Rafa till final och mot evig ära

Med 6-2, 6-3, 6-4 så slog Rafael Nadal tillbaka ryssen Mikael Youzhny i US Opens första semifinal.

Det var som väntat inget snack om vem som skulle vinna denna match, och det enda överraskande som inträffade var väl att Youzhny lyckades bryta Rafas serve i tredje set till 4-4.

Men vad hjälpte det när världsettan vann de två nästföljande gamen och samtidigt servade hem matchen och fixade till den så efterlängtade finalplatsen.

För närvarande pågår semifinal nummer två (Federer mot Djokovic). Ställningen är 1-1 i set, och som det sett ut så här långt så kommer vinnaren av denna match att vara totalt chanslös mot Rafa. Ingen av spelarna har imponerat.

Vinnaren av denna match måste därför lyfta sig till en helt annan nivå, för på den nivån väntar nämligen Rafa på vederbörande. Det ser således mörkt ut för morgondagens motståndare till Nadal, speciellt som vi ännu inte sett spanjoren från hans allra bästa sida.

Blir Rafa pressad imorgon, och kanske tom tappar ett set, så får vi se denna sida. Vi får även se hur han kommer köra över sin motståndare.

För vid sidan om allt bra spel från Rafa så här långt, ingen setförlust, så är det en sak särskilt som imponerat på mig: hans beslutsamhet och målmedvetenhet. Han är i USA för att vinna – inget annat.

Inget får stå i Rafas väg. Inget får hindra honom från att uppnå sin fulla potential och bli historisk. Man kan se det i hans ögon, och vi vet nu att Rafa menar allvar.

Rafael Nadal är världens bäste tennisspelare genom tiderna!

Jag kanske sticker ut hakan här en aning, eftersom Rafael Nadal ännu inte vunnit US Open (två matcher återstår), men som det ser ut för tillfället så är det totalt osannolikt att han inte tar hem finalen – oavsett vem han där får möta.

Och när han vunnit denna final så återstår bara en sak att göra : acceptera faktum att … Rafael Nadal är den bäste tennisspelaren genom tiderna!

Jag har i alla år ansett att Björn Borg var den störste av dem alla, men nu efter Rafas bravader de senaste månaderna, och Borgs oförmåga att vinna US Open, så har jag blivit tvungen att omvärdera min position i frågan.

Under flera års tid har jag följt spanjorens karriär, inklusive samtliga av hans stora finaler, och redan när han tog sig till sin första Wimbledonfinal 2006 (en match jag var hundra på att han skulle vinna, så bra hade han spelat) så började jag inse att han troligen var den näst bäste någonsin.

Året därpå, när Rafa olyckligt föll i femte set mot Fed i W så var jag säker på saken, och året efter det med den solklara triumfen över Fed i W och det spektakulära OS-guldet – världens förnämsta titel – så var det bara en tidsfråga innan jag blev tvungen att tom sätta honom över självaste Björn Borg. 

Tyvärr så kom skador och annat elände emellan för Rafa förra året, men det gav honom lite tid bort från tennisen och en chans att förvandla sig själv till den nye Nadal, med ett än mer effektivt spel – och det är den mannen vi fått se i år i Paris, Wimbledon och nu US Open.

I skrivande stund så kan inte jag se Rafa förlora en enda slam de närmaste tre-fyra åren, speciellt som han nu verkar vara helt återställd vad gäller knäna. Årets Wimbledon var det stora frågetecknet, men där blev alla frågor besvarade.

Enda sättet som Rafa nu kan hindras från att officiellt utnämnas till tidernas bäste är om Federer vinner på söndag och därefter sopar banan med honom i två eller tre av nästa års slams. Men med den hårda konkurrensen nuförtiden, där Fed inte ens kan ta sig till semifinaler i slams längre, så ter sig detta scenario totalt orealistiskt.

Rafa kommer göra Fed till en mus!

Enligt Mats Wilander så har snudd på oslagbare Rafael Nadal en snudd på skrämmande förmåga: att på tennisbanan göra en man … till en mus!

Risken finns nu att gamle storspelaren Roger Federer (bilden) i en eventuell US Open final kommer att förvandlas till en mus inför alla världens chockade TV-tittare!

Så bra är för närvarande Rafa, allt enligt Wilander, och frågan är väl då om det inte vore bäst för Fed att avstå från morgondagens semifinal mot hypersympatiske men aningen loje och emellanåt småkranklige serben Novak Djokovic nu när risken att bli förvandlad till en mus, vid händelse av semifinalvinst och påföljande finalmatchspel mot Rafa och totala utskåpning som Rafa ämnar ge honom, är såpass stor.

Wilander hade bara dagen innan varit hundra på att Fed skulle vinna finalen, men nu idag, efter att ha sett hur Verdasco kördes över, så var det uppenbart att han inte längre var lika säker på saken. Frågan är vad han anser imorgon efter att Rafa utplånat Youzhny, samtidigt som Djokovic kanske tagit Fed till sitt yttersta i en knallhård femsetare?

Själv vet jag inte om jag önskar se ännu en final mellan Rafa och Roger, för senast det begav sig (Melbourne 2009) så blev schweizianaren förnedrad på ett aldrig tidigare skådat vis … men en mus blev han inte då.

Nu finns alltså risken, menar Wilander, att Fed på allvar kan komma att bli överkörd så till den milda grad att han när allt är över inte återstår som något annat än en väldigt liten pipande gnagare!

Det låter självfallet totalt galet, men om Mats Wilander med bestämdhet hävdar att detta kan inträffa om Rafa är på sitt värsta spelhumör så tänker då inte jag argumentera men honom över saken.

För har man vunnit sju slams, på alla underlag dessutom, så vet man allt som vetas kan om tennis. Mats berättade även att han sedan lång tid tillbaka studerar vid det mytomspunna tennisuniversitetet, och troligen är det där han lärt sig allt det han vet.

Så låt oss nu hoppas att Djoko gör sitt bästa och räddar Fed undan detta grymma öde. Är visserligen inget större federerfan, men nog unnar jag honom att få förbli en människa livet ut, speciellt nu när han blivit pappa och allting.

Bilden på Fed kommer förresten från senaste Sörderlingmatchen och kan mycket väl vara en av de sista bilderna på honom innan han förvandlas till en mus.

Rafa lekande lätt till US Open semi

Efter det inledande servebreaket mot Rafael Nadal så tog det roliga snart slut för Fernando Verdasco. En komfortabel seger till Rafa med 7-5, 6-3, 6-4 blev det istället. Precis som väntat och som vi vill ha det.

I semin väntar nu Michael Youzhny (som slog ut Stanislas Wawrinka i en tuff femsetare) på Rafa, och allt annat än en ny snabb tresetshistoria för den spanske världsettan är otänkbar.

Innan turneringen startade så tippade jag (och säkert de flesta andra) att Tomas Berdych skulle göra upp med Rafa om finalplatsen, men efter att tjecken snubblade ut redan i omgång ett så fick alla övriga chansen till semifinalupplevelse istället.

Men vad ska man säga om Rafa? Han ser äckligt stark ut, och jag tror inte han någonsin varit bättre än han är just nu.

Efter de båda svidande förlusterna förra året, först mot Robin i Paris och sedan mot Del Potro i US Open, så ändrade Rafa spelstil och slår nu knallhårda flacka otagbara projetiler ner mot hörnena varenda gång tillfälle ges, något jag i alla år ansett han skulle göra.

Lägg till detta en förbättrad serve, tennisens bästa fysik och psyke samt teknisk briljans som inte ens Federer kan matcha, och du inser då att Rafael Nadal nu står i en klass helt för sig själv – mästarklassen.

Har tidigare hävdat att vädret kan utgöra ett problem för Rafa, men efter gårdagens fina spel under blåsiga förhållanden så insåg jag att inte ens det längre kan stoppa honom från att ta hem en sk ”career grand slam” nu på söndag.

För Rafa har vuxit mentalt som spelare och är nu nästan lika slug som filuren Federer och verkar bara göra det som behövs för att vinna.

I finalen på söndag så lär Novak Djokovic, som jag tror spöar Fed, vara totalt chanslös. Men skulle han mot alla odds knipa ett set så kommer Rafa bara att lägga in nästa växel för att därefter köra över honom. Det enda som kan stoppa Rafa nu är en skada. Läs mer här (Sydsvenskan)

Wilander tror på Fed

Nej, nu är allt gamle tennishjälten Mats Wilander ute och cyklar när han, efter Roger Federers turliga vinst över Robin Söderling, på fullt allvar hävdar att schweizienmannen är favorit till titeln i New York!

Inget påstående kan vara mer galet: till att börja med är Rafael Nadal för tillfället i en klass helt för sig själv (i slammatcher över fem set), därefter följer Fed, Djoko och Söderling, varefter vi har alla övriga.

Wilander tror även att såväl Wawrinka som Verdasco kan komma att bli slamvinnare vad det lider. Det är dock totalbefängt så länge som spelarna på topp 5 + Del Potro och kanske även Berdych är med och spelar.

Visst kan Verdasco överraska ikväll och slå ut Rafa, men då måste han göra sitt livs match samtidigt som Rafa bryter pga skada.

Jag tror vidare att Fed åker ut med dunder och brak mot Novak Djokovic, för inte kan denne klassspelare från det krigshärjade Serbien förlora fyra raka matcher mot en och samme gamle schweizare i US Open. Totalt uteslutet.

Tippar förresten att Djoko vinner rätt så klart i semin. Förra året var han loj och ointresserad, men nu så tror jag han är trött på att åka dit igen mot en gammal stjärnspelare som från förr som dessutom kommer från en löjligt litet alpland kallat Schweizien.

Vi får alltså Rafa mot Novak i final, och där vinner den översympatiske järnmannen från Mallorca i raka set. Så nu vet ni det

Söderling bortservad i New York

Tyvärr så stod inte vädergudarna på Robin Söderlings sida i natt. I kraftig blåst fick han inte servandet att stämma och förlorade därför i tre raka set (4-6, 4-6, 5-7) mot Roger ”Filuren” Federer.

Blott två svenska serve-ess, kontra arton schweiziska talar sitt tydliga språk. Faktum är att Robin gjorde bra ifrån sig att inte förlora med större siffror när servarna inte gick in, och han gjorde överlag en bra match.

Men bra räcker som vi alla vet inte mot Rafa och Roger i slamsammanhang, för mot dem måste man vara superbra.

I Paris gjorde Robin för övrigt fjorton serve-ess mot Fed – på det långsamma gruset! Själv hade jag hoppats på uppemot tjugo i natt, något som då säkert hade gett honom segern.

Tyvärr så sjabblade Robin bort ett gyllene tillfälle i tredje set när han hade 5-3 i egen serve. Hade han servat hem setet där så vete tusan vad som hänt.

Lika trist var hur han brände fyra breakbollar i första set. Hade Robin gått upp i 2-0 ledning direkt kunde matchen blivit en helt annan, för Fed är inte lika bra som förut och lite inledande svensk press kunde kanske ha knäckt honom?

Schweizaren var dock klinisk när det bjöds på breakbollar av Robin: i fem game fick Fed chansen att bryta … vid fem tillfällen tog han tillvara på chansen! Av sex breakbollar så vann han fem!

Och troligen var detta anledningen till avancemanget för den gamle tenniskungen: Fed gav allt på de viktiga bollarna, till skillnad mot Robin som där alltsomoftast vek ner sig.

En kvartsfinal är dock inte fy skam, utan ett bevis på att Robin nu är i världstoppen för att stanna.

Nu väntar Davis Cup på vår man och senare Stockholm Open – en turnering han måste vinna! Robin har bara fem turneringssegrar och det är totalt underkänt för en spelare av hans kaliber och klass.

Robin borde spela fler mindre turneringar för att där bättra på statistiken. Trettioårige Juan Carlos Ferroro har bara i år vunnit tre titlar på detta vis!

För när karriären är över är det turneringssegrarna man minns.

För Fed väntar nu evige underpresteraren Novak Djokovic, och inget talar väl egentligen för serben där.

Det verkar således som om vi får en drömfinal mellan Rafa och Fed, något jag trodde aldrig mer skulle inträffa, och där kommer schweizienmannen att bli totalt överkörd – såvida inte vädergudarna på nytt väljer att supporta honom. Läs mer om nattens match här (SR) och här (SVD).

Djokovic krossade Monfils

Novak Djokovic gjorde precis som väntat processen kort med den franske uppstickaren Gael Monfils.

7-6, 6-1, 6-2 slutade utskåpningen. Och nu spelar den omtyckte, men underpresterande serben semifinal på fredag mot … Robin Söderling? För det gör han väl?

Märkvärdigt nog så gjorde Djoko bara ett enda servess på hela matchen. Men vad spelade det för roll, när man är en superb servemottagare och snabb och teknisk som få andra på touren.

Djokovic hade alltså ofta svårt i sina egna servegame, och detta bådar då inte gott för honom i nästa match – oavsett vem han får möta.

Det finns egentligen ingenting som talar för honom längre i årets US-Open: dåligt servande, dålig inställning (lite grann som Murray – ofta alltför butter och deppig), dålig hälsa (blir ofta ”sjuk” eller orkeslös under viktiga matcher, dåligt psyke när det gäller som allra mest.

På dessa och andra punkter är Rafa, Roger och Robin klart starkare än Djokovic. Exakt vad serbens problem är (om man nu kan påstå att en kille som i utklassningstil på nytt nått en slamsemifinal har problem?) är det ingen som vet, men någon form av mental defekt lider han av.

Kanske behöver han låna Magnus Norman ett par veckor? Men inte innan Robin fått vinna en slam eller två.

Tror förresten nu stenhårt på Robin i natt. Allt han behöver göra för att få köra över Djokovic i semi är att vinna sina servegame mot Fed, för att därefter serva bort honom i tiebreak.

Robin behöver alltså inte bryta Fed, utan bara hålla sin egen serve. Det låter hur lätt som helst:-)

Kvartsfinalerna klara

Efter gårdagens segrar för Nadal mot Lopez (6-3, 6-4, 6-4) och Wawrinka mot Querry (7-6, 6-7, 7-5, 4-6, 6-4) så är nu kvarstfinallineupen klar:

Nadal – Verdasco – en match där Verdasco ev kan knipa ett set. Nadal har dock ännu inte tappat sin egen serve och allt talar för en 3-0 seger. Verdasco har dock gett Nadal bra med motstånd tidigare, men nu när en historisk triumf finns inom räckhåll för den sympatiske järnmannen från Mallorca, som kommer att göra honom till en evig tennislegend, så kan jag inte se honom sjabbla bort det här redan i en kvartsfinal.

Wawrinka – Youzhny – en match där vinnaren, som jag tippar blir Wawrinka, får äran att krossas av Nadal. Wawrinka är så här långt turneringens stora utropstecken. Nye coachen, Peter Lundgren, har gjort ett enastående arbete och har på ett liknande vis som Magnus Norman i Söderlings fall fått ordning på sin talangfulle men underpresterande adept.

Monfils – Djokovic – en match som Djokovic, om han är hälften så bra som han tycks tro, klart tar hem. Det är nu eller aldrig för serben. Monfils är mentalt suspekt och bör komfortablet besegras av Djoko. Skulle fransosen mot alla odds gå vidare så kommer han att bli totalt överkörd i semin. Fed har haft lekstuga med honom förr, och Robin kommer sopa banan med honom.

Söderling – Federer – en match som Robin bör vinna ganska så klart. Han bör dock vara vaken för Feds psykningar och använda sin handuk som skydd mot dessa attacker vid varje sidbyte. Fed kommer att försöka störa Robin om det börjar gå dåligt. Håller Robin sin serve blir det här en snabb historia.

Att Nadal spelar final på söndag behöver så klart inte vidare kommenteras. Aldrig har han haft en större chans att ta hem US-Open än i år, speciellt nu med Murray utslagen, Federer en skugga av sig själv och Del Potro skadad.

Vem som kommer stå för motståndet är oerhört ovisst, men jag tror att det hela nu ligger i Robins händer. Kan han hålla sig lugn och fin och fokuserad, utan gnäll, så blir det han som gör upp med Nadal om titeln.

Upp till bevis för Ibrahimovic

Ja, nu är det verkligen upp till bevis för överskattade bollsparkaren Zlatan Ibrahimovic.

Mållös gick han från förra matchen (en match mot ett halvtaskigt ungerskt lag, där en reserv gjorde två snygga mål – Pontus Wernbloom), och går han mållös även från kvällens match (mot ett av världens allra mest klassiska blåbärslag – San Marino), så återstår bara för honom att tacka för sig och låta de nya, hungrigare och målfarligare unga svenska spelarna ta över.

Sverige har nämligen inte råd att låta en ineffektiv anfallsspelare som Ibrahimovic ta upp plats längst fram i startelvan, när vi har mängder med erkända och etablerade målkungar på bänken och annorstädes, speciellt inte när det är mål som avgör matcher.

Allt annat än en storseger med 6-0 eller bättre mot San Marino är underkänt, och allt annat än två-tre mål från den sk världsstjärnan från Rosengård, spelaren som inte dög i Barca, är även det underkänt.

Zlatan kan var hur teknisk som helst, men nu är det mål vi vill se, inte katastrofala missar likt dem han bjöd oss på mot Ungern.

Mot Ungern hade vi tur att Pontus Wernbloom var vaken och klinisk i sina avslut.

Mot Holland måste vi vara lika kliniska om vi vill vinna gruppen och spela EM, och frågan är om Ibra uppfyller kraven som där ställs på honom. Tveksamt.

Hoppas på storseger i afton samt att våra målkungar får näta ett par gånger, men om Ibrahimovic gör mål … vete tusan?

Söderling möter Fed i kvarten

Precis som jag förutsåg så utförde Robin Söderling sitt jobb med bravur mot spanske uppstickaren Albert Montanes och besegrade honom över fyra set: 4-6, 6-3, 6-2, 6-3.

Efter ett knacklig start så handlade det om en regelrätt överkörning – precis som vi vill ha det.

Och nu väntar Roger Federer, spelaren som Robin alltid råkar på i slamsammanhang nuförtiden! – och om det inte varit för denne schweizare så tror jag Robin nått ett par slamfinaler till de senaste åren.

Fast nu, efter utskåpningen av Fed i Paris, så har inte Robin något att frukta längre vad gäller schweizienmannen och alla dennes fulfula tricks – som psykningar och osportsliga toabesök (som mot Davydensko i Melbourne i våras, när Fed var totalt utspelad och mer eller mindre besegrad).

Det enda Robin Söderling har att frukta i kvartsfinalen på onsdag/torsdag är … Robin Söderling!

Om Robin dyker upp fokuserad och lugn så kommer han att utplåna Fed! Inget snack om det.

Håller Robin sina egna servegame, något han mycket väl kan göra, så slutar matchen 6-3, 6-4, 6-3 eller något i den stilen. Jag tror nämligen han med lite flyt kan ta ett break per set, speciellt om Fed börjar bli lite nervös när han inser att han är körd.

Vi måste komma ihåg att om Thomas Berdych, en sämre spelare än Söderling, kan besegra Fed i Wimbledon … så kan vår man slå schweizaren i New York.

Vid sidan om Rafael Nadal så är Robin nu den spelare Fed fruktar allra mest – åtminstone i slamsammanhang. Murrays alla segrar över Fed har kommit i tresetare, matcher som är betydelselösa annat än som träning inför slamsen för den gamle mästaren.

Fed är nuförtiden bara intresserad av att vinna slams och OS-guld.

Robin är en femsetsspecialist – precis som Rafa och Fed, och blir bara bättre när han har lite mer spelrum att utöva sin konst på, något Fed vet om och nu fruktar.

I slutändan så kommer dock matchen mot Fed att avgöras på det mentala planet. Har Robin handduken redo att hänga över huvudet vid varje sidbyte – för att på så vis finna det inre lugnet – så tror jag han går segrande ur striden.

Vi får även hoppas att det inte blåser alltför mycket. Är vädret inte det bästa så är det nämligen fördel Federer. Läs mer här (SVT) och här (DN)

Rafa kommer vinna US-Open!

Rafael Nadal vann igår komfortabelt över franske uppstickaren Gilles Simon med 3-0 i set : 6-4, 6-4, 6-2.

Visserligen så kämpade Simon på rätt så bra emellanåt och vann tom ett par riktigt långa bolldueller, men vad hjälpte det när evighetsmaskinen Nadal stod på andra sidan nätet. Ingen orkar nämligen stå emot Rafa över fem set i en slam.

Och tappar man första set så är det definitivt godnatt! Rafa blir bara bättre ju längre matcherna går, och inte ens hans mindre bra servande är någon hjälp, eftersom han i sina egna servegame kör skiten ur sina offer.

Men trots utskåpningen så var det oerhört kul att se matchen igår, för med Rafa på banan – en kille som alltid ger 100 procent – så är varje boll ändå ”essential viewing” som det heter så elegant på amerikanska, och vi bjöds som vanligt på massor med supertennis och omöjliga slag från den spanske mästarens tennisrack.

Tilläggas kan att Rafa igår kväll inte bara slog ut Simon, han vann även i praktiken US-Open!

Jo, så är det, för iom Andy Murrays sensationella förlust mot Stanislas Wawrinka (något jag tippade i förväg) så är värsta hotet mot honom och finalspel och totalseger borta.

Inget kan nu hindra Rafa från att spela final, och ingen av utmanarna på andra halvan (Fed, Djoko och Robin) kan i realiteten besegra honom i en final över fem set! Skador och/eller dåligt väder är nu det enda vis som den sympatiske mannen från Mallorca kan stoppas från att ta hem den sista slam han saknar.

En hel värld håller nu tummarna att det går vägen för Rafa:-)

Avslutningsvis kan vi glädjande tillägga att vår egen Robin Söderling nu kommer att bli ny världsfyra (om han slår Fed), då Murray tappar massor med poäng pga av sin tidiga sorti ur turneringen.

Vid en eventuell totalseger så kan han tom, om jag räknat rätt?, bli ny världstrea! Superkul för Robin och svensk tennis. Läs mer om detta här (SVD).

Förbjud LdB FC från att vinna SM!

Damfotbollslaget från Malmö heter tydligen rätt och slätt LdB FC. Detta är såklart totalt hutlöst och måste stoppas. Titta bara på deras fula emblem. Hur någon kan vilja bära det på bröstet är för mig en gåta, och än större gåta är hur laget ens har några supportrar.

På wikipedia kan man läsa att klubben får 24 miljoner kronor över 8 år för att stryka ett streck över sitt eget vackra namn – namnet på hemstaden Malmö.

Man kunde självfallet skött sponsringen bra mycket snyggare, typ på det vis IFK Göteborg har inkorporerat sin huvudsponsor ICA:s namn på sina tröjor. Efter 30 år med ICA på tröjorna så har Blåvitt och ICA mer eller mindre vuxit samman. Det är nu svårt att ens tänka sig ett annat sponsorsnamn på den vackra blåvita tröjan. På ett liknande vis borde man flätat samman LdB (den otäcka handkrämen) med FC Malmö.

Ny fin seger för Söderling

I tredje rundan av US-Open så gjorde Robin Söderling processen kort med holländska stjärnskottet Thiemo de Bakker: 6-2, 6-3, 6-3 slutade utskåpningen vid.

Ett mer eller mindre identiskt slutresultat som matchen innan mot Taylor Dent mao.

Det ser alltså riktigt bra ut med svenska ögon sett, efter det lilla mishappet i första matchen (som gick till fem set).

Inget tyder nu på att nästa motståndare/offer, spanjoren Albert Montanes, kommer att lyckas bättre mot vår hårtslående servekanon än de Bakker och Dent. Allt annat än en ny pulverisering måste räknas som en smärre sensation.

Det enda lilla orosmolnet är det blåsiga vädret i New York, men Robin är nu såpass smart och luttrad efter alla de senaste årens stormatcher att han vet att ta det lite piano med krafttennisen om så skulle behövas.

Det viktiga nu är att förbereda psyket inför Roger Federer, och det gör han genom att vara lugn och fin och spela en boll i taget mot Montanes. Med nerverna under kontroll och med den lilla tur som krävs så har Robin en mycket god chans att inte bara stoppa Fed, utan att göra så i spektakulär stil. Men då måste allt stämma.

Nu går jag visserligen händelserna i förväg här – Montanes måste ju först avexpedieras – men efter de två senaste matchernas storspel så kan endast Robin själv sumpa bort detta unika tillfälle att ta sig till US-Open final.

Spelar Robin på topp nu framöver så tror jag han vinner hela skiten. Serven är nyckeln till framgång, för servar han kliniskt så måste nämligen även motståndarna göra så för att därefter försöka vinna tre tiebreak, något som blir minsta sagt tufft i överkant för dem att göra. Läs mer om gårdagens seger här (SVT)  och här (DN).

Nadal verkar vara i fin form i New York

Tittade i efterhand på ett sammandrag från Rafael Nadals match mot hyperfarlige och hårtslående ryssen Denis Istomin, en match Rafa vann i tre raka set. Starkt gjort.

Det som imponerade mest var sättet spanjoren vann andra sets tiebreak: där ledde Istomin med 5-1 och såg ut att ha setet i sin hand, men vad hjälpte det när Rafa tog sig själv i kragen – så som bara han kan – och storspelade sig igenom de nästkommande sex bollarna – vilka han samtliga vann! – och vann tiebreket med 7-5! Enastående!

Det var mao Rafaklass på Rafa!

I övrigt spelade han utmärkt bra, men inte helt på topp. Vissa smådetaljer behöver alltjämt fininställas, och lyckas Rafa med det, något som han självfallet kommer att göra, så tror inte jag någon kan hota honom i årets US-Open.

Rafa är nämligen så bra över fem set och på alla underlag att han mycket väl kan komma att vinna tio slams till på raken!!!

Tippar redan att han kommer att ha slagit Feds slamrekord inom två år!!!

Enda lilla orosmolnet i årets US-Open är troligen Andy Murray, en spelare som kan få till det emellanåt. Han är dock en legendarisk choker och behöver spela de två inledande seten felfritt för att ha minsta chans mot Rafa. Tappar han ett av dessa två set så är det godnatt.

I en eventuell final så väntar troligen Roger Federer på Rafaoch där vinner mannen från Mallorca enkelt. Fed är nämligen rädd för Rafa och lär inte orka  att mentalt kämpa ner honom över fem set. Men dåligt väder (en storm) är visst nu på ingång över New York igen, och kanske kan det hjälpa Rafas fiender (så som skedde i semin mot Murray för två år sedan) mot honom. 

Vad sedan gäller Robin Söderling så ser allt nu prima ut, och kvarstfinalen mot Fed är mer eller mindre klar … såvida inte de söderlingska psyket börjar ställa till det igen i de två matcherna på vägen dit. Håller Robin sig lugn och fin så får vi se drömkvarten vi alla gått och väntat på, och kanske får vi även drömresultatet vi hoppats på?

Rafa mot Robin i final hade nämligen varit något alldeles speciellt.

Sverige vann med 2-0

Pontus Wernbloom gjorde båda målen i kvällens segermatch mot Ungern på Råsunda – det första var en supersnygg nick, det andra en vaken kick-in på den egna returen.

Sverige hade dessutom mängder med finfina chanser, bla så brände superegot Zlatan Ibrahimovic tre frilägen där vilken annan hyfsad fotbollsspelare som helst åtminstone nätat två gånger – som tex Marcus Berg eller Tobias Hysén.

Om detta betyder att Ibrahimovic är slut som målgörare är ännu oklart, men om han på nytt går mållös av planen mot San Marino så måste vi inse faktum: tiden att byta ut honom mot en yngre och hetare förmåga, typ Marcus Berg, har nu infunnit sig.

Det här var en match där inte bara Ibrahimovic, utan flera andra, missade flera gyllene tillfällen att näta. Exakt varför oskärpan var så stor beror troligen helt enkelt på att spelarna inte är bättre än precis så här.

Klasspelare hade nätat: våra spelare tillhör såldes inte denna kategori.

Vad gäller matchen i övrigt så får vi så klart vara nöjda med resultatet som sådant, för det här var en ”måste vinna match” – inget snack om det. Oavgjort i Budapest och andraplatsen i gruppen är grejad.

Slår vi nu även Holland borta, något jag är övertygad om att vi gör, så ser det minst sagt angenämt ut inför fortsättningen. Em 2012 är inte bara en dröm. Läs hur matchen gick minut för minut (SR):

Uppvärmning och simning

Igår så beslöt jag mig för att bege mig ner till den närbelägna stranden för att där idka min favoritidrott : uppvärmning och simning … eller rättare sagt sol och bad.

Då dagen var varm och skön så beslöt jag mig för att bila ner till vattenhålet mitt. Jag bilade, då det vi anser vara förskräckliga avgaser, är något växterna frodas i och älskar. Man vill ju göra sitt för naturen, när man har möjlighet därtill.

Snart nådde jag stranden. Det var runt elvasnåret och inte så väldans mycket folk, kanske ett hundratal. En fin plats vid en sanddyn hittade jag strax, och där började jag förbereda mig för min nu nära förestående idrottsinsats – en saltstänkt simtur i ett azurblått hav.

Ungefär två timmar tog uppvärmingen, en långdragen men icke helt oangenäm procedur som bestod i att omväxlande ligga på rygg reps. mage, men även en del sittande ingick i dessa övningar.

Solen gjorde sitt bästa till att göra uppvärmningen inför simmandet förnöjsam, för att inte säga behaglig. Vissa, har jag lagt märke till, använder sig av sololja, men det anser jag vara fusk och omanligt – bättre att hålla koll på att inte uppvärmningen blir för lång.

En annan viktig detalj är att ha korrekt simklädsel: så tunna och små badbyxor som möjligt, då man annars riskerar att ådraga sig förkylning eller annat elände efter simmandet, speciellt om solen då gått i moln och vinden tilltagit.

Allt för många ungdomar simmar i kortbyxor som går hela vägen ner till knäna – inte en bra idé.  

Det är vidare att föredra salta bad, framför sötvattens diton. Saltet har en renande effekt på huden, och för den som gillar ordentligt med salt så är det norra Bohuslän som gäller. 

Hur det än är med den saken så avlöpte min simtur väl. Samtliga simsätt ingick i träningen, förutom fjärilsim. Och efter avslutat träningspass så mådde jag prima.

Sol och bad är som vi nu inser en svensk nationalsport, och troligen den bästa friskvård som finns.

Senare på stranden, under nedvärmningen, en annan angenäm historia, så slog det mig att vi nu borde återgå till den gamla tidens simning, som det var på Arne Borgs tid : utomhusbassänger fyllda med havsvatten.

För några år sedan besökte jag Ängelholm och kom då i samspråk med en äldre gentleman på stranden (en av Sverige finaste) som berättade om att man där haft en av Europas förnämsta utomhusanläggningar där mängder med stora mästerskap hade hållits inför fullsatta läktare.

Kanske är det nu dags att bygga upp denna simstadion igen och återbringa simningen till sitt rätta hem – kallt härligt havsvatten? Många simmare får nämligen problem med hälsan på äldre dagar, ofta redan i trettioårsåldern, pga av allt simmande i klorförspestat vatten.

Om Zlatan gör tre mål i afton kanske han blir förlåten

Ja, många av oss är ännu upprörda över Zlatan Ibrahimovics divalater det senaste året, men kanske har han nu själv insett att hans storhetsvansinne enbart ledde till pina och olycka för alla inblandade?

Han lämnade Inter och Italien där han var en gud (något jag på förhand med bestämdhet hävdade var ett gigantiskt misstag) för att försöka vinna Champions League med Barcelona, men det gick totalt åt pipan.

Messi var helt enkelt för bra och spelade skjortan av nykomlingen.

Ibrahimovic höll dessutom hela Sverige på halster med sina divalater gällande det fortsatta spelet i Blågult. Det var alltså upp till honom om och när han eventuellt skulle spela landslagsfotboll igen!

Men nu efter fiaskosäsongen i Barca, så verkar han ha blivit en lite aning mer ödmjuk. Riktigt hur illa det var där fick vi veta idag: tränaren pratade inte med honom på sju månader! Han var mao utfrusen.

Vi förstår nu lite bättre varför Ibrahimovic valde att återvända hem till Italien och Milano igen – dock till fel klubb – med svansen mellan benen: hela hans karriär var i fara!

Och vad gäller Blågult så har jag redan klart påvisat att rosengårdaren inte behövs där heller, för är det något vi inte lider brist på i dagens trupp så är det superskickliga anfallare. Vi har hur många som helst. Zlatan behövs inte.

Faktum är att Zlatan inte ens borde starta dagens match: det formstarka radarparet och målmaskinerna från PSV, Marcus Berg och Ola Toivonen, är det egentliga förstavalet. Så om lagkaptenen gör mindre bra ifrån sig idag och dessutom går mållös från planen så vete tusan om inte tiden att låta nästa generation ta över har infunnit sig.

Men om Ibrahimovic gör tre mål och allmänt spelar bra i kväll så kan vi kanske tänka oss att ge honom förnyat förtroende i nästa match. Personligen ogillar jag dock tanken att han ska vara given i startelvan, speciellt nu när vi har så många andra anfallare i toppform.

Tre mål är dock alltför mycket att hoppas på från Zlatan. Han är ingen målkung. Ett mål och i övrigt bra spel är mer realistiskt. Mitt tips är en klar svensk seger med två-tre måls marginal. Kanske 3-1 eller 4-1.

Söderling överlevde i New York

Såg inte matchen, men snubblade på resultatet alldeles nyss: Robin Söderling vann sin första match i US-Open med siffrorna 7-5, 6-3, 6-7, 5-7, 6-4!

Exakt vad detta betyder är svårt att säga, men att vinna en tuff femsetare på detta vis – efter att varit hårsmånen från att ta hem matchen i tre raka – är i alla fall alltid bättre än att åka ut! Och kanske är det det enda positiva man kan säga om saken?

Dagens motståndare var en mer eller mindre helt okänd österrikare, Andreas Haider-Mauer, för närvarande rankad 215:e i världen!

Att en världsspelare som Robin, rankad 5: a, inte vinner på favoritunderlaget hardcourt över denna kille med 6-3, 6-2, 6-3 bådar inte gott inför framtiden. Men det finns en förmildrande omständighet: detta var första rundan av en slam, och där kan som bekant vad som helst inträffa eftersom alla spelare då alltid är extra spända och nervösa.

Men ett liknande resultat i nästa match mot Taylor Dent tvingar oss att avskriva alla förhoppningar om svensk New York triumf i år. Själv hoppas jag nu bara att Robin orkar ta sig fram till kvarten för att där göra hyggligt motstånd mot Fed, men en seger där tycks idag vara långt borta.

En kvartsfinal är dock vad som behövs för att inte tappa en massa värdefulla rankingpoäng. Ska nu bli spännande att följa fortsättningen over there.

Ska Malmö vinna dubbeln?

Efter Johannas trevliga kommentar idag så slog det mig att hon troligen kommer att få sin önskan uppfylld senare i höst när Malmö FF vinner Allsvenskan: laget är nu nämligen på G, och troligen orkar inte Helsingborg komma igen efter brakförlusten häromdagen.

Att MFF dessutom såg till att vinna sin match dagen därpå (mot tabellfyran Elfsborg) gör att man nu har ett mentalt övertag på sin ärkefiende.

Men glädjen kommer med största sannolikhet inte sluta där för malmöborna, för damlaget lär också vinna guld.

En dubbel är mao på gång, och när jag kollade upp statistiken från förr så visade det sig att endast vid två tidigare tillfällen (1998 och 2003) så har en och samma stad vunnit SM på både dam och herrsidan – Stockholm båda gångerna.

För sju år sedan så var det dessutom samma klubb (Djurgården) som vann dubbelt, och det är en bedrift som säkerligen inte lär upprepas igen? För vad jag förstår så är Malmös damlag nu en helt fristående klubb som inte hänger inte ihop med MFF längre. Det är i så fall lite trist.

Än mer trist, för att inte säga sjukt, är att damlaget tom har sponsornamnet ingående i klubbnamnet. I vissa kretsar (som tex Sydsvenskan) så benämns laget faktist inte ens som FC Malmö, utan som LdB (en förskräcklig och illaluktande handkräm, om jag minns rätt?).

Varför unga söta idrottstjejer vill bli förknippade med någonting så fasansfullt övergår mitt förstånd. Tydligen, om mina källor är att lita på, så sjunger hejarklacken ”Heja LdB!” på matcherna. Men det kan väl ändå inte vara sant?

Fast något liknande, och värre faktiskt, inträffade i början av 90:talet när gamla fina göteborgska basketklubben Högsbo, bytte namn till Kärcher (ett företag som gör högtryckstvättar) efter sin sponsor, och man gick faktiskt och vann SM (enda gången man vunnit SM) under detta namn!

Klubben hette alltså Kärcher! Det var helt sinnessjukt, men sant. Nu har man visst åter bytt namn och heter Gothia basket efter den nya sponsorn.

Gothia kan man väl stå ut med som göterborgare och basketfantast, men Kärcher och LdB! Frågan är hur många himmelblåsupportrar som accepterat ett namnbyte på klubben i deras hjärtan till Kärcher, Volkswagen, Microsoft eller Mitsubishi?

Nej, vi måste nu sätta stopp för dessa galenskaper medan tid därtill ännu finnes tillgänglig: återinför amatörismen är lösningen på detta och alla andra problem inom svensk idrott.

Låt bästa laget spela i Champions League!

För två år sedan vann Kalmar FF Allsvenskan, förra året var det AIK. Båda dessa lag var klart sämre året efter sina SM-triumfer … när de skulle spela Champions League kval!

Vi måste därför återgå till det gamla systemet att låta det lag som är bäst vid sommaruppehållet, eller runt midsommar, bli det lag som ska få äran att kvala in till den europeiska storturneringen.

Exakt hur man ska avgöra vilket lag som bör få chansen kan man diskutera. Men om ett lag klart dominerar under första halvan av säsongen så är valet lätt.

Om å andra sidan två eller tre lag befinner sig på mer eller mindre samma poäng så kanske man kunde ha ett par kvalmatcher för att avgöra saken.

Kanske kunde man, nu när jag tänker på saken, låta ettan och tvåan vid midsommartid spela en direkt avgörande match på Råsunda, något som säkert lockat storpublik om tex AIK var det ena laget?

Om MFF var ett av lagen hade man såklart förlagt matchen till Malmö. Om två storklubbar, typ MFF och AIK skulle mötas i denna match, så hade man låtit laget som låg högst i tabellen få hemmaplan.

Man kunde iofs ha två matcher, en hemma och en borta, men nu diskuterar vi bara detaljer: det viktiga är att en lösning på detta årligen återkommande problem löses snarast möjligt. För vi vill alla på nytt uppleva svensk succé i Europa.

Hur som helst så är jag och hundratals miljoner människor världen över nu mäkta trötta på att de fina gamla svenska storklubbarna inte ges chansen att få spela i Europa. SvFF måste nu ta tag i detta problem och införa mitt system from nästa säsong!

Örebro krossade Helsingborg

Ja, då tog Örebro ändå sista chansen att vinna SM-guld i år när man igår krossade serieledarna Helsingborg med klara 3-0.

Tydligen hade man åtskilliga fler bollar i mål, men då det inte är målskillnaden som behöver bättras på utan antalet poäng så var segern det enda som riktigt viktigt var.

Vi får nu hoppas att Elfsborg gör sitt till idag för att hålla spänningen i Allsvenskan vid liv och kör över Malmö FF.

Fast även om så sker så är det inte mycket som talar för att något av skånelagen tappar bort SM-pokalen som man nu har mer eller mindre inom räckhåll. Troligen så behöver topplagen förlora en tre-fyra matcher till samtidigt som de två jagande lagen vinner så gott som samtliga av sina återstående diton.

Helst hade jag sett Örebro vinna mästerskapet, för man har otroligt nog aldrig lyckats med den saken. Inget annat svenskt lag är troligen mer värda att få vinna SM-guld än Närkes stolthet.

Ett SM-guld hade vidare varit någonting helt fantastiskt för Örebro att få uppleva. Allt som behövs för att greja till århundradet partaj i staden är att vinna alla återstående matcher. Ska det behöva vara så himla svårt?

Sverige förlorade Finnkampen

Kanske kan det intressera någon att vårt svenska herrlag förlorade årets finnkamp. Själv intresserade det mig föga, men ändå fann jag det en aning mer intressant att följa vår herrar i Helsingfors än vår egen Christian Olsson gjorde då han valde att skita i att hjälpa sina egna landsmän att försvara segern från i fjol.

Lösningen på detta dilemma är att återinföra amatörismen, för då – när inga pengar står på spel – så hade man hellre dött än att missa Finnkampen. Man hade då ånyo tävlat av de rätta skälen: att vilja representera sitt hemland hver gang.

I dagens sorgliga situation så är dragningen från pengarna som finns att inhämta från andra håll än Helsingfors olympiastadion tyvärr alltför stark.

Det var mao pengarna, eller bristen på dem, som kostade oss en ny dubbelseger i årets stora idrottsbegivenhet – Finnkampen, världens äldsta friidrottslandskamp.

Sverige vann Finnkampen

För tionde året på raken så besegrades de finska damerna i Finnkampen. Härligt.

Extra härligt var det att få vinna i lejonens egen kula, den fina gamla svenska staden Helsingfors, döpt efter folket från Hälsingland som tillhörde de första bosättarna.

Staden tillhör mao ännu dem, för såvitt jag vet har ingen från Hälsingland offentligt sagt sig ha gett upp anspråken på staden?

Jag följde i vilket fall som helst hemma från soffan dramat, och nog var det underhållande alltid. Mängder med duktiga och supersöta svenska flickor kämpade för allt de var värda med att slå tillbaka den lede fi.

Och tack och lov så blev segern svenskt till slut, trots att ett par av våra toppstjärnor inte fanns på plats.

Det är nästan enastående hur bra våra flickor nu är, trots att flera av dem alltjämt juniorer är! Man undrar då vart detta ska bära hän? Kommer de samtliga att bli världsstjärnor en vacker dag? Inget är omöjligt.

Kul var det i alla fall att få stifta bekantskap med så många nya ansikten vid sidan om dem vi redan känner sedan gammalt, som tex Carolina Klüft och flickan i bilden, Charlotte Schönbeck – en av tävlingarnas många hjältinnor.

Tionde raka segern till de våra är självfallet en makalös prestation, och som läget ser ut idag så lär det mycket väl kunna bli tio raka triumfer till. Hoppas. För ingenting är roligare än att få knäppa hela Finland på näsan.

Finland borde förresten tillhöra Sverige, så som det brukade vara på den gamla goda tiden, och kanske borde vi låta vinnaren av nästa års finnkamp få styra över ett enat Sverige igen? Läs mer här (SR).

Jag älskar att retas med våra grannar i öster, speciellt när vi klår dem, något ni, kära läsare, säkert redan noterat.

Helsingborg på väg mot SM-guld?

Har inte skrivit något om Allsvenskan på väldigt länge, något som hänger ihop med det omöjliga i att göra så och samtidigt visa ämnet rättvisa. Det är för stort för en person – om man samtidigt vill skriva om annat. Samma sak gäller även all annan lagidrott.

Men att lite då och då skriva ett par rader om Allsvenskan, speciellt nu när det börjar dra ihop sig, är ett måste för alla sportbloggare.

Att Helsingborg nu verkar gå mot guld är riktigt kul. Att man dessutom är bättre utan Henrik Larsson är ett bevis på att stjärnor ofta förstör mer än de tillför – som fallet även är med superegot Zlatan Ibrahimovic.

Jag håller tummarna för att det går vägen för HIF. Vi får bara hoppas att Malmö FF inte ställer till det för sina skånska grannar.

Det ser nu ut som om guldet kommer att gå till ett av dessa båda lag, såvida inte två totala kollapser inträffar. Mitt tips är att de två topplagen kommer att följas åt sida vid sida ända in på mållinjen.

Sista chansen för de två jagande lagen (Örebro och Elfsborg) att komma ikapp har de idag resp. imorgon, då de tar sig an ettan och tvåan. Allt annat än var sin seger för de jagande och mer eller mindre avhängda lagen innebär att guldet går till Skåne.

Även i botten ser det oerhört intressant ut. Regerande mästarna AIK ligger riktigt risigt till och samma sak gäller hela nio andra lag. Med tio omgångar kvar att spela så kan faktiskt både Göteborg och AIK åka ut.

Allsvenskan är mao en fascinerande historia, något som beror på att våra klubbar ännu inte kan säljas fullt ut. De är alltjämt ideella föreningar i själ och hjärta och så måste det förbli förevigt.

Drömlottning för Robin i US-Open

Ja, snacka om att ha fått en riktigt drömlottning i US-Open. För det är precis vad Robin Söderling fått: fyra lätta matcher, som uppvärmning, innan det blir dags för Roger Federer i kvartsfinal. Det kan inte bli bättre.

Förvisso är Fed inte att leka med i New York, något fem triumfer där vittnar om, men för att vinna så måste man slå schweizienmannen någonstans i turneringen, och bättre plats än kvartsfinal finns det inte – åtminstone inte om man är så pass högt rankad som Robin (5:a).

I semifinal väntar sedan (om man går efter rankingen) någon av herrarna Nikolaj Davydenko (en kille Robin brukar ha lätt för) eller Novak Djokovic (en halvkrasslig kille som inte kommer utgöra några större bekymmer över fem set) på vår man. Kan inte se honom förlora den matchen.

Det lutar alltså åt final för Robin … om han inte klantar till det första veckan (som han gjorde i Melbourne redan i första matchen, en förlust jag f.ö. förutspådde).

Men mina tips kan så klart gå helt åt skogen – och då menar jag vad som sker i kvartsfinalerna. Men att Robin tar sig minst dit är jag hundra på, vilket då betyder att han blir ny världsfyra.

Tror nämligen att Andy Murray får det svårt på sin halva, flera hyperfarliga spelare väntar på honom där, och tippar att skotten inte ens tar sig fram till kvarten.

Och håller Nadal sig hel och fin så blir det mao en svensk-spansk final – och där segrar Robin Söderling … eller Rafa:-) Läs mer här (SvD). 

Och betänk även att förra året vann Juan Martin Del Porto, en kille (nu tyvärr skadad) som inte är bättre än Robin och som spelar (spelade) ett liknande spel.

Anjelica Bengtsson

Snubblade på den här fina bilden på nätet och insåg att den borde postas på bloggen. Tycker alltid det är kul när våra svenska idrottstjärnor stoltserar med vår fina gamla gulblå flagga. Att unga Angelica Bengtsson (17 år, nyss fyllda!) är en enastående talang som säkerligen kommer att backa upp sina ungdomsguld (VM och OS) även på seniornivå vad det lider är jag övertygad om. Hade Anjelica ställt upp i SM hade guldet tveklöst varit hennes. Så bra är hon. Framtiden ser onekligen ljus ut för den unga småländskan, och vem vet, kanske slår hon till redan om två år i London? Läs om hennes guld vid ungdoms-OS här (SVD)

Sverige världsmästare!

För två veckor sedan så vann våra duktiga unga handbollstjejer VM-guld (J-VM) borta i Dominikanskien, ett land som enligt uppgifter jag fått nu på morgonen ligger någonstans bortanför Långtbortistan mitt i stora havet.

Men låt inte detta med osäkerheten med landets position frånta glädjen över tjejernas prestation. De slog med full kraft tillbaka de otäcka norskorna, och inget är underbarare är så.

Sverige, handbollens hemland, har under alla år underpresterat i damhandboll, men nu har det alltså blivit ändring på den fronten. Ytterligare stordåd från våra damer är att vänta när de vuxit upp och tagit klivet in i seniorvärlden.

De lär då fortsätta krossa norskor och andra oförskämda damhandsbollslag som sticker upp världen över, och jag tippar redan nu att vi får många glädjestunder framför TV:n framöver: OS och VM-guld är fullt inom räckhåll för de våra. Läs mer här (SR) och här (SVT)

Stoppa barn från att segla jorden runt!

Man undrar hur vissa föräldrar är funtade som låter sina barn åka iväg på soloseglingar jorden runt! Hur kan de sova på nätterna samtidigt som barnet driver omkring på världens hav i månad efter månad?

Svaret är såklart att det finns pengar att tjäna för alla inblandade, speciellt om man kan slå rekord.

Ett av dessa rekord är att bli det yngsta barnet som ensam genomfört denna seglats.

Nyligen slog en australiensk skolflicka det gamla rekordet, men nu ska en ännu yngre tös (14 år) slå det alltjämt purfärska rekordet.

Var ska detta sluta? Troligen inte förrän en åttaåring drunknar i de stormiga kalla vågorna vid Kap Horn.

För det var något i den stilen som inträffade vid Bastu-VM i Finland för ett par veckor sedan (där en av finalisterna dog av värmeslag), men nu, tack och lov, så är den vansinniga tävlingen nedlagd – förhoppningsvis för gott?

Låt oss hoppas att de än mer vansinniga tävlingarna där barn seglar solo runt jorden även dem läggs ner. Vi bör i alla fall se till att man from nu måste vara myndig för att få genomföra dessa galna och livsfarliga seglatser.

Jag anser för övrigt att man borde vara 18 för att få tävla på seniornivå, oberoende vilken sport det handlar om. Kanske finns det vissa undantag man kan tänka sig?

Ola Toivonen borde stanna i PSV

Liverpool är tydligen intresserat av Ola Toivonen, förståeligt efter hans fem mål de två första matcherna i Holland.

Men Ola gör klokt i att stanna där han är, för Liverpool är en skitklubb, helt utan chans att vinna något, medans PSV är på G på alla fronter och toppar ligan.

Att Liverpool är i kris inser man raskt på det vis man nu desperat – och så billigt som möjligt – försöker få ordning på laget. Man vill tex ha tillbaka 36 åringen Sami Hypia!

Såg förresten PSV:s segermatch mot AZ, och det var riktigt kul att se våra tre landslagsspelare (Toivonen, Marcus Berg och Andreas Isaksson) ingå i den holländska storklubbens startelva.

Att Berg dessutom gjorde två finfina mål, samt hade bud på ett par till, gjorde inte saken sämre. Även Toivonen borde ha nätat ett par gånger.

Att lämna denna välskötta och framgångsrika gamla svenskklubb för dussinklubben Liverpool är mao ett misstag.

På tal om misstag så kan ett stort sådant begås nästa vecka om vi låter överskattade superegot Zlatan Ibrahimovic starta i Blågult mot Ungern. Det är förenat med livsfara för oss och hela Sverige och våra EM-drömmar att göra så, speciellt när vi nu har ett radarpar av yppersta världsklass i Berg och Toivonen.

Ibrahimovic måste bänkas mao, för att därefter spolas helt och hållet. Kaptensbindeln ska vidare återges till dess rättmätige ägare, Olof Mellberg. Är för övrigt hundra på svensk seger. Tippar 3-0 – minst.

Menachim-Jönsson: Israel måste lämna Europa!

Den israeliske överrabbinen Mordechai Gunde Menachim-Jönsson meddelade idag från sin lägenhet i centrala Jeriko, där han informellt höll hov för stadens journalister, att han ger sitt fulla stöd till förslaget om Israels tillbakadragande från alla kommande EM-tävlingar.

Här följer några korta utdrag från dagens presskonferens:

”Att vi israeler ska vara med och tävla i mästerskap enbart innehållande europeer är totalbefängt. Vi är inte europeer. Vi är asiater och stolta sådana. Så har det alltid varit och så kommer det alltid att förbli. Ty sådan är Guds vilja. Prisad vare Herren.”

”Abraham var en asiat. Samma sak gäller även hans båda söner Ismael och Isak och alla deras efterkommande i rakt nedstigande led, inklusive Jesus Kristus, vår Messias, och alla profeterna och alla oss nutida invånare i det Heliga Landet.”

”Som Israels överrabbi så vill jag nu medverka till försoning mellan folken här i trakten, och bästa sättet att få denna försoning till stånd är att vi israeler – arab som  jude och kristen som muslim – deltar i idrottstävlingar där våra grannar är med.” 

”Vi kan få fred i vår tid om vi gräver ner stridsyxan och börjar sporta i Gaza och på Västbanken.”

”Enda viset jag önskar besegra en icke-jude på är i längdhopp,  diskus och tresteg.”

”Låt oss stöta kulor istället för att skjuta dem!”

Bayern München vann årets Bundesliga

Ja då var det klart, efter 2-1 segern över Wolfsburg (en match jag tittade på), att Bayern München tog hem årets bundesliga.

Man försvarar således titeln vann i våras. Visserligen återstår det alltjämt närmare 40 matcher av serien, men att något av de andra lagen ska kunna rubba Bayern nu är mer eller mindre uteslutet.

Trist tycker jag det är att Bundesligan är så himla ojämn: allt man tävlar om är att ta hem andraplatsen, för så överlägset är laget från München, något som beror på att alla tyska storspelare förr eller senare hamnar där.

Detta har att göra med att man är rikare än konkurrenterna, och kan därför år efter år åderlåta dem på deras stjärnspelare.

Nu blev man iofs blåsta på Mehmet Özils tjänster (gick till Madrid). Hurra! 

Men när man ändå alltid innehar det tyska landslagets stomme hemma hos sig (som tex Schweinsteiger, Klose och Müller) så spelar inte den lilla fadäsen någon större roll.

Allt sedan Bayern började dominera tysk fotboll i slutet av 60: talet så har man, med några få undantag (typ Gladbach och Hamburg), fortsatt att dominera tysk fotboll; och ingen lösning på detta problem verkar finnas till hands? Tyvärr.

Bayern håller på att segra sönder sig själva. Fast ligan verkar inte förlora på saken. Bundesligan har världens högsta publiksnitt, och många av klubbarna som Bayern och Dortmund har alltid fullsatt. På tal om Dortmund så har man världens näst högsta publiksnitt (efter Man U): 73 000!

Sverige nästan i klara för VM

Att våra duktiga fotbollstjejer skulle vinna sin VM-kvalgrupp (som man gjorde igår) var som vi alla vet klart på förhand, och att man kommer att gå minst till kvartsfinal i VM är lika säkert. Men längre än så kan vi nog inte annat än hoppas på.

De övriga topplagen är för starka, och lagen bakom knappar in på de våra med stormsteg. Men nog är det kul ändå att tjejerna på ett övertygande sätt ännu hänger med bland de bästa.

För att lyckas väl i VM så måste vi nu byta förbundskapten: Thomas Dennerby har inte det där lilla extra som behövs för att ta oss den där lilla extra biten till VM-guld.

Exakt vad detta beror på är det ingen som vet, men det som fattas är det där lilla extra som Federer och Nadal har men som inte Djokovic, Murray, Söderling och resten av toppspelarna har: att vara som allra allra bäst när det gäller som allra allra mest.

Han är en kvinnlig version av Lars Lagerbäck, en duglig tränare, men inte exceptionell. De bästa vore om vi kunde knyta till oss Pia Sundhage så fort som möjligt – kosta vad det kosta vill. För nu är det bråttom.

VM kommer att vara 20-30 procent svårare för Sverige att vinna nästa gång, så det gäller att passa på nu och satsa för fulla muggar.

Kasta ut AIK ur Allsvenskan!

Sedan mycket långt tid tillbaka så har AIK:s sk fans varit ökända. Som ung grabb såg jag med egna ögon vad de kunde ställa till med på läktarna och höll mig av den anledningen alltid på säkert avstånd från dessa busar.

Inget verkar ha ändrat sig vad gäller AIK:s huliganfasoner.

Attacken på bussen med de bulgariska spelarna kan inte bara sopas under mattan, för Uefa kan mycket väl bestraffa samtliga svenska klubbar för AIK-huliganernas tilltag.

Vem kan tex glömma hur samtliga engelska klubblag portades från Europa pga av liverpoolhuliganernas fruktansvärda attack på juvesupportrarna 1985 – en attack man dock aldrig har erkänt sig vara skyldiga till, då man skyller på andra.

Det är nu i vilket fall som helst tid för SvFF att själva ta itu med AIK. Mitt förslag är att skicka hela laget ner i Superettan – from idag. Det får mao, om mitt förslag går igenom, inte spela klart säsongen i Allsvenskan, eller börja i Superettan förrän nästa vår.

Kanske hade detta straff fått övriga problemklubbar (framför allt de två andra stockholmslagen) att ta itu med sina egna anhängare (vägrar kalla dem för supportrar) som missköter sig? För det är nu tid för dem att ta ansvar för sina egna. Man kan inte bara göra som Liverpool och skylla ifrån sig.

Jag hoppas nu (i väntan på AIK:s degradering) att Uefa statuerar ett praktexempel med AIK som får SvFF att vakna upp och ta itu med dessa kriminella huliganer.

Roddick knäckte Söderling

Efter en sjutusan till match, där de två sista seten avgjordes i rafflande tiebreak, och där Robin Söderling räddade fem matchbollar, så stod till slut Andy Roddick som segrare. 6-4, 6-7, 7-6 slutade matchen.

Robin föll mao med flaggan i topp, bla efter att ha räddat flera matchbollar … men matcher som dessa, där inget skiljer spelarna åt, är matcher som stora spelare vinner, för det mesta – ett tecken på deras storhet.

Att vinna en mastersturnering är ofta svårare än att vinna en slam, där möter man ofta bara två eller tre toppspelare på vägen till totalsegern.

I Cincinnati däremot så återstod för Robin (om han vunnit över Roddick) först Djokovic, sedan Murray och sedan troligen Nadal i final! Och kom då ihåg att han redan mött Hewitt i turneringen.

Tufft i överkant mao det är att vinna en av dessa stortitlar. Fed har tex endast vunnit 16 stycken – lika många som hans slamvinster!

Men kanske var det ändå rätt så bra att Robin förlorade, för nu kommer han att vara heltänd i New York samt vara ute efter revansch. Allt annat än en kvartsfinal där måste anses vara en katatstrof.

Som vanligt så hoppas jag det blir Fed i kvarten. Vinner Robin där så spelar det inte någon roll vem som står för motståndet i semi och final. Segern blir då svensk!

Kasta ut Kina ur OS

Det var bara häromdagen vi fick se skräckbilder av kinesiska småbarn, med betoning på små, hänga på rad i en kinesisk gymnastiksal – allt för att träna upp dem för framtida OS.

Det handlade om regelrätt tortyr. Fruktansvärt – men uppenbarligen helt okej?

Så funkar kineser. Man är beredda att göra vad som helst för att vinna olympiska medaljer, och snart så tror jag att det stora landet i öster kommer att vinna det mesta som vinna går.

Detta har att göra med att alla kommunistiska länder vill ge sig själva mer kredibilitet, något man får genom att vinna OS-medaljer.

Det stora problemet är att OS nu är alldeles för stort och därför används i politiska syften, speciellt då av kommunistländer.

Ett annat stor problem är att man övergett den ädla amatörismen. Ju mer pengar som blandas in i sport, desto råare och sämre blir slutresultatet.

Extra synd är att vi nu lär Kina alla våra fina gamla sporter, för man ämnar att bli bättre på dessa sporter än vi själva är, och för att uppnå dessa mål är man beredda att göra vad som helst – något vi fick se med de hängande småbarnen.

Kina måste därför kastas ut ur OS med omedelbar verkan. Man bör dessutom överväga att förbjuda landet att pyssla med sport överhuvudtaget, speciellt med vintersport, eftersom deras medverkan där enbart försvårar för våra egna att vinna medaljer.

Men det viktigaste i dagsläget är att vi nu stoppar den kinesiska barntortyren.

Söderling slog Hewitt

Igår var jag ytterst nära att skriva ett inlägg om Robin Söderling där jag tänkte hävda att han nu var på väg utför och kanske tom slut som toppspelare.

Men efter att han besegrade Lleyton Hewitt (för första gången) i en, vad jag förstår, knallhård tresetare (4-6, 6-3, 7-5) så ser plötsligt framtiden för honom en aning ljusare ut igen.

Idag ställs Robin mot Andy Roddick, en spelare som han faktiskt har plusstatistik mot (2-1), och om det går bra där så får vi kanske förmoda att det kanske inte är så illa för vår man som jag befarade?

Det som störde mig speciellt med Robin var förlusten i Båstad till Nicolas Almagro och hans griniga attityd efteråt. Att han sedan tog semester en månad gjorde inte saken bättre.

Sommarsäsongen får nämligen inte slösas bort, åtminstone inte om man aspirerar på att vinna US-Open – en turnering där Robin är en av förhandsfavoriterna (troligen nummer två, tillsammans med Nadal och Murray. Federer måste gälla som huvudfavorit?).

Det viktiga är inte att vinna veckans ATP-1000 turnering, utan att visa att man är på G. En seger över Roddick och därefter ett bra resultat (förhoppningsvis seger) mot Nalbandian/Djokovic hade varit en suverän uppladdning inför US-Open som börjar om lite drygt en vecka. 

Men vad jag verkligen vill se är en semifinalvinst över Andy Murray, för om Robin tar hem en sådan skalp så tror jag han vinner i New York, speciellt som han där har fem set att spela med.

Ge allt kvinnfolk fri entré på sportevenemang.

Att mer kvinnfolk, ungt som gammalt, borde besöka våra idrottsarenor under pågående idrottsevenemang är ett faktum.

Mitt förslag är att låta dem alla få fri entré, allt för att på så vis öka publiksnittet och den kvinnliga representationen. Den svenska demokration blir vidare stärkt av denna suveräna idé.

I de allra flesta fall så påverkas inte klubbarnas intäkter, då vanligt kvinnfolk ändå inte hade gått på dessa evenemang (ofta beroende på just höga biljettpriser, men även beroende på ostyrigt samt överförfriskat manfolk), men vid vissa tillfällen, som tex vid poplära hockeymatcher, så kan en del problem trots allt uppstå.

Detta löser vi genom att dels höja biljettpriset för alla karlar till det dubbla och dels genom att införa en extra mansskatt – en skatt som alla Sveriges män över 18 måste betala utöver den reguljära skatten.

Intäkterna från denna rättvisa skatt ska sedan uteslutande användas för att stärka svensk damidrott, och även i vissa fall användas till att bekosta kvinnfolkets fria entré på sporttävlingar.

Riksdagen bör dock ändra grundlagen för att ge allt svenskt kvinnfolk rätt att gratis kunna gå på fotboll, hockey, bandy, varpa osv osv – allt för att stärka kvinnfolkets makt över oss män när det gäller vår sjukliga sportfixering

En vidare viktig detalj i sammanhanget är denna: kvinnfolk ska ha företräde över män till alla idrottsevenemang: om en tex man och ett kvinnfolk vill se samma match och endast en biljett återstår så ska kvinnan få biljetten. Rättvist och hedervärt.

Mannen ska vidare betala hennes biljett, samt ge henne extrapengar till kaffe och bulle/smörgås + pengar till taxi – som minst 500 kronor – samt be om ursäkt för sitt oförskämda beteende. Allt detta ska inskrivas i svensk lag.

Kvinnor ska dessutom ha rätt att välja platsen man vill ha, och om en karlslok redan sitter där så måste han omedelbart flytta på sig, samt be om ursäkt för sitt bångstyriga beteende + plus böta 500 kronor – pengar som kvinnan omedelbart ska tilldelas och som hon skattefritt kan behålla.

Om kvinnan känner sig det minsta förnärmad ska karlslokens böter tredubblas. Han ska vidare av ordningsvakter avlägsnas från arenen och portförbjudas från alla svenska idrottsevenemang under 1 år.

Kvinnfolkets idrottsliga rättigheter i Sverige måste, pga av dagens krissituation, inte bara skyddas, utan även stärkas. Gratis idrott till Sveriges kvinnfolk är vårt motto.

Förbjud badmössor för män!

Nu har det gått helt åt helskotta för långt med alla dessa simmande manfjollor i badmössor och rakade kroppar. En riktig karl ska inte behöva badmössa när han tar sig en liten simtur, speciellt inte när simturen ofta bara är femtio meter lång! Bedrövligt.

Jag har full förståelse om våra duktiga simtöser vill ha en badmössa på sig för att hålla ordning på frisyren, men att killarna ska göra likadant är omanligt och skamligt samt skrattretande.

Låt kvinnfolket göra på sitt vis … utan att vi ska behöva efterapa dem hela tiden, säger jag om saken.

Jag anser vidare att alla män borde ha helskägg samt förbjudas från att raka benen och kroppen i övrigt. Kanske borde det nu vara dags att införa en specialgren inom simsporten … orakat?

Vi får då tre olika ”kön” (i brist på bättre ord): kvinnfolk, manfjollor samt män. Mer rättvist, anser jag.

Att dessa manfjollor, med starka kvinnliga tendenser (kanske bär man klänning hemma när ingen ser på?), tillåts få ett extra övertag i simtävlingar (pga av att man rakar sina kroppar helt och hållet samt bär badmössa) är totalt osportsligt samt omanligt.

Dessa mankvinnor måste därför tävla i en egen grupp: manfjollor. Detta måste ordnas nu snarast möjligt innan hela simsporten och kanske hela världen går under.

Förbjud tatuerade idrottare från att tävla!

Som vi alla fick se igår så förlorade Stefan Nystrand sitt givna guld till en tatuerad fransos. Helt fel anser jag det är att tatuerade fransoser och andra sk idrottare ska få snuva våra hårt satsande riktiga idrottare på guld och andra medaljer.

Exakt hur mycket fransosen, den tatuerade, tjänade på att vara totalt övertatuerad känner jag inte till. Men i en sport som simning så räcker det ofta med att tjäna in en hundradel för att vinna en medalj eller bli utan.

Vi behöver nu sätta hårt mot hårt: dessa tatuerade fransoser och andra av samma sort måste stoppas omedelbums – annars kommer alla att börja med detta otyg.

Jag har inget emot att en sjöman har ett litet fint ankare på sin överarm, eller kanske en fin liten segelbåt, men när det går så långt överstyr som i fransosens fall i bilden så blir jag totalt överförgrymmad. Bu för Frankrike!

Nytt EM-Guld till Tessan

EM i Budapest fick en sanslös avslutning med svenska ögon sett: guld till Therese Alshammar, silver till Stefan Nystrand och brons till Jennie Johansson – och silver till tjejernas medleylag! Therese vann alltså dubbla guld på sprintdistanserna, och frågan är väl nu vad som händer framöver? Nystrand har redan deklarerat att han fortsätter över London-OS, och kanske längre än så. Låt oss hoppas att Tessan gör sammanledes. I vilket fall som helst så ligger hon nu bra till för Bragdguldet vad det lider. Hade hon snuvat Sarah Sjöström på guldet på 100 m fjäril så tror jag saken varit klar. Läs mer om Tessan här. och här (Nystrand) och här (Johansson)

Kasta ut Israel ur Europa!

Igår när jag tittade på EM i simning så la jag märke till en israelisk simmerska och blev då påmind om att Israel av någon outgrundlig anledning deltar i Europas alla interna sportevenemang, något som är minst sagt besynnerligt då landet INTE ligger i Europa.

Mitt krav är därför att kasta ut Israel ur den europeiska gemenskapen, för man har inget här att göra.

Israel ligger i Asien och INTE i Europa.

Om Israel ska vara med och tävla i EM så måste även samtliga fem nordafrikanska länder (Marocko, Tunisien, Algeriet, Libyen och Egypten) få delta. Dessa fem länder har sedan urminnes tider varit intimt förknippade med Europa, inte minst genom att man var en del av det gamla Romarriket.

Vidare måste samtliga Israels asiatiska grannländer (Jordanien, Palestina, Gaza, Syrien, Västbanken, Libanon, Irak och kanske även Saudiarabien och Iran) få delta i EM, om Israel är med där.

I annat fall som så måste Israel tvingas bort från Europa för att därefter börja tävla i de asiatiska tävlingarna där de asiatiska länder jag just nämnt tävlar. Rätt ska vara rätt.

Att det är betydligt mer lönsamt från en ekonomisk synvinkel sett att delta i EM än i dess asiatiska motsvarighet inser vi säkert, men denna typ av diskriminering av Israels fattiga grannländer måste upphöra omedelbart. Antingen måste samtliga dessa fattiga länder få vara med i EM eller inga. Kasta ut Israel m.a.o.!

Sveriges 10 bästa idrottstjejer: Sarah Sjöström (3)

Hade inte tänkt ha med Sarah Sjöström på min lista (vill bara ha med en representant från varje sport), men efter dagens suveräna seger på 100 meter fjäril (ett lopp jag gick och väntade på hela dagen) så hade jag inget annat val än att placera in henne på plats nummer 3.

På förhand så snackades det om att en eventuell svensk dubbelseger (Alshammar och Sjöström) var på gång. Själv visste jag inte riktigt vem jag hoppades på, och beslöt mig därför att vara glad så länge som guldet gick till Sverige. Nu blev det inte en dubbelseger, men Therese Alshammar knep bronset efter att ha kroknat en aning sista 50 metrarna. En suverän svenskdag var ett faktum. Läs mer här (SR). Och här (DN).

Vad gäller Sarah, som ännu inte är 17 år fyllda, så är risken nu stor att hon kommer att fortsätta vinna stora titlar under många långa år framöver. Hon kan mycket väl komma att gå till historien som vår största kvinnliga idrottsstjärna genom tiderna. Hon är fantastisk och har en potential som slår en med häpnad…

Nalbandian för svår för söndersemestrad Söderling

David Nalbandian är troligen den spelare som tillsammans med Lleyton Hewitt och Andy Roddick förlorat mest på Roger Federers dominans i tennisen, en schweizisk dominans som inleddes iom triumfen i Wimbledon år 2003, och att den superskicklige men otursförföljde argentinaren idag slog ut vår egen Robin Söderling i tre set (4-6, 6-4, 6-1) är därför ingen överrasking för alla oss som förstår sig på spelet tennis, speciellt inte som Robin haft semester i en månad, istället för att ge allt på tennisbanan, och speciellt inte som argentinaren segrade i en stor ATP-turnering bara förra veckan, en turnering där Robin borde varit med.

Nalbandian är mao i praktslag, samtidigt som Söderling är allt annat än i ett sådant förnämligt tillstånd. Hoppas semestern var fin, Robin – om inte så får du nu ett par dagar till att bättra på solbrännan. Läs mer om matchen här (SR).

Blåvitt vann över Blågult med 3-0

Det underliga med gårdagens träningsmatch mot blåbärslaget Skottland var att Sverige spelade i blåa tröjor (Skottlands färg) medan Skottland spelade i gula! Exakt varför man inte fick ha sina egna färger känner jag inte till.

Såg för övrigt inte matchen, men noterade att superdivan Zlatan Ibrahimovic gjorde första målet och att det hela slutade med 3-0. Ett bra resultat som förhoppningsvis kommer att ge spelarna självförtroende i det stundande EM-kvalet.

Är dock alltjämt ytterst tveksam till Ibrahimovic deltagande i laget och anser vidare att Erik Hamrén inte borde gjort honom till lagkapten, eftersom man måste vara med på alla matcher om man är kapten och inte som i Ibrahimovics fall … enbart när det själv passar.

Ibrahimovics karriär är nu i nedan, och precis som i David Beckhams fall (för gammal och dålig för landslaget) så är landslaget snart ett avslutat kapitel för rosengårdaren, speciellt som han inte längre platsar i klubblaget.

Tydligen (läste jag nu på morgonen) vill Barcelona nu definitivt göra sig av med honom. Milan och Manchester City talas det om. Personligen så tror jag på Bari, för där lär han få spela varje vecka.

Anledningen till att Ibrahimovic nu dragit på sig landslagströjan igen beror helt och hållet på den krissituation han nu befinner sig i. Att bete sig som en primadonna vad gäller det egna landslaget uppskattas inte av de storklubbar Barca nu försöker pracka på honom.

Det bästa för Ibrahimovic nu borde vara att åka hem till Malmö och hjälpa laget att vinna SM, samtidigt som han från hemmaplan kan fokusera sig på sin roll i Blågult. Vill han bli ihågkommen som en stor spelare i Sverige och utlandet så behöver han vara med och vinna EM om två år. Läs mer om Blåvitts seger över Blågult här (DN).

Sveriges 10 bästa idrottstjejer: Therese Alshammar (4)

Hade planerat att ha en av våra supersimmeskor på plats fyra på min lista över våra bästa idrottstjejer, men kunde inte riktigt avgöra vem som skulle bli den lyckligt lottade. De finns ju så många duktiga svenska simmerskor, vid sidan om Alshammar och Sarah Sjöström, som dessutom alla verkar satsa så hårt på sin sport, som tex Garbriella Fagundez. Men igår så föll bitarna på plats när Therese Alshammar vann sitt sjätte EM-Guld! En fenomenal prestation. Nu är det bara det där OS-guldet som saknas. Förhoppningsvis fixar Therese det om två år. Läs mer om gårdagens suveräna triumf här (SR).

Fina kristna idrottare

Den kanske mest ödmjuke och sympatiske av alla tennispelare är Juan Martin Del Potro. Det var han som besegrade Roger Federer i förra årets US-Open final, och anledningen till att han vann tror jag hade att göra med att han var ödmjuk och djupt religiös.

Del Potro tillhör den skara kristna idrottare som alltid gör korstecknet före och efter match. Man ger alltså all ära till Gud, som sanna kristna, och inte till sig själv; och då de kristna är Guds folk så fattar vi nu varför dessa sydamerikaner och andra latinare vinner så himla mycket.

Titta bara på vad spanjorerna åstadkommit den senaste tiden: segrar i Wimbledon (Nadal), Fotbolls VM och Tour de France – allt beroende på att man är ödmjuka och ger alla ära till Gud.

Det är riktigt gripande att se hur de alltid gör korstecknet efter att segern är bärgad, och kanske borde våra svenska idrottsmän och kvinnor göra på samma vis? Det kostar ju inget och kan inte heller vara till skada.

Att vi svenskar dessutom är kristna gör vidare att vi har all rätt att göra korstecknet vi med.

Kanske borde våra idrottsstjärnor även bära guldkors runt halsen? Väldans många av världens toppatleter gör så, och titta hur många fina guldmedaljer de har vunnit bara i år.

Sverige som kristet land borde nu följa dessa framgångsrika idrottsländers exempel, och vi borde som Del Potro leva mer ödmjukt och öppet hylla Gud.

Om våra idrottare började leva mer efter den kristna modellen så hade det garanterat gått minst dubbelt så bra för oss i samtliga sporter.

Borde man vara kristen för att få idrotta på elitnivå?

Problemet med alla dessa professionella idrottare, och allt elände de ställer till för oss och hela idrotts-Sverige, lämnar mig ingen ro. Bara idag såg jag en kul liten film på SVT om vårt landslag i australiensisk fotboll.

Laget vann EM-brons och spelarna var överlyckliga. Att inga av killarna är miljonärer behöver väl inte tilläggas? De är alla glada amatörer. Amatörism och glädje hänger således ihop.

De tjänar mao inte mammon som våra hockey och fotbollsdivor.

Problemet är alltså mammon, denna mytiska gestalt, omtalad i Bibeln som en synnerligen farlig filur och som någon man inte bör ha att göra med — och än mindre tjäna.

De kristna, Guds utvalda folk, har, tror jag, rätt när de hävdar att man inte ska tjäna mammon, och inga kristna gör då heller så. Och titta hur lyckliga de alla är.

Och då vår målsättning här i Sverige, när det gäller vår inhemska idrott, är att återinföra amatörismen, så slog det mig att det nu kan vara dags att kräva att alla som vill idrotta på elitnivå borde vara kristna.

Man hade då inte längre behövt domare på planen, eftersom ingen hade fuskat eller farit med osanning.

Alla hade varit sportsliga och hedrat Guds 10 Budord och dessutom levt enligt mottot — må bäste man (eller kvinna) vinna. Och alla hade självfallet varit amatörer med glädje, eftersom man enbart idrottade för att det var kul och för att ge mammon och kommunismen en känga där bak.

Vi bör vidare, slog det mig precis, förbjuda allt idrottande på söndagar from nu, för denna dag är tänkt att användas som vilodag — inte till att dyrka mammon.

I vilket fall som helst så finns det en hel del vi kan lära oss från Guds utvalda folk, de kristna, för som vi nu insett så leder inte tjänandet av mammon till annat än elände och allmän olycka.

Jag minns, avslutningsvis, hur den brittiske löparen Eric Liddell orsakade ett fruktansvärt rabalder i OS på sin tid när han vägrade tävla på en söndag pga av sin tro. Liddell missade chansen att vinna OS-guld (han var storfavorit), men tyckte ändå att det han gjorde var rätt. Detta förevigades som bekant i filmen ”Triumfens Ögonblick” från 1981.

Green och Olsson tackar nej till Finnkampen

Trist att våra två världsstjärnor, Emma Green och Christian Olsson, tackar nej till Finnkampen. Man kan istället tjäna mer pengar någon annanstans. Olsson avstår vidare från SM.

Det är sjukt när man tänker på saken. Ett SM-tecken är alltså inget att ha. Pengar är viktigare.

Att tjäna Mammon är verkligen idrottens stora problem och amatörismen måste nu omedelbart återinföras. Vi borde vidare tvinga alla som vill representera Sverige i de stora mästerskapen i friidrott att delta i SM och Finnkampen.

Genom att dessa båda storstjärnor avstår från Finnkampen så minskar nu värdet på denna urgamla landskamp – världens äldsta av sitt slag. Dålig stil. Läs mer här (SR).

Återinför amatörismen!

Vad som nu måste ske framöver är att vi återinför amatörismen inom all svensk idrott.

Vill man idrotta på elitnivå och i klubbsammanhang så måste man vara en glad amatör. Och detta gäller samtliga inhemska idrotter: fotboll, friidrott, handboll, varpa, brännboll osv osv…

Redan de kristna, Guds utvalda folk, visste för två tusen år sedan att det var en mindre bra idé att tjäna Mammon, något vi nu alla fått lära oss den hårda vägen.

Det sista vi vill ska ske är att våra svenska fotbollsklubbar samtliga blir professionella och företag likt de i England. Där ägs klubbarna av rika amerikaner, araber, judar eller kineser.

Vi måste nu slå vakt om att inte samma sjuka drar in i Sverige. Våra klubbar måste förbli ideella föreningar, utan något som helst intresse av att tjäna extra pengar

Vi svenskar – alla av oss – vill att våra fina gamla klubbar och föreningar förblir svenska och i händerna på medlemmarna. Enda sättet att lösa dilemmat på är att göra amatörismen till gällande lag.

Idrottandet blir inte sämre för det. Amatörismen lär istället göra Sverige till idrottens Shangri-La. Allsvenskan kommer att vara lika njutbar för det – och av lika undermålig kvalite som idag. Det viktiga är inte kvaliteten på fotbollspelandet, utan kampen mellan lagen på plan.

Rivaliteten mellan AIK och Djurgården (för att ta ett exempel) kommer att bestå – och kanske tom stärkas? För med inga pengar bortslösade bort på spelarlöner, och dyra utlandsinköp (som då alltså förbjuds), så kan man sänka entréavgiften ordentligt, något som då ökar publiktillströmningen.

Alla vinner således på amatörismens återkomst.

Att svenskt medborgarskap som infödd (ej inflyttad) svensk måste gälla behöver jag självfallet inte ens tillägga. Vill man se tyskar, fransoser, japaner eller afrikaner eller andra professionella sparka boll så får man vackert åka utomlands.

Fast med inga pengar att tjäna på att idrotta i Sverige så kommer inga utlänningar att vilja vara med här hos oss ändå. Precis som vi vill ha det.

Dags att lägga ner EM?

Noterade precis att nästa friidrotts EM går av stapeln redan om två år i Helsingfors (den fina gamla svenska staden, som nu är knyckt av finländare). Man har alltså valt att hålla tävlingarna vart annat år, istället för vart fjärde, vilket nu innebär att EM kolliderar med OS!

Detta gör då att mängder med stjärnor kommer att backa ur, risken för skador och annat är för stor. Att hela tävlingen dessutom nu drastiskt sjunker i värde, när man kan vinna EM-guld dubbelt så ofta, gör ju inte saken bättre.

Vi kan mao lika gärna lägga ner tävlingen helt och hållet.

Fem stora tävlingar under varje fyraårsperiod är åtminstone en för mycket. Tydligen ska man inte ens ha tävlingar i marathon och gång, något som då enbart vidare försänker värdet på detta spektakel.

Jag har ända framtills idag ansett EM vara lika fint att vinna som VM, men nu med mästerskap varje två år så är ett EM-guld mer eller mindre helt värdelöst. Jag förutspår vidare att man inom en snar framtid kommer hålla tävlingarna varje sommar, något som då gör Finnkampen större än europa mästerskapen.

Emma Green tog silver i Barcelona

Emma Green försvarade idag de svenska färgerna med bravur genom att ta ett superfint silver på nya personbästat 2.01.

Fantastiskt.

Hade redan för någon månad sedan (när jag skrev att Emma var vår sjunde bästa idrottstjej) på känn att hon skulle slå till och knipa en medalj i Barcelona, och nu blev det även så.

Åt omöjliga kroatiskan Blanka Vlasic gick det såklart inte något att göra åt, så silvret är minst sagt spektakulärt. Och vi kan nu lugnt hävda att Emma tagit steget in i den absoluta världseliten – för att stanna.

Emma kommer mao nu garanterat att vinna många fler medaljer de närmaste åren. Läs mer här (SVT) och här (SVD)

Tack och lov att inte Isabellah Andersson tog medalj

Som alla säkert känner till vid det här laget så är jag emot att folk som inte är födda i Sverige sak få representera Sverige. Och Isabellah Andersson är en sådan person (Mustafa Muhammed en annan).

Det  har inget med hennes hudfärg att göra, utan bara med det faktum att hon är född utomlands. Än värre blir det när man vet att hon först blev svensk medborgare i vuxen ålder. Jag är mao glad att hon inte tog en medalj idag.

Michel Torneus å andra sidan är en annan svart idrottsstjärna på plats i Barcelona, men då han är född i Sverige så har jag inget problem med honom.

Det jag bekymrar mig över är att man nu alltmer importerar afrikaner och andra utlänningar till rika västländer enbart för att kunna vinna medaljer vid OS, VM och EM.

Detta underminerar hela den inhemska idrotten, för det blir nu enklare och billigare att på bästa fotbollsvis importera talanger från andra delar av världen än att själv träna upp sin egna.

Snart kommer talangscouter från alla stora rika västländer börja slåss om dessa talanger och tom köpa loss dem från deras egna fattiga förbund för att därefter snabbt ge dem nytt medborgarskap.

Detta bedrägeri måste såklart stoppas nu, innan det blir för utbrett, och enda sättet att lösa problemet på är att tillämpa regeln att man enbart får representera landet där man är född.

I annat fall lär vi snart se liknande transfersystem inom friidrotten som man har i fotboll och ishockey. Hur många av våra storstjärnor hade då valt att tävla för Sverige om man kunde tjäna tio gånger mer på att tävla för USA eller Tyskland?

Carolina tog sig till final

Jag följde idag Carolina Klüft i hennes försök att nå längdhoppsfinalen i EM: i sitt första hopp slog hon till allas förvåning till med årsbästa på 6.62; i det andra gick det ännu bättre, men tyvärr var det övertramp; i det tredje hoppet, som var godkänt, gick det sämre än i det första – något som då, trodde vi alla, betydde att hon var utslagen.

Själv bytte jag då kanal och förberedde mig för att gå ut.

Men på något makalöst vis så tog sig Carro vidare till finalen ändå – som tolfte och sista flicka! Jag skulle just stänga av TV:n när jag råkade höra att så var fallet. Otroligt kul.

Riktigt bra gjort av vår fd världstjärna. Kanske kan hon bli en världstjärna på nytt imorgon om hon får till det och kniper en medalj?

Omöjligt är det inte, för ingen imponerade särsklit mycket idag, och att Carro har kapacitet vet vi sedan gammalt. Men det krävs nytt årsbästa för att lyckas med den saken och troligen även nytt PB.

Ska det svenska rekordet ryka i morgon? För medalj är det nog det som krävs.

Mitt tips är dock, tyvärr, att det blir en hedersam femteplats för Carolina. Inte fy skam i tider som dessa. Läs mer här (SR).

Sverige utslagna ur U20-VM

Efter att ha följt tre av Sveriges VM-matcher i Tyskland så kan jag nu konstatera att slarv var huvudorsaken till sortin ur mästerskapet.

Mot Columbia gick det inte att komma tillbaka efter de två bortskänkta målen. Slarvet i försvaret kostade flickorna troligen nu VM-guldet. 2-0 till sydamerikanskorna var i slutändan rättvist.

Jag trodde förresten in i det längsta att tjejerna skulle reda upp situationen och vinna matchen. Hoppades på lite magi från Antonia Göranson, men tyvärr så nådde varken hon eller Sofia Jakobsson upp till normal standard denna gång.

Det viktigaste i damfotboll är att hjälpa den egna målvakten på alla sätt man kan, för hon är långt mycket mer utsatt och sårbar som sista utpost på fotbollsplan än målvakten i en herrmatch. Detta beror som vi alla vet på flickors litenhet.

Visserligen var båda de columbianska målen rätt så snygga, men faktum är att en någorlunda hyfsad svensk division sju målvakt hade hindrat bollen från att gå i mål.

Av den anledningen måste man stoppa motståndarna från att skjuta på mål. Hilda Carlén i det svenska målet gjorde dock bra ifrån sig och gjorde ett par viktiga ingripanden, men på målen fanns det inte mycket hon kunda göra.

Till svenskornas försvar ska kanske tilläggas at Columbia inte är ett vanligt landslag utan nästan som ett klubblag. Spelarna känner varandra intimt, något man lade märke till på det vis man så skickligt kunde hålla bollen i spel inom laget.

För Sverige så var det dock mindre bra på passningsfronten, som vanligt (gäller även herrarna), och många passningar slogs bara iväg på måfå mot det columbianska målet. För mig så är det ett krav man bör ställa på varje svensk landslagspelare, man som kvinna, att man ska kunna slå en passning som når sitt mål.

Bortslagna bollar är troligen den största fotbollssynden och en av huvudorsakerna till att det alltsomftast går åt skogen för våra fotbolsllandslag? Läs mer om matchen här (DN)

Contador höll undan för Schleck

Utan större förhoppningar om att Andy Schleck skulle kunna slå Alberto Contador på dagens tempoetapp så slog jag mig ner framför TV:n. Enligt alla experter skulle Schleck få stryk med uppemot två minuter.

Men vid den första mellantiden så ledde den unge luxemburgaren istället med två sekunder över den spanske totalledaren!

Någonting sensationellt var på gång, trodde vi alla då. Men den dryga femtio km långa etappen blev lite för tuff för Schleck och sakta men säkert så tappade han mark gentemot Contador. I mål skilde bara 31 sekunder! Ett med facit i hand fantastiskt resultat för Andy, trots allt.

Totalt ligger han nu 39 sekunder efter den gula tröjan och årets tour-segrare, Alberto Contador.

Spanjoren hade dock själv gett allt han hade för att hålla undan och rädda totalsegern, och han bröt ihop i tårar strax efter målgång när han insåg att han försvarat sin titel.

Man kan nu bara undra vad som hänt om inte kedjan hoppat av för Andy i bergen, för hade han inte tappat tid där så hade det varit han som startat sist idag … i den gula ledartröjan … med 31 sekunder tillgodo … och med alla andras tider att gå på?

Pga av detta fusk av Contador så får vi nu vänta ett helt år innan vi en gång för alla får veta vem som verkligen är bäst av dessa två supercyklister. SVT 

Dött lopp mellan Contador och Schleck

Visserligen så vann Andy Schleck gårdagens supertuffa bergsetapp i Col du Tourmalet, men vid hans sida cyklade Alberto Contador, och denne gav sin store utmanare segern. Stort gjort av spanjoren.

Men troligen vågade Contador inte spurta förbi på de sista metrarna? Folk har såklart inte glömt hans usla och osportsliga attack på Schleck härom dagen, och risken att på nytt bli utbuad av de fanatiska cykelsupportrarna på plats var för stor.

Den här avslutande bergetappen i årets tour fick ett rafflande slut där åkarna föll ifrån en efter en tills dess att Andy Schleck själv blev tvungen att dra ifrån, och inte oväntat så orkade bara Contador hänga på. I kilometer efter kilometer gjorde luxemburgaren sedan sitt bästa för att hänga av spanjoren, men inget hjälpte.

Och det är nu vi inser hur synd det var att Contador utnyttjade Schlecks kedjeproblem. För om det igår varit ombytta roller, där Contador varit den som behövt ta igen tid, så hade vi en gång för alla fått veta vem av de två cykelstjärnorna som var starkast i bergen.

Gårdagens uppgörelse blev mao ett dött lopp som nu avgjort touren till fjolårsmästarens förmån, för ingen räknar med att Schleck ska ha en chans i det avslutande tempoloppet på lördag. Läs mer här (SR)  och här (DN)

En fin avslutning på etappen blev det när Schleck och Contador klappade om varandra strax efter målgång. De må vara bittra rivaler på cykelsadeln men annars har de enbart respekt för varandra. De påminner mig faktiskt lite grann och Federer och Nadal, och vi lär få se dessa två kombatanter i många tuffa uppgörelser till de närmaste åren.

Kalla var bäst!

Såg precis att man hade en liten omröstning på Radiosportens hemsida om vilket av våra fem OS-guld som var störst.

Skiddstafettlaget toppar listan så här långt på 36% av rösterna, tvåa är Marcus Hellner på 22 %, Trea är Björn Ferry på 18 %, fyra är Charlotte Kalla på 14 %, och femma är curlingdamerna på 11 %.

Själv anser jag det är svårt att avgöra vilket guld som var störst. Det som tveklöst var minst värt var dock curlingdamernas. Men om jag måste välja mellan de fyra stora gulden så ser min lista ut så här:

1 …. Charlotte Kalla

2 …. Marcus Hellner

3 …. Björn Ferry

4 …. Skidstafettlaget

Men det satt hårt åt att välja bland de fyra. Kallas guld är störst för mig då hon tog vårt första skidguld på damsidan sedan Toini Gustafsson 1968, och trots att vi alla hoppades på henne i år så var det ingen som riktigt trodde det skulle gå vägen. Det var en skräll fast det var väntat.

Och jag tippar redan nu att Marcus Hellner får Bragdguldet för sina två guld och att Charlotte Kalla får Jerringpriset – om hon är på plats och har klätt upp sig och charmar alla som tittar att gå till telefonen och rösta. Vi minns ju alla hur Susanna Kallur oförtjänt vann priset före Tre Kronor efter OS i Turin.

Frank Ribery gillar minderåriga prostituerade!

Läste för en stund sedan att franske fotbollsstjärnan Frank Ribery nu är i riktigt blåsväder: han har nämligen blivit ertappad med att ha gått till en prostituerad!

Skandal!

Men det otroliga i sammanhanget är inte att Ribery tycker om att använda sig av dessa stackars hjälplösa flickor — då prostitution i Frankrike, vad jag förstår, är någonting helt normalt — utan att flickan i detta fall var minderårig!

Och än värre blir det när det visade sig att en annan fransk landlagsman samma kväll utnyttjade samma minderåriga flicka!

Men som vi alla redan inser så kommer båda dessa äckliga figurer att klara sig, även om risken för fänglesestraff är överhängnade, för som vi alla vet så är de för värdefulla för klubb och landslag.

Vi har haft liknande sexskandaler även här i Sverige, bl.a. så var det ett par ishockeyspelare som grovt hade utnyttjat unga flickor, så problemet är av stort allvar.

Min syn på saken är denna: om en svensk landslagsman blir ertappad med att ha köpt sex eller på annat sätt varit inblandad i någon typ av sex eller våldsbrott så ska han stoppas från alla vidare landlagsuppdrag, och kan man vidare stoppa vederbörande från spel även på klubbnivå så måste så ske.

Sverige till kvartsfinal i U20-VM

Igår följde jag matchen mellan det svenska U20-landslaget och Nordkorea. 3-2 slutade matchen efter emellanåt riktigt dåligt svenskt spel. Tack och lov så räddade våra supervassa anfallerskor Sofia Jakobsson och Antonia Göransson segern och vidare avancemang.

Göranssons solomål (2-1 målet) var en enastående prestation: hon snurrade sig förbi fyra-fem utespelare innan hon iskallt slog bollen förbi den chanslösa och lätt virriga koreanska målvakten. Hon borde faktiskt gjort ett eller två mål till om hon haft lite tur i avsluten, så otroligt bra är hon.

Det enda trista i sammanhanget är att Sverige inte körde över Nordkorea.

Detta är inte nämligen herrfotboll, där Sverige är ett hyfsat bra lag på ungefär samma nivå som trettiotalet andra lag; detta är damfotboll, där Sverige är en stormakt och ett av världens 5-6 bästa lag.

Våra tjejer håller mao på att tappa mark gentemot resten av världen, något vi redan fick se i EM förra året. Borta är tiden när Sverige tillsammans med Norge och Tyskland dominerade i Europa och alltid var med och utmanade om finalspel i de tre stora mästerskapen.

För om fotbolls U-länder som Nordkorea och Nya Zeeland (som tjejerna nätt och jämt lyckades slå i första matchen) kan ge svenskorna dessa problem idag, så ser framtiden riktigt mörk ut.

Än mörkare blir det när man tänker på att hela Afrika nu håller på att lära sina tjejer spela fotboll. Framtida VM och OS kan vi troligen glömma bort redan nu. Vi får vara glada om vi kan ta oss dit.

Tyvärr så lär vi sålunda inte få vinna någon mer stor titel igen på damsidan. Det där EM-guldet för snart trettio år sedan är troligen att jämföra med killarnas OS-guld 1948 – en legendarisk prestation som inte går att upprepa? Läs mer här (SR)

Contadors osportsliga beteende

Igår så förlorade världens bäste cyklist Alberto Contador tveklöst många fans när han utnyttjade Andy Schlecks cykelproblem när kedjan hoppade av. Det var bland det mest osportsliga jag sett.

Schleck hade precis attackerat Contador i sista stigningen för dagen när olyckan var framme. Spanjoren som vid tillfället låg tiotalet meter bakom kan omöjligen ha undgått att se vad som inträffat. Trots det så körde han ikapp och förbi sin huvudkonkurrent, och inte nog med det … han gav järnet!

Schleck som blev helt stillastående i bortåt tjugo sekunder försökte sedan komma ikapp och kämpade heroiskt ensam hela vägen upp till toppen. Tyvärr tappade han sedan mark och sekunder till Contador och de andra utbrytarna. I mål kom han trettionio sekunder efter spanjoren och ligger nu åtta efter totalt som ny tvåa.

Troligen innebär detta nu att årets tour är över, för ingen räknar längre med att Schleck ska kunna vinna. Contador är helt enkelt för bra på tempolopp för att tappa segern.

Och det är detta som gör det hela så trist, för Contador är större än det här. Det fanns ingen anledning för honom att fuska till sig segern på detta vis, eftersom han med 90 procents säkerhet hade vunnit ändå, och risken är nu stor att spanjoren för all framtid kommer bli ihågkommen som en osportslig fuskare. Läs mer om saken här (SVD)

Segern i gårdagens etapp gick förresten till fransosen med det tyskklingande namnet Thomas Voeckler som i ensamt majestät gled i mål efter att mästerligt och helt utan rädsla hållit undan i de supersnabba nedförsbackarna. Det gick så snabbt utför (uppemot 100 km i timmen!) att motorcyklarna knappt kunde hänga med. Det var ett enastående spektakel och minst sagt svettigt! Att ingen körde ihjäl sig är snudd på otroligt.

Susanna Kallur missar EM

Susanna Kallur missar EM och chansen att försvara sitt guld. Skador sätter på nytt stopp för henne. Riktigt trist. För vi hade ju alla gått och hoppats att hon skulle få vinna en stor titel till efter katastrofen i OS.

Men lika mycket tur som våra friidrottsstjärnor hade under storhetstiden, lika mycket otur har de nu. Det finns en reell risk att inga av våra medaljhopp kommer att ställa upp i Barcelona, och det verkar nu nästan som om ordningen är återställd i stora mästerskap: Sverige tar hem ett par hedersamma sjätteplatser.

Personligen kan jag inte fatta hur Susanna kan ladda om igen efter ett nytt bakslag som detta. Vet förresten inte om hon tänker ladda om? Men vi önskar henne såklart det bästa inför fortsättningen, vart den nu bär hän. Läs mer här (SR).

Fin tredjeplats för Henrik Stenson i the Open

Igår så tog Henrik Stenson ett superkliv rakt in i golfens elit igen när han blev trea i världens äldsta och förnämsta golftävling.

Förvisso var han och alla andra som jagade segraren, Louis Oosthuizen, rejält distanserade, men en tredjeplats är ändå något att minnas och vara stolt över. Tyvärr missade han birdieputten på sista hålet och äran att få bli en s.k. runner-up. Men om sanningen ska fram så var detta en tävling där ingen förtjänade en andraplats, så överlägsen var Oosthuizen.

Sällan har någon var lika värdig mästerskapet som den 27 årige sydafrikanen, och inte ens allt tjafs om att han hade tur med vädret i fredags köper jag. Har man lett the Open sedan fredag så har man bara genom att palla för pressen av ledarskapet visast sig värdig totalsegern.

Oosthuizen spelade dessutom magnifikt, och gjorde på hela veckan bara en handfull (en expert sa två!) misstag. Igår så bevakade han bara sin ledning, men kunde trots det öka den gentemot tvåan. Fenomenalt.

Jag är övertygad om att årets Open-vinnare kommer att tillhöra världeliten under många år framöver, och det kommer garanterat bli fler majors, inklusive fler i the Open.

Stenson spelade själv magnifikt, men hade en dag när marginalerna inte var på hans sida – inga bogeys, men bara en birdie! Under normala omständigheter hade han sänkt åtminstone två-tre birdieputtar till, men det var å andra sidan imponerade hur han flera gånger räddade sitt par med puttern.

En annan spelare som vi fick lära känna ordentligt i St Andrews var 21 år unge Rory McIlroy, som genom sin orutin spelade bort sig under fredagsblåsten, men som ändå lyckades bli delad totaltrea med Stenson.

Jag tippar redan nu att han inom ett år har vunnit sin första av en lång rad majors. McIlroy är sensationellt bra och har dessutom ett superstarkt psyke. Läs mer här (DN).

Söderling föll i Båstad

Inte oväntat så förlorade Robin Söderling finalen i Båstad. Spanske grusmästaren Nicolas Almagro var idag för stark och vann klart med 2-1 i set.

Robin hängde med rätt så bra i set nummer ett och två, men i skiljesetet orkade han inte mer. Exakt varför han tappade finalen är det ingen som vet, och kanske borde man inte analysera matchen allt för noga.

Vi bör istället dra oss till minnes att Almagro är en klasspelare, en av världens fem bästa på grus (kanske rentav näst bäst?) och troligen även en av världens tio bästa totalt. Liksom många andra på touren har han underpresterat, men får han bara lite mer självförtroende så kan han slå vem som helst – tom Rafael Nadal.

Första gången jag riktigt insåg hur bra Almagro är var han han gav Andy Murray en tennislektion i Roland Garros härom året. Skotten åkte ut med dunder och brak och var totalt chanslös.

Det var dock synd att Robin inte kunde försvara sin titel från i fjol. Båstadsegern är hans tenniskarriärs största triumf. Men vi får nu hålla tummarna för att han tar hem Stockholm Open istället, något han hade gjort redan förra året  – om inte skador hade ställt till det. Läs mer om Robins tunga förlust (SR) och här (SVT)

Söderling till final i Båstad

Var redan innan Båstad började orolig över semifinalen mot David Ferrer, den spanske evighetsmaskinen och grusstjärnan. Men Robin Söderling lyckades ta sig i kragen och vända underläge till vad som i slutändan blev en komfortabel seger med 2-1 i set.

Nu väntar en lika bra spansk grusspecialist i finalen, Nicolas Almagro, och återigen så är det fifty-fifty när det gäller vem som ska vinna. Söderling har dock publiken med sig och får av den anledningen gälla som knappt favorit.

Hade man spelat bäst av fem set så hade Robin vunnit klart, men bäst av tre är alltid något av ett lotteri. Funkar servandet så går det nog vägen, men annars tar Almagro hem pokalen. Inget snack om det.

Vid sidan om slamsen så är Båstad titeln vi svenskar helst vill vinna, och kanske är det den lilla detaljen som avgör matchen till vår favör? För Robin har inte spelat på topp så här långt, trots alla segrar: han har kämpat och spelat med hjärtat. Läs mer här (SR).

Fin svenskdag i the Open

Idag följde jag med i våra duktiga svenska golfares äventyr i The Open uppe i St Andrews i Skottland. Riktigt bra gick det för Henrik Stenson som gick runt på suveräna 67 slag i den hårda blåsten och med det la sig på fjärde plats totalt inför den avslutande rundan imorgon. Starkt gjort.

Men tyvärr så har han hela åtta slag upp till ledande sydafrikanen Louis Oosthuizen, som i sin tur har fyra slags försprång till tvåan Paul Casey.

Endast en total katastrof kan nu hindra Oosthuizen från att sjabbla bort segern. Trots att han är ung och oprövad i dessa sammanhang så visade han idag upp enastående kyla och nerver av stål, och jag törs alltså redan nu utlova sydafrikansk segerglädje imorgon kväll – såvida inte vädergudarna på nytt ställer till det?

Även Robert Karlsson, Peter Hanson och Fredrik Andersson Hed är för övrigt med i täten, en fyra-fem slag bakom Stenson. Men de är såklart utan chans på mästerskapet. Stenson har dock vissa möjligheter att vinna, men då Oosthuizen har både Ernie Els och Retief Goosen på plats som stöd så är en implosion i hans fall ytterst osannolik.

Tycker även det roligt att Tiger Woods är borta ur mästerskapet. Har alltid ogillat Woods, då jag ansett honom vara falsk och egocentrisk samt väldigt aggressiv, och efter vad som uppdagades förra året om hur han behandlade sin fru och unga familj så vet vi nu att han inget var att ha.

Som föredöme finns det troligen ingen mindre lämplig person än Woods. Synd bara att man inte portade honom från hela PGA-touren. Det känns nämligen olustigt att han får vara med och tävla på världens golfbanor nu när vi vet vilken ful figur han är. Läs mer här (SVT).

Superdivan Ibrahimovic håller hov imorgon!

När man inte trodde att det kunde bli värre så ska nu superdivan och überegot och misslyckade Barcelonaspelaren Zlatan Ibrahimovic hålla hov imorgon inför den samlade svenska presskåren om hans framtid i Blågult!

Hutlöst!

Det är INTE upp till honom att bestämma om han ska spela i landslaget eller ej, det är upp till Erik Hamrén, förbundskaptenen!

Personligen så anser jag att Hamrén ska stryka ett streck över Ibrahimovic en gång för alla och gå vidare med de fina unga svenska spelare vi har som brinner för Blågult (även när det gäller träningslandskamper), och jag är inte ensam om att tycka på det viset.

På Radiosportens hemsida har man för närvarande en omröstning om superegots vara eller inte vara i landslaget. Så här långt så vill fyrtio procent INTE ha med honom! SVD har en liknande omröstning där 42 procent säger nej tack till Ibrahimovic.

Enastående och smått osannolika siffror. Ibrahimovic är nu mao allt annat än populär, något som beror på alla hans oförskämda divalater.

Tycker uppriktigt synd om Hamrén som nu är iblandad i denna Zlatanska komedi. Vet han förresten själv om Zlatan tänker tacka ja eller nej, eller måste han som alla andra invänta morgondagens presskonferens? Tycker även det är trist att Hamrén inte bara bad Ibrahimovic dra åt helvete (ursäkta svordomen, men den kändes passande) redan första dagen på jobbet Läs mer här (SR)

Fifas världslag äntligen uttaget

Här har vi så äntligen Fifas världslag, framröstat av medlemmarna på deras hemsida. Inga större överraskningar, och ungefär som mitt världslag och alla andra någorlunda vakna bloggares lag ser ut. Sex av Fifas utvalda spelare hade jag förresten själv med. Jag ville vidare inkludera även Sneijder (den enda riktigt bra holländaren), Ramos och Schweinsteiger, men utrymme saknades. De är istället mina tre reserver. Den understrukne spelaren är för övrigt vinnaren av Guldbollen, turneringens enligt Fifa bäste spelare.

Målvakt: Iker Casillas

Försvar: Philipp Lahm, Carles Puyol, Maicon, Sergio Ramos

Mittfält: Wesley Sneijder, Bastian Schweinsteiger, Andres Iniesta, Xavi

Anfall: David Villa, Diego Forlan

Coach: Vincento Del Bosque

AIK nästan utslagna av Luxemburg

Personligen så tror inte jag att svensk fotboll är lika dålig som många hävdar, men det är ändå svårt att förklara hur svenska mästarlaget AIK endast kunde besegra Jeunesse d’Esch hemma på Råsunda (efter mycket om och men) med ickeövertygande siffrorna 1-0!

Nu väntar returen borta i Luxemburg, och troligen åker stockholmarna där ut med dunder och brak. Ännu en svensk Europa-säsong ser ut att bli ett storstilat fiasko.

Att Champions League är något som man tar på allvar, åtminstone från publiken, tyder de nära tolv tusen åskådarna på läktarna på. Frågan är om de får gå på ännu en Europacup-match i år?

Återigen ser det riktigt mörkt ut för svensk klubbfotboll i Europa, och anledningen till detta mörker är Uefa:s vansinniga påhitt Champions League – en turnering så stor att 99 procent av Europas forna storklubbar nu har förvandlats till småklubbar i europeiska fotbolls U-länder.

Lösningen på problemet är att vi drar oss ur både Fifa och Uefa och tillsammans med Norge, Danmark, Belgien, Schweiz, Rumänien, Ukraina, Polen, Ryssland och alla andra fotbolls U-länder startar vår egen Europa-Cup?

Håller tummarna för Schleck

Följer med en del i Tour de France och har funnit de senaste dagarnas etapper i Alperna oerhört fascinerande. Inte minst de fantastiska scenerna från de franska bergen har hållit mig fascinerad.

Det är dessutom oerhört avkopplande att följa med i dessa cykellop, med den stora klungan som lugnt och metodiskt bara rullar på mil efter mil mot något avlägset mål.

Och spännande är det att följa hur utbrytargrupperna försöker hålla ut hela vägen över mållinjen, inte sällan med fyra-fem minuters avstånd till huvudklungan, men alltsomoftast så blir man upphunnna.

Årets tävling handlar nu om kampen mellan Alberto Contador och Andy Schleck, där den sistnämnde alltjämt håller undan och jämna steg med fjolårsegraren. Tyvärr för Schleck så lär han tappa ledningen som allra senast på den näst sista etappen, ett tempolopp, en diciplin som Contador är mästare på. Men kanske kan något oväntat ske innan, då eller efter?

Erik Hamrén kommer krossa Holland!

Ja, nog verkar det helt troligt att nye svenske förbundskaptenen Erik Hamrén kommer att få en flygande start på EM-kvalet när han nu i höst låter sina svenska pojkar köra över Holland. För så kommer det att bli.

Vi får då äntligen beviset på att Lars Laban Lagerbäck var totalt inept som förbundskapten. Han var ju nu i VM, dit han fick en gratisbiljett, så urbota dålig att Nigerias president hotade att stoppa allt vidare landslagsspel!

De där sista meningen är så otrolig att man knappt kan tro att den korrekt skildrar sanningen. Själv hade jag inte ens hittat på någonting så vansinnigt i något av mina många skämtinlägg. Att ett helt land med över hundra miljoner invånare skulle få sitt landslag stoppat pga av Lagerbäcks misskötsel är nämligen alltför osannolikt. Men sant är det likafullt!

För att slutligen återgå till Erik Hamréns kommande EM-kval, så tippar jag att det blir idel segrar för honom och att vi sedan gör riktigt bra ifrån oss i EM (vinner guld) … om vi ser till att Zlatan Ibrahimovic inte är med och förstör för oss så klart.

VM:s världslag ännu ej uttaget?

Många har de senaste dagarna läst mitt inlägg om VM:s världslag, troligen i hopp om att få veta hur detta världslag ser ut?

Tyvärr för oss alla så verkar man ännu inte vid Fifa ha tagit ut något världslag? Jag har åtminstone inte hittat något på deras egen hemsida om saken. Kanske tänker man inte ta ut något världslag den här gången? Exakt varför det tar så lång tid att avslöja hur laget ser ut är det ingen som vet?

Det är i alla fall en hel del snack på nätet om saken, och vissa menar att världslaget redan är uttaget. Säkert är dock att en och annan ovärdig kommer att vara inkluderad, beroende på vilka som är med och röstar om saken. Men att spelare som Casillas, Iniesta, Forlan, Villa, Sneijder och Schweinstieger är med kan vi nog vara säkra på. Troligen innehåller laget dock även en eller ett par afrikaner?

Rafael Nadal vann Fotbolls-VM i Sydafrika!

Jo, det är faktiskt sant: Rafael Nadal vann i söndags Fotbolls VM i Sydafrika. Titta själva på bildbeviset ovan. Strax efter slutsignalen så ser vi hur Rafa och Iker Casillas firar tillsammans i omklädningsrummet. Segern var för övrigt odiskutabel, och en hel värld gladde sig åt att de holländska grisspelande busarna åkte på supersmörj. Brott lönar sig aldrig. Nu vet man även det i Holland, får vi förmoda?

Sverige vinner VM 2014!

Jo, nu är det äntligen bekräftat: Sverige vinner VM i Brasilien om fyra år, allt enligt världens främsta fotbollsorakel.

Efter SvFF:s skandalösa tilltag att inte låta Gre-No-Li och de övriga svenska superstjärnorna delta 1950, förra gången Brasilien arrangerade VM, så ämnar man nu ta en gruvlig revansch på Brasilien, Uruguay och alla andra som tänker sticka upp.

Sverige kommer nu att vinna VM!

Nils Liedholm menade ju att man vunnit VM 1950 om proffsen fått vara med. Reservlaget tog som bekant brons.

Tur och otur brukar alltid jämna ut sig i slutändan och historien brukar alltid upprepa sig själv. Vi måste därför nu ta tillvara på den gyllene chans vi har att äntligen få bli världsmästare, och vi måste därvidlag redan idag börja förbereda oss inför nästa VM.

Erik Hamrén måste därför redan nu göra sig av med alla överåriga underpresterare, dvs alla som närmar sig de trettio; och han bör vidare göra sig av med alla negativa och störande inslag i laget, dvs Zlatan Ibrahimovic – en superdiva som anser sig vara för bra för Blågult och som bara vill spela när han själv har lust därtill.

Han och alla andra av samma låga mentalitet måste bort omedelbart. Andra spelare, tex från U21 laget, som älskar att spela för Sverige, ska istället nu ges chansen att skina.

Vill man spela i landslaget så skall man alltid vara med – på varje landslagssammankomst. Inga undantag.

Med ett sådant sammansvetsat lag så är jag övertygad om att guldet i Brasilien går till Sverige.

Spanien världsmästare

Här ser vi en suverän bild från igår kväll. Casillas, Ramos, Villa och de andra spanska fotbollshjältarna firar med den sex kilo tunga VM-pokalen. Härliga killar och fantastiska fotbollsspelare.

De Jongs karatespark

Det är svårt att uppskatta hur fruktansvärd holländske grisen Nigel de Jongs karatespark – stenhårt rakt i bröstet och med dobbarna utåt – på Xabi Alonso var enbart från att titta på bilder. Själv mådde jag nästan illa när jag såg attacken i direktsändning. Att inte Alonso blev allvarligt skadad är för mig en gåta och att de Jong inte blev utvisad är lika stor gåta.

Den fege och oduglige engelske domaren Howard Webb tappade totalt kontrollen över matchen och får nu förhoppningsvis aldrig döma fler internationella matcher, för hans feghet höll så när på att kosta Spanien segern.

Fjorton gula kort är för övrigt rekord i en VM-final. Det gamla rekordet löd på sex! Howard Webb var mao totalt värdelös!

I vilket fall som helst så slutade jag efter Hollands grisspel i första halvlek att supporta dem helt och hållet, för den totalt omotiverade attacken på av Alonso var den värsta som skådats i VM-sammanhang sedan Toni Schumacher knockade Patrick Battiston i VM 1982.

Holland skämde i gårdagens final ut sig inför hela fotbollsvärlden med sitt smutsiga grisspel och tappade säkert miljoner fans.

Tufft för Söderling i Båstad

Tittade precis på lottningen för Båstad, världens kanske bästa grusturnering, och det ser minst sagt tufft ut för Robin Söderling. Hela världseliten när det gäller grus, vid sidan om Rafael Nadal, som befinner sig i Sydafrika, är på plats.

Det är inte många andra ATP-250 turneringar som kan skryta med ett lika bra startfält som Båstad. Topp fyra i seedningen: Söderling, Verdasco, Almagro och Ferrer!

Att hålla Robin Söderling för favorit kan man inte göra. Han har nog bara 25 procents chans att vinna titeln, speciellt som det nu endast handlar om bäst av tre set. Har dessutom en känsla av att David Ferrer vill ta revansch för förlusten i Wimbledon, vilket då får till följd att det blir en helspansk final.

Men det finns även flera andra farliga spelare, som tex Denis Istomin, men iom att man spelar på grus så kan jag inte se hur någon förutom Robin ska kunna hota de spanska grusstjärnorna.

Lance Armstrong: slutkörd!

Har följt med i touren lite grann i år, något jag på förhand inte tänkt göra, men efter den oerhört dramatiska inledningen, speciellt med kullerstensetappen, så kom jag på andra tankar.

Igår fick vi tex se en makalös avslutning av Sylvain Chavanel där han inte bara knep etappsegern utan även återtog den gula ledartröjan.

Så jag såg med stort intresse fram mot dagens första stora test i Alperna. Två supertuffa toppar skulle man ta sig upp för, och redan på den första så hände det otänkbara … Lance Armstrong kroknade!

Visserligen hade Armstrong åkt redan omkull två gånger på etappen, men att plötsligt se honom börja sladda efter huvudklungan var ändå spektakulärt. Nära tolv minuter efter segrande Andy Schleck tog sig till slut den gamle cykelkungen i mål, och hans franska äventyr är nu definitivt över … för alltid.

Armstrongs kollaps innebär att karriären nu är över. Framtiden tillhör nu unga åkare som Alberto Contador och Andy Schleck, vinnaren idag. Armstrong är slutkörd. Läs vad SvD skriver om saken.

Mitt världslag

Om man tar ut ett världslag så kan man bara använda sig av spelare från kvartsfinal och framåt. Det hela är förvisso bara en kul grej, men att ta ut någon som spelade hyfsat i matcher som nu redan glömts bort, dvs gruppspelet, kan inte vara rätt. Vidare så måste åtminstone två spelare från varje finallag tas ut.

Ronaldo och Messi borde såklart vara givna, för båda var mycket bra. Men då deras respektive lag åkte ut med dunder och brak så tänker jag inte ta någon av dem. Och med tanke på hur fula holländarna var nu ikväll mot Spanien så blir det inte ens plats för Sneijder – en protestaktion från min sida mot dessa grisar.

Mitt lag (understruken spelare = turneringens bäste):

Målvakt: Casillas

Försvarare: Piqué, Lucio, Puyol

Mittfältare: Xavi, Iniesta, Forlan, Özil

Anfallare: Müller, Klose, Villa

Coach: Joachim Löw

Spanien världsmästare! (tack och lov)

Sällan har ett mål varit mer efterlängtat än Andres Iniestas mål i slutminuterna av den andra förlängningskvarten av kvällens VM-final. Matchens enda mål gav nämligen Spanien VM-guldet! Synnerligen välförtjänt.

Jag hejade på förhand lite grann på Holland, men efter bara ett fåtal minuter av matchen så kom jag på andra och bättre tankar. För det negativa och destruktiva grisspel holländarna visade upp var bland det värsta jag sett och tveklöst det fulaste under årets VM.

Man visste på förhand att man var sämre än Spanien på i stort sett varje punkt och beslöt sig därför att spela ett fruktansvärt grisspel med tacklingar så fula och farliga att man häpnade. Både Van Bommel och De Jong borde åkt ut i första halvlek för sina riktigt otäcka och elaka attacker på två snälla spanska spelare – men den engelska skandaldomaren nöjde sig med att dela ut gula kort i stället.

Holland har nu skämt ut sig världen över för sitt äckliga och farliga mördarspel, och alla gläds nu med det skönspelande och ärliga spanska fotbollseleganterna – tveklöst VM:s bästa lag.

Segern över Tyskland i semifinalen var solklar, men mot det betydligt sämre Holland så fick man aldrig chansen att visa vad man kunde då de hade som avsikt att sparka ner sina motståndare, istället för att spela fotboll.

I förlängningen så orkade och vågade dock inte de holländska busarna att grisspela längre, och det var då endast en fråga om tid innan det spanska avgörandet kom till stånd.

Underbara scener utspelade sig omedelbart därpå, med gråtande spanska hjältar och gråtande spansk drottning. En fantastisk seger för fotbollen var ett faktum. Läs mer om själva matchen här (DN)

Bläckfisken Paul tror på Spanien!

Själv börjar jag alltmer tro som världens främsta fotbollsorakel, den tyska bläckfisken Paul, som i fredags förutspådde spanskt triumf i VM-finalen.

Holland har visserligen hemmaplan och ett lag bestående av klasspelare rakt igenom, men jämfört med Spanien så är man på pappret sämre. En detalj av största vikt är den att Iker Casillas nu börjat hitta storformen i målet. Redan för en vecka sedan så tog Arsene Wenger ut honom i sitt världslag.

Och med halva laget bestående med samspelta Barcelonaspelare, så är detta enmatch som är Spaniens att förlora.

Med lite flyt så kan såklart Holland vinna klart. En snabb kontring är allt som behövs för Robben eller Sneijder. Har egentligen ingen direkt favorit lagen emellan, men tycker att det kunde vara kul med ett holländskt guld.

Vad sedan gäller skytteligan så tar Thomas Müller hem den om ingen av huvudkonkurrenterna gör mål idag, efter som han gjort fler målpass än Villa och Sneijder – egendomligt och fel, anser jag, för priset borde självfallet delas.

Målpass har ju aldrig räknats in i fotbollsammanhang tidigare. Endast ishockey använder sig av det idiotiska systemet.

Möjligen hade jag kunnat tänka mig att räkna bort straffar om två eller flera spelare hamnar på samma antal gjorda mål. Ett spelmål måste ju räknas över en billig straff?

Hur det än blir med den saken så lär det bli en fantastisk final i afton. Tippar Holland vinner med 2-1 efter underläge 0-1 i halvtid.

Bläckfisken Paul hade rätt: Tyskland vann bronset

Precis som bläckfisken Paul tippade så blev det Tyskland som vann VM:s bronsmatch. Tyvärr så kunde inte målmaskinen Miroslav Klose spela pga av förkylning och missade därför (för gott?) chansen att slå Ronaldos målrekord på femton strutar. Riktigt synd.

Tyvärr så lär Klose inte dyka upp i nästa VM som trettiosexåring. Tyskarna har nämligen allt för många bra spelare för att behöva göra som oss här i Sverige i fallet Henrik Larsson – en fotbollspensionär som vi säkert hade med i Blågult i en fyra-fem år för länge.

Unge Thomas Müller (bilden) fick dock göra ännu ett mål och ligger för närvarande i topp på fem mål tillsammans med Wesley Sneijder, David Villa och Diego Forlan.

Forlan gjorde förresten ett nytt praktmål idag och fixade dessutom så när till en förlängning när han med matchens sista spark (en frispark) träffade ribban! 

Tyskarna var dock värda segern, speciellt med tanke på att man inte ställde upp med alla sina bästa spelare: bla fick trettiosexårige andremålvakten Jörg Butt (bra idag) stå istället för unge Neuer.

Joachim Löw gjorde egentligen bara ett misstag: att byta av Mesut Özil med knappa två minuter kvar, för att ge den ende spelare som ännu inte fått spela chansen till lite VM-fotboll. Tur för Löw var att Forlan inte kvitterade i slutsekunderna, för då vete tusan vart bronspengen gått – troligen till Sydamerika.

Framtiden ser nu i alla fall ljus ut för Tyskland. Med Löw vid rodret så lär man fortsätta utvecklas och ta sig till nästa nivå inom en inte alltför avlägsen framtid.

Noterade, avslutningsvis, under den tyska nationalsången att endast en av de fem invandrarspelarna sjöng med, medan samtliga tillhörande urinvånarna tog i för allt man kunde.

Detta är ett allvarligt problem för alla landslag, eftersom det tyder på någon form av splittring i truppen. En för alla och alla för en – är mottot som måste råda. Antingen så sjunger alla, eller ingen.

Som motexempel kan tilläggas att alla urugayaner (heter det så?) sjöng med så det stod härliga till, och deras formidabla laganda och kärlek till fosterlandet höll så när på att vinna dem en bronsmedalj. Bra sjunget och stark jobbat, anser jag. Läs mer här (SR)

Inga svenskar!

Läste precis att man på nytt snabbsvenskar ett par utländska idrottare. De har bott här i tre resp. fyra år och vill nu kunna tävla internationellt för Sverige, antagligen för att kunna leva gott på saken ekonomiskt!

Helt fel, anser jag, och många med mig är nu nämligen totalt emot alla dessa invandrare som plötsligt blir svenska och därefter ska representera vårt hemland. Jag vill inte ha dem i blågula färger – någonsin!

Det har inget med hudfärg eller religion att göra, utan bara med det faktum att de INTE är svenskar. Kravet för att få representera Sverige ska enligt mig vara att man är född här. Enkelt och solklart … möjligen kan man göra vissa undantag.

Som jag tidigare skrivit här på bloggen så vill jag inte ens ha Rafael Nadal, Roger Federer, Michael Phelps eller någon annan utlänning i något svenskt landslag. Jag gläds mer med en helsvensk tiondeplats än ett guld från någon av dessa utlänningar.

Jag erkänner för övrigt inte Ludmila Engquist guldmedalj. Den räknar inte jag med bland våra svenska OS-guld, och en vacker dag så kommer dessa resultatlistor att skrivas om. Hennes guld kommer då att läggas till Ryssland. Läs mer om saken här (SVT)

Samma sak gäller även Wladimir Smirnov som vann flera SM-tecken. Att utlandsfödda ens får vara med vid SM är totalt bedrövligt, och måste åtgärdas. Även där måste regeln ”endast födda i Sverige får vara med vid SM” gälla, utom när det gäller lagsporter – blir för komplicerat, tyvärr.

Men att föredra hade självfallet varit att tex Allsvenskan endast var ett tillhåll för svenskar, för då blev det mer utrymme för svenska fotbollsspelare, och vi hade då självfallet vunnit EM och VM hver gang – något vi alla självfallet önskar.

Att importera utlänningar hit förstör bara vår idrott och saboterar för framtida generationer svenskar. Tänk tex om Usain Bolt blev svensk: då hade alla svenska och nordiska sprintrekord slagits för tid och evighet. Totalt fel mao.

Exakt varför man vill använda sig av dessa invandrare förstår inte jag, för de tar ju nu ifrån någon svenskfödd idrottare chansen till landslagsuppdrag. De är totalt själviska mao. Bu för dem alla.

Villa eller Sneijder?

En av herrarna Villa och Sneijder lär få till det nu på söndag och då avgöra vilket av länderna Holland resp. Spanien som ska bli världsmästare. Själv är jag övertygad om att Sneijder fixar till segern för sitt lag och hemland och dessutom slår in ett mål eller två av bara farten.

En hel värld hoppas nu på att de holländska spelarna äntligen ska få till det i ett stort mästerskap. EM-guldet 1988 var kul på sin tid, men det är först när man vunnit VM som man är ett stort lag.

Spanien har nu genom sin första finalplats tagit steget upp i Sveriges klass, men OS-guldet från 1948 gör att vi här hemmavid vid spansk förlust ändå förblir deras övermän.

Skytteligan lär i vilket fall som helst nu gå till en tysk (Klose eller Müller), för man ämnar att köra över Uruguay efter noter för att se till att så sker. Det troliga är väl att Klose hjälps fram till målfyrverkeriande med fina smörpassningar från Özil och Schweinsteiger, och blir det en straff så finns det bara ett alternativ.

Och vad gäller unge Thomas Müller (20 år) så tippar jag redan nu att han en vacker dag kommer att slå såväl Ronaldos samt Klose VM-rekord vad gäller mål.

Anser dock att det är fel att målen gjorda i tredjepris-matchen ska räknas in i den totala skytteligan. Matchen är ju egentligen totalt meningslös – bevis: många gånger vid tidigare mästerskap så har de förlorande lagen låtit reserverna spela.

Fast denna gång så verkar det som om båda lagen tänker göra allt för att knipa bronset. Det ser mao ut att kunna bli en kul tillställning trots allt och trots sin meningslöshet.

Det är nu, avslutningsvis, klart att Holland vinner finalen, enligt mig i alla fall. Fotbollsoraklet Paul borta i tyska Oberhausen hävdar dock motsatsen, exakt varför han tror på Spanien är det ingen som vet, men så är det. Kolla själva här

Paul är vidare, liksom jag, bombsäker på att Tyskland vinner bronsmatchen.

Borde Båstad läggas ner?

Tydligen går det inte så bra för Båstads damturnering. Damtennis är inte så populärt som folk tycks tro.

Anledningen till att damtennis har så pass hög status, alltför hög anser jag, beror på att man har sina slams samtidigt som killarna.

 Hade damerna haft sina egna slams separat från killarna, som damgolferskorna, så hade intresset för deras sport varit betydligt lägre (kanske bara en tiondel så stort?) och då hamnat på den nivå sporten hör hemma.

Folk av idag har inte tid, lust och pengar att slänga bort på ointressanta dammatcher, vilka dessutom ofta är kortare än en hyfsad bordtennismatch. Och nu på sommaren så finns det dessutom så mycket annat som lockar, som tex sitta på en sandstrand och titta på vågorna, något som vi alla anser vara långt mer givande än att titta på damtennis.

För mig så räcker det för övrigt med en stor turnering i Båstad – herrturneringen.

Tycker vidare att det är oförskämt att dessa kvinnliga superdivor ska kräva betalt på förhand för att ställa upp. Deras sport förtjänar INTE större uppmärksamhet än andra damsporter, och de borde därför inte få betalt mer än tex kvinnliga varpaspelare.

Mitt förslag är att man i framtiden, om man fortsätter med damtennis i Båstad, slopar allt som har med betalning på förhand att göra och istället omgör hela turneringen till en amatörtävling och kanske tom kör den samtidigt med killarna, kanske tidigt på morgonen, eller mellan deras matcher?

Eller varför inte dra igång en mixed-turnering i Båstad: det hade gett tjejerna chansen till att få spela inför fullsatta läktare. Sofia Arvidsson och Robin Söderling i en mixed-dubbelfinal hade varit prima underhållning.

Hela damtouren borde för övrigt omvandlas till en amatörtour, för då hade vi sluppit alla dessa divor och istället fått fram riktiga tennistjejer som enbart var intresserade av att spela tennis.

Eventuellt så kan man, under övergångsstadiet tillbaka till amatörismen, enbart låta de tennisflickor som gratis och utan extra betalning vill ställa upp i Båstad göra så. Detta är bra ut svensk tennissynpunkt eftersom svenskorna kommer att gå längre ju sämre starfältet är, vilket i sin tur leder till mer folk på läktarna.

Så länge som Båstad behåller sin WTA-status så gynnas mao vi svenskar och svenskor av att ha så dåligt starfält som möjligt.

Rätt lag vann: trots att man inte sjöng!

Att Spanien var värdiga vinnare igår råder det ingen tvekan om. Kanske hade tyskarna lyckats bättre om Thomas Müller varit med, men en spelare ska inte ensam kunna påverka utgången av en match, så i slutändan finns det inga ursäkter att komma med.

Spanjorerna var starkare helt enkelt och kunde, om man varit lite mer kliniska, avgjort matchen redan under inledningen. felet man gjorde var att man ideligen slog en pass för mycket. Fortsätter man så mot Holland så är det slut med oléandet för deras del.

Men detta till trots så hävdar jag bestämt att Holland vinner finalen på söndag. Det är deras öde att göra så, speciellt som man nu spelar på hemmaplan – bortåt hälften av alla vita i Sydafrika kommer ju ursprungligen från Holland.

Och när man nu även för en gångs skull INTE bråkar internt i laget, så ser det ovanligt ljust ut.

Anledningen till att man inte bråkar i år tror jag har att göra med att knappt en enda svart spelare befunnit sig på plan denna gång. Kanske är det inte PK att säga så, men bevisligen är det faktiskt som så att ju mer homogen en grupp är, desto bättre spelar den. Fotboll är ett lagspel och om man har olika grupperingar som drar åt olika håll så funkar det sällan på fotbollsplan.

Kanske har man haft för mycket av en ”vi och dem mentalitet” i det holländska laget de senaste tjugo åren, speciellt de år när laget varit delat i två halvor – en invandrardel och en övrig del?

En intressant sak som belyser detta under VM har varit att lyssna och titta på nationalsångerna.

Riktigt intressant har varit att titta på vilka som sjunger med. I Tysklands fall så har jag tex noterat att inga av invandrarspelarna (Özil, Baoteng och Kedira) sjöng med, men samtliga tyskar gjorde sitt bästa för att hylla hemlandet offentligt.

Det är tveklöst en form av tyst protest av något slag, och kanske var det detta som i slutändan fällde avgörandet igår? Man var för mycket ”vi och dem” helt enkelt

Fel tycker jag det är att inte sjunga med, för antingen ska alla sjunga med eller ingen.

Anser vidare att man ska ha som krav på spelarna i Blågult att sjunga med i vår fina gamla nationalsång. Vill man inte sjunga så kan man dra dit pepparn växer. Det är, ju mer man tänker på saken, oförskämt att inte sjunga med när man representerar hemlandet i en landskamp.

Varför vill man, som Zlatan, för övrigt inte hylla sitt eget hemland med sång?

Spanien till VM-final

Spanien tog sig för en liten stund sedan värlförtjänt vidare till VM-final efter att ha besegrat Tyskland i en tät tillställning. Tyskarna hade idag en sk off-day och var inte riktigt samma lag som begeistrat fotbollsfans världen över de senaste veckorna.

Exakt vad problemet bestod i är svårt att säga, men kanske var Spanien helt enkelt för bra? Tyskarna fick aldrig igång sitt fina spel från överkörningarna av England och Argentina, mycket beroende på att de ettriga små kvickfotade spanjorerna aldrig gav dem tid nog att göra så.

Så fort en tysk fick tag på bollen så var en eller ett par små spanjorer där och stressade upp honom, och så höll det på mer eller mindre matchen igenom.

Huvuddelen av målfarlighetena föll vidare på spanska fötter och huvuden. Neuer i målet gjorde flera fina ingripanden, men till slut med kvarten kvar så avgjordes semin av en superb nick av Puyol på en hörna.

Segern var solklar och rättvis, och man måste nu hålla Spanien för storfavoriter i finalen.

Jag håller dock tummarna för holländarna – ett sympatiskt men otursförföljt folk som det nu är dags för att bli världsmästare, anser jag och många med mig. Näst Sverige finns det nämligen inget annat land som mer förtjänar den äran, anses det allmänt världen över och sedan lång tid tillbaka av folk i gemen.

Tyskland har dock gjort en magnifik insats i Sydafrika och vunnit miljoner nya fans med sitt fina målrika action spel. Nu kör man säkert över Uruguay i matchen om tredje pris – allt för att se till att Mirsoslav Klose ska få ta hem skytteligan och slå Ronaldo, den gamles, målrekord. Jag tror han grejar biffen, för Villa lär bli hårt tagen av holländarna.

Jag måste dock säga att det känns en aning snopet att mina tyska favoriter inte lyckades leva upp till våra högt ställda förväntningar, men sådan är fotbollen – oviss och orättvis in i det sista, och inte sällan är det oturen som avgör, tyvärr till det sämre lagets fördel, något som nu säkert även Rosenblom har insett.

Men kanske är det först om två eller fyra år som Özil, Müller och Schweinsteiger och alla de andra hjältarna ska slå till? Låt oss hoppas på det. Läs vad Ralf Edström skriver om matchen (SR)

Idag tror vi på Tyskland

Efter gårdagens aningen turliga holländska seger över på förhand nederlagstippade Uruguay så står vi nu inför en kanske än mer svårtippad historia: Tyskland-Spanien.

Själv så är jag dock övertygad om att tyskarna reder upp det här och tar sig till final, men det tekniskt skickliga spanjorerna lär inte bli lika lätta att köra över som England och Argentina.

Till att börja med så är man bra mycket starkare i försvaret än tyskarnas båda tidigare offer och inte nog med det man är vidare superstarka rakt igenom hela laget.

Enda frågetecknet är Fernando Torres, en spelare som så här långt varit lika bra som Wayne Rooney, och frågan är väl nu hur länge Vincente del Bosque törs låta honom spela vidare, speciellt som det nu är allvar? Spanien kan ju inte lita på att David Villa ska vinna varje match för laget.

På tal om Villa förresten så är en av de mest intressanta matcherna i kvällens match den mellan honom och Miroslav Klose: en av dem lär vinna skytteligan. Klose är den perfekte targetmannen, medan Villa även har kapacitet att skapa sina egna målchanser, inte sällan på ett spektakulärt vis.

Troligen blir det spelaren som spelar i matchen om tredje pris som i slutändan tar hem skyttligan, då pressen inte är så stor där och spelaren i fråga då även lär få ta eventuella straffsparkar. Det mesta lutar mao åt att Villa tar hem priset, kanske på åtta mål?

Hoppas dock att Klose vinner både VM och skytteliga. Tror det går vägen, för detta tyska lag är nu på väg att skriva fotbollshistoria. Tyskland av idag är tveklöst det bästa lag man haft på årtionden, och det är speciellt lagandan som gör dem så stora.

Laget från 2002 var huvudsakligen Oliver Kahns lag. Helt på egen hand och på ett nästan osannolikt vis tog han som målvakt laget till final. Tyvärr gjorde han där två mindre bra ingripanden.

Dagens Tyskland är totalt överstarkt på samtliga platser, inklusive målvaktsplatsen, dvs långt mycket bättre än 2002-laget. Vad detta betyder för Spanien ikväll och Holland i finalen inser vi säkert alla?

En intressant detalj är vidare debatten kring vem som är lagets bäste spelare? Själv sätter jag Klose främst, pga hans inflytande på laget: han lyfter dem på ett mystiskt vis bara genom att vara på plan. Andra menar att Mesut Özil är bäst.

Franz Beckenbauer, der Kaiser, hävdar dock med bestämdhet att Bastian Schweinsteiger varit bäst på plan under varje match så här långt, och vem är jag att argumentera med honom?

Mitt tips för ikväll: 4-2 till Joachim Löws mannar (två mål av Klose).

Vamos Deutschland!

Fifa fortsätter förstöra fotbollen: lägger ner Guldbollen!

Fifa har nu fått totalt storhetsvansinne: först så hotar man öppet Afrikas folkrikaste land, Nigeria, med hårda sanktioner om landet fortsätter att trilskas med dem; och sedan får vi höra att man nu tänker lägga ner Frankrikes fina gamla fotbollspris, Guldbollen!

Själva tanken att en idrottsorganisation kan hota ett land med över hundra miljoner invånare är ju helt osannolik! Hur kan ett sådant hot ens utfärdas?

Saken är den att Fifa kontrollerar alla världens fotbollklubbar och då även alla världens ligor och spelare och alla övriga som på ett eller annat sätt är knutna till sporten.

Fifa har mao mer makt än de flesta länders regeringar!

Mitt krav på att Sverige måste lämna Fifa och Uefa står av den anledningen nu kvar starkare än någonsin tidigare, för jag är mäkta trött på denna organisation som inget annat gör än förstör för alla världens fotbollsfantaster.

Varför kan man för övrigt inte få ha två stora fotbollspris i Europa? De två prisen kompletterade varandra på ett suveränt sätt: Guldbollen gick till den bäste spelaren i Europa, medan Fifas pris gick till världens bäste spelare.

Har man inte liknande pris i Amerika och Asien som delas ut till respektive kontinenters bästa spelare?

Har man nu för avsikt att bestämma vem som ska få den svenska guldbollen? Har man även för avsikt att tvinga SvFF att byta namn på vårt fina pris så att det inte blir ihopblandat med Fifas pris?

I vilket fall som helst så har jag varit fientligt inställd mot Fifa och Uefa ända sedan man la ner Cupvinnar Cupen och skapade Champions League – ett monster till turnering som gjorde Sverige och de flesta andra mellanstora europeiska länder till U-länder när det gällde internationell klubbfotboll. Läs mer här (SR)

Bu för Fifa!

VM:s världslag

Såg precis att man på Radiosporten tagit ut sitt eget världslag, och föga oväntat så här i PK-tider så är tre spelare i startelvan från, hör och häpna, Ghana!

Hur ett afrikanskt skitlag som knappt kunde göra mål kan ha med tre spelare i världslaget är ett skämt.

Bara idag såg jag att Afrika-vännen Arsene Wenger hade med fem tyskar och inga afrikaner i sitt världslag, och svarte holländaren Patrick Kluivert hade med hela sju tyskar i sitt lag, men inte enda afrikan, något som afrikanen Roger Milla höll med om.

Milla ville dock byta ut en av tyskarna mot en spanjor och även inkludera en brasilian, men han var i övrigt mer eller mindre överens med Kluivert. Att ta ut ett världslag den här gången var, ansåg de båda fotbollslegendarerna, ovanligt lätt.

Radiosporten har alltså inte tagit ut ett världslag, utan ett politiskt korrekt världslag. Att ta med för många tyskar – trots att de är bäst – är något man tydligen inte får eller törs? Bedrövligt. Fy skäms!

Att man dessutom inte har med en spelare som Mesut  Özil, som håller på att bli hela VM:s stora stjärna, är bara hutlöst. Såg de inte smörpassningen han placerade på Kloses fot häromdagen? Tydligen inte?

Özil och Klose är för övrigt givna i årets världslag, såvida de inte spelar ner sig under de återstående matcherna.

Vad som gör Klose så stor i mina ögon är att han på något egendomligt vis lyfter hela laget bara genom att befinna sig på plan. Att han sedan gör en massa mål dessutom gör ju inte saken sämre.

Nadal: den nye Federer!

Efter Rafael Nadals sensationella seger i Roland Garros så tippade jag att han skulle ta hem sex raka slams till!

Nu efter utklassningssegern igår så återstår bara fem slamsegrar till för att jag, som vanligt, ska få rätt. Visserligen så är US-Open den slam som minst passar Rafa, sägs det, men alla som vet något om tennis vet att spanjoren hade vunnit i New York redan för två år sedan om han inte bränt ut sig i OS – som han vann – bara någon vecka innan.

Både Greg Rusedski och Boris Becker vid BBC befarade igår att Nadal nu kommer att dominera tennisen på samma vis som Federer gjorde under sin storhetstid – om han får vara hel.

Vi kan därför lugnt räkna med att Rafa tar hem minst två slams per år fram tills dess han fyller trettio! Det blir mao tolv slamtitlar till för honom – minst!

Han lär vidare ta hem de två nästkommande OS-gulden och kommer då totalt under året han blir trettio ha uppemot (och kanske över?) 23-24 majors i bagaget!

Det ser mao ut som om Rafa nu är på väg att slå Ken Rosewalls omöjliga rekord på 24 majors – kanske redan innan trettioårsdagen!

Om man tittar rent kallt på saken så lär Rafa minst ta hem fem Roland Garros titlar till, och att han vidare ska kunna vinna de övriga tre slamsen vid åtminstone vart tredje tillfälle inser väl vi alla vara fullt sannolikt?

Så hur vi än räknar på saken så inser vi nu att en hel Rafael Nadal kommer att gå till historien som den störste tennsispelaren genom tiderna? Men först så måste han alltså ta hem US-Open.

Segerögonblicket … och ögonblicket därefter

Först såg det ut så här när matchen precis var vunnen …

och sedan såg det ut så här – med Rafa liggande raklång på banan i saligt rus av lycka!

Xisca Perello: Rafas supersöta flickvän

I bilden ser vi varför Rafael Nadal nu är så lycklig – vid sidan om att precis vunnit Wimbledon. Den unga flickan mellan Carlos Costa (Rafas tränare) och Onkel Tony (mannen i kepsen) är hans flickvän. Xisca Perello heter hon visst, och idag tog hon plats på läktaren för att heja fram sin hjälte och pojkvän. Riktigt sött var det när kamerorna zoomade in på henne strax efter att matchen var över, för man kunde då se hur tårar rann ner för hennes kind, och vi förstod då alla varför hon bar solglasögon: Xisca var såklart överlycklig och grät glädjetårar hon inte ville vi skulle se. Urgulligt:-)

Nadals kullerbytta!

Först en kullerbytta …

sedan segervrål …

Ingen kommer någonsin glömma Rafael Nadals glädje efter att segern i dagens Wimbledonfinal var klar. Först föll han i lyckorus omkull på rygg i gräset, och strax efter det så gjorde han en kullerbytta på banan – till publikens stora glädje.

Varför tänkte aldrig du på att göra det Björn? Skitkul var det i alla fall.

Rafael Nadal visade idag att han är världens absolut bäste tennisspelare och kanske även den bäste genom tiderna? Tar han hem US-Open i september så kan ingen längre argumentera mot saken.

Men innan han laddar upp för det amerikanska äventyret så tänker han ha en månads semester – hemma på Mallorca i sällskap med familjen och sin supersöta flickvän som vi alla fick stifta bekantskap med idag. En riktig lyckoamulett var och är hon. Vamos Rafa

Rafa vann Wimbledon igen!

Exakt som jag förutspådde så körde Rafael Nadal idag över Thomas Berdych i raka set i Wimbledon-finalen. Han återtog därmed sin mest älskade titel, en titel som han pga knäproblem inte kunde försvara förra året.

Men nu så är ordningen återställd. Rafa vann välförtjänt mästerskapet – och finalen övertygande, över en av stundens allvar tyngd Berdych, som idag var en skugga av sig själv.

Detta berodde dock huvudsakligen på att motståndaren var av en helt annan klass än Federer och Djokovic.

Nadal är nämligen idag en helt annan och bättre spelare än den som vann över Federer för två år sedan, och frågan är nu hur många fler majors han kommer att ta hem innan karriären är över?

Spanjoren har idag som nybliven tjugofyra-åring hela nio majors, och många flera lär det bli de närmaste åren – troligen dryga tjugo!

Berdych spelade inte på topp idag, och samma sak gällde även Nadal. Men som den rutinerade champion han är så höll han huvudet kallt och avgjorde samtliga tre set med ett killer-break i slutet.

Det handlade om en ren och skär systematisk avrättning. Berdych var totalt chanslös!

Men hade Rafa varit på topphumör idag så hade slutet blivit en förkrossande utskåpning typ 6-3, 6-2, 6-1. Dagens siffror på 6-3, 7-5, 6-4 ger sken om att Berdych gjorde lite motstånd, men en klar seger i tre set är alltid en utklassning.

En intressant detalj vad gäller Rafas spel var, vid sidan om hans kliniska sätt att ta hem breaken, det sätt han till perfektion använde sin backhandslice, till allmänt förtret för tjecken.

Det otroliga är mao hur denne spanske tennsimatador fortsätter att utveckla och förbättra sitt spel. Framtiden ser således mörk ut för spelarna rankade nummer 2 och lägre.

Kanske med ett undantag: vår egen Robin Söderling, som många redan verkar se som en av huvudkandidaterna att ta upp kampen med Rafa i US-Open – en turnering spanjoren har kvar att vinna.

Personligen så rankar jag för närvarande Robin som världstvåa, och bästa chansen han har att rå på Nadal är på den amerikanska hardcourten. Mitt tips är dock att den nyblivne Wimbledonmästaren tar hem segern i New York i år – för att han helt enkelt är bäst. Läs mer här (DN) och här (SVD)

Sveriges 10 bästa idrottstjejer: Susanna Kallur (5)

Given på min topp 10 lista är såklart Susanna Kallur. Nu blev hon femma, men förstaplatsen borde kanske varit hennes? Om hon försvarar sitt EM-Guld från Göteborg så kommer hon troligen för all framtid tillhöra våra tio främsta idrottstjejer.

Ett EM-Guld i friidrott smäller i mina ögon minst lika högt som ett VM-dito. Anledningen är att tävlingen bara går vart fjärde år. Det är mao få förunnat att bli europamästare.

Ett av de sorgligaste ögonblicken i den svenska idrottshistorien var Sannas fall i OS för två år sedan. En hel nation och idrottsvärld led med henne. Hon hade tveklöst blivit olympisk mästarinna om olyckan inte varit framme. Vi får därför hoppas det går vägen i Barcelona senare i sommar.

Spanien turligt till semifinal

Hade på förhand tippat Paraguay som vinnare över Spanien, och nog var det nära man lyckades alltid. En hel fotbollsvärld lider nu med det lilla och mer eller mindre helt okända sydamerikanska landet och dess supportrar.

Första halvlek var rätt så trist och jag önskade snart att det skulle bli ett mål åt ena eller andra hållet, för jag fruktade 0-0 och en halvtimmes extra pina, innan straffarna fick ta vid.

Men andra halvlek innehöll spektakulär fotbollsdramatik, med bortdömda mål, missade straffsparkar och snudd på total kaos. Riktigt underhållande var det i alla fall.

I slutändan så blev det dock, inte till allmän förvåning, David Villa som avgjorde tillställningen på ett totalt omöjligt vis när hans skott studsade från den ena stolpen till den andra innan den gick i nät.

På sätt och vis är jag glad att Spanien gick vidare, för det blir nu en roligare match i semifinalen. Det blir även roligare för tyskarna att få ge spanjackerna supersmörj som tack för senast innan man tar sig an Holland i final.

Tror på en ny överkörning: Tyskland vinner med 4-1 eller möjligen 5-0 och Miroslav Klose gör ett hattrick!

På tal om Klose så vet vi nu varför han är så himla bra: den dåliga säsongen i Bayern Munchen har gett honom tid att i lugn och ro förbereda sig för VM. Han är vidare hel och utvilad och laddad som aldrig tidigare.

Han älskar dessutom att spela för sitt hemland, tillskillnad mot den överskattade egoncentriske ”svenske” nollan och primadonnan, Zlatan Ibrahimovic – en spelare jag aldrig vill se i Blågult igen.

Vamos Deutschland!

Lindstedt föll i dubbelfinalen

Tittade inte på tennis igår: fotboll stod på programmet. Men jag läste senare på kvällen hur det gått i dubbelfinalen, och inte oväntat så blev svenske Robert Lindstedt och partner (minns inte namnet, bryr mig inte heller) överkörda av Jürgen Melzer och Philipp Petzschner i tre raka.

Suveränt, anser jag, för att en massa nobodys ska få vinna slamtitlar i dubbel är en skandal. Det är troligen bättre att ta bort dubbelspelet från touren helt och hållet än att låta halvtaskiga överåriga spelare få kalla sig Wimbledonmästare.

Förr i tiden så spelade alla de bästa singelspelarna alltid dubbel vid slamsen, men i början av sjuttiotalet så slutade man, och felet var Björn Borgs. Han satsade enbart på sitt singelspel och snart följde alla andra, utom John McEnroe, hans exempel.

Man måste nu göra något för att återupprätta statusen för dubbel, och sättet att gå tillväga på är att spela bäst av tre set. För de långa hårda femsetarna är huvudordsaken till att toppspelarna överlag tackar nej till dubbelspel. Risken för skador och trötthet är för stor, tror man.

Men en tresetare, som kanske är över på en och en halv timme, förändrar läget helt. En dubbelmatch är inte på långa vägar lika påfrestande som en singelmatch, och om den spelas över tre set så blir det i sämsta fall åtminstone ett bra träningspass. Man får där träna på slag som man i vanliga fall inte använder så mycket – som tex nätspel.

Man borde vidare tvinga hela topp 30 gänget att delta i dubbelturneringen, om man vill spela singel, och man borde även kräva att dubbelparen kommer från samma land.

Om detta ordnades till så hade spelare som Lindstedt aldrig ens överlevt första rundan, såvida han inte spelat tillsammans med Robin Söderling.

Att världens sk bästa dubbelpar, bröderna Bryan, inte var särskilt bra fick vi alla se i OS, när man var chanslösa mot Federer/Wawrinka.

Dubbelmatcher är oerhört kul att titta på, men alla dessa okända halvbra dubbelpar – som dessutom ofta kommer från olika länder – gör att så gott som ingen följer dessa matcher. Riktigt synd. Något måste nu göras, snarast möjligt.

Sveriges 10 bästa idrottstjejer: Alexandra Saidac (6)

För ett par år sedan hörde jag ett program på Radiosporten om en ung svensk tjej som reste till Argentina för att satsa på att bli hästpoloproffs!

Och när jag nu kom att tänka på detta program så slog det mig att det hela var en helt otrolig historia och att tjejen i fråga, vars namn jag inte kunde erinra mig, troligen borde vara med på listan över våra bästa idrottstjejer.

Så jag letade runt på nätet och fann lite information om Alexandra Saidac, som hon heter, och nog är det tveklöst så att hon är en enastående idrottstjej som förtjänar en plats på min topplista.

Hittade även Radiosportens reportage om Sandra från 2006 när hon var 17 år. Lyssna här och förundras över vad en tjej kan hitta på för att försöka förverkliga sina drömmars mål. Makalöst.

Tyskland pulveriserade Argentina

På ett nästan genant vis så blev för en liten stund sedan Tyskland, detta fina gamla fantastiska fotbollslandslag, klara för VM-semifinal. Genant var det för Argentina som inkasserade sin tveklöst värsta förlust genom tiderna när man åkte på storsmörj med hela 4-0!!!!

Själv hade jag tippat på en jämnare historia, där tyskarna till slut skulle segra såklart, troligen med 2-0 eller möjligen 2-1.

Men 4-0 … det är totalt osannolikt. Fast sanningen är att det kunde – och borde – blivit ett par tyska mål till. Obs ingen överdrift!

För precis som mot skitlaget England så var Tyskland idag totalt överlägsna och pulveriserade sin stackars hjälplösa motståndare. Kanske borde deras kommande offer redan nu lämna walkover, för annars blir det en walkover ändå, eller för att göra en översättning till svenska: en överkörning!

Härligast var att få se den fina tyska lagmaskinen arbeta tillsammans på ett sanslöst vackert vis där alla osjälviskt ställde upp för varandra och för laget. Riktigt gripande var hur man vid två tillfällen, först Podolski och sedan Özil, spelade fram hjälten framför alla andra, Miroslav Klose, så att han fick göra sina nu klassiska mål.

Klose har nu tagit steget upp på VM-skytteligans andra-plats tillsammans med landsmannen och superkanonjären från 1970 och 74, Gerd Müller, ”der Bomber” kallad, en man som troligen är världens genom tiderna främste anfallare?

Endast ett litet mål står nu mellan Klose och Ronaldo, spelaren som toppar listan på totalt femton fullträffar. Och då Klose nu har två matcher kvar att spela så kan vi lugnt räkna med att han slår rekordet – tippar han gör två mål till, bla segermålet i finalen mot Holland. 

Hoppas jag har fel, för jag och en hel värld av Tyskland-vänner vill att Klose gör tre-fyra mål i semifinalen först.

På SvD kan vi för övrigt läsa att 55 procent av deras läsare helst såg Tyskland gå vidare av dagens fyra kvartfinallag. Så otroligt omtyckta är nu tyskar i Sverige och övriga världen. Läs mer här (DN).

Rafa kommer krossa Berdych!

Kollade precis statsen från Rafael Nadals möten med Thomas Berdych genom åren: Nadal har 7-3 i segrar, och de tre förlusterna kom samtliga på hardcourt för 4-5 år sedan!

Rafa har sedan dess tagit sex raka segrar … utan att ens tappa ett enda set!

14 raka set – på alla underlag – till Nadal är en förkrossande statistik.

Och man har tom mötts i Wimbledon en gång, 2007, något jag hade glömt; och då blev Berdych krossad med 7-6, 6-4, 6-2! – ungefär vad jag tror det blir imorgon. Och tom i tiebreaket den gången var tjecken chanslös – tog bara en poäng!

Men kom då ihåg att Nadal av årgång 2007 INTE går att jämföra med dagens upplaga, för han servar nu betydligt mycket bättre samt spelar smartare. Han är som bäst på bollarna som gäller mest!

Det finns mao inte en enda anledning till varför Berdych ska kunna vinna över Nadal! Inte en enda anledning som jag kan komma på i alla fall?