vi har en långt mycket bättre inbördes statistik mot engelsmännen än vi fått lära oss. Vi kan definitivt räkna bort de två inledande brakförlusterna 1908, och säkerligen de två efterföljande ditona.

Totalt har vi nu mot England följande inbördes statistik (har räknat bort de fyra första matcherna och lagt in den andra matchen från 1923):

22 matcher, 6 vinster, 9 oavgjorda, 7 förluster och en målskillnad på 26-33 — d.v.s. en långt mycket bättre inbördes statistik än den SvFF lurat på oss. (Om vi räknar bort den andra matchen från 1923 så får vi f.ö. 21 – 6 – 9 – 6 och 25-30). SvFF måste nu rätta till dessa skandalösa listor så att vi får veta sanningen om våra landskamper, och detta måste ske omedelbart, för det finns säkerligen mängder med andra fel?

Men nu med dessa uppgifter vad gäller englandsmatcherna så ser det bra mycket ljusare ut inför aftonens landskamp mot öborna. Tror på seger i afton gör jag nu m.a.o.. Hoppas nu bara att alla sjunger med i nationalsången i afton, tillskillnad mot sist — d.v.s även lagkaptenen och Olsson! Alla måste nämeligen hylla Sverige med sång!

Leve Sverige!

***Uppdatering den 27/6***

Efter vidare efterforskningar : Matcherna numero 1, 3 och 4 spelades mot det engelska amatörlandslaget, och varken mot det brittiska OS-laget eller det engelska landslaget (vilket var professionellt). England hade således 2 olika landslag. Vi förlorade m.a.o. inte matcherna 1, 2 och 4 till England, utan till det engelska amatörlandslaget — ett lag som nu är nedlagt. Match numero 2 spelades dock även den mot det engelska amatörlandslaget, men laget representerade då Storbritannien och inte England. De fyra första landskamperna mot England i statistiken ovan ska således räknas bort från den inbördes statistiken Sverige – England, vilken f.ö. inleddes först år1923.

Mahut slog ut butter skotte!

Brukar varje år följa med lite grann i Queens, så även i år. Igår så följde jag matchen mellan Nicolas Mahut och Andy Murray, d.v.s. den buttre skotten. Murray, som f.ö. segrade i Queens förra året, förlorade i tre set, varav det sista i tie-break. Mahut spelade som väntat fenomenalt bra, gräspöjke som han är. Otroligt nog så har Mahut aldrig vunnit en enda ATP-titel — trots att han är trettio år fyllda! Ja, där ser man hur väldans himla svårt det kan vara att vinna en titel på ATP-touren.

Mahut spelade således magnifikt bra grässpel, något vi alla visste att han skulle göra med tanke på hur otroligt bra han spelade mot Roger Federer i Paris häromsistens. Det var naturligtvis extra kul för oss alla att d.b.s. åkte ut med dunder och brak redan i sin första match i Queens. Skrattade gott åt hanses fiasko då, d.v.s. igår, och skrattar lika gott nu när jag drar mig till minnes hur kul det var att se honom åka ut igår. Ha ha ha.

Jag tycker m.a.o. att det är kul när vissa spelare förlorar, något som beror på att jag hejar på den andre. Tydligen så var skotten lite omskakad över att gamle fine och rekorderlige tyske storspelaren Tommy Haas (snart 34 år ung) sagt att spelarna på touren nu är trötta på skottens pajaskonster på tennisbanan, ett utalande som tydligen fått stor uppmärksamhet i öriket. Man, spelarna på touren, retar sig tydligen på skottens osporstliga beteende — typ det vi fick se mot Nieminen, där skotten var halvdöd ena minuten för att i nästa vara fina fisken! Många ansåg därför att det var skojigt att fine gamle Mahut igår fick knäppa skotten, d.v.s. d.b.s. m.a.o., på näsan och skämma ut honom inför hela det brittiska folket i en match som gick i direktsändning på BBC. Mahut bad f.ö. om ursäkt efter matchen för att ha givit hemmahoppet smörj.

Träffade förresten en britt förra veckan som jag f.ö. även kom i samspråk med. Britten sade mig att han och många andra britter nu undrar varför inte Murray slutar spela tennis helt och hållet. Man anser tydligen over there på vissa håll att skotten är en loser som aldrig kommer att vinna en slam, något även jag tror f.ö., och man anser då på vissa håll att det bästa för alla inblandade vore om skotten lade av! Och detta ansåg britten ifråga innan gårdagens match ens var påtänkt. Troligen är britten jag talade med idag än mer bestämd i frågan rörande d.b.s. och dennes vidare tennisspelande på touren,

Men nog om detta, för idag så åkte självaste Mahut (som nu efter segern mot d.b.s. var favorit att ta sig till final i Queens mot Songa) själv ut — något överraskande, måste nog sägas. Mahut förlorade mot framtidshoppet från Bulgarien, Grigor Dimitrov, i två raka i en match som Mahut hade under kontroll under långa stunder — bl.a. så brände Mahut ett par setbollar i första set. Dimitrov spelade dock väldans bra tennis, och påminde ofta om Federer med sin enkelfattade backhand. Kanske blir han näste Federer, anser vissa förståsigpåare om saken? Det var dock en bra match att koppla av med så här lite drygt en vecka innan Wimbledon. En sak är dock säker: Dimitrov kan bli hyperfarlig … om han orkar kämpa-på mot kvalificerat motstånd över fem tuffa set?

Vi tippa dock alltjämt att det blir ”the Big Two” som gör upp i finalen. Vamos everybody.

Rafa vann RG för sjunde gången!

Frågan är om Rafa varit mer upprymd efter en seger än han var efter att Nole slagit ut matchbollen i måndags? Scenerna vi fick se efter det att segern var klar var spektakulära att se. Troligen var det mer lättnad, över att ha överlevt, än ren lycka som Rafa i detta ögonblick kände? Han var nämeligen under stora delar av matchen totalt förlamad av nervositet och led t.o.m. av svårt nervdaller av det hyperfranska slaget. Mannen av stål från Mallorca var m.a.o. hypernervös. Tack och lov, för alla världens tennisfantaster, så lyckades Rafa hålla nerverna under kontroll under den knappa timme man spelade-på på måndagen. Nerverna var då långt mer spanska än franska.

Bland det första jag kollade upp efter match var följande minst sagt högintressanta statistik : breakbollar vunna. Rafa, som är den kanske värste av dem alla när det gäller att försvara breakbollar — ofta så behövs det 7-8 chanser för motståndaren innan man lyckas knipa ett break — blev i finalen bruten sju gånger av tio! Kan inte påminna mig ha sett en mer katastrofal statistik än så vad gäller Rafa?

Rafa bröt f.ö. Nole ungefär varannan gång han hade chansen att göra så — nio gånger av sjutton — ett bra resultat, men inte sensationellt. Så hur kunde Rafa tappa bort hela sju servegames så billigt? Svaret är nervositet. Rafa gav m.a.o. bort alltför många billiga egna servegames till Nole — såpass mycket har serben uppenbarligen skakat om Rafa mentalt. Rafa har nu en överdriven respekt för serben, något som sånär kostade honom finalen.

En normal Rafa från 2010 hade aldrig släppt mer än tre breakbollar av tio till Nole, eller någon annan heller för den delen. Och vi kan nu titta på hur matchen hade slutat om en mentalt normaltstark Rafa hade spelat i söndags/måndags : Istället för 6-4, 6-3, 2-6, 7-5, så hade matchen slutat (om vi ger Nole tre break istället för sju) 6-2, 6-2, 6-4, eller något i den stilen. Seger i tre raka för Rafa m.a.o., d.v.s. precis vad jag i förväg tippat.

Detta bådar såväl gott som ont för Rafa inför Wimbledon : gott, då vi nu vet att allt han behöver göra är att försvara sina servegames lite bättre; illa, då vi alltjämt undrar hur stark mentalt sett Rafa är? Personligen så tror jag f.ö. att Rafa är utbränd, precis som Borg och Wilander blev vid samma ålder (24-25). Detta tilltstånd syns inte så tydligt under matchens gång, utan märks först av när det börjar att dra ihop sig, så som skedde i finalen.

Rafa spelade dock bra taktiskt sett under det mesta av matchen. Han spelade bl.a. många lösa bollar på Nole, något som serben inte gillar, då serben vill få kraft att kunna avgöra med tunga och rappa grundslag. Men med lösa bollar så blir det bara en väldans massa bollande fram och tillbaka där det blir svårt av avgöra. Exakt samma taktik körde f.ö. Seppi på med, fast han körde-på så mest hela tiden och vann sånär matchen p.g.a. detta spel. Tyvärr så höll inte nerverna mot slutet. Seppi borde ha vunnit.

Men hudersomhelster så ser Wimbledon nu mer öppet ut än på länge. Bäst för tennisen hade kanske varit med en ny vinnare, kanske någon från toppen under den absoluta toppen, varför inte Delpo? Men om så inte går så hoppas vi såklart på Rafa. Rafa tillhör nu f.ö. ”the Big Two” för ”The Big Three” anses inte längre existera i.o.m. Feds f.n. allt mer mindre bra spel i slamsen. Fed tillhör i.om. detta nu egen egen grupp, som sedan följs av en grupp alldeles bakom, innehållande den butte skotten, Delpo, Berdych, Ferrer och Songa … och kanske någon till?

Vamos!

Rafa krossade Nole: segrade för sjunde gången i RG!

Nej för tusan vad nervöst det var idag att först invänta matchen och sedan följa det hela framför TV:n. Räknade helt klart med att Novak Djokovic skulle segra, för Rafael Nadal såg alltför nervös ut för att kunna hålla huvudet kallt under de avgörande bollarne igår. Men tänk så det kan gå ändå.

Rafa hade all press på sig idag när man gick ut på banan i Roland Garros för att fullfölja det man begynnte igår eftermiddag. Ställningen var 2-1 till Nole i fjärde, och Nole skulle serva. Nole hade m.a.o. ett break att försvara. Det såg sålundavis mörkt ut för den igår kväll rätt så uträknade spanske tennismatadoren. Att åka på fyra raka slamfinalförluster mot en och samme serb hade självfallet inte varit så himlans väldans kuligt att göra. Att ingen annan spelare i historien förlorat fyra raka slamfinaler gjorde ju inte precis saken bättre.

Vi fattar nu vilken himlans överfenomenal press det var på oss alla idag framför TV-apparaterna världen över. Det var näst intill totalt outhärdligt. Faktum är att nervositeten blev för mycket för mig att uthärda redan igår, och jag valde därför att inte se tredje set efter att Nole gått upp i ledning med 3-2. Första gången jag sviktat mentalt i en Rafa-final. Vi fattar nu vilken otroligt press det var på själve Rafa, när inte ens undertecknad orkade hänga med i matchen?

Nej, för tusan vad himlans nervigt det var. Själv hade jag m.e.m. givit slaget tappt, men Rafa visade idag att han verkligen är Rafa när han t.o.m. fr.o.m. första boll tog matchen till Nole och där gav serben allt och mer därtill. Rafa servade superbt bra m.t.p. omständigheterna. Han höll sina servar och var i.o.m. det aldrig illa ute. Rafa satte vidare press på Nole i varje serbiskt servegame. Matchen var m.a.o. i Rafas egna händer. Frågan var dock om han skulla hålla mentalt när det började dra ihop sig?

Nervigt värre var det mest hela tiden m.a.o.. Men inget ögonblick var mer nervöst än när Nole skulle serva vid 5-6 och 30-40. Matchboll m.a.o. — mot mannen som är expert på att överleva dessa bollar! Första serven gick ut. Härligt. Alla världens människor höll då tummarne och hoppades på dubbelfel. Och när även den andra serven slogs ut av Nole, så visste vi alla att Rafa vunnit ännu en fenomenal slutseger i Franska. Rafa vann på ett dubbelfel! Underbart.

Rafa vann m.a.o. Roland Garros i år igen. Han är bara bäst. Och nu är han inte bara bäst för året i RG, han är även bäst genom tiderna och hela historien : Ty ingen annan har segrat i RG mer än sex gånger. Rafa har nu sju segrar och är i.o.m. fr.o.m. nu det the King of Clay — forever! Vamos till honom m.a.o..

Men som sagt, det var nervöst mest hela tiden den senaste tiden. Nervigt värre sålundavis. Och vad ska man säga egentligen om Rafa som kunde komma tilbaka efter alla de svidande förlusterna till Nole? Sicken bragd. Efter matchbollen var vunnen, och Nole hade kramats om, så insåg vi hur mycket segern betydde för Rafa när han på ett sådant charmerande vis klättrade upp på läktaren och där blev omkramad av säkert halva Mallorcas befolkning. Ett enastående skådespel och något vi inte sett maken till sedan Wimbledon 2008. Men detta kramkalas var långt mer omfattade, då långt fler var inblandade. Underbara scener i.v.f.s.h..

Rafa var helt tagen och gripen och överväldigad av känslor — en emotionell urladdning av den spektakulära slaget, nu ett klassiskt sportögonblick. Aldrig tidigare har vi skådat något liknande av Rafa. Så här himlans väldans mycket betydde det för honom att få segra igen. Fast det som gjorde segern så himla mycket speciell var att den som besegrades i finalen ingen annan var än Nole, serbisken som gjort livet så surt för Rafa det senaste dryga året, men nu visade Rafa vem som är bäst, något vi alla uppskattade ofantligt.

Underbara scener i Paris m.a.o.. Precis som vi vill ha det m.a.o.. Rafa segrade. Nole förlorade. Rafa tog hem sin sjunde triumf i Paris. Världsrekord! Ingen kan någonsin slå detta rekord någonsin, något som bl.a beror på att Björn Borg (som har sex segrar) sedan en tid tillbaka, tyvärr, har dragit sig tillbaka. Tidernas gruskung, d.v.s. Rafa, tog f.ö. hem sin kanske största seger idag, för om han hade förlorat så vete tusan vad som hänt framöver? Nu däremot så kan vi se fram emot resten av säsongen med tillförsikt.

Rafa tog f.ö. vidare nu hem sin tolfte major totalt, d.v.s. en mer än Borg, och är nu blott fyra efter Roger Federer, som inte spelade idag f.ö.. Och vad gäller Nole, så har han nu fått sig en tankeställare som heter duga. Rafa har nu, avslutningsvis, fått bevis på att han att alltjämt håller måttet när det är som allra värst och jädrigast. Firade f.ö. Rafas triumf med att öppna en flaska champagne här på slottet. Underbara scener. 🙂

Vi hava talat. Rafa haver segrat. Vamos Rafa m.a.o.!

Rafa bortregnad i RG: matchen avbröts i fjärde set.

Efter den säkert mest nervösa och slarvspelade inledningen av en slamfinal som jag kan dra mig till minnes från de senaste åren, där såväl Rafael Nadal och Novak Djokovic uppträdde som skolpojkar, så avbröts tillställningen för gott för dagen någon timme efter det andra regnavbrottet. Ställningen är f.n. 2-1 i set till Rafa.

Jag har alltid varit motståndare till att man ska bygga tak över slamsens centercourtar, eftersom man då snart börjar stänga till taken så fort som minsta lilla störning uppkommer — typ när det blir lite för soligt på hedersläktaren i Wimbledon! Slamsen var tänkta att vara test mot elementen lika mycket som test mot motståndaren. Lite vind, hetta, kyla och regn hör till slamsens natur. Och efter skandalscenerna igår, när Rafas segerchanser dramatiskt försämrades, så finner jag ingen som helst anledning till att ändra uppfattning i frågan.

Faktum är att man redan i förrgår visste om att det skulle börja regna runt klockan fyra på söndag och att detta regn sedan skulle hålla på resten av dagen. Trots detta så valde man att starta finalen som vanligt! Man borde självfallet ha startat klockan elva på förmiddagen, eller kanske redan klockan tio? Hade man gjort så, så hade matchen varit fördigspelad och vunnen av Rafa redan vid tretiden, som allra senast. Nu finns risken att matchen inte ens blir färdigspelad idag, eller ens imorgon! — p.g.a. det regn som nu dragit in över Paris. Skandal m.a.o..

Vad sedan gäller själva matchen så här långt, så var själva matchen så här långt bland det mest bedrövliga jag skådat på år och dag. Exakt vem som var mest nervös är svårt att säga, men att Rafa mer eller mindre fick första set till skänks av den darrande serben är ingen överdrift. En ruskig skandal utspelade sig sedan i slutet av andra set när man avbröt matchen vid 5-4 till Rafa, p.g.a. att det regnade lite för mycket! So what? Det regnade ju lika mycket på båda spelarna. Tack och lov dock att Rafa sedan kunde knipa setet vid omstart mot en nyduschad men hypernervig Nole.

Att serben sedan skulle ta hem set tre var ingen sensation, eftersom han var tvungen att ge allt och satsa allt på ett kort … eller åka ut i tre raka. Att man sedan återigen avbröt matchen vid 2-1 till Nole i fjärde var även det skandalöst, eftersom det då inte regnade mer än vanligt. Rafa verkade då f.ö. vara på väg in i matchen igen, men exakt hur det hade slutat om man fortsatt är svårt att sia om.

Exakt varför spelet var så nervigt igår — ingen spelade särsklit bra — är svårt att sia om, speciellt som ingen egentligen hade anledning att vara nervös. Rafa har ju redan vunnit i Paris sex gånger. En förlust för honom spelar ju i långa loppet ingen som helst roll. Han är och förblir tidernas gruskung. Och vad gäller Nole så har han ju vunnit fem slams nu, och fler lär det bli de närmaste åren, så för även honom fanns det ingen som helst anledning att vara nervös. Att spelare som Söderling, Berdych och Songa blev nervösa när de spelade slamfinaler kan vi dock naturligtvis m.a.o. förstå.

Det vi har sett så här långt har m.a.o. varit en skitmatch, där världens två bästa spelare spelat uselt den mesta tiden. Förhoppningsvis så kommer det att vara torrt och fint nu idag så att vi får se lite häftig tennis, men jag vet inte om jag orkar se det som återstår, eller om jag ens orkar skriva mer om tennis längre. Gårdagens skandalscener var för mycket för mig. Man saboterade ju bort finalen! Skandal m.a.o..

F.ö., som det ser ut just nu, så talar det mesta för Nole, och det baserar jag på att Rafa inte är sig själv längre. Han är trött på tennis. Efter US-Open segern 2010, och tre raka slamsegrar, så var Rafa klar. Han hade då vunnit allt — samtliga fem majors — något som tagit honom lite drygt fem år att uppnå, under konstant psykiskt press från omvärlden. Någonting brast i honom då. Han var färdig med tennis och borde kanske rentav ha dragit sig tillbaka, som Wilander och Borg? För varför ska han på nytt försöka vinna allt han redan vunnit? Noles segrar över Rafa beror m.a.o. på att serben är hungrigare, inte på att han är bättre. Hade Nole spelat de fyra senaste slamfinalerna mot Rafa från 2010, så är jag hundra på att serbisken hade fått smörj hvergang.

Hoppas nu bara att Rafa segrar idag, för om så inte sker så vete tusan om han är kapabel att vinna någon mer slam igen? Bäst för tennisen m.a.o. att Rafa vinner idag. Vi håller tummarne och hoppas på det bästa.

Vi hava talat. Rafa kommer segra (hoppas vi). Vamos Rafa m.a.o.!

Rafa på väg mot sjunde titeln i RG

Har redan tidigare hävdat att Rafa kommer att segra i Roland Garros i år, och det hävdade jag redan innan turneringen startade, och det finns nu efter sex spelade rundor ingen som helst anledning att ändra på detta hävdande; för så som den sympatiske spanske tennisguden spelat så här långt — där han gått från klarhet till klarhet och från utklassning till utklassning, samtidigt som morgondagens motståndare, Novak Djokovic, med nöd och näppe tagit sig vidare i ett par matcher — så kan bara finalen sluta på ett enda vis : Rafa-seger i tre raka!

Redan innan Robin Söderling segrade över Rafa i RG för tre år sedan så förtäljde Mats Wilander att man inom det svenska lägret ofta snackat om hur en spelare borde se ut för att kunna stoppa Rafa på gruset i Paris över fem set, och den spelaren insåg man borde se ut precis som Söderling. Som vi nu inser så ser inte Djokovic ut som Söderling, och vi vet därför att han inte heller kan vinna — speciellt inte nu när Rafa är i sin livs form och mentalt på ett mycket gemytligt ställe. Rafa är lugn och harmonisk samt fokuserad på fienden fram alla andra : Djokovic.

En hel och fin Rafa på bästa spelhumör kan m.a.o. INTE besegras av Djokovic i RG, bl.a. beroende på att serben inte har de attribut som krävs för att kunna göra så över fem set, eftersom han inte är en spelare som Söderling, Delpo eller Berdych. Än mindre är sannolikheten för att Djokovic ska kunna vinna imorgon p.g.a. att han inte tycks vara i bästa slag f.n., vare sig fysiskt eller psykiskt. Två matcher som han borde vunnit klart och behändigt (Seppi, Songa) blev sånär för tuffa för honom. Matchen mot Fed gav oss ingen indikation alls på var serben nu står, fast vi anar nog alla att han inte är på samma plats som förra året. Djokovics form är m.a.o. osäker.

Vad vi dock med säkerhet vet är att Rafa f.t. är i sitt livs slag, och hemma på RG:s finfina röda grus så är den spanske matadoren självfallet 30-40 procent starkare än annorstädes. Det ser m.a.o. inte så himla ljust ut för serben imorgon. Än mer inser vi dilemmat för Djokovic när vi drar oss till minnes den enda match som Rafa spelat över fem set i Paris — Inser förra året. Där fick vi ännu ett praktexempel på en typ av spelare som om han gör sitt livs match kan vinna över Rafa i RG.

Djokovic kan inte serva hem sina servegames gång efter gång efter gång, något han behöver göra, och då blir det svårt för honom att kunna vinna … eller ens knipa ett set. Faktum är att serben ännu ej vunnit ett enda set mot Rafa vid de tidigare matcher man spelat mot varandra i RG. Minns alltjämt hur Rafa mosat serben i vissa matcher i Paris, och med tanke på att Rafa nu är en mer komplett spelare än då, så kan matchen bara sluta på det logiska slutet.

Djokovic kommer alltså att bli bruten mest hela tiden imorgon, samtidigt som Rafa nu kommer att hålla sin serve oftare än han tidigare gjort vid något av de tidigare sju åren i RG, eftersom han numera servar bättre än någonsin tidigare. Vi kan med andra ord lugnt räkna med att Rafa segrar imorgon — för sjunde gången! Enda chansen för Djokovic är, vid sidan om regnavbrott, att Rafa blir skadad eller börjar svikta mentalt vid avgörande bollar? Stor chans? Nej, naturligtvis inte, eftersom Rafa är den mentalt sett starkaste spelaren på touren, något som Lleyton Hewitt f.ö. hävdat. Är det någon som kommer att vika ned sig så är det Djokovic.

Det kan m.a.o. sluta illa för serben detta, något vi alla såklart hoppas, då vi nu är trötta på honom och alla hans segrar. Rafa är on a mission, och hans hänsynslösa framträdanden de senaste två veckorna, där han bl.a. krossat två av sina bästa vänner (Monaco, Ferrer), talar sitt tydliga språk. Rafa har nu förberett sig på drömfinalen, och ímorgon så kommer han inte att visa serben någon pardon alls. Kan han köra över serben med 6-2, 6-1, 6-0 så kommer han göra så utan minsta tvekan, och han kommer inte att be om ursäkt eller tycka det minsta synd om serben efteråt.

Vi hava talat. Rafa kommer segra. Vamos Rafa m.a.o.!

Rafa till final i Paris: krossade Ferrer i semin!

Rafael Nadal storspelade idag i semifinalen mot kompisen David Ferrer och krossade helt planeligt honom med solklara 3-0 i set. Ferrer var totalt chanslös och hade ingen som helst chans och heller inte en endaste liten suck. Totalt bortsopad av banan blev den buttre skottens baneman idag av Rafa, d.v.s. tidernas mest erkände och bäste gruskung. Helt bortsopad m.a.o..

Faktum är att det var rent ut sagt pinsamt att följa matchen p.g.a. Rafas överlägsenhet. Ferrer spelade inte uselt, utan gav ofta Rafa bra med motstånd, men vad hjälpte det när Rafa är Rafa? 6-2, 6-2, 6-1 slutade f.ö. slakten med, och då tog ända Rafa det en aning lite piano emellanåt! Faktum är att Rafa idag spelade sin bästa match under pågående turnering, för den han idag sopade banan med är världens kanske näst bäste grusspelare, en man som körde över den buttre skotten bara härom häromdagen, och gav skotten smörj efter noter som även hette duga.

Fast att så hade inträffat bara härom häromdagen kunde ingen av oss idag ana, för kvar av den erkände järnmannen från Spanskien stod inget att finna. Det var idag som om Rafa tog sig en an novis som såg ut som Ferrer, men som inte var Ferrer. Det vi fick se idag var m.a.o. skrämmande. Och vissa undrar nu om kanske den buttre skotten med flit vek ned sig i kvarten för att undgå totalförnedring idag i Rafas hänsynslösa omhändertagande? Och på samma vis kan det nu bli i semin mellan Nole och Fed, för det kan där mycket välan bli som så att en av desse både pöjkar nu väljer att fega ut och låta den andre bli förnedrad av Rafa i finalen? Själv hade jag tveklöst gjort så om jag hade hetat Nole eller Fed idag.

Det kan t.o.m. bli på sådant vis att både desse pöjkar idag väljer att fega ut, och den match vi då nu kan komma att få se lär då bli historiens mest minst välspelade match — en match där misstagen hopas på varandra på löpande band från båda håll och där inte ens ett enda servegame vinns av servaren?

Hudersomhelster med den saken, för Rafa vinner finalen ändå — oavsett vem han där stöter på. Alla experter är nu eniga om saken, och detta beror på att alla nu är eniga om att Rafa så här långt i Paris har spelat sin bästa tennis i karriären — t.o.m. bättre än han gjorde i US-Open för två år sedan. Han är lika bra på grus som någonsin, med den lilla skillnaden att han nu servar förstklassigt hvergang, och det var detta som var huvudanledningen till att han idag körde över Ferrer. Rafas har bara tappat sin serve en gång så här långt i Paris, och då är det stört omöjligt för motståndarne att kunna slå honom, något som beror på att Rafa alltid tar hem minst ett break/set. Rafa servar sålunda nu som en servegud, samtidigt som han spelar sin bästa grustennis i karriären. Rafa kan m.a.o. inte besegras i Paris, inte ens av någon annan nu aktiv spelare.

Vi hava talat. Rafa haver segrat. Vamos Rafa m.a.o.!

Rafa kommer segra över Ferrer. Ovisst i den andra semin?

Imorgon så smäller det så att det står härliga till när allas vår personlige favorit och tillika av världen ende mest erkände gruskung, Rafael Nadal — d.v.s. den ovanligt sympatiske spanske bolltrollaren från den gröna (särskilt nu under denna tid på året) och synnerligen sköna medelhavsön Mallorca, Spanien — tar sig an sin alldeles egne lille landsman av järn, David Ferrer, i semifinalspel i Roland Garros fina gamla grusturnering i Paris, Frankrike. Hur det går är inte så väldans svårt att sia om, eftersom Rafa så gott som alltid vinner matcher som spelas på grus. Frågan är välan istället hur många gamesisar som den gode Ferrer kommer att ta hem?

Personligen så tippar jag redan f.ö. i afton att Ferrer tar hem tolv games under de tre set som matchen spelas imorgon. Det blir en tresetare m.a.o. tippar jag sålundavis redan i afton. Så mycket mer att orda om saken finns det ingen anledning att göra, då vi nu vet hur matchen kommer att sluta. Rafa till final m.a.o..

Mer ovisst är läget i semifinal numero två? För där så handlar det om två mer jämngoda spelare — en från förr (Federer) och en från idag (Djokovic). Hur detta spektaklet kommer att sluta är svårt att sia om, ehuru serben lär segra om han återfinner sitt fina spel från senaste året. All press är f.ö. på Nole, då han nu står vid ett vägskäl — chansen att ta hem en s.k. Nole-slam. Två matcher återstår för Nole på vägen mot en historisk s.k. Nole-slam m.a.o.; och passande är det nu att de två personer som mer än alla andra personer i världen vill förhindra att Nole-slammen förverkligas nu är dem som har chansen att knäppa serben på näsan : Fed imorgon, och sedan Rafa i en ev. final.

De flesta räknar säkert med att Nole segrar imorgon, men Fed är alla tiders störste lurifax. Han har m.a.o. en plan. Exakt vad denna plan är vet vi icke idag, men att en hel del massa fuffens och bustrix ingår i planen kan vi vara säkra på. Kanske kan det ev. bli tal om lite gammal hederlig schweiziansk voodoo igen? Det var ett tag sedan sist, men vi här på bloggen har inte glömt bort hur det brukade vara förr om åren — innan federismen gick under, något vi här på bloggen f.ö. hjälpte till med.

Befarar m.a.o. att voodoo kan komma att användas av Fed och hans fru. Tyvärr för Fed och associerade så verkar inget hjälpa mot Nole, inte ens voodoo! Snarare så tyckts det istället som om serben får hjälp från högre makter alltsomoftast numera när det börjar dra ihop sig i matcherna. Vem kan t.ex. glömma hur Nole på mirakulöst vis vann över Fed i två raka semifinaler i US-Open, när matchen var förlorad? Och på liknande vis tog han hem segrarna i de två senaste slamfinalerna mot Rafa — matcher där jag, i.a.f. i AO, var hundra på Rafa-seger. Men vid båda dessa tillfällen så tycktes det som om gudarna i själva himlen själva ordnade till segern till själve serben. Det var enastående att se.

Vi får därfördå nog anse att Nole segrar imorgon mot Fed, men mer än så kan jag inte säga om matchen, för jag har ingen som helst aning om hur det kommer att gå. Fed kan vinna, och han kan vinna klart. Men han kan lika gärna bli överkörd, eller stupa i femte set vid 18-16 efter sju timmars spel! Vi tippa m.a.o. 3-0 till Rafa och att det går som det går i den andra semifinalen. Hoppas dock att Fed segrar, eftersom det viktigaste i dagsläget är att Rafa tar hem slutsegern.

Vi hava tippat. Rafa kommer segra. Vamos Rafa m.a.o.!

Ferrer krossade butter skotte

En fantasisk prestation av David Ferrer fick vi alla bevittna idag när han krossade den buttre skotten Andy Murray med solklara 3-1 i set. Många höll Ferrer för knapp favorit innan match, så även jag. Enda lilla frågetecknet var om Ferrer skulle få franskt nervdaller vid avgörande lägen. Så blev dock inte fallet, trots att Ferrer gjorde ett flertal dubbelfel i avgörande lägen. Men vad spelade det för roll att han dubbelfelade när han kämpade ned Murray i dennes servegames omedelbart efter att han tappat sina egna! Sjukt strongt gjort av den lille spanske terriern som aldrig gav upp eller hängde med huvudet. Han är bara helt enorm. Sicken kämpe. Rafa-klass på allt när det gäller Ferrer är det m.a.o..

Och nog var det underbart att få se matchbollen vinnas av Ferrer, för nog är vi alla nu trötta på hur Murray går och inbillar sig att han tillhör en gruppering inom världstennisen som går under namnet ”the Big Four”? Det finns ingen sådan gruppering, utan endast en gruppering kallad ”the Big Three”. Murray tillhör istället nästa gruppering tillsammans med Delpo, Songa, Berdych och Ferrer. Att Ferrer är minst lika bra som Murray bevisar deras inbördes möten : 5-5. Ferrer har nu vidare 4-0 på grus mot skotten.

Det enda lite trista var att Ferrer inte blev inlottad på Noles halva, för det råder inget tvivel om att han hade spöat samtliga där, möjligen med undantag för Nole — en match som dock hade blivit mycket jämn och oviss. Kul dock att Ferrer fick slå världen med häpnad idag i den makalösa demoleringen av den buttre skotten. Synd bara att han inte har möjlighet att ta sig till final mot Rafa.

Påtal om Rafa förresten, så spelade han mycket bra idag mot den formstarke Nicolas Almagro, när han segrade efter tre rätt så tuffa set. Tuffaste testet hittils för Rafa, och en perfekt liten genomkörare inför semi och final. Räknar m.a.o. inte med att Ferrer ska kunna ställa till det på fredag, men större skrällar har inträffat. Efter Söderlings seger över Rafa för tre år sedan så kan man inte längre vara hundra på något längre i tennisen.

Tror f.ö. att även Almagro hade blivit för tuff för skotten idag. Faktum är att Almagro var en av de spelare jag hoppades skulle hamna på skottens kvart, men nu blev det Ferrer istället och det var nästan ännu bättre. Hudersomhelster så var det otroligt kul att Ferrer idag fick upprättelse och fick bevisat för världens tennisvänner att han är en världsspelare.

Segern idag var ruskig, och än mer ruskigt är det faktum att Ferrer, nu 30 år gammal, bara blir bättre och bättre för varje år som går. Med lite flyt i lottningen nästa år så tror jag att han kan komma att spela final i Paris mot Rafa nästa år, och då hade jag nog hejat på den lille ettrige spanske järnmannen.

Vamos Ferrer och Nadal m.a.o.!

Vem vinner Roland Garros?

Rafa kommer krossa Almagro

Två saker kan man som vi alla vet vara helt och hållet totalt över på det klara över : skatterna, och att Rafa kommer att besegra Almagro. Jo, för att på sådant vis är det bara numera här i gamla Sverige med omnejd : Rafa slår nämeligen alltid Almagro, inte minst på grus, Almagros bästa underlag och det enda underlag som Almagro vunnit titlar på, dock endast när inte Rafa varit på plats.

När Rafa är med i leken så vet vi alla att Rafa alltid segrar. 7-0 inbördes mellan Rafa och Almagro talar sitt tydliga språk : Rafa segrar alltid över Almagro. På tal om Almagro förresten, så slogs jag av häpnad nu härom igår när Almagro efter segermatchen mot Tipsy, den småvuxne serbionen av okänt ursprung, fick en liten omkramining av Almagro efter avslutad match dem båda emellan. Hade nämeligen fått för mig att Almagro är en buse, men kanske är han endast en buse mot spelare han ogillar, typ Söderling?

Men hudersomhelster med den saken så kommer Rafa tveklöst att sopa banan med Almagro imorgon, eftersom Rafa är så himlans mycket bättre på tennis än Almagro ens någonsin i sina vildaste drömmar ens kan drömma om att bli. Så pass mycket bättre på tennis är Rafa m.a.o. än Almagro, något som därevid lär innebära att Rafa om ett par dagar spelar semfinal mot Ferrer … eller möjligen den buttre skotten från Skottland?

Kan f.ö. redan idag tippa att Rafa vinner såväl imorgon som om ett par dagar efter det, och inte nog med det Rafa kommer även att vinna på söndag mot den där serbionske uppstickaren Nole, för det är bara som så, något som beror på att Nole inte på långa vägar kan mäta sig med tidernas bäste gruskung på grus, d.v.s. Rafael Nadal. Klara och enkla segrar för Rafa m.a.o..

VI hava talat. Rafa kommer segra. Vamos Rafa m.a.o.!

Songa och Delpo oturligt utslagna ur Paris

Tyvärr så gick det inte vägen för mina två heta tips till semifinalspel i Paris, och detta berodde på att de två krav jag ställde på spelarna i fråga inte uppfyldes. I fallet Delpo så höll inte knäet längre än till början på tredje set. Framtills dess så hade den vajande flaggstången från Tandil gjort allt rätt och ofta t.o.m. spelat skjortan av Fed, något som givit honom välförtjänta 2-0 i set! Fed var m.a.o. utslagen, för under inga omständigheter kunde Delpo tappa tre raka set till schweisisken i detta läge … utom om det skadade knäet började ställa till problem. Tyvärr så blev det exakt så som skedde.

En hel tennisvärld led sedan med Delpo under de tre avslutande seten. Särskilt under tredje och fjärde set (vilka förlorades av Delpo med 2-6, 0-6), så var det en smärtsam upplevelse för alla oss TV-tittare, för Delpo kunde då inte ens springa efter bollar blott någon meter ifrån honom, något som Fed självfallet noterade och utnyttjade till sin fördel.

Fed vann sålunda matchen p.g.a. att Delpos knä inte längre ville vara med i leken, och inte på att schweizisken spelade bländade tennis, ty schweiziasken spelade bara på som under setena numero ett och två. Detta är f.ö. inte min analys allena, för jag hörde att Greg Rusedski efter match sade exakt samma sak. Han sade alltså att Fed vann p.g.a. att Delpo inte kunde röra sig på banan fr.o.m. tredje set. En billig seger till Fed m.a.o.. En typisk Fed-seger m.a.o..

Vad sedan gäller mitt andra heta tips för dagen, svarte Songa, så kan man bara lyfta på hatten till både honom och hans baneman, serbionen Djokovic. För det vi fick se i matchen dem båda emellan var under set två t.o.m. set fyra något i hästaväg, och då speciellt från Songa, som efter att ha tappat första set med 1-6 sedan tog sig själv i kragen och spelade skjortan av Nole i de två nästkommande seten, vilka han f.ö. vann med 7-5, 7-5 på minst rent ut sagt sensationellt vis. Songa spelade under set två, tre och fyra f.ö. som om han var världens bäste spelare, inte Nole! Så bra spelade Songa, troligen rent ut av hans bästa tennis under hela kariären. Troligen handlade det här vidare om de kanske tre bästa seten som spelats i år? Finalen i AO innehöll liknande supertennis emellanåt, och samma sak kan sägas om del ett av mötet mellan Delpo och Nole i Paris i fjol.

Orkar inte här redogöra för vad som sedan utspelade sig under slutet av fjärde set, men grymt värre var det för Songa, som förlorade fyra matchbollar mot Nole på rent ut sagt spektakulärt vis! Men det fanns inget som Songa kunde ha gjort åt saken. Samtliga matchbollar var på Noles serv, och Nole spelade hem dessa poäng på det mest häpnadsväckande vis som jag sett på ett långt bra tag. Det var Nole-klass på Nole på dessa matchbollar m.a.o..  Han är nu tillbaka i toppform, tippar jag nu. Vi minns alla hur Nole räddade matchbollar mot Fed i US-Open (två gånger, två år i följd), och det han gjorde idag mot Songa var precis lika grymt!

Femte set blev sedan en formalitet för serbinen, ty Songa var då rökt. Så snart matchen var förlorad så var det hela över, och vi led då med Songa. Songa var nämligen då totalt bedrövad och satt på sin stol med handduken över huvudet och grinade, något vi så väl kan förstå. Han var ju mitt heta tips för idag, och så gick det så här illa. Inte kul. Songa kommer dock igen. Var så säkra. Men för att vinna en slam så behöver han hålla känslorna under kontroll lite bättre. Synd att han vek ned sig i femte, för matchen var ju inte slut i.o.m. att tie-breaket var förlorat. Matchen var ju då istället på väg mot klassikerstatus. Synd att vi inte fick se detta inträffa.

Matchen påminde f.ö. mig om Borg-McEnroe 1980, där Borg som bekant tappade fjärde set på ett än idag häpnadsväckande vis. Men Borg gav inte upp, trots alla missade matchbollar — Borg kom igen och tog sedan hem en oförglömlig seger på nionde matchbollen, om jag minns rätt? Där ser vi skillnaden mellan Borg, Rafa, Djokovic kontra spelare som Songa och alla andra på topp 30. Mästarna ger aldrig upp, och i slams så är man beredda att dö eller segra.

Songa och Delpo mot semi i Paris?

Jo vi kan nog lugnt räkna med att såväl Songa som Delpo idag vinner sina matcher mot Djokovic resp. Federer, för det är deras tid nu. Songas problem är att han är för snäll. Hade han varit lite mer hänsynslös och osportslig, typ Murray, så hade han idag komfortabelt besegrat serben, något jag baserar på serbens mindre bra framträdande mot Seppi härom dagen. Det handlade inte då om att Nole blev helt helt utspelad, utan mer om att han saknade den glöd han hade förra året. Nole såg trött och villrådig ut mest hela tiden. Faktum är att om Seppi hållit skärpan en liten aning bättre under set tre, fyra eller fem så hade han segrat. Nole såg trött ut. Han är inte sig själv, och jag skulle inte bli det minsta förvånad om han nu väljer att dra sig ur genom att göra ett mindre bra framträdande antingen idag eller på torsdag i en eventuell semifinal mot Del Potro. Urdagandets orsak? Slippa bli förnedrad av Rafa i finalen! Tre andra majors återstår i sommar, och Nole vill nog hellre satsa på dessa.

Jag tippar vidare att Delpo idag tar hem en komfortabel seger över Fed, för vi måste nu inse faktum : Fed är inte en ungdom längre, och kroppen och psyket hänger inte längre med i svängarna. Tappar han första set idag så blir det adios mot den vajande flaggstången från Tandil. Schweisiesken enda chans är att segra snabbt och enkelt, något som är omöjligt mot den hårtslående argentinaren. Ju längre matchen går, desto större chans för Delpo, något som beror på att schweiziskaren alltmer havererar mentalt ju längre matcherna går nuförtiden. Skräckexemplet fick vi med egna ögon se i Wimbledon förra året när Fed totalhaverade mot svarte Songa i en match han m.e.m. hade vunnit med 3-0. Nu är det som så att Delpo är bättre på tennis än Songa, och vad som är än mer trist för federister världen över är det faktum att Delpo tillhör den lilla skara tennisspelare vilka innehar psyken av stål. Delpos psyke är av Rafa-klass. Han spelar vidare energisnålt och tar sin tid mellan bollarne. År 2009 så förlorade Delpo i semi mot Fed i Paris i en match som han borde ha vunnit. Delpo är nu i samma fina form som då, samtidigt som Fed nu är tre år äldre och tre år närmre sophögen. Han är nu slut som tennisspelare på högsta nivå siar jag redan idag.

Vamos Songa och Delpo m.a.o.!

Rafa fortsätter att imponera i Paris

Efter underläge med 2-1 i första set i dagens match mot gode vännen Juan Monaco, så kom sedan Rafael Nadal tillbaka med besked som hette duga. Den sympatiske spanske tennisguden från Mallorca tog nämligen hem samtliga återstående games av matchen. Slutresultatet : 6-2, 6-0, 6-0! Skrämmande och snudd på otroligt, men allt igenom sant.

Vi bör här inse att Monaco är en mycket god vän till Rafa, men trots det så körde Rafa över honom på ett förkrossande vis, ja ett förnedrande vis faktiskt! Rafa är alltså hänsynslös på tennisbanorna i Paris. Vi bör även inse att Monaco f.n. spelar sin bästa tennis i karriären denna vår och att han är en grusspecialist som alltid ger allt och mer därtill, men inte ens det räckte idag till mot tidernas störste gruskung, Rafael Nadal.

Faktum är att Rafa nu inte längre går att besegra av någon på Roland Garros grus över fem set. Ingen kan nu stoppa honom från att ta hem årets titel, och ingen kan nu ens ta hem ett endaste litet set av honom. Rafa är nu i sitt livs kanske allra bästa slag? Man undrar då hur bra han kommer att vara om två år när han är tjugoåtta — året när en tennisspelare når zenit?

Så mycket mer att orda om Rafa behövs inte mer idag, och vad gäller offren i de tre nästföljande matcherna så imponerade ingen av dem idag eller igår. Almagro gjorde förvisso väl ifrån sig idag genom att vinna i tre raka över Tipsy. Men samtliga tre set var täta, d.v.s totalt motsatsen till realiteten som nu väntar på Almagro i kvarten, där en totalt hänsynslös landsman vid namn Rafa väntar.

I semi så väntar sedan Ferrer troligen på Rafa, en Ferrer som gav Rafa den tuffaste grusmatchen så här långt, när Ferrer i en och en halv timme gav allt och bra mycket mer än så i Rom, utan att kunna vinna första set. Om Ferrer inte kunde finna kraft att ens kämpa mot Rafa i två set i Rom, så lär han inte palla med länge när fem set står på programmet.

Och vad gäller den osportslige Murray, så kunde vi alla med egna ögon se honom bli bortsopad av banan av Gasquet idag under ett och ett halv set, innan skotten psykade bort honom och tog hem en osportslig seger. Mot Rafa hjälper inga psykningar, då han är gjord av järn både fysiskt och psykiskt. Murray kommer där istället att bli mentalt knäckt av Rafa redan efter en halvtimme — om skotten mot förmodan skulle ta hem en turlig seger mot Ferrer.

Och efter att ha fingranskat Fed, Nole och Delpo — har sett alla deras matcher — så gäller samma sak i deras fall. Ingen av dem tror nu längre att man kan vinna över Rafa i en eventuell final. Ingen av dem, inte ens Nole. De är alla redan slagna på förhand. Faktum är att jag tror det bästa för utmanarna från andra halvan av lottningen vore att förlora semin, eftersom man då slipper att bli förnedrad likt hur Monaco blev idag.

Hoppas därför att Fed åker ut imorgon så han inte tar sig till final och krossas av Rafa, för det hade inte varit bra för deras rivalitet, eftersom Fed då hade räknats som undermålig. Bättre att Nole eller Delpo bli krossade av Rafa. Om Nole krossas med 3-0, och blott tar hem en tre-fyra games, så lär han inte kunna återhämta sig mentalt igen detta år. Låter underbart. Hoppas på Nole mot Rafa därfördå.

Vamos Rafa!

Seppi slog sånär serb

Andreas Seppi förlorade i eftermiddags mot Novak Djokovic på det franska gruset i en tuff femsetare efter att ha haft ledningen med 2-0 i set! Men sicken makalös match tyskitalienaren gav serben. Tyskitalienaren slog sånär serben. Det var riktigt nära ögat idag för Nole, som under mest hela matchen såg riktigt skärrad ut. Han såg inte det minsta ut som en världsetta och en glödhet aspirant på att ta hem tennishistoriens första Nole-slam. Långt därifrån.

Men allt var inte Noles fel. Det inepta spelet från serben sida berodde alltså inte enbart på Noles dåliga spel, utan även på en störande vind, kallt och tungt väder, och på tungarbetade bollar och tungt franskt grus. Men kanske framförallt så berodde Noles idag virriga och nervösa spel på Andreas Seppi, som idag efter sju raka förluster mot serben satte sig i respekt hos serben på ett vis som serben inte hade kunnat förutse skulle ske innan matchstart för serben. Så bra spelade Seppi idag alltså mot serben.

Seppi är en spelare som jag trodde mycket på för en fem-sex år sedan, men han höll inte måttet mentalt sett, utan vek istället ned sig alltför ofta vid avgörande lägen — en sjuka som de flesta på tennisens topp hundra lider av f.ö.. Men idag så visade Seppi upp sig från sin bästa sida genom att välförtjänt ta hem de två första seten mot serben.

För mig så kom inte Seppis makalösa spel mot Nole som en överraskning, då jag noterat hur väl han spelat på sistone, inte minst under segern mot Verdasco härom dagen. Räknade därfördå med att Seppi skulle göra rätt så bra ifrån sig idag och ta hem en tre-fyra games/set mot Nole. Men det blev alltså långt mycket bättre än så för Seppi idag, när han idag sånär slog ut världsettan i världen ur Roland Garros idag.

Nole var under långa stunder matchen igenom ett nervvrak, och inte nog med det, han blev ofta totalt bortspelad av Seppi, inte minst under mängder med överlånga bolldueller, där man knappt kunde tro sina egna ögon över hur bortspelad Nole blev. Tyvärr för den gode Seppi så höll det inte hela vägen idag, men stående ovationer från publiken efter matchslut och applåder från Nole förklarar för oss alla vilken sjutusan till match Seppi idag spelade. Sportsligt gjort av Nole att visa sin uppskattning för Seppi på detta vis.

Nole är nu vidare till nästa runda, men efter det vi fick se idag så befarar jag att serben kan komma att åka ut med dunder och brak redan då. För det är tveklöst som så att något inte stämmer med Nole. Exakt vad problemet är är svårt att sia om. Men det är nog en kombination av fysiska och psykiska problem? En sak är säker, samtliga Noles konkurrenter kommer nu att på fullt allvar inse att man kan ge Nole smörj.

Nole blev idag avslöjad. Han kommer INTE att vinna Roland Garros i år … om han inte höjer sig minst en två-tre nivåer. Spelar Nole vidare så här så blir det adios i kvarten mot Songa eller Wawrinka. Och skulle han mot förmodan ta sig till semi mot Delpo, Berdych (den jag mest tror på till semi) eller Fed (som inte heller övertygade idag) så kommer han att bli totalt utspelad och förnedrad.

Rafa enkelt vidare i Paris

Klara 3-0 i set blev det idag för Rafael Nadal i Paris mot dubbelspecialisten Eduardo Schwank, en 26-årig kvalspelare från Argentina. 6-1, 6-3, 6-4 skrevs slutresultatet till. Rafa gav som vanligt järnet, men dagens motståndare var förvånansvärt gedigen och gjorde väl ifrån sig i alla tre seten. En bra liten genomkörare för Rafa således, där han fick ställt in skärpan än mer inför allvaret som börjar i kvartsfinalen nästa vecka.

Men innan den matchen så ska gode vännen Juan Monaco tas om hand, något som inte lär bli några större bekymmer för Rafa. En två-tre games/set kommer nog Rafa att få släppa till den gode Monaco, men inte mer än så. En ny komfortabel seger till Rafa blir det därfördå, varefter de tre huvudmatcherna kommer att spelas mot motståndare vilkas identitet vi ännu ej känner. Tror det blir Almagro, Ferrer och Djokovic, men jag skulle inte bli det minsta förvånad om det blir Berdych, Delpo eller Fed i finalen.

Det stora postitiva i sammanhanget är dock att Rafa f.n. är i storform … och på väg uppåt! Han är vidare hel och fin, något som får en att undra hur motståndarna fr.o.m. kvartsfinalerna kommer att klara sig? Räknar kallt med att det blir klara 3-0 i samtliga matcher t.o.m. finalen … till Rafa. Han är nämligen nu fokuserad som aldrig förr, då hela hans eftermäle som tidernas bäste står nu på spel.

Faktum är nämligen att en del nu på fullt allvar menar att om Djokovic skulle vinna finalen så skulle han räknas som tidernas bäste spelare! — trots att han endast då innehar 6 slams, av vilka tre är den obetydliga Australien Open, en slam som man lika gärna kan vara utan. För som vi alla vet så är det bättre att vinna Wimbledon en gång än att vinna AO fem gånger!

Och allt snack om att Fed idag är bättre än tidigare är naturligvis fel, eftersom han inte är lika hungrig nu som förr om åren och inte heller lika mentalt stark som då. Vill Nole bli ihågkommen som en av de stora så måste han t.a.b.m. ta hem lika många stora majors som Rafa och Fed, vilka f.n. innehar tio (Rafa) resp. tolv (Fed). I dagsläget så innehar Nole blott två (Wimbledon och US-Open). Vår egen Björn Borg har som bekant elva stora majorssegrar — långt fler än serben alltså.

Av denna anledning så är årets Paris extra viktig för Djokovic, eftersom han där kan ta sin tredje stora majorseger. Men även för Rafa står nu mycket på spel, eftersom han nu kan ta hem sin elfte stora major och på så vis nå upp i Borg-klass. Borg nådde dock det magiska elva-strecket redan som 25 åring, d.v.s. ett år innan Rafa. Borg hade dock inte samma missflyt med skador och annat elände som Rafa har haft.

Hade Rafa fått vara hel under hela karriären, som Fed, så hade han tveklöst nuförtiden innehaft minst två till titlar i Paris (2004 och 2009) och ännu en i Wimbledon (2009) … och kanske hade han även tagit hem US-Open 2009? Rafa hade idag då stått på minst tretton stora majorssegrar, d.v.s. en mer än Fed. Detta känner Rafa såklart till, och av denna anledning så kan vi nu lugnt räkna med att tänker segra i Paris nästa söndag. Allt annat än en Rafa-seger nästa söndag vore en sensation.

Den stora frågan f.t. är dock vem som Rafa ska få möta i just omnämnda final? En liten bit närmre svaret kommer vi imorgon efter morgondagens stora match — Roland Garros första supersammandrabbing : Del Potro – Berdych, en match som lär bli sensationell, hur den än slutar. Segraren där tar sig sedan an Federer, och där kommer Djokovic att heja på Feds motståndare.

Själv kommer jag nog att heja på Fed i kvarten, eftersom jag vill se om Djokovic verkligen är så himla bra som han inbillar sig, något jag inte tror han är. Ett semifinalmöte mellan Nole och Berdych/Delpo kan naturligvis även det få rätt resultat, d.v.s. Nole-förlust. Men nog blir det en tätare match mot Fed ändå. Så det verkar nu som om vi måste heja på Fed i tre raka matcher nästa vecka.

Delpo vidare i Paris

Juan Martin Del Potro besegrade i afton Marin Cilic i tre raka set och var aldrig hotad. Enda lilla bryderiet Delpo hamnade i inträffade i andra set när Cilic jobbade fram sig till tie-break — ett tie-break som blev jämnt. När detta förlorats så orkade inte Cilic komma tillbaka.

Exakt varför Cilic, en spelare som allmänt sågs som en av de stora framtidsmännen på touren, sladdat och nu inte längre verkar kunna utgöra något hot mot spelarna på topp tio är det ingen som vet. Troligen är konkurrensen på topp trettio så pass hård att minsta lilla defekt på eller vid sidan om banan obönhörligt ger utslag i matcherna.

Det går alltså inte längre att inte vara på absolut topp om man vill avancera långt i de stora turneringarna, förutom då när det gåller de tre i topp, vilka genom sin blotta ”presence” på banan kan vinna matcher som man egentligen inte borde ha vunnit. Auran runt dessa tre i topp avgör ofta i deras fördel i viktiga lägen när de lågrankade spelarna spelar bort sig själv i avgörande lägen — typ hur Nicolas Mahut igår sjabblade bort fjärde set under sitt sista servegame mot Roger Federer.

Mest spektakulärt så vek dock Jarrko Nieminen ned sig i andra set mot Andy Murray när skotten mer eller mindre var halvdöd — ett av de mest bedrövliga fall av mental kollaps jag sett av en spelare. Nieminen hade i praktiken vunnit matchen i detta läge, eftersom skotten då på allvar övervägde att ge upp, men nerverna spelade finsken spratt som han nog aldrig kommer att förlåta sig själv för.

Tennis på högsta nivå handlar alltid om mental styrka, och starkast på touren är de tre i topp tillsammans med Del Potro. Av denna anledning så kan vi nog lugnt räkna med att argentinaren, om han är hel och frisk, lär ta sig till kvartsfinal mot Federer. Väl där så tror jag att schweizaren får det svårt — just beroende på hans alltmer sviktande psyke.

Två matcher på raken har nu Fed tappat set som han borde vunnit klart. Exakt varför så sker hänger intimt ihop med Feds allmer vandrande psyke: Han verkar inte kunna hålla skärpan uppe längre under hela matcherna, speciellt i matcher mot lågrankade spelare, typ Tsonga; och på samma vis var det igår mot Nicolas Mahut.

Men man måste naturligtvis ge Mahut kred, för han spelade magnifikt mest hela tiden, i en otroligt underhållande match, och han satte Fed under stor press mest hela tiden med sitt snabba grässpel på gruset i Paris. Synd att vi inte fick se ett femte set, för då hade vi fått en bra värdemätare på hur stark Fed är rent mentalt.

Mahut fick f.ö. en härlig hämnd på John Isner härom dagen när Paul-Henri Mathieu besegrade yanken i en överlång femsetare. Matchen höll bara på och på och på och på, tills dess att man nästan inte längre stod ut, så det var verkligen skönt att rätt man vann till slut över en servesmashmaskin som inte ville spela tennis, utan bara ville slå in serve-ess efter serve-ess. Det är nu dags att man stoppar dessa servemaskiner från att sabotera tennisen framöver.

Rafa krossade Istomin

Jo naturligtvis så gjorde allas vår erkände tennismatador, Rafael Nadal, ingen besviken när han idag på ett charmant vis körde över ”ryske” Istomin i tre raka set : 6-2, 6-2, 6-0. Bra jobbat av Rafa m.a.o. och även bra jobbat av Istomin som faktistk spelade bättre än det låter. Faktum är att Istomin spelade väldans bra emellanåt och ofta gav Rafa ordentligt med bra bollar att leka med. Men vad hjälper det om man spelar på absolut topp mot Rafa och pressar honom i de flesta gamesen om man inte ser till att vinna tillräckligt med poäng?

Istomin gjorde alltså en välan god match, och många fina bolldueller fick vi se. Fast mot Rafa så räcker det inte att spela välan god tennis på hög nivå, när den sympatiske spanske bolltrollaren är på spelhumör som han var idag i Paris, eftersom han då är en spelande vägg — omutlig, omöjlig att passera, samt en vägg som hela tiden ger bollen tillbaka med ränta.

Vad vi fick se idag var helt sonika en mästarklass av Rafa där han speciellt visade upp sin forehand, ofta på ett rent ut sagt bländande vis. Få, om ens några, vinnade poäng inkasserade Rafa idag med sin backhand — ett vapen som ju även det är sensationellt starkt. För idag så ville Rafa som sagt endast öva på sin forehand, något han alltså gjorde på ett rent ut sagt skrämmande vis. Med bravur sålunda.

Rafa imponerade sålunda stort idag m.a.o., och vi kan nu m.a.o. lugnt hävda att ingen kan hota honom i Roland Garros detta årtusende, och än mindre detta århundrande, och än mindre detta årtionde. Vi kan m.a.o. lugnt nu änteligen inse att ingen m.a.o. kommer att vara kapabel att hota Rafa under innevarande år m.a.o. — inte ens den där serbinen Djokovic, eller den där schweizinen Fed, eller någon annan heller för den delen … för det är bara som så att det är helt omöjligt att göra så, eftersom Rafa, denne sympatiske spanske tennismatador, från den gröna och synnerligen sköna medelhavsön Mallorca, Spanien, bara helt enkelt är alldeles för bra helt enkelt m.a.o. och sålunda. Rafa är alltså för bra helt enkelt. Så nu vet ni det, d.v.s. hur läget ligger till, d.v.s. att Rafa är bäst.

Vi hava talat. Rafa haver segrat. Wamos Rafa m.a.o.!

Delpo och Berdych vidare i Paris

Icke oväntat så tog sig idag lekande lätt både Juan Martin Del Potro och Tomas Berdych vidare till runda tre i Paris, och det ser nu än mer ut som om desse både pöjkar nu blir tvungna att göra upp med varandra redan i åttondelen om en plats mot Fed i kvarten. Känns lite trist att två såpass bra spelare redan på sådant tidigt stadium som åttondelen ska behöva ställas vid detta olustiga öde.

Påtal om Fed förresten, så spelade han sig vidare idag mot Nalbandians baneman, men utan att övertyga. Jag är m.a.o. övertygad om att Fed i kvarten åker ut med dunder och brak oavsett vem han där stöter på — eftersom han nu är past it! Än mer på det klara över att så blir fallet vet alla som följde dagens fyra matcher som de fyra tungviktarne (Delpo, Berdych, Fed och Djokovic) deltog i. Inget snack om att Berdych var den som övertygade mest, tätt följd av serbisken och argentinamannen från Tandil. Minst övertygande spelade sålunda schweizinen. Faktum är att jag på fullt allvar befarade att han skulle göra precis som han gjorde mot Songa ifjol, när han på ett rent ut sagt genant vis tappade bort tredje set idag när segern mer eller mindre var klar.

Turaktigt för schweisisken idag så stod en inept spelare på andra sidan nätet, något som innebar att schweiziasken kunde få ordning på skutan igen och sedan segla in i hamn. Men, pöjkar, inse nu att om Fed beter sig lika slappt mot Delpo eller Berdych i kvarten … så åker han ut med dunder och brak. Tveklöst.

Feds problem ligger nu m.a.o. på det mentala planet. Han orkar nog inte hålla skärpan uppe över fem tufffa set mot tufft motstånd längre. Ska han ta sig till final så måste det nog gå undan och segras på tre eller fyra set. Som vi alla vet så lider Fed alltjämt av sviterna från den förödande förlusten mot Rafa i AO 2009, där Rafa som bekant knäckte Fed på ett vis som han ännu inte hämtat sig från. P.g.a. den förlusten så är Fed idag den bleka skugga av sig själv han numera är.

Påtal om Delpo förresten, så spelade han idag superbt bra, och många förståsigpåare tror nu på fullt allvar precis som jag att den vajande majskolven från Tandil kommer att spela final mot Rafa nästa söndag. Enda frågetecknet anser man dock vara Delpos knä? Håller knäet så fixar han nog till det här, men annars inte. En Delpo på 80-90 procent rår inte på Berdych, speciellt inte så som tjecken spelar numera.

Faktum är att jag nu, efter dagens matcher, börjar se Berdych som mannen som inte bara kommer att besegra en halvskadad Delpo, utan även som mannen som kommer att ge Fed ännu ett svidande nederlag, och även som mannen som kommer att stoppa Djokovic från att ta hem en Nole-slam. Vi bör dra oss tillminnes att både Berdych och Delpo spelat semifinal i Paris tidigare. Jag minns än med fasa hur Delpo med minsta möjliga marginal åkte ut i femte mot Fed 2009. Extra synd var det p.g.a. att Robin då gick miste om slutsegern, eftersom han med Fed som finalmotståndare blev skärrad värre och aldrig kom till skott. Hade Robin fått möta Delpo så hade segern gått till Sverige i tre raka set. Men som sagt imorgon så segrar Rafa.

Wamos Rafa m.a.o.!

Rafa krossade italienare i Paris

M.a.o. och sålundavis så krossade allas vår tennisidol, den sympatiske erkände spanskianen Rafael Nadal, idag tveklöst och helt utan minsta problemimanger den s.k. motståndaren som stod på andra sidan nätet : en italienare vid namn Simone Bolelli. Helt förkrossande siffror skrevs in i matchprotokollet efter att Rafa var klar : 6-2, 6-2, 6-1! Ord och inga visor m.a.o..

Rafa övertygade m.a.o. idag i.o.m. segern över Bolelli, som f.ö. kämpade på riktigt hyggeligt. Men vad hjälpte det när tidernas gruskung stod för motståndet? Meninglöst att kämpa för Bolelli m.a.o. Bolelli var helt chanslös, även om han fick in en del ruskiga projektiler vid ett par tillfällen, vilka påminde en hel del om hur Robin Söderling spelade mot Rafa 2009.

Problemet är dock som så här : Ska man ta sig an Rafa och söka störa honom över en hel match, så måste man spela på absolut topp under minst 80-85 procent av matchen. Annars så blir slutet det väntade : utklassning!

Bolelli gjorde m.a.o. det han kunde. Rafa gjorde inte det han kunde mer än ungefär till hälften. Men en Rafa på halvfart var ändå mer än en match för Bolelli. Det ser m.a.o. ruggigt bra ut för Rafa inför fortsättningen som komma skall. Förra året så startade Rafa som vi minns inte på allra bästa vis. Storspelet fick vi först se under vecka två.

Dagens match var dock en perfekt uppladdning inför de större uppgifter som väntar framöver på Rafa, när han blivit riktigt varm i kläderna. Bäva månde motståndarne som nu står på tur/otur. Ingen har f.ö. minsta lilla suck mot tidernas främste tennismatador nu när han är i praktslag och i sitt esse och sitt livs bästa form. Inte ens serbinske Djokovic eller helvetiske Fed kan rubba Rafas cirklar i Paris, beroende på att de inte är på långa vägar tillräckeligt bra på något vis för att kunna göra så.

Därfördå så tippa vi redan idag att Rafa vinner sex raka matcher till på raken. Och vad gäller själva finalen så kommer Rafa där att ge oss en uppvisning vars like ingen tidigare sett maken till. Han kommer där att slå världen med häpnad och besegra vem det vara månde med samma siffror som han körde över Bolelli med idag. Så blir det m.a.o..

Wamos Rafa m.a.o.!

Sofia vidare i Paris

Bra jobbat av vår duktiga tennistösa Sofia Arvidsson idag m.a.o. var det idag när hon tog sig vidare till runda numero två långt därborta i soligaste Frankrike i den gamla fina gamla storstaden Paris genom att ge en tösa vid namn Vinci smörj så att det stod härliga till med hela 2-1 i set. Remarkabelt bra spelat av Sofia m.a.o..

Tyvärr så åkte ju våran andra tösa, Johanna Larsson, ut redan igår mot en lågrankad tös från något annat land än vårat egna fina gamla land Sverige. Synd, anser vi alla om saken, för Johanna hade ju välan tveklöst förtjänat att få spela vidare ett par matcher till på det franska gruset? Dålig stil av vem det nu var som fick segern till skänks mot våran fina och duktiga tösa igår m.a.o.. Men det är välan bara vad vi numera och nuförtiden får räkna med när utomrikiskor tar sig an våra tösor? Dåligt gjort av dessa utomrikiskor m.a.o.. Jo, bu för dem sålundavis.

Påtal om dålig stil av icke-svenskar förresten, så tog sig både serbinen och federinen idag vidare till nästa runda, och detta gjorde dessa båda typer på andra spelares bekostnad f.ö. — dåligt gjort anser vi alla om saken. För nog hade det varit mycket roligare för de stackars fine gamle pöjkar som nu åkte ut — Potato Starace och tyske Kamke — om desse både fine gamle pöjkar fått gått vidare idag? Nog är det som så alltid?— något alla håller med om. Men nej, inte ville varken serbinske Djokovic eller federinske schweizinen från Helvetien låta några andra än dem själva få uppleva lite glädje i Paris. Nej, man är totalt själviska och vill hellre vinna själva. Dålig stil av dessa båda typer anser alla nu om saken världen över.

Man tycker ju nu att det hade vart en hedersak att helt enkelt låta dem som mest hade glädjt sig över att få segra, d.v.s. fine gamle Potato och Kamke, även hade fått segra idag! Vi måste nu troligen börja ställa oss frågan om inte det snart är dags för domaren att börja ta tag i detta problem med osportsligt beteende från den serbiske Djokovic och den helvetiske Fed? Tänk om den fine gamle sympatiske tennismatadoren från Mallorca betedde sig lika illa. Hur kul hade det varit då?

Påtal om Rafa förresten, så spelar han sin första match imorgon, och jag är helt klar över att det lär bli en sjutusan till match. Ingen spelare har nämeligenvis övertygat så här långt, och Rafa är nu helt i en egen klass — mästarklassen. Och ingen kan nu därfördå hindra honom från att försvara sin titel från i fjol — varken serbiner, schweiziner eller några andra. Inte ens den där serbisken Nole kan störa Rafa längre. Detta vet vi p.g.a. det fina spel som Rafa uppvisat på sistone. Om två set var allt som behövdes mot Nole i Monte Carlo och Rom, så lär det i Paris räcka med tre diton på Roland Garros fina gamla helröda grus.

F.ö., efter att ha specialgranskat såväl Nole som Fed idag i deras matcher, så råder det inget tvivel om att ingen av dessa båda typer har något som helt att hämta mot tidernas mest erkände gruskung i en ev. final. Nole är inte samme Nole som förra året. Rafa ämnar hämnas så det stänker om serbisken tar sig till final och där krossa serbisken med raka och klara tre raka i set. 3-0 alltså! Och vad gäller federinen så är han för gammal för att sig i leken ge — åtminstone på det franska gruset över fem set mot Rafa. Helvetens bästa chans återfinner vi nog i US-Open, men även på det engelska gräset kan han ev. slå till.

Saken är m.a.o. klar m.a.o. och sålundavis : Rafa vinner Roland Garros i år ånyo. Denna gång genom att köra över allt motstånd i sju raka matcher på raken. Så är det. Get over it alla federiner världen över.

Wamos Rafa m.a.o. och även Wamos Sofia!

Delpo vidare i Paris trots knäproblem

Följde hela matchen idag mellan Juan Martin Del Potro och Albert Montanes, då Delpo är min favoritspelare på touren tillsammans med Rafael Nadal. Och inte blev jag besviken på vad jag fick se, ty understundom så spelade den vajande majskolven från Tandil som en blivande Roland Garros mästare. Från såväl forehand som backhand så skickade han iväg sina projektiler så att man ofta satt och häpnade — sådan ferocitet och precision var det på projektilerna m.a.o. alltsomoftast.

Men när vi alla kallt räknade med att matchen snabbt och behändigt skulle bli avklarad med 6-2, 6-2, 6-1 så hände något trist när Delpo i mitten av andra set tappade sitt spel och gick från 4-2 till 6-6 och tiebreak — ett tiebreak som argentinamannen sedan tappde från 5-2 överläge, något som resulterade i 1-1 i set. En extraordinär utveckling av matchen.

Än värre blev det under vilopausen inför set numero tre när matchläkaren kallades in för att undersöka Delpos redan innan matchstart så omplåstrade lilla knä. Vi befarade nu alla det värsta, och insåg även vad det var som hade gått snett i set numero två. Frågan nu var om Delpo skulle kunna fullfölja matchen eller ge slaget tappt? Inledningen av tredje var rätt så tuff, och Montanes var farlig på alla vis och sätt, eftersom han nu insåg att det fanns en chans för honom att gå vidare till nästa runda — om han kunde köra slut på Delpos knä. Det såg i detta läge m.a.o. mindre ljust ut för den vajande flaggstången från Tandil, och det troliga scenariot var nu att spanjaken skulle få sig en billig samt osportslig seger till skänks.

Men Delpo fick efter tiotalet minuter spelet att sitta pånytt, något som berodde på att det smärtstillande preparat som den snälla och dugliga doktorn givit honom under pausen plötsligt fick den effekt vi alla hade hoppats. Delpo blev nu sig själv helt likt igen och strax så satt projektilerna på de gamla vanliga otagbara ställen åter. Underbara scener.

Delpo körde m.a.o. över den väl kämpande Montanes under återstoden av matchen och tog m.a.o. hem en förkrossande seger av det solklara slaget över den spanske spelaren på andra sidan nätet sålundavis. Segern var klar. Publiken jublade. Delpo gick m.a.o. vidare till nästa runda på det finfina helröda franska gruset. Underbara scener sålunda och m.a.o..

De vi nu undrar är dock om knäet hinner läkas ordentligt inför nästa match? För som vi alla idag med egna små ögon fick se så lär nog inget kunnat hindra Delpo från att ta sig fram till åttondel mot Berdych, kvart mot schweizinen, semi mot serbisken och drömfinal mot Rafa. Endast skada kan nu stoppa den skönspelande och synnerligen hårtslående Delpo från att göra upp mot tidernas främste gruskung om titeln i Roland Garros. Han spelar som en gud och har dessutom en sjutusan till vinnarskalle. Han är vidare helt utan minsta lilla uns av franska nerver. Delpos psyke är av stål och fullt i klass med Rafas.

Vi tippa m.a.o. redan idag att en hel och fin Delpo kommer att spela final i Paris om två veckor. Vi hava talat. Wamos Delpo m.a.o.!

Bra lottat för Rafa i Paris

Bra lottat i Paris blev det idag för Rafael Nadal idag när lottningen klarats av. Inte ens enda spelare kapabel att störa honom återfinner vi i hela lottningen —  varken på Rafas egen kvart, halva eller på andra halvan. Fenomenalt bra lottat för Rafa m.a.o., och vi kan nu m.a.o. i.o.m. dagens lottning klart utröna att ingen slår tidernas mest erkände gruskung på det franska gruset ens detta år. Rafa är helt enkelt för bra för att kunna besegras av någon spelare på det franska gruset numera, speciellt som matcherna nu och som alltid spelas över bäst av fem set.

Den som drog den stora nitlotten var dock en viss serbisk spelare vid namn Djokovic, som åkte på en viss schweizisk spelare vid namn Federer. Frågan alla nu ställer sig är om schweizinen ska klå serbinen även i år? Troligt värre att så lär ske tror jag. Extra kul är att såväl Delpo som Berdych hamnat på denna halva. Ur denna kvartet hittar vi m.a.o. Rafas finalmotståndare.

Synd är dock att man som vanligt lagt in David Ferrer på Rafas halva, för nog hade det varit kul att se järnmannen ta sig an Nole och Fed över fem set på grus? Tack och lov så slapp Ferrer att möta Rafa redan i kvarten denna gång. Istället så blir det den buttre skotten som får äran att få smörj av Ferrer i kvarten i år — om skotten tar sig dit, något jag inte tror.

Vi får m.a.o. se Rafa mot Ferrer i semi m.a.o. men någon skräll där blir det inte tal om. Rafa är för bra helt enkelt, något vi f.ö. fick bevis på i Monte Carlo, Barcelona och Rom. Tippar f.ö. att Rafa tar hem slutsegern i år utan setförlust. Den sjunde segern i Paris är m.a.o. redan bärgad. Ingen kan nämeligen stoppa Rafa på det fina röda franska gruset.

Wamos Rafa m.a.o.!

Sofia till semi på fint helrött grus

Jo visst blev det som så ändå i.o.m. att duktiga svenska tennisspelerskan, allas vår Sofia Arvidsson, idag körde över erkända polskan Radwanska från Polen med hela 2-0 i set. Mycket starkt gjort av Sofia att stoppa den polska uppstickerskan i raka set på det fina helröda belgiska gruset på det vis som hon idag gjorde.

Följde matchen från de första uppvärmingsbollarna, och räknade kallt med att segern skulle gå till våran tösa. Men Sofia spelade inte helskärpt och hamnade hastigt och lustigt i 0-3 underläge, där hon t.o.m. tappade sin egen serve två gånger! Men Sofia är inte Sofia utan anledning och kom sedan tillbaka och vann själv tre raka games. Game on m.a.o..

Och så höll man sedan på mest hela tiden. Sofia tog sig dock i kragen när det väl började dra ihop sig mot slutet av seten och lyckades p.g.a. av detta genidrag ta hem både första och andra set. 7-5, 6-4 slutade matchen. Ett bra resultat för Sofia m.a.o..

Tyvärr så spelar inte Sofia på topp redan från start alla gånger, något som ofta kan få mindre angenäma konsekvenser för henne, särskilt om motståndet är aningen bättre än mediokert, något det icke var idag, då dagens motstånd var mediokert, då Radwanska inte är den Radwanska vi förknippar med namnet Radwanska, utan en yngre släkting till den Radwanska vi förknippar med namnet Radwanska — syrran faktiskt, om någon undrar.

Hudersomhelster så spelar nu duktiga och rara Sofia imorgon semifinal i Brussel, och där tror jag att det går finfint, för motståndarinnan är inte någon av tidernas främsta, om jag säger som såsom. Räknar sålundavis med att Sofia spelar sin första grusfinal i en WTA-turnering inom kort m.a.o.. Och väl där så tror jag att det kan komma att bli tufft för tösan våran, då risken nu finnes att Sofia där stöteripå Radwanska, d.v.s. den Radwanska vi vaneligen förknippar med namnet Radwanska, och denna Radwanska lär troligen vara en aningen lite putteliputtputt på våran Sofia för allt det däringa storstryk som våran Sofia gav lillasysterinnan Radwanskelikanksa idagom.

Men kanske går det vägen ändåsom för Sofia. Hon har nämeligen allt som krävs för att bli bäst i världen. Marginalerna i tennisen är små, och som vi fått se de senaste åren så har ju flera äldre spelerskor tagit hem slams vid äldre ålder : Schiavone, kinesiskan som vann i Paris i fjol och Stosur (US-Open). Sofia kan m.a.o. mycket välan vinna finalen i Bryssel och sedan även finalen i Paris. m.a.o.. Hon behöver bara spela sin bästa tennis i karriären och inte slå bort en massa bollar onödan. Svårare än så är det inte.

Wamos!

Sarah Sjöström krossade alla i EM!

Det var rent ut sagt sjukt att igår få se allas vårt stora guldhopp i OS, Sarah Sjöström, utklassa alla i finalen på hundra fritt. Från bana 2 dessutom. Inte ens regerande OS-guldmedaljösen från Tyskland kunde hota Sarah, utan slutade som tvåa — klart distanserad av Sarah, som nu f.ö. tog hem sitt andra EM-guld i Ungern. Ruggigt starkt gjort.

Och mer guldlycka står nu på tur för vår svenska simdrottning. 100 m fjäril lär hon tveklöst ta hem på liknande förkrossande vis. Det ser således allt annat än dåligt ut inför stundade olympiska spel. Minst ett guld för Sarah räknar vi med där, och kanske ett par medaljer ytterligare för den unga svenskan. För Sarah går nu från klarhet till klarhet, och var gränsen går vad gäller henne har vi ingen aning om? Hon verkar vara en tös som har allt under kontroll och inte tycks bli störd av yttre faktorer. Hon är fokuserad och lugn, och kommer inte att nerva bort sig själv när allt står på spel — som i OS.

Ser nu verkligen fram emot detta OS. Det kan bli något enormt som vi där får uppleva. Kanske tar både Tessan och Sarah hem var sitt guld? Det hade vart något att skriva hem om. Men som sagt, vi har fortfarande EM att hålla koll på, och fler guld är som sagt att inhämta. Läs mer om segern igår här (SR).

Rafa krossade Nole i Roma på ett förkrossande vis!

Jo faktiskt alltså, så blev det idag exakt så som rubriken hävdar, när tidernas erkände gruskung, allas vår Rafael Nadal, krossade den där serbianske uppstickaren Novak Djokovic så att det stod härliga till rent ut sagt och m.a.o.. Med hela 2-0 i set (exakt som jag förutspått) så krossades Nole av tidernas bäste grusspelare genom tiderna, d.v.s. Rafael Nadal, när just omnämnde Rafa krossade serbianen med råge och mer ändå faktiskt. Hela 7-5, 6-3 slutade utkrossningen med. Ord och inga visor m.a.o. och rent ut sagt superbt bra gjort av Rafa, anser vi alla nu om saken.

Och än bättre blev det så klart i.o.m. att Rafa samtidigt passade på att ta hem slutsegern i Romas stora fina gamla grusturnering — en turnering som f.ö. spelas på fint gammalt hederligt rött tegelgrus. Stort Wamos till Rafa sålunda, för detta var precis exakt vad vi alla gick och hoppades på. Ingen hoppades på serbinen m.a.o. då vi alla nu är trötta på honom.

Vi fick nu även ännu ett styrkebesked från Rafa. Han är nu bäst igen i Roma och på gruset världen över. Sjätte triumfen i Roma dessutom. Fenomenalt! Och inte nog med det, Rafa blir nu även ny världstvåa. Tur för Nole, som nu slipper Rafa på sin halva i Paris. Han lär dock istället stöta på den helvetiske Fed — tuff match för honom.

Nole var f.ö. totalt chanslös idag (se bilden, där Rafa leker med serbisken) och hade m.a.o. inte en suck. En gammal regel inom tennisen förtäljer nämeligen att om man får stryk i raka set … så har man fått storstryk! Faktum är att segern idag för Rafa var komfortabel. Han var aldrig illa ute för ett ögonblick, och när han drog ifrån i första set och tog hem detta på ett superstarkt vis, så visste vi alla att matchen var vunnen. Det fanns i detta läge m.a.o. ingen väg tillbaka för serbinen sålunda. Han visste nämeligen och precis som alla vi andra att han nu var rökt och kokt och färdig.

Serbinen kämpade dock sedan på så gott det gick i andra set, men faktum är att Rafa med lite flyt kunde ha tagit hem setet med 6-0. Rafa var nämeligen bättre än serbisken m.a.o. på alla platser och på alla punkter. Alla insåg detta idag och alla vet nu att serbionen är passé och slut som världsetta inom kort. Endast en skada kan nu stoppa Rafa från att ta hem även Roland Garros nästa månad, men frågan nu är om ens det lär räcka till över fem tuffa set. För om världens s.k. bäste spelare (serbinen) inte ens kunde hota Rafa i en tvåsetare på grus, så har han heller inget att hämta när det blir allvar i Paris.

Leva Rafa, kungen av Roma!

Rafa ämnar krossa Nole i Roma-finalen i Roma

Två raka set var allt som behövdes idag för världens mest erkände tenniskung från den sköna spanska medelhavsön Mallorca, när han idag tog sig an den erkände spanske mannen av järn David Ferrer i dagens semifinal i Romas fina gamla italienska grusturnering idag på deras fina gamla helröda gamla fina tegelgrus, d.v.s. inte blått s.k. skitgrus alá Madrid, utan m.a.o. riktigt härligt gammalt fint tegelkross, precis likt det som vi här hemma i gamla Svearike alltid kört med. Men som sagt, två raka set var alltså sålunda allt som behövdes idag för Rafa mot järnmannen Ferrer.

På tal om Ferrer förresten, så var han utom tvivel gjord av järn under första set idag, för i säkert en och en halv timme så gav han Rafa allt som denne sympatiske spanske tennismatador kunde uthärda. Det var m.a.o. en match där två män av järn gjorde upp, något som icke oväntat slutade med en s.k. tie-break uppgörelse, där sedan icke oväntat Rafa tog hem segern. Set två vanns sedan snabbt och enkelt med 6-0 av tidernas mest erkände gruskung. Lustigt, när man tänker på saken, hur en match så totalt kan ändra skepnad från en boll till nästa. Fast som vi inser så orkade inte Ferrer köra på lika hårt i två set till. Är en smula förvånad över detta när det gäller Ferrer, men tennis är tennis och tennisbollen är som bekant alltid rund.

På tal om Ferrer förresten, så tror jag att han kommer igen med besked i Paris. Med lite flyt i lottningen, så kan han där ta sig till final. Om han t.ex. skulle hamna på den buttre skottens kvart och Djokovics halva, pöjkar han slagit vid flera tillfällen, så kan han mycket väl kämpa sig fram till final mot Rafa.

På tal om Djokovic förresten, så gjorde han väl bra ifrån sig idag mot den schweizikanske schweizinen, helveten Roger Federer, från det schweizianska landet Helvetien; för serbinen spelade understundom faktiskt rena rama skjortan av sin schweizinske motståndare och vann m.a.o. helt rättvist med 2-0 i set. Synd på sätt och vis för Fed, men samtidigt tur för såväl Nole som Rafa, eftersom detta nu medför att Rafa (om jag fattat galoppen rätt?) nu kan återta andra platsen på rankingen igen, något som kan gynna honom och Nole i Paris?

På tal om Paris förresten, så kommer det nu imorgon att bli skitkul att se hur Nole ska bete sig när han ställs mot en ovanligt sympatisk och skönspelande mallorcansk tennsimatador i Roma-finalen? Själv befarar jag att en s.k. utskåpning nu står på tapeten för sebisken, fast säker kan man ju aldrig vara. Det kan även bli tal om en brakförlust för serbionen, med kanske hela 2-0 i set. Och detta är vad jag nu kallt räknar med, för Rafa verkar vara på G rent ut sagt m.a.o..

Och det finns ingen risk för underskattning från Noles sida, ty han är väl medveten om att han är en s.k. underdog, eftersom han nu ställs mot tennisens s.k. big dog, d.v.s. Rafa, d.v.s. mannen av järn som knappt förlorat en grusmatch sedan småskolan slog igen borta på Mallorca. Oddsen talar m.a.o. sitt tydliga språk i detta fall, och ett fall lär det m.a.o. bli imorgon för serbionen.

Wamos Rafa m.a.o.!

Dubbla EM-guld till Anna Lindberg

Sicken makalös bragd ändå av Anna Lindberg idag när hon tog hem sitt andra guld i EM — tre meter över havet. Hon vann ju även från en meters höjd. Riktigt stort gjort. Följde f.ö. dagens tävling direkt — spännande värre. Segern var dock klar. Synd om italienska favoriten Tania Cagnotto som missbedömde sitt sista hopp, slog sig illa på ena handen och sedan även slutade utanför medaljerna som fyra. Tänk så det kan gå. Men Annas seger var i praktiken klar redan innan italienskans fadäs. Stort gjort av mamma Ulrika att omedelbart efter att guldet var klart gå över till den tröstlösa italienskan och krama om henne ordentligt. Fina scener av vår hjältinna från OS i München sålunda. Hon är verkligen fantastisk. Och i.o.m. detta fenomenala resultat i världsssproten simhopp — dubbla EM-guld — så seglar nu Anna upp bland de stora favoriterna till Bragdguldet. Tar hon en medalj på OS, så är hon tveklöst med och utmanar. Blir det guld så, vete tusan om hon inte får priset. Allt hänger på hur en viss Sarah Sjöström får till det i London — ett eller ett par guld till henne så lär hon få priset. Läs mer om Annas två triumfer här och här

Rafa krossade Berdych i Roma

Jo faktiskt alltså, så krossade alldeles precis nyss allas våran store tennisidol Rafael Nadal erkände tjecken Tomas Berdych med hela 1-0 efter första setet av pöjkarnas kvartsfinalsuppgörelse i Roma. Siffrorna skrevs sålunda till hela 6-4! Och alldeles nyss efter denna utskåpning så passade Rafa på att utskåpa den erkände tjeckikanske tennisspöjken just omnämnd med hela 1-0 i set igen, fast då så handlade det om nästa set.

Tydligen så ville den tjeckikanske tjecken och tillika erkände tennisspelaren just omnämnd pröva lyckan mot tidernas gruskung, d.v.s. Rafael Nadal, åter en gång, något som den just omnämnde gruskungen skönmodigt gick med på — kanske beroende på att han ville få ett lätt träningspass till inför morgondagens semi mot erkände spanjacken David Ferrer?

I detta andra just avslutade set av de två Rafa ämnade spela idag mot den erkände tjeckikanaren, så hände något egendomligt när Rafa plötsligt släppte fram tjecken, den erkände, till ett litet övertag, något som inträffade efter att Rafa med flit släppte ett s.k. servgame till motståndaren på andra sidan nätet, d.v.s. den erkände tjeckikanaren vid namn Berdych.

Rafa ville på detta vis ge publiken lite spänning under det andra träningssetet inför morgondagens väntande semi mot den erkände spanskikanaren David Ferrer, och nog blev det så alltid (för de oinvigda i tennissens inre natur), för en aning lite mer spännande blev det tveklöst m.a.o..

Själv var jag dock aldrig det minsta orolig över utgången, eftersom jag inte längre känner oro när jag följer Rafas matcher, eftersom jag vet om att han alltid vinner … utom vid de enstaka tillfällen när han väljer att släppa segern till motståndaren, något som sker vid mindre s.k. träningsturneringar, något som f.ö. skedde bara härom förra veckan i matchen mot Verdasco, den erkände spanske tennisspelaren från Spanskien.

Fast idag så tog dock Rafa och gav erkände Berdych ordenteligt med smörj. För efter att han släppt fram tjeckisken till 2-4 så tog sedan den erkände gruskungen fram sitt finaste skönspel och skönspelade sedan skjortan av tjeckisken, som vid detta tillfälle f.ö. ej spelade så himlans skönt spel, genom att ta hem fem av de sex nästkommande gamesen!

Sicken kille och spelare och skönmodigt skönspelande tennismatador denne Rafa alltså sålunda och m.a.o. är! Makalöst bra m.a.o. Och det finns inte ett smack som någon kan göra för att ändra på saken, inte ens den erkände spanjakoren Ferrer som är näste man till rakning, något som står på programmet imorgon.

Wamos Rafa m.a.o.!

Rafa på väg mot Rom-triumf

Jo, som vi alla vet så är det inget som kan stoppa Rafael Nadal från att bärga ännu en slutseger i Rom — den sjätte i ordningen! Wow! Nej, ingen ser ut att kunna stoppa den sympatiske spanske bolltrollaren från Mallorca från att segra i år igen — inte ens någon från ”the Big Three”! Nej, inte ens inget alls lär kunna rubba Rafas planer på ännu en storstilad triumf i Rom — varken schweizianer eller serbianer eller några andra från andra håll och kanter.

Bara igår så tog ju Rafa en förkrossande seger över erkände tysken Florian Mayer — en erkänd tysk som fick veta att han fick smörj så snart som matchbollen gått in. Sicken upplevelse för honom att bli mosad i två raka set, varav de första f.ö. förlorades med förkrossande 6-1 i den tyska baken! Snacka om mosning och morsning — och då tog Rafa det ändå en smula piano i set numero två.

På tal om Rafa förresten, så ser lottningen oförskämt bra ut för honom nuförtiden — inte ens en enda spelare värd namnet ingår på hans halva, och på andra halvan så finns det än färre spelare värda som ens är namnet värda. Allt är m.a.o. upplagt för ny drömfinal i Rom, d.v.s. en final där Rafa deltager … och segrar.

I kvartsfinalerna kommer vi f.ö. att få se Djokovic ta sig an Del Potro, Fed mäta krafterna med Waw, Ferrer göra upp med Gasquet, Rafa pulverisera Berdych; för detta tippar jag f.ö. redan idag m.a.o.. Möjligen kan den buttre skotten skrälla mot fransosen, men den som lever får se. Idag lär vi f.ö. få se Delpo och Berdych pulverisera sina två inepta motståndare. Speciellt kul lär det bli att få se Almagro åka på nöten, eftersom han så ofta har skämt ut sig med osportsligt beteende på banan.

En som däremot inte skämmer ut sig på sådant osportsligt vis är som vi alla vet, naturligtvis, allas vår spanske lille fina tennismatador, Rafael Nadal. Vi kan med andra ord kallt räkna med att han idag som alltid spelar och segrar med hedern i behåll.

På tal om Rafa, förresten, så kan man med fog hävda att han kan komma att ställas mot Nole eller Fed i finalen. Extra intressant hade varit att få se Rafa köra över serbianen i finalen, för det är nog det sista som Serbien vill få uppleva. Befarar dock att schweizinen kan komma att ge serbinen en match som heter duga, och t.o.m. bli en man som sätter P för serbionens ambitioner att försvara titeln som denne serbion efter stora portioner tur lyckadas ta hem i fjol till Serbionien.

Det enda vi med säkerhet idag vet är sålunda m.a.o. att Rafa på söndag återställer ordningen i Rom. Om detta sedan räcker för honom att återta andra platsen på rankingen återstår att se? Om så inte sker så finns det en klar risk att vi kan komma att få se Rafa mot serbisken redan i semi i Paris. Men so what, segern går till Rafa ändå — självfallet m.a.o..

Wamos Rafa m.a.o.!

Berdych till final mot den helvetiske schweizinen på Madrids blåa skitgrus!

Ja så fick vi då, om inte en drömfinal, så åtminstone en intressant final mellan världens f.t. två näst bästa spelare (efter Rafa och Nole). Tippar f.ö. redan idag att Berdych vinner efter tre set, där Fed tar det första med 6-4 och Berdych tar det andra i tie-break och sedan även det tredje med 6-3. 2-1-seger till Tjeckien m.a.o.

Skulle schweizinen vinna klart i två raka så har han verkligen gjort något enormt bra. Men om han blott efter viss möda kunde köra över David Ferrer i kvarten, så undrar man hur han ska kunna nedkämpa en av sina värsta fiender på tennisbanan, Tomas Berdych, imorgon på det hala blå Madrid-gruset? Något som dock talar för helveten är att han idag kunde ta det lugnt och enbart köra en liten träningsmatch mot Tipsy — f.ö. schysst av serben att vilja tränisspela lite grann med helveten, efter att landsmannen Nole valde att dra sig ur redan efter kvarten. På ett liknande vis så hoppade ju vår egen gamle fine tennishjälte Stefan Edberg för en tid sedan in från läktaren rakt in på tennisbanan för att där sedan ge Songa en match.

Matchen imorgon är f.ö. svårtippad, huvudsakligen beroende på att man spelar på ett helt nytt underlag — Madrids alldeles egna och på rumänskt busvisiga inrådan inlagda blåa skitgrus. Exakt vem som bäst gynnas av detta s.k. blåa skitgrus är svårt att sia om, men som vi idag fick se så verkar det s.k. blåa skitgruset gynna överlånga hårtslående servekanonjärer som Berdych och Delpo. Det s.k. blåa skitgruset verkar m.a.o. gynna servefantomer av det hårtslående slaget. Fed, den s.k. helvetiske schweizien, är förvisso även han en servefantom, fast dock ej av det hårtslående slaget. Vi får imorgon m.a.o. sålunda änteligen se vilken typ av servar som serveras bäst på det s.k. blåa skitgruset i Madrids gråa bunker — en bunker som jag förresten tror är en kvarleva från inbördeskriget för hundra år sedan?

Berdych är en av tourens stora underpresterare, extra mycket sådan nu när övermannen Robin Söderling inte längre är med i leken. Tjecken visade idag att han vidare f.t. i.a.f. f.ö. och f.n. o.s.v. är snäppet bättre än den vajande majskolven från Tandil, när denna vajande flaggstång knäcktes på bästa tjeckiska vis i två raka s.k. tie-breaks. Självförtroendet i det tjeckiska ringhörnet är därfördå på absoluta toppennivån.

Tror även att man nu i.o.m. förolämpningarna mot Berdych på ATP:s hemsida idag, där man återigen drar till med den däringa valsen om ”the Big Four”, gör att tjecken kommer att vara extremt laddad till tusen imorgon på ett vis vi inte sett honom på flera bra tag, något som lär medföra en annihilation av den schweizinska motståndaren på andra sidan nätet i just omnämnda final imorgon. Att man vid ATP väljer att smutskasta Berdych på detta osmakliga vis är osmakligt, eftersom vi alla vet att det inte finns någon s.k. ”the Big Four”, utan endast en s.k. ”the Big Three”.

Att den buttre skotten skulle vara med i samma nobla skara av multipla slamvinnare som Rafa, Nole och schweizinen (har glömt hans namn?) är helt hutlöst. Enklaste matematik bevisar nämeligen hur läget verkeligen är : ”The Big Three” har f.n. 32 vunna majorstitlar, medans bluffgrupperingen ”the Big Four ” även den har 32 vunna majorstitlar! Vi ser här m.a.o. att den buttre skotten inte har bidragit med någonting till insamlandet av majorstitlar, och han kan m.a.o. inte tillhöra tenniselitens innersta cirkel och finaste finrum av mästare. Det är nästan så man nu unnar Berdych eller Delpo att vinna i Paris, så att vi sedan kan gapskratta åt ATP när man till Wimbledon ånyo börjar köra med ”the Big Four” där man som vanligt obstinat inkluderar den buttre och slamlöse och kanske även skamlöse skotten?

Wamos!  (Dock inget Wamos till ATP för deras löjliga och osmakliga snack om ”the Big Four”!)

Rafa blåslagen i Madrid p.g.a. madridska blådårars blådårskap!

Icke oväntat, hade på fullt allvar haft det på känn, så åkte allas vår tennismatador, Rafael Nadal, ut redan idag ur Madrids s.k. grusturnering. Han åkte på smörj på det blåa skitgruset ur skitturneringen i Madrid mot landsmannen Fernando Verdasco (bilden), som f.ö. är en bra kille på tennis, inte minst på grus, men kanske extra bra på s.k. blått grus?

Matchen var dock tuff, som det vid ett flertal tillfällen varit mot just Verdasco tidigare genom åren. Men det som fällde avgörandet var tveklöst det blåa gruset!  Tveklöst! Alla som har ögon att se med kunde klart och tydligt se att Rafa inte rörde sig på det vis som han vanligtvis rör sig på grus, och detta berodde på att gruset inte var vanligt grus, utan ett blått skitgrus som inte alls var grus, utan ett skitgrus som man målat blått på inrådan av en rumänsk buse.

Rafa är vår tids mest vanemässige person, och att man nu helt sonika bytte färg på gruset från rött till blått gjorde att han fick myror i huvudet och förlorade matchen mot Verdasco. Men kanske var det lika bra att så blev fallet, eftersom Rafa nu får tre-fyra dagars extra vila inför Rom — tillsammans med Monte Carlo årets stora grusturnering, vid sidan om Roland Garros, såklart, som är årets största grusturnering, då den är en slam.

Madrid är och förblir sålunda en skitturnering — något alla vet om, och något jag alltid ansett — och därför försöker man nu hitta sin egna lilla nisch genom att måla gruset sitt blått! Men som vi nu vet så drog man en nitlott i.o.m. att världens gruskung, Rafael Nadal, åkte ut redan idag.

Vem vill nu se finalen? Vem vill nu se Nole spela final när inte Rafa står på andra sidan nätet? Inte jag, den saken är helt klar. Sicka puckon Madrid är som saboterade den egna turneringen på detta skitvis. Ha ha ha, era blådårar!

Rätt åt dessa puckon, dessa blådårar, säger jag om saken. Och jag föreslår nu att man lägger ned Madrid, hela skiten — åtminstone när det gället grusturnerningar. Bättre vore att ge Barcelona masterstatus, och kanske även Båstad?, då dessa båda fina gamla ställen ser till att år ut och år in hålla riktiga fina gamla grusturneringar som folk vill ha dem, d.v.s. på hederligt gammal rött tegelgrus.

Åt helsike med Madrid m.a.o.! — för detta skitställe är ett första klassens skitställe av första klass! Blått grus kör man med där, dessa idioter, dessa blådårar. Skrattar nu gott åt dessa fårskallar som saboterade sin egna turnering när man saboterade Rafael Nadals chanser att få spela drömfinal mot Novak Djokovic!

Ha ha ha, era idioter av första klass. Ni är tveklöst idioter som låter en rumänsk buse vid namn Ion Tiroac få styra och ställa över er skitturnering när den fårskallen lurade er att måla ert röda grus blått! Idioter är ni hela bunten, och rätt åt er att ni åkte ur Champions League i fotboll är det oxå, era blådårar av första klass.

Hoppas nu att Rafa aldrig mer spelar i er skitturnering, och att ert skitlag aldrig mer får spela i Europa i fotboll. Inget Wamos till er m.a.o., era blådårar. Adios till Madrid för gott hoppas jag och alla andra tennis-supportrar världen över. Dra nu åt skogen och dit pepparn växer. Ha ha ha åt er, alla fårskallar och blådårar i Madrid och områdena runtikring. Rätt åt er för att ni saboterade våran fina gamla helröda svenska grustennis i er betongbunker i er skitstad Madrid. Ha ha ha!

Blått grus!

Rafa vid havet? Nej, Rafa vid Madrids blåa grus!

Mycket ska man vara med om här i världen, men att med egna ögon få se det blåa gruset i Madrid slår det mesta. Helt sjukt att man får förstöra tennisen på detta sjuka vis — riktigt sjukt är det m.a.o. sålunda. Faktum är att det är så himlans väldans sjukt att jag tror att jag blir sjuk. Kan f.ö. och förresten inte förmå mig själv att titta på denna turnering och kan därför troligen inte förmå mig att titta på denna turnering. Helt sjukt är det hela. Sjukt alltså!

Varför kunde man inte få spela-på på det gamla vanliga fina röda gruset som vanligt? Svaret är att Ion Tiriac, en gammal tennisbuse från förr från Rumänien, fick för sig att blått grus är bättre för TV-tittarna! Tydligen så ser man bollen lite bättre?

Så vad händer då härnäst? Blått grus i Rom och Paris och Monte Carlo? Blått gräs i Halle, och Queens och Wimbledon? Skulle inte förvåna mig det minsta. Men då Madrid är en skitturnering, något jag f.ö. alltid ansett, så har man nog börjat köra med blått grus där för att få en egen identitet? Det får vi välan i.a.f. hoppas.

Madrid borde f.ö. aldrig fått mastersstatus. Man borde istället ha upphöjt fina gamla klassiska Barcelona dithän och lagt ned hela Madrid-spektaklet, eller i.a.f. flyttat turneringen till hösten, något man mycket välan kunde ha gjortit eftersom Madrid m.e.m. spelas inomhus ändå för det mesta. Ogillar m.a.o. arenan i Madrid — för stor och grå och bunkerliknande. En otäck plats som får en att tänka på en rysk bunker från kriget.

Det finns f.ö. ingen som helst anledning att spela grustennis inomhus i Spanien, speciellt inte under maj månad; och jag bävar redan för vad som kommer att ske när man bygger in centrecourten i Roland Garros, d.v.s. bygger tak ovanför gruset. All atmosfär försvinner då för gott. Tennisens död kommer m.a.o. allt närmre, något det blåa skitgruset i Madrid är ett talande bevis för. D.v.s.: ett riktigt skitgrus är det s.a.s. sålunda och m.a.o..

Bryr mig m.a.o. inte längre om hur det går i Madrid och kommer troligen inte att titta på eländet heller skulle jag tro. Erkänner inte heller Madrid som en grusturnering, och inte ens som en tennisdito. Båstad är hundra gånger finare på alla vis, inte minst p.g.a. att man där kör på som man alltid gjort med riktigt fint och rekorderligt helrött prima fint helsvenskt grus.

Bu för Madrid och deras blåa skitgrus! Inget Wamos till dem m.a.o. Ser nu istället framåt m.a.o. och inväntar m.a.o. sålunda Rom nästa vecka m.a.o..

Stackars Helena

Bland det bästa jag sett på länge har varit allas vår supertös Helena Janssons videodagbok på SVT. Helena är en så himla go och rar tös, och att hon tar sig tid att posta alla dessa hemmavideos på SVT:s hemsida är riktigt häftigt. Sicken tös.

Visserligen så har inte ljudkvaliteten varit den bästa alla gånger — på ett par videos så låter det som om jetflyg cirklar ovanför henne under hela tiden hon pratar. I själva verket så var det bara någon liten vajsning med mikrofonen i kombination med en lite väl kraftig vind. Tycker dock att det är kul med lite fadäser, då det gör det hela mer naturligt och trovärdigt.

Dagens dagboksinlägg är förresten rikigt gulligt, men en smula sorgligt, för där får vi höra om att Helena nu åkt på halsfluss. Aj aj aj, så det kan gå. Inte bra alls. Stackars Helena. Tycker riktigt synd om henne.

Nu ser det inte så väldans ljust ut inför EM — ett EM där vi alla gick och hoppades på supersuccé för Helena och de andra töserna. Och nu har det även börjat snöa utanför stugan där Helena huserar. Det blir ju bara värre och värre det här. Hur ska det här sluta?

Har inte sett alla de dagboksinläggen än — bara en tre-fyra stycken — men kan nu inte vänta på nästa avsnitt efter den senaste ”cliffhangern”.Frågorna är många. Ska Helena hinna bli frisk till första EM-tävlingen eller inte? Det hela är rysligt spännande.

Men Helena verkar ta det hela med ro, klok som hon är. För hon är bevisligen mycket klok som studerar till läkare, inte dåligt gjort. Antagligen är Helena vår klokaste idrottstös, åtminstone så är hon en av de fyra-fem klokaste. Hon är defintivt en av våra absolut charmigaste. Detta håller alla med om som sett dagens video.

Synd bara att orientering denna fina gamla svenska sport ännu inte står på OS-programmet, för nog hade vi alla unnat söta och rara Helena ett OS-guld eller två? Hon är hudersomhelster en superstar här hemma hos oss, och det är välan det viktigaste av allt, för det är här hon ska bo leva efter att karriären är över.

Helena var f.ö. nära att ta hem Bragdguldet förra året, och kanske så borde man gett det till henna efter alla bragderna? Tippar f.ö. redan idag att hon tar hem medaljen nästa år efter en rent utsagt makalös säsong 2013 där hon vinner allt.

Vamos Helena!

Rafas ruskiga styrkebesked i Barcelona

Tittade nu på morgonen på ett sammandrag från gårdagens final i Barcelona, och vad ska man säga egentligen om vad som där utspelade sig? Rafael Nadal var ruskigt bra som aldrig gav tappt, utan bara växte med uppgiften när David Ferrer såg ut att ha läget under kontroll.

Som alltid när Rafa spelar så är det sevärt, men i gårdagens sammandrabbning mot Ferrer så var det än mer så. Måste varit en av årets bästa matcher så här långt? Man undrar även hur det kan komma sig att en spelare av Ferrers klass aldrig spelat en slamfinal? Han är ju gjord av järn och är även en evighetsmaskin. Vad mer behövs egentligen för att ta det där sista steget? Han borde kunna ta sig till en final i Paris?

Hoppas nu bara att man placerar in honom på samma halva som Fed och Djoko, så att vi får en superfinal i Paris detta år. Det hade varit skandalöst om man placerade Ferrer på samma kvart som Rafa, men jag tror att så lär bli fallet, då fransosianerna inte vill få en helspansk final. Man hade i.o.f.s. kunnat stå ut med ett kvartfinalmöte mellan den buttre skotten och mannen av järn — en match järnmannen lekande lätt hade vunnit.

Troligen hittar vi Ferres dilemma i alla de finfina lägen han hade att ta hem såväl första som andra set. Han darrar där på manschetterna. Han innehar sålunda en mental defekt som tar sig uttryck i missade bollar vid avgörande lägen. Fast å andra sidan så höjer sig alltid Rafa en extra nivå när kniven är mot strupen, så som den var igår vid ett flertal tillfällen. Det var makalösa bollar av Rafa vid dessa underlägen. Han är bara helt fenomenal. Tveklöst tidernas bäste tennismatador. Tveklöst bättre än alla andra jag sett på en tennisbana.

Låt oss nu bara hoppas att Rafa får förbli skadefri tills sommaren är tillända, för då blir det fyra raka majorsfinaler och minst tre segrar i dessa för den sympatiske spanske bollfantomen. En sak är dock klar: Rafa kommer att krossa allt motstånd i de tre grusturneringar som återstår innan gräsäventyret börjar i juni. Inte ens den däringa serbianen ändrar på den saken.

Vamos!

Rafa segrade i Barcelona … för sjunde gången!

Jo, för hela sjunde gången så segrade alltså idag Rafael Nadal i Barcelona. Det borde, som vi alla vet, varit för åttonde gången. Men med tanke på hur väl år 2010 avlöpte efter att Rafa avstod från att försvara sin titel i hemmaturneringen då, så kan vi leva med saken.

Idag så stötte Rafa på gamle vapendragaren David Ferrer i finalen, och vilken match det tydligen blev (såg den inte, tyvärr). Med hela 2-0 i set så tog Rafa hem segern. Men det var, vad jag förstår, riktigt tufft. Än mer imponerande sålunda av Rafa att segra med 2-0 i set.

Hade på känn att dagens final skulle bli ett riktigt eldprov för Rafa, och detta baserade jag på Ferrers storstilade seger över unge Milos Raonic, en spelare som allmänt tippas bli nästa storstjärna på touren, något jag f.ö. inte håller med om, eftersom jag räknar med att de tre i topp kommer att hålla på i minst fyra-fem år till.

Men som sagt, David Ferrer gav som sagt, vad jag förstår, Rafa en riktig match idag, något som säkerligen har att göra med att Ferrer är en man av järn. Han är vidare i sina bästa år för tillfället. Grus är vidare hans bästa underlag. Ferrer är säkerligen den spelare som de tre i topp helst vill slippa i Paris nästa månad, något som hänger samman med att han är gjord av järn, d.v.s. han orkar kämpa på non-stop i fem knallhårda set.

Jag hoppas att man nu placerar Ferrer på samma halva som Fed och Nole, så att han får chansen att spela till sig en finalplats mot Rafa på Roland Garros fina grus. Det hade känts fel att Ferrer skulle åka på Rafa redan i kvarten där. Men hur det än blir med den saken så ser framtiden ljus ut för honom och Rafa.

Påtal om Rafa så tog han nu idag hem sin sjunde seger i Barcelona — en makalös bedrift. Och jag räknar nu med att han tar hem Madrid, Rom och Paris av bara farten — utan setförlust. Så övertygande bra har Rafa spelat den senaste tiden.

Vamos Rafa!