Del Potro utslagen av Simon!

Överraskande, men inte sensationellt, så besegrade igår fine fransosen Gilles Simon en av årets stora favoriter till slutsegern av US-Open, Juan Martin Del Potro. Segern bärgades i fyra set, varav två togs hem i tiebreak.

Gillar Simon och tycker det är kul för honom att få lite framgång så här i slamsammanhang, men samtidigt så är det synd att vi nu går miste om matchen mellan Delpo och butter skotte.

Delpo får dock skylla sig själv. Han spelade riktigt bra emellanåt, men kanske är han ännu inte riktigt på topp? Kanske var det bara Simons dag igår? I vilket fall som helst så kan då inte jag se hur Simon ska kunna hindra Murray från att spela mot Rafa om finalplatsen mot Djokovic.

Faktum är att jag befarar att den gode Gilles inte ens kommer överleva nästa runda, eftersom han då ställs mot jättelike servemaskinen John Isner. Big John måste hållas för favorit där, inte minst beroende på att han är en fårvånansvärt skicklig spelare och bra mycket flinkare runt banan än folk kan tro. Och när han står framme vid nät så känns det som om man omöjligen kan passera honom pga hans långa armar.

Inser tippades redan tidigt att bli en spelare som skulle kunna vara med och slåss om de största titlarna, inklusive Wimbledon, så har han ett par bra dagar innehållande lite tur nu under de avslutande rundorna så kan han mycket väl gå riktigt långt.

Vad gäller Delpo så är det bara för honom att bita ihop och komma tillbaka nästa år igen. Hel och frisk så finns det inget som kan stoppa honom från att ta hem ett par slams de kommande åren.

Jag trodde f.ö. på semi för Delpo i år, men där ser man hur det kan gå. Konkurrensen i tennistoppen är stenhård. Tippar nu pga det att minst en av topp fyra åker ut i nästa runda, dock ej Djokovic (eller skall Dolgopolov skrälla?).

För Robins del så var kanske argentinarens tidiga sorti ur US-Open det bästa som kunde hänt, för nu är troligen mastersplatsen klar för honom — såvida han inte helt spelar bort sig under de sista veckorna av årets säsong.

Vamos!

Nadal vann över Nalbandian, utslagen ändå?

Som väntat så hade Rafael Nadal inga större problem med att avfärda David Nalbandians utmaning i US-Open igår. Segern bärgades i tre raka set. Synd om den argentinske bolltrollaren, men kul och bra för sporten att Rafa gick vidare.

Efter matchen så chockades hela den spanska pressen under segerintervjun när Rafa plötsligt drabbades av akut kramp i benen. Det hela var så illa att läkare och massör fick tillkallas för att ge mästaren behandling på plats. Vi har alla sett bilderna och videoklippet från händelsen, och det är minst sagt häpnadsväckande det som sker.

Rafa försvann under intervjun efter en stunds plågsamma ögonblick av smärta ned på golvet utom synhåll för kamerorna där han strax därpå fick den behandling han behövde. Exakt hur illa ställt det är med den regerande mästaren är det ingen vet, men då det var väldans varmt igår så är det inte så underligt att spelarna blir tagna av hettan.

Andy Murray menade dock att det hela inte är så farligt, då kramp kan slå till när man minst räknar med det. Nåväl, vi får nu innerligt hoppas att Rafa får vila upp sig och återhämta krafterna, för dessa lär behövas i mängder i nästa match när han ånyo drabbar samman med skicklige men underpresterande luxembourgaren Gilles Müller — en match som nu efter Rafas kollaps igår ser oerhört svårtippad ut.

Müller gjorde sitt livs match mot Rafa i Wimbledon och var blott hårsmånen från att slå ut honom, trots att den sympatiske spanjoren spelade absolut magnifik tennis matchen igenom. Allt annat än en spanjor spelande på topp kommer att förlora mot Müller. Inget snack om den saken. Müller är i sina bästa stunder en topp tio spelare. Han borde definitivt tillhöra topp tjugo.

Vamos Rafa!

Christian gick ut med hedern i behåll

Precis som alla andra gick även jag och såg fram emot dagens trestegsfinal borta i mörkaste Daegu i Långbortistan. Naivt trodde jag precis som övriga svenska fri-idrottsfantaster att Christian Olsson skulle kunna vara med och slåss om medaljerna. Sanningen är den att den gode Christians tid som medaljhopp nu med största säkerhet är förbi, något som inte beror på honom som hoppare, utan på de evinnerliga skadorna.

Idag, efter den starka starten med ett finfint hopp på 17,23, så gick det tyvärr allt sämre. Christian insåg snart att han inte var i slag nog för att denna dag ta sig upp mot de 17, 50 eller bättre som krävdes för medalj, och valde då förståndigt nog att avbryta tävlingen efter blott fyra hopp för att inte riskera nya skador.

Glada besked fick vi efteråt när Christian förklarade att det blir en satsning på London nästa år. Kul för oss att ha en svensk att heja på där. Kan han upprepa framgången från i år med att ta sig till final så är då åtminstone jag nöjd, men skulle det bli medalj så vore det suveränt och ett värdigt slut på en fantastisk karriär.

Som vi alla vet så är Christian vår mest otursförföljde idrottsman. Han har ju mer eller mindre fått halva karriären förstörd pga av alla skador. En hel och fin Olsson hade tveklöst byggt vidare på OS-guldet 2004 och slagit såväl världsrekord och vunnit nya guld i OS, VM samt EM.

Men man kan trots allt missflyt sedan 2004 naturligtvis inte säga att karriären varit misslyckad. Vad man kan säga är dock att Christian aldrig fick chansen att uppnå sin fulla potential.

Och vem vet, kanske kan den gode Christian få till ett drömhopp nästa sommar och sätta hela världseliten på plats. Låtom oss hoppas. Läs mer om dagens tävling här (SR).

Stackars Emma

Synd om vår alldeles egna duktiga höjdhoppstös Emma Green-Tregaro var det idag när hon rev ut sig redan på 1,93 i VM- finalen borta i Daegu, Korea. Emma som kämpat så länge och så ihärdigt förtjänade att nå bra mycket högre höjder än så.

Tycker uppriktigt sagt synd om tösen. Men hon är alltjämt ung och kommer garanterat tillbaka med besked vad det lider — varför inte redan i London nästa år? Ja, varför inte? Är fullständigt övertygad om att hon kommer vinna ett stort mästerskap en vacker dag. Fullständigt!

Alla som vet något om sport vet nämligen att höjdhopp är den mest ovissa av alla grenar inom familjen fri-idrott. Ingen annan gren är så himla känslig för små detaljer som den. Om man tex kommer någon centimeter snett i löpningen så river man, och om vinden plötsligt drar förbi under upphoppet så river man.

Marginalerna är så äckligt små mellan succé och fiasko att det faktiskt är en form av självplågeri att ens pyssla med höjdhopp. Även en storfavorit kan totalmisslyckas om ödets obarmhärtiga nyck ställer till det.

Alla svenskar vet vad Emma och även Ebba satsat på att ge oss lite glädje framför TV:n. Idag var helt enkelt inte Emmas dag, men en dag så kommer hennes dag att infinna sig, och då glöms alla sorger bort, och då kommer allt slitet ha varit värt mödan. Sanna mina ord.

Rafa vidare

Rafael Nadal gör oss inte besvikna i New York. Den regerande mästaren körde enkelt musten ur franske marathonmannen Nicolas Mahut i de två första seten med 6-2, 6-2. Strax därpå så orkade inte fransosen längre och tvingades ge upp. Allt väl med Rafa mao.

Har ännu inte sett mer än sammandrag från årets US-Open. De inledande rundorna är ofta tämligen ointressanta, åtminstone vad gäller favoriterna, då dessa alltsomoftast är alltför överlägsna dem de då spelar mot. Ett bra exempel på den saken var Novak Djokovics uppvisning igår mot en spelare jag redan glömt namnet på: 6-0, 6-0, 6-2 slutade ”matchen”, och det säger väl allt om saken.

Nole behövde dock en och en halv timme på sig för att ta hem segern. Han tog det nog en aning lugnt mot slutet kan tänka, när han släppte två games till sin ”motståndare”. Snygg gest av Nole, anser jag, för inget finns att vinna på att krossa någon utan setförlust.

Drog mig precis till minnes Robins seger mot en amerikan i Paris häromåret när han tog hem segern i tre raka på en timme prick i en totalruskig utskåpning, en prestation som alltså inte Nole var i närheten av igår.  Himla trist att Robin inte deltog i år, för US-Open är troligen den slam som han har störst chans att vinna, inte minst pga att skiljeset avgörs i tiebreak.

Intressantast så här långt är dock tveklöst buttre skotten Andy Murrays tuffa match igår mot en viss Robin Haase. Att komma igen från 0-2 är alltid strongt. Troligen var det skottens bättre fysik som fällde avgörandet, även om skiljesetet avgjordes först vid 4-4 när Haases nerver sviktade i det egna servegamet. Han grämer sig nu tveklöst över att inte ha tagit skotten till ett avgörande tiebreak.

Allt handlar således i slutändan om hur pass stark man är mentalt. Man frågar sig dock nu hur Murray ska kunna rå på en viss Juan Martin Del Potro — en utexaminerad och erkänd slammästare som inte har problem med nervdaller i viktiga lägen.

En hel och fin Delpo kommer tveklöst att krossa skotten om denne inte spelar på topp. Låtom oss hoppas : Ty butterhet uppskattas av ingen, allra minst av alla oss sanna tennissupportrar.

Är i dagsläget måttligt intresserad av US-Open, men nästa vecka lär det bli ändring på den fronten när det handlar om kvartsfinaler. Rafas nästa match lär dock bli sevärd, för han tar sig då an alltid välspelande David Nalbandian. Tippar redan idag att mästaren komfortabelt tar hem segern.

Vamos!

Ibrahimovics fel att vi igår förlorade mot Ungern

Som väntat så föll igår Sverige borta mot erkända hemmalaget Ungern, inte sällan efter katastrofalt dåligt svenskt spel. Att gå igenom alla lågvattenmärkena här orkar jag inte, men summan av kardemumman blev 1-2 i baken.

Direktkvalificering till EM-slutspelet nästa år är nu minimal. Vi får nu hoppas på kvalmatch … om vi kniper andraplatsen vill säga?

Orsaken till förlusten var som vanligt Zlatan Ibrahimovic. Som kapten borde han ha kunnat manna sin mannar bättre under inledningen, mitten … men framförallt under avslutningen av matchen. Som kapten är han mao totalt inept. Han sjabblade vidare bort flera fina målchanser, chanser som vilken annan anfallsspelare som helst enkelt hade nätat.

Den stora kalabaliken i slutet, när våg efter våg av ungerska anfall sköljde över det patetiska svenska försvaret, var bland det värsta som skådats på tid och evighet. Allt detta var ibrahimovic fel. Han måste nu bort.

Som redan tidigare bevisats här på bloggen så spelar Sverige bättre utan superdivan på plan. Blågult har inte förlorat på hur många matcher som helst utan den s.k. världsstjärnan, men förlorar nu nästan varannan match när han behagar deltaga.

Hade Ola Toivonen spelat från start igår tillsammans med Johan Elmander så är jag övertygad om att segern snabbt hade bärgats till de våra. Att det nu är kris vad gäller Blågult är ingen s.k. understatement.

Här inunder ser vi nu avslutningsvis statistiken för Blågults matcher med resp. utan Ibrahimovic. Som vi med egna ögon kan läsa så är Ibrahimovic ett giftpiller för oss. Vi förlorar nu snart varannan match när han deltager!

Faktum är att statistiken egentligen är än värre, för jag lade till Finland-segern senast i statistiken segrar med Ibrahimovic, trots att segern redan var klar när den överviktiga (100 kg!) primadonnan hoppade in. Hans medverkan gjorde varken till eller från  den gången.

Med Ibrahimovic: 13 vinster, 5 oavgjorda, 10 förluster. (borde egentligen vara 12, 5, 10)

Utan Ibrahimovic: 6 vinster, 2 oavgjorda, 0 förluster. (borde egentligen vara 7, 2, 0)

Rafa vidare, men Robin ännu ej så långt kommen

Såg som sagt inte Rafael Nadals match mot Golubev annat än i efterhand, men det jag fick se ger mig ingen anledning til oro. För mästaren är lugn som en filbunke när det kommer till kritan, något vi fick se när han vände svåra underlägen i set två och tre. Otroligt strongt gjort av honom att vinna i tre raka, anser jag.

Att Rafa tar sig till semifinal utan större problem kan vi lugnt räkna med, men vem han där stöter på av herrarna Murray, Del Potro eller Söderling kommer troligen ställa till det en aning för honom. Låt oss hoppas det blir Robin som får äran att bli mosad av den sympatiske spanjoren, men för att ta sig till denna kommande förlustmatch så måste han först gå igenom flera mandomsprov, något han inte lär klara av pga lite alltför lite spelade matcher, tror jag.

Fast kanske är Robin fit for fight och hel och fin? Vi får veta hur det står till med den saken om ett par timmar. Allt annat än en snabb svensk 3-0 historia idag  måste klassas som en skandal, och lär vidare betyda att Delpo sedan kör över vår gubbe med dunder och brak.

För om inte Robin får spara kroppen så här inledningsvis så tror jag inte den orkar med de stålbad som väntar på honom framöver (Delpo, Murray, Rafa, Djokovic). Faktum är att även en Robin på absolut topp hade varit underdog mot samtliga just nämnda fyra herrar, även när det gäller femsetare.

Har även noterat att alltmer spelare nu spelar världans fin tennis — tom lågrankade spelare, typ Golubev — så om man inte är på sitt bästa humör och i bästa fysiska kondition så innebär det att man för spö.

Robin är dock en femsetsspecialist, något som ger honom lite extra power mot toppspelarna. Men som vi såg i senaste Nadal-matchen så krävs det ett psyke av järn och en vilja lika tuff för att kunna nedkämpa de flesta spelare på touren nuförtiden. Tippar dock redan idag att Robin vinner sin första match i New York med 6-3, 6-2, 6-2 eller något i den stilen. Ett sådant resultat är vad vi och hela idrotts-Sverige kräver.

Vamos Robin!

Vem skall vinna US-Open?

Har inte kollat upp lottningen men nog ser det ut som om Novak Djokovic blir ”the man to beat” i årets upplaga av US-Open. Tar sig serben till semi så lär Roger Federer stå för motståndet där. Kan inte idagsläget se hur den gamle schweizianen ska kunna rå på Novak. Den ena finalisten är mao klar.

På den andra halvan så ska det mycket till att Rafael Nadal inte ska ta sig till semi mot Andy Murray eller Juan Martin Del Potro. Tyvärr så är inte Robin Söderling i slag nog att besegra någon av dessa båda herrar. Halvskadad kan man inte vinna denna typ av matcher.

Robin får nu sikta in sig på Stockholm Open. En seger där och nytt Masters-slutspel betyder att säsongen varit fenomenal med hans mått sett. Robin kommer igen i Melbourne nästa år, var så säkra.

Hoppas och tror att Rafa kör över skotten eller argentinaren i semi så att han får en ny chans att revanschera sig mot Djoko efter alla årets smärtsamma förluster till honom. Personligen tror jag att den sympatiske spanskianen inte riktigt var vaken under mötena i de fyra mastersfinalförlusterna, men vad gäller Wimbledon-förlusten finns det inga ursäkter att komma med.

Exakt var Rafa står just nu vet vi inte, men motivationen verkar inte riktigt vara på samma nivå som tidigare, något som är förståeligt då han redan vunnit allt som vinnas kan och bevisat för en hel värld att han är bättre än Fed. Rafa måste dock vara på absolut topp för att kunna stoppa den blivande semifinalmotståndaren, vem det nu än blir.

Vad gäller övriga spelare, typ Tsonga, Monfils, Fish, Berdych mfl, så är endast tjecken, om han är i slag, kapabel att överraska, tror jag. Men att så ska kunna ske är osannolikt. Som exempel så har Robin plussstatisk mot så gott som alla spelare under topp fyra, och mot Monfils och Tsonga har han aldrig ens förlorat, utan alltsomoftats vunnit klart. 

Utgångstipset är alltså Rafa-Novak i final om två veckor, och där vinner Rafa : För ingen slår Rafa i sex raka finaler!

Vamos Rafa!

Malmö FF skämde i afton ut sig och hela Sverige mot Zagreb, ett balkanskt skräplag från landet Ingenstans!

Såg inte matchen, men insåg omedelbart, efter att resultatet kom mig till känna, att Malmö FF skämt ut sig med besked, när man i afton förlorade, totalt sett, mot ett visst balkanskt skräplag, från landet Ingenstans, som ingen hört talas om, med 3-4, efter att målen i de två spelade matcherna lagen emellan spelats färdigt.

Skandalöst dåligt gjort av gamla, och en gång så fina, MFF, dvs Malmö FF, di himmelsblå!

Skäms på er alla halvtaskiga s.k. fotbollsspelare i di himmelsblå. Ni, s.k. fotbollsspelare i MFF, har skämt ur er och hela Skåne och hela Sverige med er überbedrövliga insats mot ett balkanskt skräplag som ingen någonsin hört talas om. Ni borde mao skämmas.

Undrar vad Bosse Larsson, gamle fine himmelblå överguden över alla andra himmelsblå övergudar, hade sagt om han hade haft möjligheten att säga er, era uppblåsta fjollor, icke-män och primadonnar, nyss uteximinerade ur über-fjollornas über-fjollors primadonnaskola, Zlatan Ibrahimovics, ett par sanningen ord efter er totalt inepta icke-prestation i afton?

Icke nådiga hade orden tveklöst varit. Den saken är helt och hållet alltigenom kristallklar!

Nu, efter kvällens bedrövliga superfiasko, så kräver hela idrotts-Sverige att hela Malmö, med omedelbar verkan, omedelbart återlämnas till Danmark, stadens rättmätige ägare : För vi svenskar vill inte längre ha er!!! Bort med Malmö NU, säger jag och hela idrotts-Sverige!!!

Orienteringstöserna

Råkade precis på denna fina bild och insåg då att två av våra duktiga orienteringsmedaljöser fanns där vilka jag inte hyllat med bild på min fina gamla blogg (Helena Jansson är ju med på bild i mitt förra inlägg): nya superstjärnskottet Tove Alexandersson (hon kommer bli vår nästa stora superstarinna inom sporten inom kort) samt Annika Billstam. Så då passar jag på att lägga upp bilden nu.

Att töserna så käckt håller upp sina fina bronsmedaljer gör ju inte saken sämre … fast det kunde lika gärna blivit guld: följde nämligen hela tävlingen direkt och måste tillstå att jag aldrig någonsin tidigare sett någonting liknande i någon sport. De tre söta svenskorna var på sina respektive sträckor samtliga uträknade flera gånger… men tog sig trots det likafullt upp i ledningen … för att strax bomma på det mest osannolika och gräsliga vis … för att sedan vara med och kämpa om guldet ändå ända in på målrakan!

Ett totalt vansinnigt lopp mao, som lär gå till historien som den stora kalabaliken i Savoie, där säkert ett tiotal olika lag vid olika tillfällen såg ut att vara solklara vinnare … innan man sjabblade bort sina nästintill givna guld. I slutändan får vi dock vara nöjda med brons trots allt, speciellt som vår fantastiska svit förblev intakt: att vi alltid tagit medalj på damstafetten på VM. Vi tog nu medalj för den 27:e … eller är det kanske rentav 28:e? … gången i följd. Ett rekord som aldrig kommer att slås.

Orienteringstöserna

Råkade på denna fina bild på tre av våra duktiga svenska orienteringstöser och fann den lämplig att posta på bloggen. Dem vi ser är Helena Jansson (silver), Linnea Gustafsson (guld) och Lena Eliasson (brons) strax efter den suveräna trippelsegern förra veckan i franska Savoie. Helena med sina fyra medaljer, inklusive ett guld, ligger f.ö. nu bra till för Bragdguldet.

Ingen sport idag

 

Igår kväll när jag slog mig ned vid datorn för att skriva om den fantastiska etappen i Tour de France där Pierre Rolland tog hem en sensationell seger och där Andy Schleck tog över den gula ledartröjan … så råkade jag på SR:s hemsida se vad som hänt i Norge, med bombdåd i Oslo och dödsskjutningar ute på en liten idyllisk sommarö.

Det kändes inte rätt att skriva om sport  just då.

Och nu på morgonen så har vi börjat få veta exakt hur fruktansvärt slutresultatet av den förvirrade psyksjuke vettvillingens dödande är — i skrivande stund 84 döda ungdomar ute på Utöya!

Tar nu en paus från bloggandet ett par dagar för att visa mitt stöd till våra kära bröder och systrar i Norge i denna deras stora stund av sorg. De är i våra tankar, hjärtan och i våra böner.

Andy Schleck vann i Alperna

Efter ett infernaliskt spännande lopp idag så var det Andy Schleck som tog hem segern. Han stack iväg från klungan i en supertuff uppförskörning, utan att någon av konkurrenterna hängde på! Fast med nära 60 km kvar att köra, och med två bergstoppar på dryga 2500 meter kvar att ta sig upp för, så kan man förstå att man lät Andy sticka.

Ingen kunde nämligen i detta läge se Andy hålla undan hela vägen upp till toppen med någon större ledning, och ingen kunde se Andy hålla undan i nedförsåkningen fram till den sista fruktansvärda klättringen till målet — en bergstopp på dryga 2500 meter! — speciellt inte som Andy bara igår tappade en hel minut till Contador och Evans — på fyra km utförsåkning!

Sicken missbedömning man gjorde hela bunten i klungan — en missbedömning som kom att bli kostsam, speciellt för Contador som nu är borta från slutsegern! Andy gjorde idag sitt livs lopp och körde ikapp och förbi alla framförvarande åkare. Han höll vidare undan på den sista klättringen, en 25 km lång mardrömshistoria.

Andy tappade förvisso dryga två minuter till jagande Cadel Evans och Co, men vad gjorde det när han ända tog sig i mål som dagens vinnare dryga två minuter före tvåan, storebror Franck Schleck! En makalös prestation. Andy har nu vunnit en hel världs respekt.

Andy vann alltså etappen, men den gula ledartröjan fick han inte tag på denna dag. Blott femton sekunder fattades för att ta över totalledningen. Storkämpande Thomas Voeckler gjorde ånyo en rent ut sagt sanslös åkning när han tog sig i mål alldeles bakom Frank Schleck och Evans.

Den populära fransosianen behåller mao ledartröjan även imorgon. Frågan nu är hur länge han ska kunna hålla på så här? I tio dagar har Voeckler varit i ledning. Men inte kan han väl hålla undan fram till söndag? Själv håller jag tummarna att det blir en fransk seger.

Hudersomhelster så var dagens äventyr i Alperna bland det häftigaste jag sett i cykelväg på ett bra tag. Det gick inte att slita sig från TV:n. Slutet när Evans och Schleck kämpade mot varandra var helt sjuk. De gav allt och lite till, och man undrar nu hur slitna dessa killar kommer vara imorgon. Kanske blir det Frank som slår till? Själv har jag ingen aning om hur det kommer gå.

Robins mål

Robin Söderlings mål är nu att:

1 … vinna en slam. (för att bli fjärde bäste svensk genom tiderna)

2 … vinna tjugo ATP-titlar. (för att bli fjärde meste svenske ATP-titelvinnare, efter Borg på 63, Edberg på 41 och Wilander på 33)

3 … vinna fem titlar i Båstad. (för att bli meste vinnare genom tiderna)

4 … vinna Stockholm Open. (och sedan vinna där fem gånger för att bli meste vinnare genom tiderna)

5 … vinna ett par masterstitlar till.

6 … vinna Davis Cup.

7 … bli världsetta.

8 … besegra Roger Federer ett par gånger till.

9 … vinna en dubbelslam

10 … vinna en mixedslam med Johanna eller Sofia … eller varför inte vinna en mixedslam med dem båda.

Som vi alla inser kan alla dessa mål realiseras för Robin. Allt är upp till honom. Svårast att uppnå är troligen att bli världsetta, vinna Davis Cup och vinna en slam. För närvarande har Robin nu tio titlar — han är två bakom Magnus Norman, fyra bakom Magnus Gustafsson och nio bakom Thomas Enqvist. Inom två år bör Robin ha tagit sig förbi dem alla. Mats Wilanders 33 titlar kan dock inte Robin nå, då han tyvärr inte fick ordning på karriären förrän Magnus Norman dök upp. Robin har nu som mest en tre-fyra år kvar i den absoluta tennistoppen. Hoppas han tar tillvara på dessa år.

Söderling tog hem Båstad!

Har inte rapporterat om Robin Söderling den senaste veckan, pga att han bojkottade Davis Cup i Halmstad. Men nu efter att han slutsegrat i Båstad för andra gången så blev jag tvungen att skriva några rader om saken.

Först så utklassade Söderling svåre tjecken Thomas Berdych i semifinalen med 6-1, 6-0 … eller var det 6-0, 6-1? Hudersomhelster så handlade det om sensationellt svenskt spel, och man fattade då hur stort värde Robin sätter på Båstad, och man fattade även hur mycket han gått och grämt sig över den snöpliga och bittra förlusten till Nicolas Almagro förra sommaren.

I finalen igår så blev sedan en av världens bästa grusspelare, David Ferrer, ett nästan lika lätt byte som Berdych blev dagen innan dagen som igår var dagen idag när denne besegrades med 6-2, 6-2! Robin vann Båstad!

Robin vann alltså Båstad igen och på nytt, denna gång för andra gången totalt och andra gången på tre år! Strongt gjort av honom.

Det enda störande i hela segerglädjen är det faktum att Söderling nu verkar vara i sitt livs form. Han hade tveklöst gett Novak Djokovis en match i Davis Cup mao, speciellt som serben inte är tillbaka på jorden ännu efter segern i Wimbledon.

Men vi får nog även skylla på arrangörerna, för man borde naturligtvis spelat Davis Cup-matcherna på det båstadiska gruset. Hade man gjort det så kunde inte Robin ha tackat nej. Sverige hade troligen vunnit över Serbien, chanserna hade åtmisnstone varit fyfty-fifty!

Robin har nu fyra ATP-titlar i år. Succe! För mig så är det nu bara Stockholm Open som fattas. Han måste vinna där denna gång! I övrigt är det bara för oss här på redaktionen att önska alla ett riktigt härligt Vamos!

Darren Clarke vann the Open

Nu när våra svenska pöjkar som vanligt vek ned sig i the Open så var det kul att nordirländske Darren Clarke fick vinna. Han är oerhört populär i hemlandet och övriga världen, och jublet när han sänkte segerputten på artonde hållet var öronbedövande. Clarke var med i toppen från första boll i torsdags, och vann pga sitt stabila spel under det ofta riktigt ruskiga vädret som rådde.

Fyrtiotvå år gammal visade Clarke i årets the Open att trägen vinner. Att inte ge upp, utan att istället kämpa vidare lönar sig alltid i slutet. Ett stort publikstöd gjorde så klart sitt till nere i sköna Kent, England, för nordirländaren.

Roligt var iaf att en golfare vi känner till fick vinna, istället som så ofta är fallet, en okänd amerikan — som sist det begavs sig nere på St George’s när en viss Ben Curtis mot alla odds gick och vann, en snubbe som aldrig hade vunnit en enda golftitel innan han gick och vann självaste the Open. Tycker alltid det är tråkigt när någon icke-värdig går och vinner, speciellt med tanke på hur många supergolfare som aldrig fått vinna.

Vem kan sedan glömma vad som hände för fjorton år sedan när Clarke och vår egen Jesper Parnevik blev lurade på segern av en och okänd jänkare vid namn Justin Leonard — en av Jespers många missade chanser till majorvinst.  

Parnevik är nu borta ur leken, men Clarke fick idag sin revansch. Hoppades på honom och Thomas Björn, en annan kille som likt Parnevik haft maximalt med missflyt i golfens majors, inte minst på ST George’s där han brände en säker seger på de sista tre hålen.

Kanske finns det nu hopp för någon av vår egna pöjkar snart, som Stenson eller Karlsson? Det är på tiden att en svensk får ta hem en major.

Voeckler vinner Tour de France?

Å herre jösses vilken otrolig bragd franske totalledaren av Tour de France, Thomas Voeckler, uträttade igår i Pyrenéerna — på en etapp där han lekande lätt skulle hängas-av av storåkare som bröderna Schleck, Cadel Evans och trefaldige tourvinnaren och storfuskaren, Alberto Contador!

Inte nog med att den sympatiske fransosianen orkade hänga med över flertalet ruggiga bergstoppar, och orkade hänga med hela långa vägen fram till den sexton kilometer långa avslutande superklättringen, han hängde även med hela långa vägen fram till mållinjen — högt där uppe på bergets topp — blott två sekunder bakom en spurtande Andy Schleck, men på samma tid som resten av favoriterna! WOW!

Ingen kunde hänga av Voeckler, denne lille ettrige trettiotvå-åring, något som till viss del berodde på att alla favoriterna var upptagna med att bevaka varandra. Ingen hade räknat med att Voeckler skulle orka med pöjkarna in över mållinjen, alla hade räknat med att han skulle bli avhängd. Kanske skulle fransosianen kunna hänga kvar vid ledartröjan efter målgång, då han hade en ledning på nära två minuter, men att behålla denna ledning INTAKT hade ingen kunnat förutse. Det handlar mao om en första klassens bragd.

Då detta troligen var den tuffaste etappen på årets tour så får vi nu på fullt allvar räkna med att Voeckler kan ta hem det här. Han har ett figherhjärta av sanslös styrka, och vi fick med egna ögon se att det verkligen är på det vis man hävdar här i Frankrike : att man får styrkan hos två män när man bär den gula ledartröjan!

Jag hejade innan touren började på Andy Schleck, då jag inte längre tål Contador och hans fusk, men nu har jag bytt sida och hejar istället för fulla muggar på Voeckler — hela cykelvärldens nu populäraste åkare. Vinner Voeckler så är det årets bragd inom hela idrottsvärlden.

Dam-Sverige trea i VM!

Hade i förväg deklarerat att jag inte hade för avsikt att spendera någon tid framför dumburken denna eftermiddag med att titta på damfotboll — inte ens damtösernas tredjepris match i VM var jag intresserad av mao, eftersom dessa tredjeprismatcher inget annat är än skit!

Istället för att slösa bort min dyrbara tid på en ointressant tredjeprismatch i Damfotbolls-VM så följde jag istället The Open (golf) och Tour de France (cykel), men det är en annan historia.

Råkade dock av en händelse byta kanal under The Open och hamnade då mitt under inledningen av de första självande minuterna av försnacket inför halvlek nummer två av våra damtösers match mot fransyskorna, och då jag inte hade något bättre för mig just då så kastade jag ett getöga på denna match.

Det som fick mig att följa matchen var följande faktum: den tyska publiken hejade på våra töser! Och inte nog med det, man buade ofta ut fransyskorna — mer och mer faktiskt ju längre matchen gick. Jag såg vidare på matchen som en träningsmatch: för mig var det svenska VM-deltagandet nämligen redan över, då det tog slut iom att vi på ett skandalöst vis förlorade mot Japan. På tal om denna skandal så måste skandaltränaren Thomas Dennerby nu få sparken!

Matchen idag var alltså en träningsmatch, och som en sådan faktiskt inte helt oäven. Våra töser spelade f.ö. finfin fotboll och var mer än väl förtjänta segern. Dagens match var även, sorgligt man sant, den sanna VM-finalen, för som vi alla vet så vek fransyskorna ned sig på ett skrämmande vis i semin mot USA — nästan värre än vår egen nedvikning mot japanskorna!

Våra töser vann till slut (bla efter en skandalös utvisning av Josefine Öqvist, och felaktigt bortdömda mål) med 2-1, efter två snygga mål: först av Lotta Schelin (1-0) och sedan av Marie Hammarström (2-1). Segermålet slogs in med blott några få minuter kvar och var ett rent ut sagt drömmål — troligen VM:s bästa mål. Ett sanslöst mål. Efter segern fick vi på nytt se Lottas underbara segerdans med resten av töserna.

Är förresten alltjämt motståndare till tredjeprismatcher. Men kul trots allt var det att töserna fick vinna idag. VM är och förblir dock ett fruktansvärt fiasko för oss svenskar. Sättet Dennerby saboterade semifinalen kan inte ignoreras. Han är totalt inept som förbundskapten och måste nu sparkas, för annars blir det ett nytt fiasko i OS nästa sommar. Ingen tvekan om det. Vi är nämligen inte längre intresserade av att komma tvåa eller trea … Vi vill vinna GULD! Läs mer här (DN)

Hushovds grymma seger i Lourdes!

Följer varje dag Tour de France och är fascinerad av hela tillställningen. Igår fick vi uppleva ännu en makalös cykeltur i Pyrenéerna. En mer makalös gjordes cykelturen av den osannolika upplösningen.

Först kom en utbrytargrupp loss, i vilken en viss regerande världsmästare och tidigare innehavare av den gula ledartröjan ingick, Thor Hushovd, och sedan gick det uppför på ett inte sällan brutalt vis.

Till allas stora häpnad så drog då plötsligt just nämnde norrbagge ifrån. Han gav sig alltså iväg på egen hand uppför denna magnifika bergstopp, alla åttiotvå norska kilona av honom — och han höll inledningsvis undan!

Dock fick Hushovd släppa två fransosianer förbi sig innan han själv nådde toppen. I detta läge låg han hela två minuter efter ledaren. Men på ett enastående vis körde han sedan efter en halsbrytande utförskörning — ibland i över 110 km i timmen! — ikapp först den ene och sedan, med blott två kilometer kvar, den andre fransosianen.

Därefter så handlade det om en norsk defiliering in genom Lourdes till bredden med människor överpackade gator hela långa vägen mot mållinjen! En sensationell seger till Norge!

Hushovd var naturligtvis själaglad och sade att segern var hans främsta någonsin i karriären! Han verkade alltså ranka triumfen över fjolårets VM-seger.

Hudersomhelster var det ett fantastiskt skådespel vi blev vittne till igår, och som skandinaver glädjs vi alla nu med Norge. Grattis Norge. Hushovd är förvisso en stor idrottsman, men Northug är hundra gånger större!

Stoppa damernas bronsmatch!

Ingen vill spela en tredjeprismatch i Fotbolls-VM, vare sig på dam eller herrsidan! Trots det så envisas man med att ha dessa matcher. Varför? Ingen vet. Efter att ha förlorat en VM-semi så är det sista man vill göra spela ännu en match. Det man vill göra är att åka hem och dra något gammalt över sig! 

Och vad gäller de besvikna supportrarna, i detta fall oss och fransosianerna, så är vi inte det minsta intresserade av tredjeprismatcher. Varför kunde vi inte båda två få förbli VM-semifinalister, dvs lag som så när tog sig till match om VM-guld. Varför fick vi inte åka hem med hedern i behåll?

Varför förnedra ett av de två förlorande semifinallagen i en totalt ointressant match om tredje pris? Varför inte låta båda lagen få åka hem som VM-semifinalister?

I OS-sammanhang kan jag ha viss förstående för att man spelar en bronsmatch, eftersom man där får en bronspeng, men inte i VM. Tack och lov så har man slopat dessa skitmatcher i EM. Men om TV-tittandet når en viss nivå idag så kanske man inför tredjeprismatcher där på nytt. Och kanske får vi sedan se dessa skitmatcher även i Champions League?

Ingen sak inbilla mig att någon idag blir glad om våra damer vinner dagens tredjeprismatch. Besvikelsen över Japan-förlusten kan inte sopas bort av en vinst idag, oavsett hur grandios den är. VM är och förblir ett fiasko ändå — speciellt efter hur det gestaltade sig efter Tysklands förlust, då Sverige plötsligt blev storfavoriter! Årets VM vill vi alla nu bara glömma.

Att jag tänker titta på matchen är mao uteslutet, för jag struntar i hur det går, och det tror jag de flesta damerna gör också.

Damernas fiasko i Frankfurt (Ta hem Pia!)

Gårdagens gräsliga icke-prestation av våra fotbollsdamer i Frankfurt lämnar mig ingen ro. Att förlora efter att ha spelat så gott en kunnat och kämpat på för allt man varit värd är ingen skam. Men det vi fick se igår var allt annat än något som kan beskrivas som en hedersam förlust.

Att förlora med 0-1 efter massor med missflyt är en sak, men att förlora efter att inte ens ha orkat spela fotboll, mer än möjligen de första tio minuterna, är någonting helt annat.

Samtliga tre mål var förresten rena gåvor till Japan, och jag är övertygad om att amerikanska Hope Solo inte hade släppt in ett enda ett av dessa tre skitmål. Hon hade lekande lätt stoppat dem alla, och inte ens ansett dem vara reella målchanser. Vi, våra stora starka svenskor, åkte tom på nickmål av pyttesmå japanskor! Skamligt och något som är logiskt omöjligt, då det bryter mot alla naturlagar.

Det svenska försvaret befann sig mestadels i ett tillstånd av absolut kalabalik, och då såg jag endast halva matchen! — när våra damer ännu hade oavgjort! Har nu på morgonen sett valda delar av resten. Ingen kul upplevelse och inget jag vill se på nytt.

Fiaskot i Frankfurt måste nu utredas, och vi får sedan hoppas att USA vinner finalen, varefter Pia Sundhage kallas hem till gamla Svedala igen och tar han om våra töser: För de behöver nu alla hjälp de kan få. Men Pia bakom rodret så kan vi på allvar vara med och slåss om guldet i OS.

Pia måste nu kallas hem. Kosta vad det kosta vill!

Slutdansat i VM!

Ja, vad ska man säga om kvällens fiasko i Frankfurt? Bland det värsta jag sett på en fotbollsplan … någonsin … och då stängde jag ändå av efter första halvlek … innan jag fick för mig att följa andra halvlek, något jag tyvärr gjorde … i knappa tio minuter, innan jag stängde av TV:n för gott. Insåg mao redan efter 20-25 minuter av första halvlek att detta skulle gå totalt åt skogen.

Omöjligt att förstå att damerna i afton var samma damer som spelat ut såväl USA och Australien för bara ett par dagar sedan. Kan det verkligen vara samma töser? Tveksamt. Besvikelsen är nu total över hela Sverige.

Hur kan ett svensk landslag av topptränade och rutinerade svenska fotbollsdamer vika ned sig på detta vis mot ett klart sämre lag? Ofattbart. Töserna spelade som krattor — hela bunten. Har ingen lust att nämna några namn, men nog måste Hedvig Lindahl fråga sig själv vad hon pysslade med i målet, samt vad hon pysslade med långt, långt utanför!

Det så hyllade svenska försvaret, innan match allmänt räknat som VM:s kanske bästa, befann sig i kaos; och att slå en pass från A till B var det ingen i hela laget som klarade av. Att pressa japanskorna när de trixade boll fram och tillbaka var inte heller det något någon ville göra.

Detta var damernas stora chans att vinna VM, och så spelar man bort sig själva på detta skandalösa vis, utan att kämpa om finalplatsen alls! Svenskorna blev utspelade av ett gäng småvuxna japanskor som ingen visste något om. Alla var totalt okända för den större allmänheten, och kanske var det där skon klämde? För någon hade inte gjort sin hemläxa, och denne någon är Thomas Dennerby. Han måste nu gå, för annars blir det tveklöst ett nytt fiasko i London nästa år.

Men nu är det slutdansat i VM för våra töser, och det troliga är väl att Lottas festliga dans aldrig mer kommer att dansas. Vad gäller VM så är det nu bara att konstatera att Sverige aldrig kommer att vinna detta mästerskap, speciellt som det blir dubbelt så svårt — minst! — att vinna nästa gång, då alla lag bara blir bättre och bättre och bättre och bättre.

Bedrövligt att det gick så här i afton och oerhört tråkigt för oss alla. Jag är som alla andra fruktansvärt besviken. Läs mer om fiaskot här (DN) och här (SVT)

Dam-usa vann över dam-frankrike i VM

Följde bitvis semifinalen mellan dam-usa och dam-frankrike, en match som vanns av dam-usa med 3-1, efter riktigt dåligt dam-usa spel emellanåt. De stora tröga amerikanskorna hade massor med tur, för i halvlek nummer två så var fransyskorna klart bättre.

Tyvärr så kunde de inte förvalta sina chanser, något som utnyttjades av amerikanskorna när det gjorde två snabba mål i sluteskedet av matchen.

För Sverige ser det dock nu ljust ut, för yanksiskorna är inte så vältränade som de våra. Tar våra töser ledningen så tror då inte jag man sjabblar bort den i andra halvlek på det vis fransyskorna gjorde idag. Dam-usa orkar inte i 90 tuffa minuter mot oss! Så är det.

Nu gäller det bara för våra svenska töser att krossa japsiskorna, en match som börjar om några minuter, för då blir det VM-guld!

Vamos!

Idag vinner damerna över Japan

Jo, nog ser det idag ljust ut för våra svenska blågula damer i Tyskland. Lilla Japan väntar på dem i VM-semifinal. Det kan inte bli bättre mao. Storfavoriterna från Tyskland åkte ut med dunder och brak i förra rundan mot de små och ettriga japanskorna.

Såg inte matchen, bytte kanal efter blott ett par minuter, så övertygad var jag om tyskt avancemang! Förväntade mig då en tysk överkörning, men istället fick Tyskland den aftonen sitt eget Japan 1936 att genomlida. Det handlade självfallet om underskattning från tysk sida.

Att våra svenska blågula och överlag blonda och söta fotbollstöser ska begå samma misstag som de arroganta tyskorna lär inte bli fallet. Att man vidare inte lyckats besegra japanskorna under 2000-talet gör att underskattning än mindre står på programmet.

En klar svensk seger är mao att invänta. En seger med två-tre måls marginal är mao att invänta. Vad vi har att invänta idag är mao en svensk överkörning och urladdning av sällan tidigare skådat slag. För nu handlar det om att vinna VM-guld!

Enda orosmolnet har varit Lotta Schelins inte-helt-hundra-tillstånd, men vad jag förstår så är tösen nu ok igen? Hoppas på ett par fina mål av henne idag. Therese Sjögran är en annan nyckelspelerska vi hoppas på, men med den starka trupp man har så är nu laget förmer än bara bestående av fixstjärnor.

Tro nu stenhårt på svenskt VM-guld, alla, oavsett vilket lag man ställs mot i finalen! Hoppas dock på Frankrike i den andra semin, för det blir roligare med en ny VM-vinnare.

Vamos svenska fotbollstöser!

Må bästa kvinna vinna (dam-usa består av män!)

För ett par dagar sedan så blev Sofia Arvidsson intervjuad av SVT angående semifinalmötet med Johanna Larsson i Båstad. Hon avslutade intervjun med att glatt säga : Må bästa kvinna vinna.

Detta trevliga uttalande från Sofia var det självfallet inget underligt med, då uttalandet var av den typ man förväntar sig från en kvinna angående en match mot en annan kvinna. Underligt hade istället varit om Sofia sagt, ”Må bäste man vinna,” eftersom varken hon eller fröken Larsson är män. Än värre hade det varit om hon sagt, ” må bästa man vinna, ” eftersom det då hade varit grammatiskt inkorrekt.

Förflytta er sedan ett par dagar framåt till matchen dam-usa — dam-brasilien, för där fick de osportsliga, fula och fuskande brasilianskorna välförtjänt med stryk av de duktiga amerikanska töserna … eller rättare sagt av dem som jag och alla andra dåraktigt trodde var töser.

För efter matchen så blev både Pia Sundhage och en av amerikanskorna, Abigail Wambach, intervjuade. Till min stora chock och häpnad så referade båda dessa s.k. kvinns till sig själva och till lagkamratinnorna som ”men” — dvs män!

Bland annat så talade man om hur starkt gjort det var att ha spelat med endast tio ”män” på plan och med en ”man” kort, osv! Detta är ett par sanningens ord alltså : dam-usa är inte ett lag bestående av flickor, töser eller ens kvinfolk … utan ett lag bestående av minst tio män! Kanske tom av elva män!

Skandalöst mao. Nu måste detta usliga dam-usa stoppas, anser jag och alla andra som ogillar att män och damer spelar fotboll tillsammans inkognito.

Det finns dock en förmildrande omständighet: Kanske lever Sundhage och Wambach i illusionen av att tro sig vara män. Om så är fallet så måste de båda nu omedelbart få läkarvård.

Men om de är män på riktigt, något vi befarar, så kan vi naturligtvis inte tillåta dem att spela vidare i damfotbolls-VM, eftersom denna turnering enbart är reserverad för just damer, därav namnet. Frankrike är då mao redan i dag i VM-final, något som då garanterar att Sverige vinner guldet.

Vamos!

Tour de France

Har i år följt med i det mesta av Tour de France. Extra kul har varit att fuskaren Alberto Contador redan från ett tidigt stadium varit avhängd. Bortåt två minuter bakom Andy Schleck och flertalet andra pretendenter till slutsegern, så är hans chanser att vinna minimala. Han har även varit inblandat i ett par krascher, något som ingen missunnar honom.

Bara  härom dagen så blev den spanske doparen av allt att döma knuffad av vägen av en kollega. Han kom dock på benen tämligen omedelbart senare. Men mer av den medicinen väntar nog på fuskaren framöver?

Många fruktansvärda krascher har vi bevittnat på touren i år. Men tydligen är det inte värre än vanligt. TV-kamerorna är istället mer alerta, kanske beroende på att krascher är bra TV-tittande? Att säga så är inte att vara cynisk, utan att vara realist.

Bara idag fick vi se två fruktansvärda krascher, och flera incidenter. Först såg jag med mina egna ögon hur Johnny Hoogerland, som siste man i en utbrytargrupp, så när åkte av vägen under en snabb och slingrig utförslöpning. Bara minuter senare så kom klungan till samma ställe med totalkaos som följd. Flera åkare skadade sig såpass illa att de blev tvungna att bryta, bla kazakiske Vinukourov som flög av vägen och så när miste livet. Man frågar sig då varför man inte varnade åkarna för den farliga svängen?

Än värre var dock det sätt som redan nämde Hoogerland och en viss Antonio Flecha i utbrytargruppen strax därpå blev nedmejade av en bil från den franska televisionen — allt i direktsändning! Flecha prejades ned och slog sig halvt fördärvad samtidigt som stackars Hoogerland på ett spektakulärt vis flög av cykeln rakt in i ett staket dekorerat med taggtråd! Bilen körde bara vidare som om ingenting hade hänt! Föraren borde naturligtivs åtalas för vårdslöshet i trafik!

Otroligt nog så tog sig båda dessa halvdöda åkare sedan efter omplåstring i mål för egen maskin, men frågan är om de kan komma tillbaka? Man har dock en vilodag på på touren idag så kanske hinner pöjkarne hämta sig åter?

Vann etappen gjorde franske Thomas Voeckler till publiken jubel (obs. läs Henriks kommentar nedan). Störst idag var dock Hoogerland som tårögd tog emot bergströjan efter loppet. Han ville dock inte skylla på någon för det inträffade, utan menade att det hela varit en olycka! Sicken kille!

Synd om Thor Hushovd som pga Voecklers makalösa åkning miste sin fina gula ledartröja, men norrbaggen har på ett storstilat vis försvarat tröjan under en hel vecka och mer än så kan man inte begära. Tyvärr släppte han tre-fyra minuter på sista uppförsåkningen och är nu borta från ledningen för gott.

Svenska damfotbollslandslaget till damfotbolls-VM-semifinal efter vinst över australiskt damfotbollslandslag med 3-1!

Då jag korrekt, men inte helt oväntat, tippade svensk seger över australienskorna med 3-1, så väljer jag att skriva ännu ett inlägg om våra töser där borta i Tyskland där de f.n. deltar i det s.k. damfotbolls-VM för damer och övriga kvinns.

Segern var klar. Stundtals handlade det faktiskt om rena rama utskåpningen. 2-0 till de våra efter lite drygt en tio minuter talar sitt tydliga språk. Faktum är att det mycket väl kunde stått 4-0 efter en kvart spelad match.

Australienskorna kom dock tillbaka strax innan paus på ett otagbart skott i krysset. I andra halvlek kom dock svenskorna tillbaka via ett snyggt mål av en svenska vid namn Lotta Schelin som slog till på en dålig bakåtpassning. Avslutningen var klinisk.

Faktum är att det svenska damlaget borde fått ett par mål till: bla blåste en inept linjedomerska bort ett svenskt friläge för off-side (Schelin), och i slutet av matchen fuskade den australienska målvakten bort ett svenskt mål på ett rent ut sagt äckligt vis, när hon räddade bollen INNE i det egna målet och därefter låtsades som om det regnade. Denna otäcka fuskarinna måste nu åtalas och kastas i fängelse! Är så himla trött på allt detta fuskande!

Hudersomhelster så går nu de våra mot guldet! Endast den inepte svensk förbundskaptenen kan nu sabotera detta gyllene tillfälle. Bäst vore att omedelbart byta ut honom mot någon bättre lämpad för uppgiften. Befarar nämligen att han, som han tidigare gjort, kommer att fega till det igen och på så vis ligga bakom en kommade katastrofförlust i finalen — troligen mot Brasilien eller USA, vilka gör upp i den avslutande kvartsfinalen ikväll.

Roligast idag var dock det himla goa goet som töserna har i laget, något som är så himla gött å se och något som blir uppenbart efter varje mål, eftersom varje mål alltid efterföljs av en svensk krigsdans. Troligen är det en variant av midsommardans man kör? Att dansen kommer från Frankrike tror jag inte på. Men vad sanningen än är så är dansen effektiv, och den kommer att bli kult världen över om guldet bärgas.

Extra kul är att alla svenska spelerskor är svenska. Inga importerade spelarinnor återfinns i laget. Förhoppningsvis förblir det på detta fina vis framöver. Starka krafter vill nämligen ordna så att man ska kunna köpa och sälja fotbollsspelerskor mellan lagen på samma vis som man köper och säljer andra djur. Detta måste vi stoppa redan idag genom att återinföra amatörismen inom damidrotten redan idag. Tillsammans kan vi segra i denna kamp mot pengarnas onda inflytande.

Damfotbollstöserna spelar kvartsfinal

Är som bekant alltmer fientligt inställd till organiserad damidrott, speciellt damfotboll, då den blivit så kommersialiserad på sistone. Bara för några år sedan så visste knappt någon någonting om damfotbollspelerskor, men nu är många av dessa fotbollssparkerskor välkända världen över.

Ogillar alltså att pengar blandats in i damfotbollen på detta äckliga vis, och det bästa nu är väl att vi lägger ned svensk damfotboll? Bättre att våra töser återgår till hur det var förr om åren när man idrottade för att det var kul och bra för hälsan. Idrott är nämligen ingen idrott om pengar är inblandade … utan en business!

Jag tänker eventuellt följa tösernas match idag mot Australien. Tror de tar sig vidare, för de har den där lilla turen med sig, samtidigt som det verkar vara en bra laganda i truppen. Segerdansen är vidare rätt så kul. Påminner om det nya-zeeländska rugbylagets krigsdans, den s.k. ”hakan.”

Troligen är detta tösernas sista reella chans att vinna VM, för laget är bra, samtidigt som övriga lag inte verkar vara bättre än vanligt. Tippar redan idag att det blir svensk seger med 3-1.

Nole, men inte Robin, spelar i Halmstad!

Noterade att världsettan och Wimbledon-mästaren, Novak Djokovic, inte är bortrest på solsemester med fästmön, något han är mer än väl värd att vara, utan att han istället befinner sig i svenska småstaden Halmstad för att spela Davis Cup-match för sitt älskade Serbien! Sicken kille!

Vår egen stjärnspelare, Robin Söderling, åkte ur Wimbledon en vecka innan Nole, men gitter ändå inte åka de tjugo minuterna det tar med bil från Båstad till Halmstad för att spela för sitt hemland! Man undrar vad serberna tänker om honom?

Inte för att Söderlings medverkan gjort någon skillnad nu när Nole är på plats, men nog borde han tagit tillfället i akt att ta sig an serben så här vekan efter W. Man undrar nu vilken typ av mottagande ”svensken” får i Båstad nästa vecka som den svikare han är.

T.o.m. buttre skotten, Andy Murray, spelar Davis Cup denna vecka, mot Luxembourg! Wimbledon-semifinalisten tar inte heller han ledigt, utan väljer alltså att spela för hemlandet sitt. Och vad gäller Roger Federer så ser han fram emot att få spela Davis Cup som aldrig tidigare!

Det enda roliga i det sorgliga läget i Halmstad är att två okända svenska pöjkar nu ges möjligheten att spela för Sverige: Michael Ryderstedt och Erwin Eleskovic. Kul för dem … fast mindre kul för våra chanser att vinna, vilka i dagsläget är lika med noll. Allt annat än 0-5 är att betrakta som en sensation.

Vinter-OS sålt till Korea

Nu har man gett/sålt Vinter-OS 2018 till Korea, istället för att låta spelen gå till Europa där de hör hemma. Jag är mäkta trött på hur utomeuropeer ska vara med och delta i våra urgamla vintersporter. Varför kan inte koreanerna hitta på sina egna sporter och dra igång sina egna OS och tävla där? Inga europeer vill förresten se några kineser, koreaner eller afrikaner åka skidor eller skridsko!

Vi vill ha våra fina gamla vinterspel för oss själva. Att en massa utombölingar är med förstör ju bara för oss, dem vintersporterna tillhör. Ju fler utombölingar som deltar, desto mindre medaljer till oss! Inget bra med det mao.

Det värsta är dock att utombölingarna, och då snackar jag främst om kineserna, inte är intresserade av vintersport och aldrig heller varit intresserade av vintersport. Enda anledningen till att man, kineser, koreaner och japaner mfl vill pyssla med vintersport är för att tjäna pengar och skaffa bra PR för det egna hemländerna.

Utombölingarna har vidare ett oerhört mindervärdeskomplex och vill därför alltid hävda sig mot oss. Ett bra exempel på detta problem såg vi igår när en usel kinesisk linjedomerska dömde bort ett korrekt mål — ett drömmål dessutom! — för Lotta Schelin.

För att hjälpa asiaterna att komma igång och vinna medaljer har man hittat på en väldans massa nya vintersporter, som de idiotiska kortbaneskridkotävlingarna. I slutändan så handlar Vinter-OS f.ö. inte om idrott, utan om att tjäna pengar.

Själv vill jag nu att vi portar alla länder som inte har en dokumenterad vintersporttradition från att delta i Vinter-OS. Man måste vidare ha en viss mängd snö varje vinter för att få delta, något som även det måste dokumenteras. Vi måste sedan förbjuda Vinter-OS från att visas på TV utanför Europas och Nordamerikas (USA och Kanada) gränser för att på så vis stoppa utombölingar från att få dessa galna idéer att vilja tävla mot oss i våra fina gamla urgamla vintersporter.

Att amatörsmen måste återintroduceras vid OS behöver jag väl inte tillägga? Pengar och beroendet av pengar är det onda inom idrotten av idag.

Om detta projekt faller väl ut så är det min avsikt att ta oss till nästa fas … att stoppa alla utombölingar från att delta även vid Sommar-OS och Fotbolls-VM. Kanske borde vi faktiskt nu ge tillbaka OS till grekerna och låta dem själva få göra upp om alla medaljer?

Vamos everybody! — dock inget vamos till några kineser eller koreaner.

Svenskt damfotbollslandslag vann i afton över amerikanskt dito i s.k. damfotbolls-VM-match!

Nu när tennissäsongen är över för i år så får man göra som Kajsa Warg föreslog när hon sade härom året : Man tager vad man haver. Så när jag nu i afton letade runt bland TV-kanalerna efter något idrottsevenemang att följa så råkade jag på något som liknade fotboll, men ändå inte var det, utan istället spelades av något som bäst kan beskrivas som … damer, eller snarare kvinnfolk.

Jag var uppfylldes av undran över vad detta fotbollsliknande spel rörde sig om och beslöt i den stunden för att studera det en smula i hopp om att finna ut svaret på gåtan. Det visade sig då att det var ett svenskt damfotbollslandslag som spelade en damfotbollslandskamp mot ett annat damfotbollslandslag, det amerikanska damfotbollslandslaget från USA; och inte nog med det, matchen de spelade ingick i vad som bäst kan beskrivas som en damfotbollsturnering — en slags VM-turnering för damer, om jag fattat galoppen riktigt?

Men nog om det nu. Låt oss istället ge er resultatet: 2-1 till svenskorna slutade matchen, efter riktigt bra damfotbollande under stundom. Men det borde blivit 3-1 när en viss svenska — Lotta Schelin hette hon visst? — gjorde ett helt korrekt damfotbollsmål i slutminuten, som dock på ett mest gräsligt vis dömdes bort av en liten elak kinesisk linjedomerska. Dålig stil av kinesiskan. Samma kinesiska dömde även bort ett annat gyllene målläge för Schelin en stund innan. Är f.ö. mäkta trött på alla dessa inepta kinesiska linjedomerskor som bara gissar om spelarinnan är off-side eller inte. Bu för alla kinesiska linjedomerskor!

En annan sak jag stördes av var att det amerikanska damfotbollslandslagets tränarinna var en svenska — Pia Sundhage hette hon visst? — och hon är tydligen en legendinna inom svensk damfotboll. Det skandalösa med henne är att hon alltså tränar ett annat land än sitt eget! Hon försökte alltså i afton besegra sitt eget fosterlands damfotbollslandslag! Skandal! Hon ville alltså besegra sitt fosterlands damfotbollslandslag helt och hållet av egoistiska skäl och för att tjäna pengar, för hon får bealt av USA för att besegra Sverige!

Jag kunde inte tro mina egna ögon, och vägrade tro att en kvinna kunde svika sitt eget fosterland på detta otäcka vis. Men när det amerikanska damfotbollslandslaget gjorde mål så insåg jag hur illa ställt det verkligen var, för då var Sundhage själaglad. Hon gladdes alltså över svenskornas mål i baken. Sundhage ville med andra ord inget hellre i afton än att det svenska damfotbollslandslaget skulle förlora. Hutlöst och snudd på kriminellt: För hur kan man önska olycka till en eget landslag? Bu för Sundhage och alla andra svenskor som supportar andra landslag än Sveriges egna.

Borde vi titta på s.k. damfotboll och det s.k. damfotbolls-VM i Tyskland?

Nu när tennissäsongen är över för i år så få en hitta på något annat att skriva om, men vad? Förr om tiden så hade jag nog valt att skriva om damfotboll, speciellt som det pågår en slags VM-turnering i denna s.k. sport i detta nu i Tyskland där Sverige deltar.

Men då jag nu börjat bli alltmer fientligt inställd till s.k. damidrott så vete tusan om jag har lust att promota denna s.k. sport genom att skriva om den. S.k. damidrott tar ju, som vi vet, en väldans mass utrymme från annan och inte sällan riktig idrott.

Men det som stör mig speciellt med damfotboll är att alltmer pengar nu blandats in i den, för som vi alla vet så hör idrott och pengar inte ihop, då idrottens natur är amatörisk. Man idrottar mao inte för att förtjäna sitt levebörd, som dessa s.k. damer nu gör, utan för att det är roligt och bra för hälsan. Dagens s.k. damfotboll är därför ingen sport, utan en business. All professionell idrott måste mao förbjudas.

Jag anser vidare att all idrott ska stoppas från att visas på TV, och kanske borde man överväga att ha ett par-tre helt TV-fria dagar i veckan när inget överhuvudtaget visas på TV, något som då hade underlättat för folk att gå ut och idrotta istället för att sitta passiva framför dumburken. Och om detta projekt faller ut väl så kan vi på sikt förverkliga slutmålet … att lägga ned TV helt och hållet.

Men iom att vi gjort oss av med TV och TV-tittande så återstår många problem att lösa, som tex radio! För även radiolyssnande är ett gissel för oss och vårt idrottande. För hur kan man vara ute och idrotta om man är fast hemmvid vid något radioprogram? Bättre att lägga ned även radio, för tänk så mycket tid vi då får till övers för att vara ute i det fria och motionera och allmänt må helt hyvens.

Hoppas nu att alla börjat inse faran med s.k. damfotboll och all annan s.k. damidrott. Vi måste ha i åtanke att förr om åren, när de s.k. damerna inte idrottade på detta gräsliga vis, så hade de alla utan undantag mycket bättre liv och livskvalite än de har idag. De var ofta lyckligt gifta med rara ungar att ta hand om.

På sikt måste vi däför nu förbjuda alla former av s.k. damidrott, för som vi nu ser så leder de i slutändan alltid till att pengar blandas in i sammanhanget, något som då alltså tar död på amatörismen, dvs idrottens själ.

Fällde federitiskt voodoo Rafa i Wimbledon? Ja, säger alla som studerat saken ordentligt!

Rafael Nadals loja uppträdande i Wimbledon-finalen mot Novak Djokovic lämnar mig ingen ro, så när det uppdagades, kom till min kännedom och insågs av mitt superskarpa intellekt samt hyperkänsliga väderkorn att federianskt voodoo kan ha varit inblandat i sammanhanget, så föreslog jag till mig själv att jag borde skriva några rader om mina iaktagelser och reflektioner till er här på bloggen om saken, dvs konspirationen mot Rafa och hans ambitoner att vinna sin tredje Wimbledon-titel!

Alla kunde med egna ögon se att allt inte stod rätt till med Rafa i finalen. Han var loj och oengagerad mest hela tiden, vid sidan om den period i set numero tre där han plötsligt vaknade till liv — något som ledde till spansk totaldominans av serb och ledde till snabb spansk setseger med 6-1. I fjärde set återkom dock det loja spelet hos mästaren på nytt. Helt oförklarligt är det hela … åtminstone ända tills nu.

Svaret på gåtan rörande Rafas oinspirerade beteende finner vi nämligen om vi söker svaret på gåtan om varför han var så loj … och vem som tjänade på lojheten … och vem som hade möjlighet att göra honom loj?

Det finns bara ett svar, och detta svar finner vi i ett löjligt litet alpland vid namn Schweizianien. Vem som håller till där vet vi alltför väl, nämligen federismens ledare, Roger Federer. Han, och ingen annan än han, ligger bakom Rafas plötsliga och totalt oväntade fall i finalen. Ingen annan inom tennissfären behärskar nämligen svartkonst och voodoo bättre än schweizianen och hans typer. Vi vet detta eftersom han genom voodoo lyckas trolla till sig en massa billiga slams genom åren.

Voodoo är en urgammal form av trollkonst som enligt de senaste rönen spreds till Schweizianien via inflyttade invandrare från utomrikes, och det var där som Fed träffade på dem. Han använde sig sedan av sina kunskaper i voodoo till att vinna slams — och, som vi såg igår, till att stoppa värste konkurrenten (Rafa) från att vinna fler slams!

Rafa var dock för god och för stark för att kunna stoppas hur länge som helst av voodoo, och detta ledde till spanjorens totala dominas, en dominans som var total ända framtills igår när en viss mer eller mindre totalt okänd serbian mot alla odds gick och vann Wimbledon — inte pga att han var bra, utan pga mästaren, dvs Rafael Nadal, var loj.

Vi måste nu stoppa voodoo från att besudla idrotten en gång för alla, för precis som pengar och idrott inte hör ihop, så hör inte heller voodoo och idrott ihop. Bu för all voodoo och alla schweizianer och schweiziner (obs. i princip samma sak) som utövar denna svartkonst!

Vamos alla! (dock inget vamos till dem som läser detta och pysslar med voodoo)

Mättnad på tennis

Själv var jag rätt så mätt på tennis nu under årets Wimbledon, och precis så tror jag det även var för Rafael Nadal. Han såg förvisso inte helt glad ut efter gårdagens match. Faktum är att Rafa såg rätt så butter ut. Jag tror att han, precis som jag, nu är mäkta mätt på tennisframgångar efter att han kämpat i toppen vecka ut och vecka in sedan 2005!

Det finns så mycket annat här i livet att pyssla med … så varför kämpa-på på detta vis i onödan? Förra årets storstilade segrar gladdes vi alla över, men för mig så kändes W i år rätt så ointressant. Rafa är nu lika gammal som Björn Borg var när han slutade. Frågan är om den sympatiske spanjoren orkar köra på ett år till?

Risken finns att Rafa säger adios efter US-Open, precis som Borg gjorde. Fast bara så sent som idag hörde jag en intervju med honom där han deklarerade att han ämnar fortsätta och träna-på ordentligt framöver — allt för att besegra den nu så förhatlige serbianen i Amerika och då särskilt i New York.

Det tycks således som om Rafa ännu inte är helt mätt på tennis, utan avser att försvara sin titel. Han vill inte sluta som en förlorare, likt Fed, utan som en mästare. Vi önskar honom lycka till med detta storstilade projekt.

Själv vet jag inte om jag orkar skriva mer om tennis, pga att trötthet på sporten. Det känns som om jag nu gjort mitt: Fed är detroniserad och borta för alltid: Rafa segrade! Mitt arbete med att bekämpa federismen är mao nu avslutat.

Federismen är död och begraven, och alla federiter har nu flytt till bergen för att där söka fred med de egna inre demonerna. Ingen federit har lämnat någon kommentar här på flera år. De har nu mao upphört att existera. Det är bara att konstatera faktum. Vi har segrat.

Vamos everybody!

Vamos Djokovic!

Alldeles nyss vann Novak Djokovic finalen av Wimbledon över Rafael Nadal med 3-1 i set. Serbens första triumf i London. Matchen började trevande och var under första set jämn. Rafa tappade sedan sin serve, varefter Djokovic kunde knipa setet.

Andra set var en serbisk utskåpning, där Nole visade upp sig från sin bästa sida, och vanns med hela 6-1! Vi befarade i detta läge att matchen skulle vara över inom kort, för Rafa hade inget motmedel mot serbens spel. Spanjoren var inte att känna igen från matcherna mot Del Potro, Fish och Murray, trots att han servade väldans bra.

Djokovic hade som exempel fyra breakbollar under inledningsseten … och vann samtliga! En normal Nadal räddar minst en tre-fyra breakbollar innan han släpper sitt servegame! Spanjoren var alltså inte på G idag. Varför är det ingen som vet.

Min personliga teori är att han inte är lika hungrig som förr om åren. Han har börjat tappa sin motivation, tror jag. På samma vis så föll Federer oväntat i kvartsfinalen mot Tsonga efter att han varit i ledning med 2-0 i set. En osannolik förlust. Nadals förlust kan mao tillskrivas mättnad mentalt sett. Han behöver nu vila upp sig och ta en ordentlig time-out!

Jag är övertygad om att en Nadal med samma mentala styrka och hunger som den han hade förra året inte hade vikit ned sig på det vis som skedde idag. Förra årets Nadal hade kämpat på en liten aning bättre. Han hade kunnat motivera sig det där lilla extra som behövts för att vinna.

Men vi får naturligtvis inte förringa Djokovics prestation. Han vann rättvist och blir nu världsetta imorgon välförtjänt. Läs mer här (SR) och här (DN)

Vamos Djokovic och Nadal!

Vamos Rafa!

Nu är det endast ett par timmar kvar innan årets stora tennismatch börjar. Vi får då en gång för alla veta om Novak Djokovic är man nog att besegra tidernas främste spelare, Rafael Nadal, på riktigt och i en riktig tennismatch — dvs en femsetare i en slamfinal! Serbens tidigare fyra vinster över Nadal kom förvisso i stora finaler (masters), men i slutändan så är det ingen större skillnad i värde på de olika ATP-turneringarna, för för de store mästarne så är dessa enbart träningsturnerningar inför slamsen.

Att Nadal med sin fantastiska statistik i majorfinaler — elva vinster av tretton möjliga! — gör att vi även idag måste hålla honom som storfavorit. Noles enda möjlighet att vinna återfinner vi i en snabb 3-0 eller 3-1 historia.

Men om Nadal får för sig att kämpa om varje boll, så som bara han kan, så lär orken och viljan tryta för serb redan någon gång i början av tredje set. Fast serb kan bryta samman än tidigare om Nadal tar hem ett set efter övertygande spel från hans sida, eller efter en snopen stöld i tiebreak i ett överlångt set. Vi minns alla hur nervös Nole var i slutet av semifinalen.

Värmen i London är ett annat problem för Nole. Värmen gynnar Nadal, men tar på serbs sköra fysik. Pollenhalten stiger som bekant ju varmare och soligare det är, och idag så är det riktigt soligt och varmt, något som inte gynnar den astmatiske serben.

Hade innan Wimbledon började gärna sett Nole vinna, men ju närmre vi kommer finalen så inser jag att jag är en rafaelit i själ och hjärta. Tror förresten att Nadal kommer att vinna klart i slutet, men inte innan att Serb fått visa vad han kan. Rafa retar sig vidare på att Nole blir världsetta imorgon, vad som än händer idag, och brinner därför nu än mer för att krossa sin motståndare.

Murraymatchen lämnar mig ingen ro. Nadals otroliga koola mentala uppvisning där var för mig beviset på att han ämnar försvara sin titel i W, och hur jag än vänderoch vrider på saken så kan jag inte se serb kunna grusa dessa spanskianska planer.

Alla i Spanskien hejar f.ö. på mästaren. Han är landets störste hjälte. ”We trust in Rafa” sa en spansk journalist i en TV-intervju inför semifinalen, och det säger väl det mest om läget idag. Själv är jag inte det minsta nervös eller orolig längre när Nadal spelar, då jag vet att han alltid reder upp situationen i slutändan.

Vamos Rafa!

Serb straffade svart Songa

Som vi med egna ögon kunde bevittna så blev igår Novak Djokovic för svår för svarte J-W Songa, och nu så tar därför serben hand om finalplatsen mot Nadal. Underbara nyheter. Songa hade åkt till med dunder och brak på söndag. Lika bra han åkte ut igår mao.

Tycker även det är skiball att serb nu blir ny världsetta. Det blir en ny kul sk tvist inom tennisen. Ska bli oerhört intressant att följa Noles vidare utveckling nu, efter att han nu uppnått ett av hans stora mål. Kanske växer han ett nummer till som tennisspelare?

Men mot Nadal i finalen kan jag inte se serb vinna. Kanske tar han hem ett set, eller rent av två, fast när det drar ihop sig till slutbollar så vet vi vem som är kallast, koolast och lugnast. Vi vet även vem som är starkast såväl psykiskt som mentalt och vem som har nerverna under kontroll och inte darrar på manschettarna eller blir nervös … Nadal!

Nadal hade som exempel på sin storhet lekstuga igår mot alla inbitna och bittra federiters storfavorit, buttre skotten Andy Murray. Sällan har man sett skottskisen lika butter som igår. Han var kass på alla vis och på alla sätt och kommer aldrig någosin att vinna en slam, åtminstone inte så länge ”the big four” deltar i samma slams. I ”the big four” ingår förresten nu Juan Martin Del Potro — inte skotten, som är för dålig. 

Imponerande igår var sättet Nadal betedde sig mentalt. Han var totalt fokuserad på uppgiften från första nedsläpp till det sista. Inga utbrott, inget hängande med huvudet när något gick på tok. Där såg vi varför han är världsbäst! Inget kan rubba Nadals inre harmoni. Han vet att han är bäst och inväntar bara matchbollen som han vet kommer till honom förr eller senare. 

För mig har Nadal ingen överman i världen längre, oavsett underlag. Den bästa matchen hittills spelade han nog mot Delpo, för det var de två bästa spelarna som där möttes. Gårdagens utplånande av Murray var förvisso imponerande, men då skotten inte kunde hänga med mästaren under de avslutande seten så fick vi aldrig se … (lämnar meningen hängade för att göra det hela mer spännande)

Vamos Nadal!

Nadal körde över Murray i Wimbledon!

Precis som vi alla hade räknat med så körde allas vår Rafael Nadal i afton över buttre skotten Andy Murray. Segern bärgades med 3-1 i set, där skotten efter hyfsat spel tog hem det första. Men from 1-2 i andra set så vände Rafa på steken på ett minst sagt skrämmande vis när han vann sju raka games! Utklassning!

Set två och tre togs alltså hem av mästaren i utklassningstil med 6-2, 6-2! Murray var totalt inept, och det var stundtals pinsamt att se hur dålig han var. Han slog bort bortåt fyrtio slag mot Rafas sju! Skotten fick idag sig ännu en tennislektion av tidernas bäste tennisspelare, men inte ens det lär hjälpa honom att bli en slamvinnare, speciellt inte nu när Delpo is back!

BBC:s expertkommentatorer diskuterade efter matchen om Murray kan vinna en slam framöver, och där sa gamle toppspelaren Andrew Castle att det kanske nu är dags att inse att Murray inte har vad som krävs, något jag håller med om.

Hans psyke håller inte måttet mot de allra bästa, anser jag. Han är för butter helt enkelt. Han är vidare nu inte längre tillhörande ”the big four”. Ska någon vara fjärde man i denna grupp så är det i dagsläget ingen annan än … Delpo.

För Rafa så väntar nu finalspel, och efter dagens utskåpning av Murray så kan då inte jag se hur Novak Djokovic ska kunna hota honom där. Den sympatiske spanjoren är helt enkelt ett unikum och alltför bra för någon att tampas med i slams numera.

Ingen kan besegra Rafa i slamsen längre — oavsett underlag! — och allra minst är nog chansen att besegra honom i en Wimbledon-final, för det är den titel mästaren har som allra kärast. Han dör nog hellre än förlorar denna, hans älskade kungatitel.

Vamos Rafa!

Idag vinner Rafa och Nole!

Jovisst är det som så att Rafael Nadal och Novak Djokovic idag vinner sina respektive matcher mot undermåligt motstånd för att sedan själva göra upp mot varandra i finalen av Wimbledon på söndag.

Att Djokovic vinner är absolut självklart. Han vet att en vinst gör honom till världsetta. Hans stab kommer inte låta honom glömma bort att han nu står inför sitt livs mest avgörande ögonblick — att bli W-mästare och världsetta! Förlusten i Paris är en annan orsak till att Nole inte lär vika ned sig idag — minnena av den smärtsamma upplevelsen har inte lämnat honom. Tror på en snabb 3-0 historia.

Vad sedan gäller Rafa så påminner hans situation lite grann om den i Paris: många verkar idag på fullt allvar tro att motståndaren, en snubbe från Skottland, tävlandes för ett annat land, är bättre än Nadal, inte minst många svenskar — alla federiter. Såg på SR:s hemsida igår att man där hade en omröstning om vem man trodde skulle vinna W — över trettio procent höll butter skotte som favorit! Övriga tre semifinalister fick som bäst en tjugofem procent av rösterna!

Hallå, äveribåddi, är det någon som glömt bort att Rafa har fem gånger så många slams som de övriga tre har tillsammans? Är det någon som glömt bort att Rafa har vunnit fyra av de fem senaste slamsen? Är det någon som glömt bort att Rafa nu hade innehaft fem raka slams om han inte blivit sjuk i AO? Osv. Osv.

Nej mao, för mig så kan det inte sluta på annat vis än med en klar spanskiansk seger idag. Hela världen — utom vad gäller en del bittra och inbitna federiter, överfulla av Rafa-hat — kommer att hålla tummarna för den sympatiske spanske matadoren från Mallorca. Själv kan jag inte se någon stoppa mästaren i år. Han är för bra på alla punkter helt enkelt, och han är i år bättre än han var 2007, 2008, 2009 och 2010! 

Rafa är starkare fysikt och psykiskt än alla andra spelare sedan Björn Borgs dagar, och han är just nu i superb form, något segern över Delpo visade oss bara härom dagen. Skall skotten vinna så behöver han tveklöst vinna de första tre seten, något som dock inte går, då Rafa under inga omständigheter tänker vika ned sig på sitt älskade gräs.

Publiken kommer inte enbart att heja på skotten, för Rafa är omåttligt populär hos engelsmännen. Vid tidigare möten i W dem båda emellan så har Rafa nästan haft större stöd än skotten! Murray skrivs förvisso upp i de brittiska tidningarna, men många engelsmän ogillar skotten; och vad gäller London-borna så är ju en mycket stor del av dem invandrare, och dessa håller samtliga och utan undatag på Rafa.

Vamos Rafa och Nole!

Ingen tennis idag igen

Tyvärr så går nu Wimbledon mot sitt slut, bara tre matcher återstår: Rafa mot butter skotte, samt Nole mot svart fransosian. De två namngivna spelarna kommer om allt går som planerat sedan göra upp i finalen, och där vinner den sympatiske mannen från Mallorca. Vamos till honom.

Idag fanns det bara lite uppvisningsmatcher att tillgå i W — som dubbel, mixed, barn och ungdomstennis och damdito. Då jag hade lite tid till övers så kopplade jag av med damvarianten en litet tag på eftermiddagen.

Där spelades två matcher av tenniskaraktär. Den första, som tydligen ingår i en traditionell underhållningsturnerning man kör vid sidan om tennisturneringen (vilken som vi alla vet forstätter imorgon med Rafa och pöjkarna) vanns av en käck tjeckiska vid namn Kvitova.

För att göra det hela riktigt kul så hade man sett till att töserna var exakt lika gamla och lika långa, och de hade exakt samma blonda hårfärg. Håret deras var av samma längd, och man hade man vidare flätat på det exakt samma vis. Och inte nog med det, de bar båda nästan likadana huvudbonader, och de var dessutom klädda i mer eller mindre identiska helvita nike-dräkter. Sicken otrolig tid man lagt ned på den första jippomatchen mao. Festligt värre. 

Match numero två spelades mellan en tyska och en ryska, och kan ni tänka er även denna gång hade man sett till att båda töserna bar helvita dräkter, och att töserna även hade långt blont hår får en att undra om man nu försöker introducera en ny look inför sommaren? Matchen ”vanns” för övrigt av ryskan.

Men det är inte slut där, för underhållningsturneringen avslutas nu på lördag, och där tänker man låta två av töserna från idag spela ännu en underhållningsmatch av tenniskaraktär som uppvärmning för tennisfinalen på söndag. Exakt vilka töser de blir är dock, vad jag förstår, ännu inte fastställt. Kul idé är det likafullt att låta töserna få vara med och testa våra fina gamla sport tennis.

Men nog om det nu, för det som dagens rapport från Wimbledon handlar om är skandalen rörande de ”manliga” tennisspelare som spelar i W med rakade ben! Jo, det är sant. Många ”män” rakar nu sina ben innan de går ut på tenisbanorna. Själv har jag kunnat konstatera flertalet fall av renrakade mansben i W.

Mest häpnadsväckande är nog dessa tre: Andy Roddick, J-W Tsonga och Feliciano Lopez (noterade hans ben igår) — samtliga tre allmänt ansedda som karlakarlar och sexsymboler. Vi vet nu bättre: de är inga män … utan fjollor! Att raka sina ben är nämligen totalt omanligt, och vi måste nu höja ett varningens finger när det gäller de tre just nämnda s.k. männen.

Rafa vidare i W: men adios till Fed!

Efter att ha följt samtliga fyra kvartsfinaler idag så kan man väl nu säga att det gick som vi alla hade haft på känn: Rafa, Djokovic, Murray och Tsonga gick vidare — för mig inga egentliga överrasknigar. Många hade som vi vet i förväg höjt ett varningens finger för Tsonga, jag själv inkluderad. Det enda överraskande var sättet Tsonga vann på — att komma från 0-2 till seger, mot Federer! Strongt.

Fed har aldrig förlorat en slammatch på detta vis förut, så varför gjorde han det idag? Svaret tror jag ligger i att Fed nu är mätt på tennis. Han kunde inte motivera sig det där lilla extra som behövdes för att vinna idag. På samma vis förlorade Björn Borg finalen i W 1981 mot McEnroe, efter ledning med 1-0 i set. Något saknades rent viljemässigt för Borg då och för schweizaren idag. För Fed så är nu familjen viktigare än tennisen, tror jag. Vi får se om han orkar kämpa vidare framöver.

Rafa hade dock inga problem mot Fish, åtminstone inte tills en bit in på tredje set, för då kom amerikanen tillbaka med besked — mest pga att mästaren dumdristigt slappnade av, istället för att ge järnet hela vägen in över mållinjen. Nu spelade det tappade setet i slutändan ingen roll, för Rafa höll undan i set nummer fyra. Matchen borde dock ha avgjorts i tre raka. Fish var nämligen helt bortspelad i set ett och två, och det var nästan så man tyckte synd om honom. Han var pinsamt dålig. Kul att det blev lite match den sista timmen och att Fish fick visa att han kan spela tennis.

Vad gäller Novak Djokovic så hade han det riktigt tufft idag när han tog sig an träningskompisen Bernard Tomic. Djoko fick sig en ordentlig genomkörare och var riktigt illa ute från set två och framåt. Men som tur var för honom så sjabblade Tomic bort övertaget han hade i tredje set, något som troligen kostade honom segern, eftersom serben då kunde spela lite mer avslappnat i set fyra. Artonåringen från Down Under lär vi dock få höra om framöver i slamsen. Var så säkra.

Enklaste väg till semifinalspel hade inte oväntat Andy Murray. Deliciano Lopez kunde inte matcha skotten idag. Han hade dock flera finfina lägen i tredje set, men sjabblade bort alla breakchanser pga av sina spanska-franska nerver. Nu väntar Rafa på skotten, och det blir en synnerligen intressant historia — som dock den sympatiske mannen från Mallorca vinner i tre raka. Djokovic gör på ett liknande vis processen kort med Tsonga. Serben är för bra helt enkelt för den svarte fransosianen och alltför hungrig på slamsegrar för att sjabbla bort detta gyllene tillfälle till en icke tillhörande ”the big three” — dvs Rafa, Fed och honom själv.

Vamos!

Kvartsfinaldags i Wimbledon

Nu efter gårdagens skandalscener i Wimbledon så är det så äntligen dags för tennis igen. Man spelar som bekant fyra kvartsfinaler idag, och dessa fyra ämnar jag följa så gott det går och så långt det är möjligt. Har tidigare med bestämdhet hävdat att Rafael Nadal komfortabelt vinner sin semi, så det finns ingen anledning att orda mer om saken, men vad gäller övriga matcher så är det inte lika glasklart vem som vinner resp semifinaldrabbing.

Att samtliga fyra toppseedade ska ta sig vidare är att uteslutet, för så dåliga är inte resten av toppspelarna. Personligen så tror jag att J.W Tsonga har en ypperlig chans att ta sig vidare, för han har spelat bra på gräs så här långt i år. Han måste dock vinna första set, något han mycket väl kan göra, inte minst som han nu spelar helt utan press, tillskillnad mot hur fallet är i Paris. Tsonga har underpresterat alltför länge och kanske är det nu dags för honom att slå till?

Vad gäller butter skotte och sköne Deliciano så är naturligtvis utgångstipset skotskt seger, men Delicianos fenomenala comeback mot Kubot häromdagen var ett styrkebesked. Såg ungefär halva matchen och Kubot var suverän. Att Lopez kunde vända och vinna gör att jag nu hoppas och tror att han idag straffar skotten. Att skottens mamma är förälskad i Lopez ger oss en fascinerande såpvinkling på matchen. Kan det vara som så att Deliciano med sin charm har vänt mamma skotte mot sonen? Ska hon heja på den hon älskar eller på sonen?

Vad sedan gäller Tomic och Djokovic så har jag ingen aning om hur den matchen kommer sluta, men det lilla jag sett av aussien gör att jag inte räknar med en serbisk överkörning. Alla vet att alla stora tennisspelare alltid slår igenom en vacker dag, och kanske är den dagen idag här för Tomic. Det handlar i vilket fall som helst nu om en ödesmatch för Nole. Förlust idag och Wimbledon-drömmen är över — kanske för alltid! Förlorar han idag mot Tomic så kan han inte ta sig till final och göra upp med Rafa om titeln!

De s.k. damerna har tagit över Fotbolls-VM!

Idag när jag bänkade mig framför TV:n för att se, som jag trodde, svenska fotbollslandslaget spela VM-fotbollslandskamp borta i Tyskland mot Colombia, så förväntade jag mig inte att se Carlos Valderrama på plan, då jag visste mer än väl att han slutat sparka boll offentligt och professionellt för bortåt tiotalet år sedan, men jag förväntade mig att se svenska fotbollsspelare sparka boll, och inte som blev fallet … se svenska fotbollsspelerskor, dvs kvinns, sparka boll! Snacka om att ha blivit lurendrejad!

Här har alltså jag och alla andra hederliga svenska fotbollsfantaster gått och väntat på Fotbolls-VM i fyra långa år, och så blev det inte fotboll, utan s.k. damfotboll! — dvs en klart mycket sämre variant än den äkta varan! Men trots det så var det 70000 pers på en av matcherna igår! Alla dessa åskådare gick mao på världens blåsning.

De blev alla grundlurade att tro det handlade om Fotbolls-VM, pga att matchen spelade på vår arena, dvs karlakarlarnas arena; för som vi alla vet så har inte de s.k. damerna några egna arenor. Nej, det orkar man inte bygga, för det blir för dyrt för dem. Bättre att ta över våra arenor — utan att fråga oss om lov! Snacka om fula trix.

Men sådana är de alla dessa s.k. damer: de tar över våra fina gamla sporter, sporter som vi karlakarlar uppfunnit, utan att fråga oss först vad vi tycker och tänker om saken! Och inte nog med det: de s.k. damerna tar sedan helt sonika över våra arenor och använder dem för sina egna sjuka syften — allt för att trycka ned oss och hindra oss från att spela våra egna fotbollsmatcher.

Nej, nu får inte vi längre spela våra egna fina gamla fotbollsmatcher, för nu vill de s.k. damerna att vi ska sluta spela fotboll och istället tillbringa all vår lediga tid till att titta på deras skitfotboll. Jo, jag säger skitfotboll, för som vi alla vet är de s.k. damerna kass på fotboll. De vet vi eftersom de inte platsar i våra klubblag, och detta gillar de s.k. damerna inte, och därför har man nu bestämt sig för att sabotera vår fina gamla fotbollskultur genom att ta över Fotbolls-VM och våra arenor.

Det är nu dags för oss karlakarlar att sätta de s.k. damerna på plats en gång för alla och stoppa dem från att förstöra våra liv på detta gräsliga vis. Vi måste nu stoppa dem från att utöva våra sporter. Vill de sporta får de hitta på sina egna vis att göra så på. Men manssporter är som vi själva hör på namnet tänkta att utövas av oss karlakarlar, dvs män, och inga andra. Låt oss nu stoppa alla galna kvinns från att pyssla med organiserad sport. Låt oss återställa ordningen en gång för alla och rädda hela världen från total undergång. Stoppa alla s.k. damer och kvinns nu!

Ingen tennis i Wimbledon idag

Idag hade vi tyvärr ingen tennis i Wimbledon, men man visade en del annat — som bland annat oldboystennis och damtennis. Underhållande förvisso dessa skojversioner av tennis är, och jag spenderade lite tid med att följa ett par matcher.

Bl.a. så följde jag bitvis en match mellan en tyska, vid namn Lisicki, och en fransyska, vid namn Bartoli, och deras match var emellanåt riktigt spännade. Rätt så bra mellanspel så här under tenniskämparnas vilodag var det faktiskt.

Tyskan vann matchen och spelar nu vidare under en skojturnering man har under Wimbledon, troligen för att ge åskådarna som inte får rum på tennismatcherna något att roa sig med. S.k. damtennis är kul underhålllning, på samma vis som s.k. skojbrottning. Det är nästan så man tror att matcherna är riktiga matcher ibland, då töserna svettas ymningt.

Men som vi alla vet så är det hela en välplanerad show, där man låter lättklädda — för att inte säga, halvnakna! — unga töser leka tennis precis som pojkarna. På exakt samma vis så har man ju även inom den amerikanska skojbrottningen lättklädda — för att inte säga, halvnakna! — unga töser som leker brottning under pauserna under de riktiga brottningsmatcherna, dvs pojkarnas matcher.

Det hela handlar enbart om att få manliga TV-tittare att hänga kvar i TV-soffan under mellandagarna när ingen tennis pågår. S.k. damtennis handlar alltså enbart om att lura alla fina och genomhederliga och genomduktiga och skötsamma och sympatiska karlakarlar att hänga framför TV:n under dagarna ingen sport finns att tillgå.

Damtennis är mao inget annat än tidernas största lurendrejeri, och alla vi karlakarlar är dem som blivit lurendrejade. Och lika lurendrejade har vi alla blivit när det gäller s.k. damfotboll — ett nästan lika stort lurendrejeri, avsett att lura skjortan av alla oss fina gamla karlakarlar.

Mitt tips för idag att mao att lägga ner alla former av damidrott så att vi fina gamla karlakarlar och andra av liknande typ och karaktär kan få tillbaka vår frihet och alla våra pengar vi nu genom åren slösat bort på den bluffsport som all s.k. damidrott är och förblir till tidens ände.

Mitt råd är mao att nu omdelbums förbjuda alla former av organiserad damidrott, så att våra fina gamla sporter kan få verka fritt igen, som det var en gång när världen var ett bra mycket bättre ställe än den är idag. Men kanske är det för mycket begärt?

Hudersomhelster så är det imorgon dags för kvartsfinaler i W. Mina tips är att Rafa vinner klart, men att de resterande tre matcherna är ovissa historier — tror det blir minst två skrällar! Det kan mao bli Tsonga, Lopez och Tomic som spelar semifinaler på fredag!

Rafa besegrade Delpo i W

Gårdagens match mellan allas vår Rafael Nadal och Juan Martin Del Potro levde verkligen upp till förväntningarna. Att Rafa skulle spela på topp visste vi på förhand, men att Delpo skulle spela lika bra som mästaren hade ingen kunnat förutse. Han var sjukt bra.

Rafas satte hårt mot hårt redan från starten, men Delpo hängde på med sin emellanåt skrämmande krafttennis. Och så höll man på mer eller mindre oavbrutet set efter set. Rafa var dock kyligast i tiebreaken och tog av den anlendingen hem segern. Hade han tappat första set — ett mastodont dito som höll på i åttio minuter — så hade kanske segern gått till Argentina.

Rafa var dock grinig redan från start, av outgrundlig anledning, och när domaren, Carlos Ramos, varnade honom för att slösa tid på serven så fick han nästan ett raseriutbrott, något man sällan ser. Delpo tog dock Rafa till försvar och skällde även han ut Ramos. Intressant i sammanhanget var att båda kombatanterna vid detta läge tog tjugosex sekunder på sig mellan servarna — lika goda kålsupare båda två mao.

Än värre blev det för Rafa när han kort tid senare trampade snett och fick avbryta matchen pga svåra smärtor i foten. En hel värld höll andan. Så illa var det att mästaren övervägde att ge upp matchen. Tack och lov så fortsatte han efter intensiv läkarvård. Vi får nu hoppas foten hinner bli bra tills nästa match — kvartsfinalmötet mot Mardy Fish.  

Fish utgör naturligvis inga problem för en småskadad Rafa, men frågan är om spanjoren orkar med två tuffa avslutningsmatcher av årets Wimbledon. Än vet ingen hur illa skadan är. Risken finns att Fish får en walkover och sedan spelar semifinal mot Feliciano Lopez eller möjligen butter skotte.

Vad sedan gäller Del Potro så blir han tveklöst att räkna med framöver. Han om någon är den fjärde medlemmen av ”the big four”, och får han vara hel och frisk så lär ingen kunna stoppa honom i US-Open vad det lider. Han har redan spelet, men saknar det där lilla extra vad gäller uthålligheten, något som kan fälla honom om det blir långa matcher.

Idag är det tyvärr en vilodag i W. Ingen tennis idag mao, förutom kanske då lite barn och ungdomstennis och lite damtennis och annat av samma kvalite. Men imorgon så smäller det med besked när fyra tuffa kvartsfinaler ska avhandlas.

Vamos Rafa!

Murrays mamma är kär i Feliciano

Sköne och skönspelande spanske tennisspelaren Feliciano Lopez har som bekant sedan lång tid tillbaka fått kvinnohjärtan världen över att brista när han visar upp sig på tennisbanorna, och nu har det uppdagats att en av hans många beundrarinnor ingen annan är än en viss Judy Murray, Andys femtioåriga mamma.

Judy har öppet och helt ogenerat uttryckt sina varma känslor för Lopez, bland annat på twitter, något som gjort Andy förgrymmad av upprördhet, inte minst beroende på att han är god vän med spanjoren.

Judy har på sin twitter kallat Feliciano för ”Deliciano” och hon kallar hanses matcher för ”felifester”, dvs fester där hon får njuta av det spanskianska ögongodiset. Hon skriver vidare att hon nog behöver ta lite valium för att klara av att titta på Felicianos matcher, så vacker anser hon att han är.

Andy säger så här om saken: ”It’s about time she stopped with that nonsense. Makes me want to throw up. It’s disgusting. Yeah, it’s disgusting.”

En kul episod utspelade sig härom dagen när Andy och Lopez tränade. Andy sa då till honom, med mamman stående vid sidan om banan: ”Feli, if we sit down for a drink, you could have a picture taken with my mum because she thinks you’re beautiful.”

Judy blev röd i ansiktet, totalgenerad över att sonen avslöjat hennes hemliga och förbjudna kärlek offentligt.

Andy befarar nu att mamma Judy kan komma att supporta Lopez om han får möta honom i kvartsfinalen. Så kärlekskrank är hon nu av allt att döma. Att Lopez för tillfället är lös och ledig gör ju inte precis saken sämre. Vem vet, kanske kommer Lopez att uttnytja situationen om matchen blir av. Han är en ju en erkänd casanova. 🙂

Söderlings skandalöst sjuka sorti

Igår inkasserade som bekant Robin Söderling en av sina värsta förluster i karriären när han blev förnedrad av en okänd artonåring från Australien. Visserligen är Tomic en talang, men han ska inte kunna hota en pretendent till Wimbledon-titeln på det vis han nu gjorde.

Robin ska kunna hålla undan med hjälp av sin serve, speciellt mot en 158-rankad tonåring som knappt spelat en gräsmatch tills igår. Så är det bara. Han borde tagit samtliga tre set till tiebreak även om han var sjuk.

Titta bara på Gilles Müller, den  tjugoåttaårige luxembourgiske medelmåttan, som igår och i förrgår spelade en helt makalös match mot tidernas tenniskung, Rafael Nadal. Sällan eller aldrig tidigare har vi fått se en liknande serveuppvisning i en tennismatch.

Müller spelade som en W-mästare och hade maximalt med otur när han med minsta möjliga marginal tappade de två första seten i tiebreak. Rafa spelade själv ypperlig tennis, något han var tvungen till då han annars åkt ut med dunder och brak.

Müller vann, som exempel på hur bra han var, de fem första gamen i set två … blanka! Han gav mao världens bäste returnerare inte en suck! Denna mästarklass i servande fick vi serverade av en 92-rankad spelare som aldrig ens spelat en enda final på touren!

Müller spelade som en tillhörande ”the big four”. Hade Robin mött honom så hade han tveklöst åkt ut så det hade rykt, även han varit helt kurant! Nu fattar vi vad man kan uppnå om man gör sitt bästa på en tennisbana.

Att Müller sedan tappade tredje set med 0-6 är det inte så mycket att orda om. Han visste precis som alla andra att det var omöjligt att vinna tre raka set till över en storspelande Nadal. Spanjoren gjorde sin bästa match så här långt och ser nu äckligt stark ut. Spelar han vidare på detta vis så tar han hem W … utan setförlust … och kanske tom utan att förlora sin serve under resterande matcher.

Vamos!

Söderling utslagen av australiensisk skolpojke

Såg tack och lov inte hela eländet, men vad jag förstår så var det en sjutusan till sensation att en artonårig australiensisk skolpojke slog ut svenske världsfemman Robin Söderling ur Wimbledon. Finns egentligen inte så mycket mer att orda om saken, för vad tjänar det till. Besvikelsen är i det närmaste total i hela Sverige.

Robin blev bortgjord av en 158-rankad spelare och skolpojke han borde krossat i tre raka. Förvisso finns det en förklaring till katastrofen, iom att Robin inte var helt kry. Men man måste på den här nivån se till att man alltid är kry! — speciellt när det handlar om slams!

Titta på Fed, en schweizin som nu spelat 27-28 raka kvartsfinaler i slamsen. Schweizinen är aldrig sjuk. Enda gången han var krasslig så tog han sig ändå fram till semifinalen i AO 2008!

Robin kämpade dock på riktigt bra i tredje set idag och var ju bara en hårsmån från att ta sig till tiebreak. Hade han vunnit tredje så tror jag han spelat åttondelsfinal på måndag. Tomic hade inte pallat med två tuffa set till.

Vi får se på det hela som ett olycksfall i arbetet. Rafa har ju som bekant åkt ut ur de två senaste AO pga av sjukdom. Idag var det Robins otur. Synd, för allt var upplagt för någonting i hästväg för honom i årets W, och efter att ha set Djokovic spela idag så inser vi alla att så verkligen var fallet.

Det verkar nästan som om mörka krafter nu konspirerar mot Robin, för dagens katastrof kom som en blixt från klar himmel. Själv gick jag sedan Hewitt-matchen och såg fram emot Djokovic och Fed och kanske tom … Rafa! Men nu är drömmen över … kanske för alltid?

Återstår nu bara för Robin att vila upp sig och sedan ge järnet i Båstad.

Lopez krossade Roddick

En spelare jag alltid gillat är Feliciano Lopez, en av tourens stora underpresterare, samt en av tourens stiligaste karlar, beundrad som hanär av kvinns världen över för sin skönhet och långa hår och blåa ögon. Själv tycker jag Lopez ser kool ut, men att som Pat Cash hävda att spanjoren att den vackraste tennisspelaren man kan hoppas få se tycker jag är att gå en liten smula aning för långt överstyr.

Hudersomhelster så var det underbart att få se föredettingen Roddick åka på supersmörj igår mot klasspelaren Lopez — första vinsten över amerikanen på åtta försök. Den som väntar på något gott mao. Nu finns chansen för ännu en kvartsfinal för den sympatiske spanjoren. Tror han grejar saken.

Tror även att Richard Gasquet slår ut patetiske och överbuttre samt överskattade skottske sk big four- medlemmen Andy Murray, inte minst pga att det gynnar vår egen tennisstjärna på alla vis och på alla plan. En drömkvartsfinal mella Gasquet och Lopez står sedan på tapeten — en match där vi alla vinner, oavsett vem som vinner. Kan det bli bättre än så?

Jo, det kan det … om den överskattade samt överårige schwezinske sk tennisspelaren idag åker på stryk mot David Nalbandian — en match som ingen tänker missa — för då kan det mycket väl bli drömsemifinal mellan Robin och just nämnde David. Fast först måste såklart David så en annan David i kvarten … David Ferrer.

Som vi nu inser så är det av största vikt att Naldbandian vinner idag och sätter Fed på plats en gång för alla. Hela världens väl och ve står nu återigen på spel. Voodoo-mannen från Alpianien måste mao stoppas.

En annan match vi måste följa idag är självfallet upplösningen av uppgörelsen mellan uppstickaren från Luxembourg, Gilles Müller, och uppfinningsrike underhållaren från den spanskianska ön Mallorca, Medelhavet, dvs ingen annan än tidernas bäste tenniskung … Rafael Nadal.

Så länge som Rafas knän är hela och fina så blir det en forsättning av sensationellt slag idag, där dock mästarnas mästare och regerande tenniskung segrar i tre raka, dock inte utan att han först förtjust tennispublken med sitt förtjusande skönspel.

Vamos Rafa, Robin, Feliciano och David!

Ska Robin vinna W?

Ja, efter dagens fabulösa seger via comeback från 0-2 så är det många som har börjat inse Robins Söderlings storhet på tennisbanorna i England. Själv har jag som bekant redan för en tid sedan offentligt och helt öppet gått ut och deklarerat att Robin kommer att straffa både Djokovic och Federer på vägen till finalspel mot allas vår Rafael Nadal. Inget har idagsläget fått mig på andra tankar.

Jag resonerar lite grann som så här: För två år sedan slog Robin världen med häpnad i Paris. Tyvärr föll han pga orutin i finalen den gången. Året därpå blev det ny Paris-succé. I år hade dock Robin oturen att hamna på Rafas kvart och åkte därför ut i förtid. Hade han hamnat på rätt halva så är jag övertygad om att han spelat sin tredje raka final!

Robin är tveklöst bättre på alla punkter idag än han var för två år sedan, inte minst mentalt, något vi alla med egna ögon fick se idag mot Hewitt. Han är vidare bättre i år än han var förra året. Så varför skulle han då inte nu i Wimbledon med all sin rutin från de två senaste åren kunna sätta både Djokovic och Fed på plats?

Om Berdych kunde serva bort Fed förra året, så kan en Robin — nu starkare än någonsin tidigare — i år slå ut den nu lätt överårige schweizinen från Alpianien så det står härliga till. Vad gäller Djokovic så handlar det för Robin enbart om att göra som han gjorde idag mot Hewitt : kämpa ned honom över fem set. Är det soligt och varmt så orkar inte serb i fem set.

Summasummarum: Robin spelar final mot Rafa, men där tar det roliga slut för honom då Rafa inte längre kan besegras av någon nu ännu aktiv spelare. Ende reelle utmanaren till Rafa är nu troligen Björn Borg, men tyvärr så har han slutat för en tid sedan tillbaka, och en comeback är idagsläget, vad vi förstår, inte aktuell. Trist.

Borg sa dock i en intervju med BBC härom tiden att han gärna hade velat möta Rafa — dock helst på grus! Förhoppningsvis kan den matchen bli av vad det lider så att vi får klarhet i frågan om vem som är tidernas bäste en gång för alla. Hoppas.

Söderling straffade häxande Hewitt i Wimbledon!

Lleyton Hewitt lekte idag ånyo med elden när han dåraktigt började köra häxan i matchen mot Robin Söderling. Den ettrige lille australiensaren har tidigare blivit bränd ordentligt pga att han utan tillstånd använt vår fina gamla svenska häxa vid match, och nu idag fick han åter smaka på häxans förbannelse — rätt åt honom för att ha skymfat Sverige offentligt på TV!

Hewitt, som framtills tredje set tycktes vara på väg mot seger i tre raka, blev nu istället utsatt för en pina av värsta slag när han i femte sets sista game (där han servade) blev förnedrad inför hela världens tennispublik. Underbara scener. Hahaha.

Men i ärlighetens namn så måste vi även hylla Robin som gjorde en av sitt unga livs bästa matcher. Näst segrarna över Rafa och Fed så smäller nog dagens seger högst? — mest beroende på hur Robin vände på matchen i tredje set genom att hålla huvudet kallt och ändra taktik. Genialt!

Robin insåg att han inte kunde fortsätta att sätta hårt mot hårt mot Hewitt och valde därför att returnera lösa bollar för att på så vis göra det svårt för H att avgöra med vinnarslag, och så höll han på under stora delar av set tre till fem!

Emellanåt var det ett synnerligen fascinerande spel dem båda emellan. Alla som hävdar att Robin är en endimensionell spelare fick idag sina teorier grusade med besked, för det vi fick se var tennistaktik satt i spel — på högsta nivå! Imponerande uppvisning av Robin mao.

Robin var själglad så snart matchen vunnits, och det var nästan så man trodde han vunnit finalen över Rafa. Bravo!

Vår man är nu tveklöst med i spelet om titeln, och han bevisade även att Björn Borg inte vet vad han snackar om för fem öre när det gäller bluffgruppen ”the big four”. För hur kan det finnas en elitgrupp i tennisens topp utan Robin?

Tippar nu rentav att Robin kommer sätta både Djokovic och Fed på plats för att sedan själv göra upp med Rafa i finalen. Ja, jag sticker mao ut hakan redan nu i afton och hävdar att Robin gör upp med Rafa i finalen! Som ende expert i världen hävdar jag alltså nu helt öppet att Robin tar sig till final i Wimbledon mao!  Bluffgruppen ”the big four” kommer då som vi säkert inser att upphöra att existera!

Vamos Robin!

Björn hyllar inte Robin … utan butter skotte!

Skandalen är ett faktum. Björn Borg tog i senaste BBC-intervjun ställning för Andy Murray och erkände även offentligt att det finns en grupp som kallas ”the big four!”

I denna grupp ingår alltså butter skotte som fjärde man. Robin Söderling, Borgs landsman, anses inte hålla måttet i sammanhanget, enligt Borg. Murray är alltså bättre än Söderling, enligt Borg.

Så hur ska Borg ha det egentligen? Är Söderling en blivande världsetta och grandslamvinnare eller inte?

Det sorgliga i sammanhanget är att Borg nu offentligt gått ut och hävdat, troligen efter brittiska påtryckningar, att det finns en gruppering inom världstennisen som går under namnet ”the big four!”  — en gruppering där varken slamvinnaren Juan Martin Del Potro eller Robin Söderling ingår!

Än värre blev det hela när Borg dessutom gick ut och påstod att eran av idag är bättre än eran av igår — där Borg själv ingick tillsammans med John McEnroe och Jimmy Connors! Borg menar alltså nu att spelare som Djokovic (med 2 slams) och Murray (med 0 slams) är bättre än multislamvinnarna Connors (8 slams) och McEnroe (7 slams) ! Totalgalet uttalande från honom mao.

Bara häromdagen läste jag på nätet att tennisskribenten vid en av Englands stora tidingar, the Mail, menade att McEnroe om han satsat ordentligt på tennis borde vunnit en 14-15 slams! Och denne fabulöse tenniskonstnär anser alltså Borg nu är sämre än Djokovic och Murray, vilka båda alltså ingår i ”the big four” samt spelar i en era som är bättre än eran där Connors och McEnroe spelade! Totalt fel mao.

Roger hyllar Robin

När alla nuförtiden snackar om ”de tre stora” i toppen av tennisen, så snackar man om ”de fyra stora” (the big four) i England. Av någon anledning har man nämligen over there fått för sig att en viss butter skotte är lika bra som Rafa, Roger och Nole! Obs, inget skämt!

Alla som kan något om tennis vet självfallet att så inte är fallet. Skotten är för butter för att kunna tillhöra ”the big four” … och tom galen, något som f.ö. Mats Wilander själv öppet deklarerade i Paris när han sa att ”Murray is crazy!” — och han om någon borde ju veta.

Skotten är mao galen i bollen. Vi kan mao lugnt räkna bort honom från de bästa i tennisvärlden. När/om skotten vinner en slam kan vi börja fundera på om han platsar i ”the big four.”

Till mångas häpnad i öriket så sa Roger Federer härom dagen att de fem topprankande spelarna alla kan vara med om slåss om årets Wimbledon. Intervjuaren blev förvånad och bad Fed att förklara hur Söderling kunde vara med och hota om W-titeln.

Fed sa då som det var: att Söderling har spelat bra den senaste tiden och att han blir att räkna med. Så där fick de uppblåsta och självgoda britterna tji. Robin hyllades alltså av Fed och är alltså enligt schweizinen med i spelet om W. Robin och resten av topp fyra-fem kommer alltså att göra upp om slutsegern — allt enligt de senaste fem-sex årens näst bäste spelare på touren.

Söderling slog tysk i Wimbledon

Råkade följa Söderlings match idag mot tyske Philipp Petzschner och det gick vägen för svensken. Han slog tysken med 3-1 i set och spelar nu vidare i runda två.

Matchen spelades under svåra förhållanden: ty det var blåsigt värre understundom. Många bollar slogs ut av båda parter. Söderling förlorade mest på blåsigheten och tog det ofta försiktigt för att minimera risken att spela bort sig. Petzschner är en klasspelare, tills nyligen ansedd som dubbelspecialist. Han är regerande dubbelmästare i Wimbledon.

Han är dock såpass bra att han anses hålla topp 20 klasss även i singel, rent tekniskt sett, av ingen annan än John McEnroe. Robin mötte mao idag en hyperfarlig motståndare. Faktum är att Robin borde förlorat: ty Petzschner hade slagläge i såväl första som andra set, med break och hela faderullan.

Trots dessa övertag så lyckades Robin krångla sig ur tyskens övertag och själv ta hem dessa båda set. Strongt! Skillnaden mellan Söderling och Petzschner låg på det mentala planet. Robin spelade sin bästa tennis när det gällde som mest — tvärtemot vad tysken gjorde mao.

Det var även uppenbart att Söderling inte är matchtränad på gräs. Låt oss hoppas han nu fick den lilla extra träning som behövs inför fortsättningen, för dagens spel lär inte räcka till längre fram i W. Men som sagt, starkt gjort av honom att ge allt och lite till på de avgörande bollarna i de två inledningsseten, samt i fjärde sets tiebreak.

Robin är smart och påminner mig ibland om en varg när han som idag tände till när det gällde som mest. Han kände på sig att bytet/motståndaren var illa ute, och då vaknade den söderlingska vargen inombords och högg till för allt den var värd. Vargen är Robins djur. Inget snack om det.

Kvinnfolket invaderar nu även Wimbledon!

Igår fick alla världens tennisälskare sig en chock när de efter Rafa-matchen plötsligt blev konfronterade med två kvinnfolk — på självaste centrecourten i Wimbledon! Va!

Än värre blev det när kvinnsen sedan fick för sig att börja spela en match på just nämda centrecourt, något de flesta av oss tennisälskare i detta läge inte trodde stod på tapeten. Men hör och häpna, kvinnsen började inte bara spela något som påminde om tennis — deras match ingick som sidoturnering till tennisturneringen Wimbledon!

Kvinnfolket har alltså nu invaderat vår fina gamla tennisturnering Wimbledon (precis som de gjorde i Paris härom veckan) som vi karlakarlar haft för oss själva i 125 år!

Hela världen är nu överförgrymmad över denna kvinnsens hutlöshet! Man går nu tom man ur huse för att få stopp på dessa galna kvinns för att stoppa dem från att totaltaöver vår fina gamla sport tennis, innan den och hela världen totalhavererar.

Kvinnfolket har nu gått totalt övertyr i sitt övertagande av vår fina gamla sport tennis. Varför kan de inte hitta på sina egna sporter och pyssla med dem på sina egna ställen? Varför måste de hela tiden försöka hävda sig mot oss nobla karlakarlar och förstöra för oss? Svaret är att de inte gitter hitta på sina egna sporter, för det är mycket roligare för dem att ta över våra! Skandal!

Vi lägger oss ju tex inte i deras matlagande så länge som det smakar som det ska? Så varför måste kvinnfolket plåga oss på detta vis? Inte ens tennis får vi nu ha ifred. Man undrar nu vad som står näst på tur att bli förstört av kvinnfolket. Fotboll?

Vissa rykten gör nämligen gällande att man, dvs kvinnfolket, kan komma att börja spela fotboll inom kort och kanske tom längre fram ha sina egna fotbolls-VM — allt för att försöka konkurrera ut vår fina gamla sport fotboll. Men själv kan jag inte tro att kvinnfolket kan sjunka så lågt?

Vi får nu innerligt hoppas att gårdagens invasion av kvinnfolket på centrecourten var en engångsföreteelse och att inga fler invasioner av galna kvinnfolk inträffar under återstoden av vår fina gamla tennisturnering Wimbledon.

Hade f.ö. tänkt skriva ett inlägg om Robin Söderlings chanser idag, men hela den här olustiga kvinnfolkshistorien gjorde mig alltför upprörd för att orka skriva något inlägg om någonting alls. Räknar dock med en klar svensk seger i tre raka.

Vamos everybody! (dock inget vamos till några kvinns idag)

Rafa krossade liten ettrig amerikan

Imponerade stort gjorde idag Rafael Nadal i sin första match i Wimbledon när han krossade lille ettrige amerikansken Mike Russel i tre raka set. Rafa spelade förvisso på sparlåga, men även på halvfart kör han över vem som helst.

Inledningssetet var dock rätt så jämt fram till 4-4, men väl där så satte Rafa in sin beryktade stöt, något som tydligen störde amerikanskens amerikanska franska nerver så till den milda grad att denne servade bort sig själv och mer eller mindre serverade setet som på fat till den sympatiske spanske tennismatoren från den gröna och synnerligen sköna ön Mallorca, Medelhavet.

Nu väntar hemresa för yanken, medan runda två väntar på mästaren. I dagsläget kan ingen se något annat slutresultat på årets W än en ny nadalsk slutseger — så otroligt bra är mästeren nuförtiden. Gamle tennsikungen John McEnroe sa bara idag att Rafa nu kanske måste räknas som tidernas bäste, men han tippade samtidigt att Federer vinner W.

Senare idag spelar butter skotte, och som alla sanna tennisvänner så hoppas vi det går åt skogen för honom så att vår egen wimbledonare kan ta in lite rankingpoäng.

På tal om vår egen svenske wimbledonare så är det ingen som snackar om honom i London nuförtiden. Allt snack handlar om de fyra i topp. Av någon anledning så anses det att det finns fyra toppspelare i världen idag, när sanningen i själva verket är den att det bara finns två eller möjligen tre.

Butter skotte är inte så bra som många vill tro, något som beror på hans butterhet. Att ens tala om honom i samma mening som Rafa är ett hån mot tennis, eftersom Rafa har elva majors mot skottens noll! Så alla britter uppmanas nu att hålla truten vad gäller skotten i fråga — åtminstone tills dess han vunnit en slam!

Hudersomhelster så är läget idag synnerligen angenämt för alla utanför topp fyra, för de har nu samtliga en fin möjlighet att slå till utifrån underläge, och detta är jag övertygad om att någon av dem kommer att göra: kanske vår egen wimbledonare, eller varför inte någon av de både fransosianerna Gasquet och Monfils?

Den sistnämnde kan mycket väl ta sig fram till semi på butter skottes bekostnad, om han kan hålla sig koncentrerad i de avgörande lägena i tre set, vill säga. Och samma sak gäller såklart vår egen wimbledonare när han går upp emot Djokovic. Vamos everybody!

McIlroys sensationella US-Open triumf

Alltsedan förra årets British Open har jag och många med mig varit övertygade om att unge nordirländske Rory McIlroy var destinerad att bli en majorvinnare inom kort. I natt tog han så hem US-Open på ett rent ut sagt sensationellt vis genom att utklassa hela världseliten på ett vis ingen sett maken till sedan Tiger Woods storhetstid.

Tolv US-Open rekord slog McIlroy på vägen till segern. Han slutade på sanslösa sexton under par — åtta slag före tvåan, en person vars namn ingen idag kommer ihåg. För allt handlade om McIlroy, och har handlat om honom alltsedan tävlingen inleddes i torsdags.

Efter det katastrofala avlutet av Masters för två månader sedan så var det många som tvivlade på McIlroys psyke och trodde han inte hade det som krävdes för att vinna en major. Vi vet nu att så inte är fallet och att nordirländaren är idrottsvärldens nye superstar. Han kommer tveklöst att vara med och utmana i samtliga majors under lång tid framöver.

Faktum är att McIlroy med lite flyt och rutin kunde haft ett par-tre majors till vid här laget. Han är en big-gameplayer och är som bäst när det gäller som mest. Vi får nu hoppas han kan hålla båda fötterna på jorden, för då lär han vinna en eller ett par majors varje år tills dess han väljer att trappa ner.

Att jämföra honom med Woods är legitimt, även om jag inte kan se honom eller någon annan ta hem fyra raka majors igen. Jag tippar f.ö. redan idag att vi i the Open får se liknande scener som dem från USA de senaste dagarna. McIlroy kommer att krossa hela fältet även där mao. Läs mer här (SR).

Bartolis första gräsliga seger

Har följt med i Queens och Eastbournes grästurnerningar de senaste två veckorna. Fann dem intressanta och emellanåt riktigt spännade. Idag följde jag Marion Bartolis väg fram till finalen — en final som jag senare även den såg en stor del av.

Bartoli besegrade där tjeckiska Kvitova i en blåsig tresetare. Kul för henne att få vinna igen — första segern på två år och hennes första grässeger. Segern kan dock ha blivit dyrköpt, för fransyskan fick någon form av sträckning i låret som nu kan hota Wimbledon-äventyret. Strongt gjort av Bartoli att ta sig själv i kragen trots skadan och kämpa till sig segern.

Flera toppspelare inser faran i att delta i grästurneringarna veckan innan W, något som öppnar dörren för lågrankade spelare på touren att få skina. I detta nu spelar två sådana spelare final: Tipsarovic och Seppi — en match jag ämnar följa slutet av.

Det roliga med den matchen är att segraren kommer att ta hem sin första titel på ATP-touren — någonsin! Så hur det än går blir det ett oförglömligt ögonblick för den lyckliga ost som vinner, men samtidigt blir det riktigt trist för förloraren.

Följde Tsongas första match mot engelske sensationsmannen från Queens, en match fransosen vann komfortabelt. I matchen därpå så var inte Tsonga att känna igen, och blev bortspelad av Stepanek. Men i matchen därpå var det tjecken som blev bortspelad, av en japanes vid namn Nishikori, som sedan i sin tur blev borstpelad av Tipsarovic i semin. Det lutar mao åt att Seppi vinner finalen.

Lottat i Wimbledon

Nu är det lottat och klart inför Wimbledon. Rafa, som har som målsättning att försvara sin titel från i fjol, behöver inte möta vare sig Fed eller Djokovic förrän tidigast i final — precis som det ska vara mao.

Allt annat än slutseger för Rafa är underkänt! Men för Fed och Djokovic så är final det man siktar på — allt annat än semifinal är underkänt i deras fall.

Tyvärr så hamnade Söderling på Djokovics kvart — hade hoppats på Murray så att det blev en semifinal. Det bästa Söderling kan hoppas på nu är mao kvartsfinal, men den matchen kan han inte vinna, då serben är för bra helt enkelt — allt annat än kvartsfinal är dock underkänt för svensken.

Fast som vi vet så brukar serben ibland vika ned sig när det hettar till. Med lite tur så kan kanske svensken få möta serben på en dag som inte är den bästa med serbiska ögon sett, men desto bättre med svenska ögon sett.

Tyvärr väntar sedan Fed på vinnaren, för inte lär schweizianen sjabbla bort chansen att spela final mot Rafa på nytt. I dagsläget så kan då inte jag se Fed åka ut innan final. Han spelade för bra i Paris för att inte räknas som andrahandsfavorit i W.

Tippar således att Rafa och Fed möts i finalen, kanske utan att någon av dem tappat ens ett enda set. Men väl där så tar det roliga slut för schwezinen. En hel och frisk Rafa krossar honom där i tre raka, precis som det ska vara mao.

Vamos everybody!

Queens ännu ej färdigspelad

Idag spelas förhoppningsvis finalen i Queens — en dag försent pga av regnoväder! Vem som vinner — Murray eller Tsonga — är på det stora hela ointressant: det intressanta är istället att en viss Rafael Nadal insåg läget och valde att säga adios redan i fredags. Det sista han ville var att hänga i London tre-fyra dagar extra så här veckan innan Wimbledon.

Bättre för Rafa att ta det lite piano hemmavid med söta flickvännen och sedan förbereda sig för det stora äventyret nästa vecka. Tror inte han ställer upp i Queens igen om han vinner Roland Garros dagen innan.

Hudersomhelster så är Rafa, om han är hel och fin, storfavorit i W. Nu när självförtroendet är på topp på nytt, så kan då inte jag se någon hota honom över fem set på det engelska gräset. Vll man slå honom måste man nog göra så i tre set, eller ha tur med vädret, dvs regnavbrott, så att man får vila lite grann.

På tal om Wimbledon förresten, så läste jag igår att Martina Navratilova vill att man ska flytta turneringen ett par veckor längre in på sommaren för att på så vis göra grässäsongen längre, något jag håller med om. Två veckor till borde väl inte var något problem att fixa till?

Ett par extra veckor grästennis hade gjort det möjligt att lägga in en masterstävling två veckor innan W. Det självklara valet är väl då att senarelägga Queens och ge den mastersstatus. Problemet måste lösas. Fem grästurneringar per år är på tok för få, speciellt som eliten endast bryr sig om en enda av dessa — W.

Navratilova tippade även att de fyra toppspelarna + Robin Söderling kommer att göra upp om slutsegern.

Själv kan jag dock inte se någon svensk vinna W igen under överskådlig tid. Alltför mycket står på spel nu för att någon av de tre i topp ska förlora mot Söderling, som nu tycks vara på nedgång. Han har tappat ordentligt med mark till Murray på rankingen och ligger nu tvåtusen poäng efter.

Kanske kan Söderling ta sig till semifinal i W om han har turen att hamna på Murrays kvart, men det troliga är väl att det blir Rafa han får på sin lott, något som då innebär en snabb 3-0 historia till spanjoren.

Rafa tackar för sig i Queens

Inte oväntat så tackade Rafael Nadal för sig idag i Queens, när han släppte kvartsfinalen till J-W Tsonga. En match som Rafa komfortabelt borde ha vunnit i två raka … bara förlorade han plötsligt i slutet av andra set? Tredje förlorade han med 1-6!

Att Rafa är trött och less på Queens insåg vi alla redan igår i matchen mot Stepanek, men av någon anledning valde han att kämpa ned tjecken i skiljeset.

Idag däremot så var det aldrig tal om att kämpa ned den svarte fransosianen, för dagens match ville inte Rafa vinna. Han är nämligen trött och sliten och saknar fästmön och familjen hemma på Mallorca, och behöver nu vila upp sig inför Wimbledon som starta om dryga veckan.

Att förbli i London fram tills på söndag tilltalade inte honom, och det dåliga vädret gjorde inte precis saken bättre.

Rafa och Fed tillhör f.ö. inte resten av tenniseliten, för de deltar inte i samma tour som dem. Murray, Djokovic, Söderling och Del Potro och allt vad de heter spelar på ATP-touren och trivs fint med det. Men Rafa och Fed spelar nu endast på grandslam-touren: endast slams är i deras fall intressanta att vinna, och dem de spelar mot där är mästarna från förr och varandra.

Sicken kontrast de två senaste årens Queens varit i Rafas fall jämfört med segeråret 2008. I år och i fjol föll Rafa bort i kvartsfinal, efter svagt spel bägge gångerna. 2008 spelade han sin bästa tennis hvergang, och spelade ut Djokovic efter noter i finalen i en minnesvärd match.

Idag var det inte Tsonga som besegrade Rafa, utan Rafa som spelade bort sig själv på ett ofta pinsamt vis i slutsetet. Släppte han matchen med flit? Naturligtvis. Men han vann första set för att ge publiken lite match, och han tog sig till kvarten för att inte riskera sin förstaplats på rankingen till serb.

Har dock sett tillräckligt av Rafa i årets Queens (alla matcher) för att kunna sätta honom som storfavorit i Wimbledon. Är övertygad om att han försvarar sin titel där mao — kanske utan setförlust.

Vamos Rafa!

Söderling sviker Sverige

Skandal! Robin Söderling sviker nu Sverige och tackar nej till Davis Cup-kvartsfinalen mot Serbien i Halmstad!

Han vill hellre vara ledig!

Han tänker spela i Båstad, men gitter inte att åka till Halmstad och spela två singelmatcher för sitt hemland. Bedrövligt. Det är nu Zlatan-klass på Robin.

Matchen mot Serbien kan Sverige vinna, om Robin spelar, men nu utan honom så kommer det att handla om en utskåpning, troligen inför halvfulla läktare. Kanske borde vi nu lämna walkover och tacka nej till vidare Davis Cup-spel — åtminstone i elitdivisionen.

Om Sverige kunde vinna Davis Cup 1975 med Björn Borg och i princip inget mer, så kan Sverige idag 2011 vinna Davis Cup med Robin och inget mer.

Tydligen har Robin inte insett vad Davis Cup kan göra för karriären. Tydligen har han inte insett att Novak Djokovic nu är på samma nivå som Rafa och Fed beroende på Davis Cup-framgångarna förra året!

Jag hoppas nu att Robin åker ut i första rundan av Wimbledon så att vi alla får oss ett gott skratt och han själv en riktigt lång och härlig semester fram till Båstad — tre veckor härlig semester får han då med lite tur mao. Håller tummarna.

Vamos Rafa!

Nadal slog tjeck i Queens

Rafael Nadal besegrade idag en tjeck vid namn Radek Stepanek i Queens med 2-1 i set och spelar nu kvartsfinal mot den svarte fransosianen Tsonga imorgon.

Dagens match mot tjeck var understundom väldigt underhållande, mest beroende på det fina spel som Rafas motståndare bjöd oss på. Stepanek är en klasspelare som, tyvärr för honom, spelar tiotalet år försent. Mot dagens krafttennis så är serve och volleyspel, med allehanda andra finurligheter, inget som duger till — och ofta blev tjeck bortspelad av mästaren.

Allt följde den nadalska planen, om att vinna klart och enkelt i två raka … ända fram till ställningen 5-2 och 40-15 i egen serve till Rafa. Två matchbollar till Rafa mao.

I detta läge sviktade Rafa plötsligt och totalt otidsenligt samt på ett häpnadsväckande vis: gamet förlorades. Men slutet på eländet hade bara begynnt, för Stepanek vann nu på bästa Rafa-vis … fem raka games! Setet gick till tjeck med 7-5 mao.

I tredje set tog dock Rafa kommandot direkt och gick upp i en 4-0 ledning, irriterad som han var efter att han somnat in vid matchboll i setet innan. 6-1 slutade skiljesetet. Ordningen var återställd.

Det som oroade flera experter var dock Rafas loja spel i set två. Han verkade där inte kunna engagera sig i matchen och tycktes önska sig vara någon annanstans än på en kylig tennisbana i smutsiga och illaluktande storstaden London.

Troligen önskade Rafa i afton att han var hemma på Mallorca tillsammans med flickan sin och familjen sin. Kanske borde man inte låtit honom ställa upp i Queens? Kanske hade Rafa mått bättre av att ha lite ledighet innan Wimbledon? Risken för utbrändhet föreligger ordentligt i dagsläget.

Rafa är idag i sådant praktslag att ingen kan hota honom på något underlag längre — om det är allvar och handlar om fem set. Av den anledningen borde han nog gjort som Fed och Djokovic och stannat hemma och där förberett sig för W.

Tror därför att Rafa kan komma att ta det lugnt mot svarte Tsonga imorgon. Förvisso vill han vinna, men inte till vilket pris som helst. Alla kunde idag med egna ögon se att ingen kan längre besegra Rafa på en tennisbana. Världsstjärnan Rafas enda dödliga motståndare är nu … privatpersonen och pojkvännen och famlijemedlemmen Rafa.

Stiliga tennisspelare

Efter mitt inlägg igår där jag började diskutera Feliciano Lopez utseende — ett utseende som många kvinns tydligen finner angenämt — så började jag fundera över om det fanns några andra stiliga karlar på touren. Vid sidan om Fernando Verdasco, som Mats Wilander tyckte var stilig, så kom jag inte på rak arm på någon annan, och slogs då av en hemsk tanke att vi kanske idag befinner oss i en tidsålder bestående och dominerad av fula tennisspelare?

Jag tänkte sedan tillbaka i tiden och kom då att tänka på tre spelare, alla australier, vilka alla ansågs vara stiliga på sin tid. Alla var även stora sk sexsymboler. Spelarna i fråga var: Pat Cash, Pat Rafter och Mark Philopoussis. En annan spelare av senare modell som också beundrades av kvinns världen över var nyligen pensionerade från tennisen, Marit Safin. Som vi nu ser så påminner dessa fyra spelare om varandra på så vis att de samtliga var storvuxna, stiliga och charmiga.

I mina efterforkningar så begav jag mig över till ATP:s hemsida och tittade på rankingen för att se om vi har några liknande spelartyper till de just nämnda även idag. I topp har vi Rafael Nadal. Han ser förvisso bra ut, men han är inte en traditionell karlakarl, typ Philopoussis, utan har mer av en pojkes utstålning. Han är en typisk tonårsidol och säkerligen älskad av världens alla tonårsflickor. Vad gäller Fed så är han mer av en svärmorsdröm än stilig karlakarl.

Det närmaste vi kan komma en karlakarl bland de tjugo i topp är nog Andy Roddick … trodde jag, tills dess jag såg hans omanliga strumpor i matchen mot Lopez. Han blev vidare intervjuad om strumporna efteråt och då fick vi med egna ögon se att Andy numera även rakar sina ben! Han är mao nu en första klassens fjolla och totalt omanlig.

Har även noterat att flera andra spelare verkar raka benen. Blev chockad över att se Tsongas ben häromsistens. Är inte hundra på saken, men nog ser hans ben släta ut som en barnrumpa alltid. Så frågan är nu om karlakarlas tid i tennisen är förbi. Kanske var Safin den siste av sitt slag. Kanske är nu den övervägande delen av pojkarna på touren inget annat än fjollor?

Rafa gjorde entré i Queens

Den tveklöst mest ansedda ATP-tävlingen på touren vid sidan om Båstad och ett par av mastersturneningarna är Queens i London. Ett stort antal Wimbledon-mästare har värmt upp där genom åren, dock ej Björn Borg som istället valde att träna sig i form.

Igår gjorde hudersomhelster världens genom tiderna bäste spelare, Rafael Nadal, entré i singeltävlingen, och han tog inte helt oväntat hem en komfortabel seger över en australiensk kvalspelare, Matthew Ebden, med 6-4, 6-4.

Rafa spelade på sparlåga men var ändå ohotad. Han slog ut många bollar, något som berodde på att skärpan ännu ej är inställd. Australiensaren servade mycket bra och var hypersnabb, men vad hjälpte det när tidernas bäste stod på andra sidan nätet. Rafa tog ett tidigt break i båda seten och höll sedan undan. Det var f.ö. uppenbart att han såg på matchen som en träningssådan.

I nästa runda väntar nu Radek Stepanek, en hygglig grässpelare, dock nu överårig, och en ny klar Rafa-seger är mao att invänta.

Samtidigt som Queens spelas spelas som bekant en annan ATP-250 grästurnering, den i Halle. Intressant vad gäller den är att Roger Federer dragit sig ur. Han var tänkt att möta fjorårsvinnaren Leyton Hewitt i första rundan, men valde alltså att dra sig ur.

Kanske berodde detta på att han förra året förlorade finalen mot just nämnde Hewitt? Eller kanske berodde urdragandet på att Fed är altför mör efter de två sammandrabbingarna i Paris mot Djokovic och Nadal?

Helt klart är att Fed inte längre är i samma fysiska toppskick han var bara för ett par år sedan. Till Mats Wilander erkände han öppet, och kanske en aning dumdristigt, att han efter tuffa matcher kan ha träningsverk i över en vecka efteråt!

Ett par tuffa matcher i Halle eller Wimbledons första rundor kan mao betyda en tidig sorti för Fed i W, någor som då bådar gott för ev. kvartsfinalmotståndare som Robin Söderling om denne får möta en mör schweizin.

Igår i Queens

Igår var det en superbra tennisdag i Queens. Först fick vi se Juan Martin Del Potro spela sin första gräsmatch sedan comebacken efter skada, och det vi fick se bådade gott inför Wimbledon. Han snubblade dock till en gång och gick nästan ned i spagat. Publiken höll andan. Alla befarade då det värsta. Men Delpo fick lite omvårdnad av doktorn och kunde sedan avsluta och komfortabelt vinna sin match.

Matchen därefter var oerhört fascinerande och spelades av Andy Roddick och Feliciano Lopez. Tre oerhört tajta set behövdes för att skilja spelarna åt, inklusive tiebreak i de två första seten. Lopez servade som en gud och hans giftiga servar, med ofta efterföljande dödadande vinnarslag, gör honom hyperfarlig i Wimbledon.

Faktum är att Lopez borde vunnit matchen, men han vek ned sig på de avgörande bollarna i första sets tiebreak samt vid sitt sista servegame. Allt handlar mao om psyket. Agnarna skiljs från vetet … av psyket. Den med det starkaste psyket vinner de viktiga bollarna. Så är det, och av den anledningen har Roddick trettio vunna titlar medans Lopez endast har två.

Lopez är dock en kvinnofavorit. Han gör kvinnfolket världen över knäsvagt när ha spelar sina matcher. Själv kan jag inte riktigt förstå all hyp kring spanjoren, men hans långa blonda hår gör nog sitt till, kan tänka. Han har dock en oerhört välsvarvad kropp — en perfekt kropp, och en kropp som alla karlar hade uppskattat att ha.

Många karlar tittat f.ö. beundrande och uppskattande på stiliga karlar, något som inte är oanständigt eller bögigt, eftersom karlakarlar är trygga i sig själva och inte lagda åt fel håll. T.o.m. karlakarlarnas karlakarl, kvinnotjusaren Pat Cash, utryckte sin uppskattning över Lopez stilighet igår. Han sa helt öppet att han aldrig sett en snyggare tennispelare än just Lopez. Tyvärr så hjälper inte skönhet när man vill vinna matcher på tennisbanan, men den kan vara bra att inneha vid andra tillfällen.

Från Queens kan även rapporteras att Fernando Verdasco — en annan erkänt stilig karl, något Mats Wilander f.ö. erkände på TV förra veckan — verkar vara på G igen. Han besegrade övertygande Nicolas Mahut i två raka, och blir väl nu att räkna med i Winbleodon, för han är en spelare som kan slå till mot vem som helst om han vaknar på rätt sida.

Idag gör, avslutingsvis, Rafael Nadal entré i Queens. Kommer bli intressant hur allvarligt han tar turneringen i år. Tror att han spelar några matcher och sedan kanske väljer att satsa på Wimbledon. Minsta lilla skaderisk, och jag tror att han drar sig ur.

Vamos everybody!

Sverige klara för EM!

Ja, nu efter 5-0 segern över Finland på Råsunda så är Sverige mer eller mindre klara för nästa års EM-slutspel. Visserligen återstår alltjämt fyra matcher att spela, men direktplatsen som bästa tvåa har de våra i praktiken redan plockat hem.

Idagsläget så kan vi tappa två poäng till och ändå vara klara för EM, men i praktiken så kan vi troligen även kosta på oss att förlora en match och spela EM nästa sommar ändå. Blågult har mao allt under egen kontroll. Enda orosmolnet är nästa match — bortamatchen mot Ungern — förlorar vi den måste vi kanske slå Holland, men oavgjort lär ändå räcka.

En vinst mot Ungern och två storsegrar över finnar och moldaver och saken är biff. Vi har dock förmånen av att Holland troligtvis redan kommer att vara klara när vi tar emot dem, och de lär då knappast vara lika måna om seger som vi lär vara. Troligtvis ställer flera av deras stjärnspelare inte upp, då man då befinner sig mitt upp i fotbollssäsongerna. Positivt för oss mao.

För att slutligen säga några ord om matchen så var det olyckligt att Ola Toivonen blev skadad. Hade på känna att vi skulle vinna tvåsiffrigt igår, med hat-tricks till både Ola och Johan. Tyvärr så fick vi istället se den där rosengårdsdivan äntra plan och omedelbart kräva lagkaptenbindeln av fine svenske rekordspelaren Anders Svensson. 

Divans divafasoner vet inga gränser mao. Nåväl, nu hade vi tur som vann trots divafasoner, men tur kan vi inte räkna med i alla matcher. Förhoppningsvis får vi se ett divafritt Blågult i nästa match.

Räknar f.ö. inte Ibrahimovics inhopp igår som avgörande för segern. Segern var klar innan han hoppade in. Hans medverkan var mao betydelselös. Av den anledningen tillskriver jag segern till segrar utan Ibrahimovic.

Med Ibrahimovic: 12 vinster, 5 oavgjorda, 9 förluster.

Utan Ibrahimovic: 7 vinster, 2 oavgjorda, 0 förluster.

Leve Sverige!

Ska Rafa vinna Queens?

Ja, så har då tidernas tenniskung, Rafael Nadal (inte Fed!), gjort entré på Queens fina gräsbanor, vilka f.ö. anses finare än Wimbledons — dagen efter att ha krossat Fed i Paris, hur orkar karln? — troligen för att ta hem titeln även denna gång?

Som vi minns så tog Rafa det en aning piano i förra årets turnering, något som gav landsmannen och gode vännen, Feliciano Lopez, chansen att vinna. Rafa hoppades såklart att Lopez därefter skulle ta hem slutsegern, men tyvärr vek denne ned sig redan i matchen därpå.

Troligen betyder detta att Rafa i år kommer gå för segern själv istället, något han dock inte behöver göra då Djokovic är inte på plats, något som innebär att förstaplasten på rankingen stannar kvar på Mallorca, åtminstone framtill finalen av Wimbeldon. Kanske väljer därför Rafa att ta det en aning försiktigt denna vecka, för att minimera risken för skador. Klokt och förståndigt.

Hade Djokovic deltagit i Queens så hade vi fått en drömfinal, där segraren tagit hand om pokalen och förstaplasten i världen. Synd att vi gick miste om den godbiten, men kanske är det klokt gjort av serb att undvika Rafa denna vecka: Ty om han ånyo satt spanjoren på plats så hade pressen på honom blivit extrem i W. Bättre för honom att slå ur underläge.

Rafa förnedrade Fed i Frankrike

Oj, vilken utskåpning det blev för Roger Federer att anvjuta i finalen av Öppna Franska i år. Måste ha varit en fruktansvärd upplevelse för schweizinen, men välförtjänt — då han inte hade en suck. Rafa is once again the man.

Det var förvisso rätt så jämnt spel emellanåt, något som berodde på att Rafa tog det lite lugnt emellanåt: då han, kan man tänka, ville spara på krafterna nu så här två veckor innan Wimbledon. För som vi med egna ögon såg så kunde Rafa höja sig ett par nivåer om och när han så behövde, något vi alla fick se i första set vid ställningen 2-5. Sju raka games tog den sympatiske spanske tennismatadoren då hem. Sjukt bra mao.

Att Rafa är den spelare som alla nu vill se kan vi själva se i bilden ovan, för efter den sjätte segern i Paris så ville hela Frankrike hylla honom, något man gjorde i den franska huvudstaden, Disneyland, där självaste Musse Pigg, kungen, välkomnade sin kungakollega, tenniskungen, allas vår, Rafael Nadal.

Och som vi själva kan se så var inte Fed inbjuden — nej, honom ville inte Musse  eller någon annan heller träffa i den franska huvudstaden igår. Rafa är mao långt mer omtyckt och populär än den där fjollan från världens mest löjliga lilla alpland, Schweizinien.

Nu bär det iväg mot England för kungen av tennis. Han ämnar nämligen deltaga i Queens anrika och fina gamla tennisturnering, en turnering som Fed f.ö. aldrig vunnit eller ens nått andra rundan av. Han är inte så bra som folk tror mao, ingen Rafa-klass över honom mao, något Rafas sju slamvinster på nio försök över honom bevisar mao, så gå och göm er alla inbitna och bittra federiter mao!

Vamos everybody!

Rafa knäckte Fed i Paris för femte gången av fem möjliga och vann sin sjätte Roland Garros titel!

Ja, visst var det en underbar tillställning igår när allas vår tennishjälte, Rafael Nadal, en gång för alla, som vi nu hoppas, gjorde slut på den farsot vi alla avskyr över allt annat: den internationella federismen.

Rafa knäckte igår för femte gången på raken Fed i Paris. Fyra finalförluster och en semifinaldito har schwezinen fått serverade av tidernas nu erkänt främste gruskung. Helt rätt och rättvist mao.

Rafa tog även sin sjätte slamfinalseger över Fed — av åtta möjliga! En förkrossande statistik mao. Om vi även räknar med semifinalsegern i Paris så har Rafa allt som allt spelat nio gånger mot Fed i slamsammanhang och alltså vunit sju av dessa matcher! Förkrossande.

Och inte ser det bättre ut framöver för schwezinen, för Rafa är idag minst lika bra på gräs som han är på grus. Han spelar dessutom smartare än förr om åren, något vi såg igår ett flertal gånger när han släppte federianska stoppbollar och annat bus från alplandsinvånaren.

Detta gjorde Rafa för att spara på knän och annat, för han har nu insett att det enda reella hotet mot hans totala dominans på världens tennisbanor framöver är … skador.

Segern igår stärkte även Rafa psykiskt — som om han behövde stärkas där — och detta bådar allt annat än gott för motståndarna i Wimbledon och New York.

Befarar nu å deras räkning smärtsamma förluster via de nadalska händerna. En ny sommargrandslam (en term jag myntat för sommarens tre slams, dvs de tre riktiga slamsen (AO är ingen riktig slam)) är antagligen att vänta för den sympatiske spanjoren med den sportsliga inställningen.

På tal om sportslighet förresten, så var det totalt osportsligt av Fed och hans gäng att med voodoo se till att det började ösregna när Rafa hade setboll i egen serve i andra set. Har aldrig sett något liknande.

Det var de första regndropparna under hela årets Roland Garros. Ett klart fall av federianskt voodoo mao. Ett busstreck som dock misslyckades, då Rafa lyckades hålla undan i tiebrek. Vi får nu hålla ögonen öppna framöver när Fed spelar Wimbledon. Hans voodoo måste stoppas.

Nadal körde över Federer i Roland Garros!

Ja, vad ska man säga egentligen om den enastående prestation som den enastående spanske gruskungen, Rafael Nadal, idag gjorde sig skyldig till när han emellanåt retfullt enkelt körde över den där Roger Federer i Roland Garros-finalen så att det stod härliga till?

Ibland finns det knappt ord som kan beskriva på bästa sätt vad som på bästa sätt beskrivas ska. Så bra var Rafa idag.

Upphämtningen i första set från 2-5 till 2-0 i andra var sanslös, och det var där matchen avgjordes. De lätta och snabba Babolat-bollarna passade Federer som hand i handsken, något han ofta bländade spel vittnade om. Men inte ens det hjälpte mot vår tids mest populäre idrottsman.

Fast faktum är att jag var mäkta bekymrad över utgången under hela första set, och lika illa var det i andra, där Fed kämpade på riktigt bra, något som nästan gav honom setet. Nadal hade dock neverna under kontroll i tiebreaket och fixade lätt hem setet — och i praktiken även segern.

Det återstod förvisso alltjämt ett set för Rafa att vinna, men Fed var i detta läge rökt. Han visste lika väl som alla i publiken och alla framför TV:n att slaget var förlorat, för ingen dödlig kan komma tillbaka från 0-2 på grus mot Nadal. Ingen.

Trots det så kämpade Fed oförtrutet vidare och tog mot alla odds hem tredje set — ett set som länge såg ut att vara förlorat för honom.

Men i fjärde var saken biff. Rafas präktiga fysik och kalla psyke fällde avgörandet. Fed var en bruten man, och kanske är han nu färdig för gott. Låtom oss hoppas.

Rafa tog idag hem sin elfte major och är nu på samma nivå som Borg när det gäller stora titlar. Kanske når han inte Rosewall och Laver, vilka båda har dryga tjugotalet majors, men Feds sexton majors finns nu inom räckhåll, inte minst nu när Wimbledon står inför dörren, för där är Rafa storfavorit.

Tror alltmer att Nadal segrar även där mao. Idagsläget finns det ingen reell utmanare till honom.

Äventyret i Paris var en mestadels lång pina för Rafa, speciellt vad gäller Babolat-bollarna. Men inget ont som inte har något gott med sig. De så förhatliga bollarna som kunde lurat av Rafa Paris-titeln har nu istället hjälpt honom med förberedelserna inför Wimbledon.

I år blev det nämligen inget tradionellt grusspel i Paris, utan mer ett spel liknande hardcourt. Och kanske är Rafa nu redan halvvägs färdig med omställningen till grässpel? Jag tippar i varje fall redan i afton att Rafa tar hem Wimbledon i år igen, och jag tror att han gör så på ett övertygande vis.

Vamos Rafa!

Rafa krossade Federer i finalen och vann sjätte titeln i Roland Garros!

Underbara scener utspelade alldeles nyss i Roland Garros när Rafael Nadal, som vanligt, krossade Roger Federer på det franska gruset. Rafa tog nu sin sjätte seger i denna fina gamla grandslam och står nu på lika många totalsegrar som vår egen Björn Borg. Osannolikt men sant!

Fed hängde med förvånansvärt bra matchen igenom, och knep sensationellt tredje set efter att ha verkat totalt uträknad ut vid 2-4. Men det hela var too little, too late, för i fjärde set orkade inte schweizianen längre, något som innebar att Rafa rusade fram till en komfortabel 6-1 utskåpning.

Boris Becker menade att Feds ben blev stumma under den sista halvtimmen och att detta var orsaken till överkörningen i fjärde. Men schweizianen gjorde ändå en fin prestation som gav Rafa en match under de tre första seten.

Faktum är att Fed dominerade ordentligt i första set och tom hade setboll vid ställningen 5-2. Själv var jag i detta läge säker på att setet var förlorat för Rafa och världens tennisälskare och att Fed kanske rentav skulle vinna matchen!

Men den sympatiske järnmannen från den sköna och synnerligen gröna ön Mallorca ville annat, och det vi i detta läge fick se av honom var bland det svettigaste jag sett på länge. Rafa-klass helt enkelt!

Sju raka games tog spanjoren hem — från 2-5 i första set, till 2-0 i andra! Otroligt, men sant. Matchen var då i praktiken över, och Fed så gott som knäckt. Schweizinen tog sig dock i kragen, kämpade sig tillbaka in i matchen och fixade till ett tiebreak — som dock Rafa tog hem retfullt enkelt. Återigen Rafa-klass.

I slutändan var det dock en riktigt bra final som höll oss alla trollbundna. Att slutresultatet även blev det rätta — seger till Nadal! — gjorde dagen till en perfekt dag. Federismens är nu ett minne blott.

Rafa tog f.ö. idag hem sin elfte major — på blott tretton finaler dessutom! Makalöst och ofattbart.

Ingen verkar kunna rå på honom när det handlar om slamfinaler, så det ska nu bli spännade att se om någon blir uppgiften mäktig i Wimbledon? Tippar redan idag att vi kan få en returmatch på det engelska gräset mellan Rafa och Fed. Många anser nämligen nu att Fed är favorit på det engelska gräset, bla nyss nämnde Becker.

Hudersomhelster så är det nu bara att säga grattis till Rafa och önska honom fler slamsegrar över Fed innan året är tillända. Läs mer om matchen här (DN) och här (SVT)

Vamos Rafa!

Idag vinner Rafa Roland Garros för sjätte gången

Återläste precis mitt senaste tennisinlägg och insåg att det egentligen inte finns så mycket mer att tillägga: Rafael Nadal, tidernas gruskung, med modern teknik, kommer alltså att krossa Roger Federer i tre raka set!

Mot Fed behöver Rafa bara köra sitt gamla vanliga spel, för det har alltid knäckt schweizianen tidigare på det franska gruset. Efter förlusterna till Robin och Del Potro 2009 så ändrade Rafa på sitt spel och tränade även upp sin serve till en mycket högre nivå. Han ändrade på sin spelstil för att bemöta hotet från dessa kraftspelare och andra av samma karaktär, typ Berdych och Cilic — inte för att slå Fed!

Jag kan därför inte se en enda anledning till att Fed vinner, speciellt inte som Rafa nu har tränat in sig på Babolat-bollarna i två veckor.

Rafas psyke är vidare starkare än Feds. Han fruktar honom inte. Rafa blir dessutom starkare fysiskt sett gentemot Fed ju längre matchen går och kommer att kämpa om varje boll, något som tröttar ut den gamle schweizianen.

Precis som i semifinalen mot Djokovic så är nyckelsetet för Fed det första. Han måste vinna detta set — annars är det auf wiedersehen för tysken från Schweizianien.

Befarar dock att vädret idag kan komma att spela oss alla, men framför allt Rafa, ett spratt. Blir matchen avbruten pga regn så gynnar det Fed, som då ges tid att återhämta sig — precis som skedde i Winbledon 2008, en match Rafa hade vunnit med 3-0 om det inte börjat regna.

Om sedan Fed börjar köra med lite voodoo eller andra fula trix så kan han såklart få hjälp den vägen. Vi får därför hoppas man noga genomsöker hela hans gäng på läktaren så att inget sådant fuffens kan förekomma.

Vi vet att Fed är desperat att vinna idag, och detta ger oss anledning till viss oro. För som vi alla vet borde Fed inte var så här sjukligt fascinerad av ett när allt kommer omkring löjligt spel som tennis.

Borde han inte, nu snart trettio år gammal, ha vuxit upp och skaffat sig andra intressen här i livet? Borde han inte vara hemma och ta hand om sina barn, istället för att leka med en boll och rack på en tennisbana som en tioårig skolpojke under sommarlovet?

Jo, naturligtvis är det så. Fed är patetisk helt enkelt och en sorglig figur som inte har något vettigt att fylla upp sin lediga tid med. Låt oss därför hoppas att Rafa idag sätter honom på plats så att han inser att det nu är dags att dra sig tillbaka hem till Schweizianiens snöklädda toppar igen.

Vamos Rafa!

Ibrahimovic behövs inte i landslaget: skall nu spolas?

Som vi här på bloggen sedan lång tid tillbaka hävdat så behövs inte Zlatan Ibrahimovic i landslaget, något man nu även helt öppet erkänt på Sveriges Radios egen hemsida.

För där kan vi med egna ögon läsa följande högintressanta statistik från Blågults 34 senaste tävlingsmatcher (sedan 2006)

Med Ibrahimovic: 12 vinster, 5 oavgjorda, 9 förluster!

Utan Ibrahimovic: 6 vinster, 2 oavgjorda, o förluster!

Som vi själva kan läsa så spelar Blågult klart bättre utan Ibrahimovic, den stora primadonnan. Och som vi själva kunde se igår så spelade Blågult klart bättre än vanligt, eftersom Ibrahimovic, den stora primadonnan, inte var med. Och som vi säkert inser så kommer Sverige vinna över Finland utan Ibrahimovic. Nollan i förluststatistiken i matcher utan honom kommer mao att bli kvar.

Det är nu dags för oss att säga tack och hej till primadonnan ifråga en gång för alltid, och sedan fortsätta på egen hand. Utan primadonnans divafasoner, men med svenska spelare som brinner för landslaget, så kommer framgångarna att infinna sig för vårt kära gamla fina fotbollslandslag.

SR har även en omröstning på sin hemsida om vem man tycker ska spela på topp mot Finland: Elmander får 67 % av rösterna, Ibrahimovic får 26% av rösterna.

Svenska folket har talat: Bort med Ibrahimovic nu mao … innan det är försent!

Leve Sverige!

Fed till final efter turlig seger över Djokovic

Synd om alla världens tennisvänner är det i afton nu när en viss fedian, Roger Federer, gått vidare till finalen i Roland Garros. Alla hade hoppats på den serbiske tennishjälten Novak Djokovic, men tyvärr blev hans långa segersvit nu bruten av schweizianen.

Trist tycker vi här på redaktionen, då vi innerligt unnade den sympatiske serben förstaplatsen på rankingen och kanske även slutsegern i Paris fina gamla grandslamturnering.

Precis som jag förutspådde, som det tennisorakel jag är, så var inledningssetet där avgörandet kom. Jag hade korrekt i förväg konstaterat att om Fed skulle ta hem första set så skulle han även vinna matchen, eftersom Djokovic inte skulle orka komma igen vare sig mentalt eller fysiskt.

Nu hade visserligen Djokovic tur med vädret, då aftonen var rätt så sval, men vad hjälpte det när Fed spelade sin bästa tennis på över ett år. Tur för Fed att han gjorde det just i afton, och tur för honom att Djokovic inte hade turen med sig i de avgörande lägena, och tur hade Fed att han hade turen med sig i de lotteri som tiebreak är: i afton hade Fed turen med sig i aftonens båda tiebreak. Snacka om braktur. Segern var mao turlig. Typiskt turgubben Fedianen från schweizianienienien.

I slutändan var det bara att konstatera att rätt man, inte minst med tanke på all tur han hade, vann! Men i slutändan spelar det ändå ingen roll vem som hade vunnit i afton, eftersom Rafael Nadal tar hem finalen ändå.

Jag kan nämligen inte se hur Rafa ska kunna förlora mot Fed, då han idag är än bättre än tidigare på grus. Förvisso jagar han inte längre ikapp varje boll, utan spelar nu mer enerigeffektivt och smart, men om han blir pressad av Fed på söndag kommer han sälja sig dyrt. Var så säkra.

Rafa servar nu bättre än sist han gav Fed storsmörj i Paris, och hans självförtroende är idag än starkare än det var 2008. Nu fruktar Fed Rafa, något han inte gjorde framtills Wimbledon i just nämnda år.

Det enda som talar till Feds fördel är de snabba Babolat-bollarna, men inte ens ett dussin federitiska serve-ess lär räcka till mot Rafa i toppform och på spelhumör, och jag tippar redan idag att Rafa bryter Fed i dennes första serve-game.

För Rafa kommer att gå in i denna match laddad som aldrig tidigare, inte minst beroende på att förlust innebär förlust av förstaplatsen på rankingen. En klar seger med 3-0 är att invänta mao.

Vamos Rafa!

Rafa krossade skotte

Rafael Nadal spelar nu final på nytt i Roland Garros efter att ha krossat Andy Murray i dagens semifinal. Segern var aldrig i fara, och Rafa vann komfortabelt med 3-0. Murray var mao totalt chanslös, även om han kämpade på så gott han kunde.

Rafa vann alla viktiga bollar, och det var först då, vid dessa tillfällen, som vi alla riktigt kunde förstå hans storhet — för han vägrade förlora dessa bollar. Han vann hälften av alla breakbollar han fick i skottens serve: skotten vann endast tre av arton i Rafas servegames, dvs var sjätte breakboll!

Där ser vi skillnaden mellan Rafa och spelarna av Murrays och Söderlings kaliber. De stora spelarna ger allt på de viktiga bollarna, utan att drabbas av nervdaller av det värre slaget, och därför är de stora spelarna mästare.

Murray och Söderling lär mao inte vinna några slams än på ett tag, såvida de inte skärper sig på det mentala planet.

Rafa går däremot nu från klarhet till klarhet, och storformen är nu på plats. Fast otroligt nog spelade han inte ens idag på absolut topp, för att tvingas till det hade skotten behövt vinna tredje set, för då hade Rafa höjt sig tillnästa nivå.

Har således en känsla av att vi kan få se erkände gruskungen, tidernas främste med modern teknik, nå denna elusiva nivå redan i nästa match, speciellt om Novak Djokovic blir hans motståndare, eftersom Rafa har unfinished business att ta itu med den där serb.

Det lär bli årets största idrottshändelse alla kategorier, om den inträffar (Fed har ännu inte spelat), men jag kan inte längre se någon annan än allas vår favorit, Rafael Nadal, stå som segrare när kruträken lättat.

Vamos Rafa!

Imorgon vinner Rafa och … serb eller Federito?

Ja naturligtvis, Rafael Nadal, den sympatiske spanske tennismatadoren, kommer tveklöst göra, om inte slarvsylta, så åtminstone ordentligt med mos av Andy Murray, den buttre skotten. Detta vet alla om och känner alla till. Finalist numero 1 är mao klar.

Och naturligtvis, Novak Djokvic, dvs serb med aning för mycket självförtroende för sitt eget bästa, kan mycket väl gå på pumpen mot Federito om han inte passar sig. Mycket talar faktiskt för en schweizianisk seger: bla ska det bli så in i tusan varmt imorgon på Rolans Garros att man kan bli överupphettad om man inte är vaken.

Frågan är mao om serb är man nog att uthärda en svettig historia mot en sextonfaldig vinnare av mestandels en massa billiga slams? Alla frågar sig vidare om serb är man nog att uthärda en svettig historia mot Federito om denne tar matchen till fem set?

Själv är jag tveksam till att serb då orkar hålla sitt spel igång på högsta nivå. Serb har förvisso slagit Rafa två gånger på raken på grus, men betänk följande faktum: vid båda dessa tillfällen tog serb hem segern i två raka set.

Min fulla övertygelse är mao att serb inte orkar fem tuffa grusset i den stekande gryta som centrecourten i Roland Garros är. Men den som lever får se.

Summasummarum: Rafa vinner sin semi. Serb vinner sin semi, om han vinner sin semi i tre raka … annars vinner mannen från världens mest löjliga lilla alpland.

Vamos everybody!

Ingen tennis idag

IDAG har vi tyvärr ingen tennis för oss pojkar och karlar, så vi får nöja oss med kvinnfolksturneringen som pågår samtidigt, och lite grann i skymundan, med den riktiga Roland Garros.

IDAG hejar vi på ryska Maria Sharapovarovapova, som möter en kines; och på Schivanone eller Bartoli, som möter varandra.

I den första semin så hejar vi alla på ryska Maria Sharapovarovapova i hennes match mot en kines, för under inga omständigheter får några kineser vinna några slams. Det är absolut förbjudet.

ALLA kineser måste krossas hvergang, för annars tar de över tennisen med, precis som man gjorde med den fina gamla svenska paradgrenen bordtennis.

NU är det bara kineser som pysslar med bordtennis, och man har tom döpt om den fina gamla svenska paradgrenen bordtennis till det otäcka kinesiska skällsordet pingpong!

SÅ innan samma sorgliga öde drabbar den fina gamla svenska paradgrenen tennis, så måste nu alla kineser stoppas hvergang!

EXAKT hur man ska lösa dilemmat med kinesernas kommande övertagning av den fina gamla svenska paradgrenen tennis är det ingen som riktigt vet.

MEN jag har en plan: låt oss bygga upp den kinesiska muren igen och se till att alla kineser som har för avsikt att ta över den fina gamla svenska paradgrenen tennis inte slipper ut.

MEN nog om det nu. Jag litar på att ryska Maria Sharapovarovapova idag löser dilemmat å våra vägnar.

I den andra semifinalen så tippar jag att Schiavone vinner, men det blir tufft, för Bartoli är världens intelligentaste spelarinna. Hon har en IQ på 175 och är då överlägset mycket smartare än den där Einstein, som tydligen inte alls var särskilt smart.

Bartoli ser på tennis på ett matematiskt vis, och hon räknar matematiskt ut hur matchen ska läggas upp. Hon räknar nu, vad jag förstår, med att vinna.

Schiavone är en spelarinna som spelar med hjärtat, dvs raka motsatsen till den intellektuella fransyskan. Hur det går är det ingen som ännu vet. Men då italienskans spelstil är totalt oberäknelig, så räknar jag med att fransyskan blir uträknad med 2-1, något hon säkert inte räknat med.

I finalen ser vi mao Schiavone och Sharapovarovapova, och där räknar jag med en italiensk seger. Imorgon återgår vi f.ö. till normalt rapporternade från Roland Garros här på bloggen, för då är det dags för tennis igen. Vamos och adios!

Robin bortblåst i Roland Garros

Tyvärr så blåste Robin Söderling bort i Roland Garros idag. Kvartsfinalen mot Rafael Nadal blev årets slutstation för honom. Vinden blåste på ordentligt och gjorde det väldans svårt att hålla spelet igång.

Men vinden var inte hela problemet för Robin: Rafa tog sig i kragen och kämpade till sig de avgörande break som behövdes för att gå upp i en 2-0 ledning. Matchen var då i praktiken över.

Men själv var jag övertygad om att Robin tänkte gå ut med flaggan i topp, och så blev även fallet i set tre. För där visade Robin upp sig från sin bästa sida genom att hålla jämna steg med Rafa hela vägen fram till tiebreak, men där tog det roliga slut när Robin brände sina första två servar.

Kul ändå att vi fick lite match. Bra för Robins självförtroende inför Wimbledon. Att förlora mot Rafa i Paris är inget att skämmas över, och Robin är alltjämt den ende person i världen som vet hur det känns att inte göra så, och så lär det förbli ett tag till framöver.

Tror mao att Murray och Fed/Djokovic inte kommer att få smaka segerns sötma detta år. Rafa är nu snart tillbaka i gammalt fullgott samt oövervinnerligt slag. Sex raka set till kommer han nu raskt att spela hem. Inget snack om det. Så ett stort Vamos till honom är nu framfört.

Robin gjorde idag inte en stormatch, men jag anser ändock att han gjorde väl ifrån sig med tanke på omständigheterna, inte minst det blåsiga vädret. Han höll sig lugn och fin och spelade vid flera tillfällen lysande bra mot mästaren: bla så vann Robin flera långa bolldueller.

Faktum är att Robin är säkerheten själv när det gäller att hålla bollen i spel, och han är nu en av världens tre-fyra bästa på denna viktigaste av alla konstarter i spelet tennis. Han är bättre än Fed! Utan blåst så hade Robin tveklöst fått in tjugotalet bollar till på rätt sida linjerna, något som då drastiskt ändrat på matchbilden.

Nåväl, vi får nu hoppas på lite mindre blåst i Wimbledon, för då kan det bli riktigt kul där för Robin, dvs seger!

Idag hejar vi på Rafa

Som vi alla vet så är Robin Söderling chanslös mot Novak Djokovic och Roger Federer i en final på grus i Roland Garros. Av den anledningen så måste vi nu alla heja fram den sympatiske spanske gruskungen Rafael Nadal till seger, för annars finns det en stor risk att Fed vinner ännu en billig slam, något ingen kan uthärda.

Rafa går från klarhet till klarhet i Paris men har alltjämt problem med att slå sina hårda toppspins ned mot linjerna. Ofta slås bollarna ut, något som alltså beror på att han inte kan få tillräckligt med snurr på dem.

Mot Robin så spelar detta problem inte så stor roll, då Rafa över fem set ändå mer än väl räcker till genom att enbart kämpa sig till segern. Rafa kommer tveklöst bryta Robin minst en gång/set, något som då innebär att Robin måste bryta tillbaka minst en gång/set för att sedan troligen försöka vinna seten i tiebreak, något som blir tufft mot järnmannen med järnpsyke från Mallorca.

Rafa spelar alltid som bäst när han är pressad, och då han nu pressad som aldrig tidigare på det franska gruset så tror jag vi idag får se en Rafa vi inte fått se tidigare i år. Kanske kniper Robin ett set. Låt oss hoppas han inte blir totalt bortgjord. Utgångstipset är dock en klar Rafa-seger i tre raka.

Sätter Rafa igång på allvar så kan han mycket väl vinna ett par set blanka. Kan aldrig glömma hur han så när kom tillbaka i Wimbledon förra året efter att han legat under mot Robin med 5-0 i första set. Och han har ju satt både Fed och Djokovic på plats i Paris på förkrossande vis tidigare, och ingen av dessa spelare är bättre idag än senast.

Alla som tror att Rafa är på dekis riskerar att få sig sitt livs chock. Om Rafa är på spelhumör idag så blir slutresultatet ruskigt för Robin mao. Vamos Rafa!  

Kvinnfolk invaderar Roland Garros

Att kvinnfolket nuförtiden får alltmer uppmärksamhet har vi alla lagt märke till, inte minst jag själv. I alla år har jag så gott som aldrig tittat på kvinnfolktennis, ansåg den vara skräp, men nu de senaste åren så har det blivit som så att jag följt med i lite matcher lite då och lite då, något som har att göra med att kvinnfolkets matcher inte sällan brukar visas mellan karlarnas matcher — något som jag ibland tycker är kul, men för det mesta inte!

Tyckte tex att det var kul att italienskan Francesca Schiavone idag vann en supertuff uppgörelse med ett ungt och lätt överviktigt ryskiskt kvinnfolk vid namn Paulotjenkovanevarova, eller något i den stilen, då jag gillar Schiavones typ av tennisspelande. Hon är en riktig kämpinna och ger aldrig upp förrän hon har fått nog eller kämpat färdigt

En annan favorit är tyskbosniska Andrea Petkovic, hon med petkodansen, som imorgon spelar sin första kvartsfinal i Paris — mot Sharapovarovapova. Där tror jag tyskbosniskan segrar.

En spännade semifinal får vi när Schiavone tar sig an franska hemmahoppinnan, Bartoli. Där håller jag italienskan för favorit, då jag befarar att Bartoli som fransyska innehar franska nerver av skört slag. Att Bartoli även hon är lite lätt överviktig gör ju inte direkt saken bättre. Mitt tips är vidare att Schiavone försvarar sin titel från i fjol.

På tal om kvinnfolk i Roland Garros så har jag även lagt märke till att man haft ett par domerskor på plats — under karlarnas matcher! Detta är totalt oacceptabelt! Inga kvinnfolk ska få döma våra tennismatcher.

Vad skulle kvinnfolket säga om vi karlar började lägga oss i deras sporter? Det hade de absolut ogillat ordentligt. Sanna mina ord. Nej, så här är det: alla karlar vill ha karlar som dömer matcherna sina, eftersom det alltid varit så och funkat bra i alla år. Varför ändra på ett vinnande koncept?

Börjar f.ö. nu alltmer anse att kvinnfolkets idrottande nu börjat gå totalt överstyr, eftersom de alltmer vill försöka hävda sig mot oss karlar. Befarar nu att man snart kan komma att slå ihop våra fina gamla karlakarlsporter med kvinnfolkets sämre och långt mindre populära versioner av våra fina gamla sporter, vilka alla från början tillhörde oss karlar exklusivt, något som i sammanhanget kan vara värt att tilläggas för och noteras av eventuella förbipasserande kvinnfolk som läser detta inlägg och känner sig en smula förnärmade.

Varför kan förresten inte kvinnfolket hitta på sina egna sporter om de så gärna vill sporta? Det hade ju på ett enkelt vis löst hela dilemmat.

Så här i pk-tider så är det inte alls uteslutet att vi snart kan bli tvungna att låta halva fotbollslandslagets startelva, inklusive målvakten, vara kvinnfolk. Om så blir fallet så tänker då inte jag titta på fotboll igen. Nej, ta mig tusan om jag någonsin så gör.

Idag hejar vi på Troicki och Monfils

Ja idag så hejar vi på Troicki och Monfils, allt för att gynna Robin. Murray får inte vinna fler matcher, eftersom han då blir stört omöjlig att komma ikapp på rankingen.

Och vad gäller Monfils så är det av vikt att han slår ut Fed, då Monfils blir en lättare motståndare för Robin i en ev final. Mot Fed lär inte Robin palla för pressen.

Monfils är favorit idag, mest beroende på hans sensationella vinst över David Ferrer, järnmannen från Spanskien. Vem hade trott El Ferro skulle sjabbla bort matchen på det bedrövliga vis han gjorde igår, efter att han räddat tre matchbollar på ett minst sagt sjukt strongt vis.

Frågan nu är om Monfils sköra psyke kan klara av Fedianen? Monfils vann förvisso över Fed i höstas, men nu är det allvar och fem set.

Nej, när man tänker efter ordentligt så är nog Monfils chanslös trots allt. Han är inte kapabel att koncentrera sig på tennis mer än som allra mest en fyra-fem games på raken.

Men skulle fransosianen hänga med fram till ett femte set, och kanske framtill ett par matchbollar i egen serve vid ställningen 5-1, så finns det en liten chans att han tar hem segern.

Huderdetän går med den saken så lär en utvilad Djokovic göra mos av vem den än vara månde i semifinalen och sedan själv bli den som gör upp med Rafa i final.

Fifa är en gangsterorganisation

Som alla vet så har jag alltid krävt att Sverige ska lämna Fifa, Uefa och hela det olympiska sammarbetet beroende på att dessa organisationer nu blivit allt för stora för sitt eget bästa.

Den senaste tidens skandaler inom Fifa gör nu att hela världen nu, till att börja med, kräver Sepp Blatters omedelbara avgång. Korruptionen inom Fifa och Uefa är skrämmande.

Fifas gangsterfasoner är dagens stora nyhet i hela världen. Har kollat på nätet, och alla stora TV-kanaler har Fifas smutsiga verksamheter som förstanyhet!

Det är nu bevisat att Qatar köpte VM av Fifa-gangsters, något som Blatter och resten av mafiosogänget runt omkring honom värgar erkänna.

I England diskuterar man nu på högsta nivå om man ska dra sig ur nästa VM i protest. Obs, inget skämt.

I Australien tänker man nu stämma Fifa och återkräva de 500 miljoner kronor man lade ned på att få arrangera VM, och som vi säkert inser så kommer då övriga nationer att göra samma sak, något som då lär leda till Fifas totala kollaps. Kan inte vänta på detta ögonblick.

Vi måste nu dra oss ur Fifa, även om det innebär slutet för allt vad landskamper heter och allt vad europeisk klubbfotboll heter. På tal om europeisk klubbfotboll förresten så förstördes den av vår egen Lennart Johansson när han hittade på Champions League. Pga honom är våra inhemska klubbar nu europeiska blåbärslag.

Johansson borde nu kallas in på korsförhör så att vi en gång för alla får veta vad som egentligen pågår inom Uefa och Fifa. Hans namn borde sedan tas bort från SM-bucklan. Han är inte värdig att få ha sitt namn på den. Låt oss istället döpa om den till Gunnar Grens Pokal.

Kan heller inte glömma hur Fifa tvingade oss att börja spela allsvensk fotboll förra året mitt i vintern! — och sedan dessutom stoppade Allsvenskan under sommaren, bara för att inte förlora TV-tittare under Fotbolls-VM. Detta var och är självfallet totalt oacceptabelt beteende från Fifa, och vi behöver nu låta statministern och regeringen ta itu de fifanianska mafiosobossarna en gång för alla — allt för att rädda svensk fotboll och våra övriga sporter.

Ugh! Jag har talat!

Robin enkelt till kvartsfinal i Roland Garros (möter nu Rafa)

Som vi här på bloggen prediktat så blev den franske fransosen, Gilles Simon, inget annat än en liten munsbit för Robin Söderling. En riktig liten munsbit.

Simon är en klasspelare, men mot en heltänd och fullkoncentrerad Robin så var han totalt chanslös. Seger i tre raka mao.

Och nu väntar Rafa på Robin! Målet är nu nått för vår man, och allt annat än en klar förlust mot gruskungen av grus måste ses som en första klassens framgång.

Men det finns en del orosmoln på Rafas himmel. Idag tog han förvisso en klar 3-0 seger mot Ljubicic, men det spanska spelet under så gott som hela matchen var under all kritik.

Inledningsvis fick vi se Rafa på ett vis som sällan tidigare skådats — så urbota dåligt spelade han. Bollarna hans slogs ut mest hela tiden, och en match som han borde ha vunnit med 6-1, 6-1 6-0 höll så när på att bli en femsetare!

Rafa som är en man som har sina rutiner — med flaskorna på rätt plats osv. osv.osv. — befinner sig just nu i en livskris pga de nya snabba bollarna som man prackat på honom. Harmonin är rubbad, och troligen anser Rafa att hela Paris nu konspirerar emot honom, något som faktiskt pågår.

I Paris har Rafa f.ö. aldrig varit särskilt populär — trots sina fem vinster — något han själv klagat över, inte minst efter förlusten mot Robin för två år sedan. I London är det helt annorlunda, för där är den sympatiske spanjoren älskad av alla, och han brukar tom ha mer support på matcherna än brittiska hemmahoppet butter skotte — en skotte som idag var rent ut sagt gräsligt butter och grinig.

Det finns mao en klar chans att Robin vinner, men det kan endast ske om Rafa väljer att gräva ned sig än mer i sin olycka. I dagens match fick vi mot slutet se den riktige Rafa, och vi fattade då hur otroligt bra han är när han är på G och mår bra. Då är han bäst genom tiderna — på alla underlag!

Den stora frågan är nu om Rafa tänker bli sig själv igen eller ej? Om han väljer det första alternativet så kan jag redan nu utlova inga fler tappade set för honom under de tre återstående matcherna av Roland Garros. Vamos Rafa!

Barcelona vann trist turnering

Jag tillhör skaran som igår inte följde Champions League finalen på TV. Anser att turneringen är totalt ointressant och att den får på tok för mycket uppmärksamhet.

Klickade dock över till matchen lite då och då och råkade då se alla tre Barcelona målen, och nog måste vi alla erkänna att Messi är en fotbollsgud — troligen tidernas främste spelare, tillsammans med Torbjörn Nilsson.

Messi är alltjämt bara 23 år gammal. Svårt att förstå med tanke på allt han presterat så här långt. Kul att Barcelona vann över fotbollsmördarna från Manchester.

Hoppas nu att min kampanj för att lägga ned gangsterorganisationerna Fifa och Uefa får vind i seglen så att världens alla fotbollsländer kan återfå sin frihet. Hoppas mao att årets Champions League blev den sista.

Min plan är sedan att återinföra amatörismen inom alla sporter och förbjuda all utländsk skitsport från att visas på TV. Enbart svensk sport ska få på svensk TV! All sport ska vidare vara gratis och enbart utövas av hälsoskäl, för att det är kul och för att främja kamratskapen mellan svenskarna.

Även tennisen måste återfå sin amatörstatus. Bort med alla prispengar, sponsorer och vassa armbågar. Låt tennisen återfå sin ”sportmanship” igen. Låt oss sedan ta bort alla stolar från banan. Man behöver inte sitta och vila efter varannat game. Och ta även bort alla handdukar.

Robin mosade Mayer

En finfin tre raka-seger för Robin mot en argentinare blev idag slutresultatet för honom borta i Roland Garros. Dagens offer var Leonardo Mayer, en argentinare, lite känd av allmänheten i stort. Inte oväntat var sydamerikanen totalt chanslös.

Robins seger var alltså förkrossande. Mayer blev totalmosad. Underbara scener för alla världens tennisälskare mao. Enda lilla orosmolnet var Robins vandrande psyke.

Han verkar emellanåt, börja tänka på annat och slappna av, ett oförklarligt och olustigt fenomen som idag tog sig uttryck i följande lilla episod: ställningen är 5-0 till Robin i tredje set — och segern är klar, trodde vi alla — när han plötsligt får för sig att segern är klar. Då tar sig Mayer i kragen och spelar upp sig, och vinner tre games på raken … innan Robin hinner få ordning på sig själv igen och återställer ordningen och servar hem matchen.

Idag redde Robin upp n, men som vi alla minns så misslyckades han med saken i AO mot Dolgopolov. Tsonga fick igår betala dyrt för sin försummelse i ett avgörande läge mot Wawrinka. Och samma sak gäller flera andra storspelare den senaste veckan — mest kostsamt var tveklöst Kim Cljisters insomnande vid läge egen matchboll mot totalt okänd holländsk kvalspelerska!

Robin måste skärpa sig på denna punkt, ty annars kan han åka på en rejäl stjärnsmäll redan i nästa match mot Gilles Simon, en av Frankrikes fyra musketörer. I övrigt så spelade Robin en perfekt tennismatch. Vamos!

Rafa krossade kass kroat

Ja, precis som rubriken hävdar så krossade precis allas vår Rafael Nadal, den av alla erkände gruskungen, en liten kass kroat så att det stod härliga till.

6-1, 6-3, 6-0 slutade slakten. Precis som vi alla önskade att den skulle slutat mao.

Rafa är nu på väg mot storformen, och jag säger nu bara … stackars alla hans kommande motståndare! … inklusive Robin, för den här sympatiske spanske supermannen kan ingen besegra. Titeln i Paris är väl nu i det närmaste redan bärgad.

Med sex vunna titlar i Roland Garros så kan ingen längre tvivla på Rafas storhet, och nu så är vi i princip redan där. Underbart.

Riktigt skönt var det iaf att vi fick se en superspelande Rafa idag. Så mycket mer att tillägga om dagens utskåpning finns det egentligen inte, förutom då att säga … Vamos Rafa, everybody!

Oavgjort mellan Delpo och Djoko

Sicken match vi fick se nu i kväll mellan Juan Martin Del Potro och Novak Djokovic. 1-1 i set står det i halvlek. Fortsättning följer imorgon runt tolvsnåret.

Djokovic tog första set en aning turligt mot en Delpo som inte var riktigt varm i kläderna. Andra set knep argentinaren på ett sjukt strongt vis genom att gå från 15-40 i egen serve till gamevinst.

Fyra raka poäng tog han, varav de två första var setbollar till serben. 30-40 och 40-40 var otagbara serve-ess. Wow!

Vi fick här se att Delpo är mentalt urstark. Hur många andra spelare hade rett upp samma situation mot världens för tillfället bäste spelare? Inte många, förutom Nadal och kanske någon till?

Det mest skrämmande var dock hur otroligt väl Delpo höll serben tillbaka genom sina ruskiga grundslag. Har någon någonsin haft en mer fruktansvärd forehand än Delpo? Knappast.

När Delpo fick iväg sina knallhårda projektiler så stod ofta Djoko still, oförmögen att stoppa dem. Han applåderade även vid ett par tillfällen Delpos fullträffar. Härligt att se.

Tyvärr avbröts matchen pga mörker, men de två seten var oförglömliga. Det är svårt att avgöra vem som var vinnaren i afton. Båda kämparna anser nog att man sluppit undan med hedern i behåll.

Vem som gynnas mest inför morgondagen är det ingen som vet. Kanske gynnas Delpo av att få vila över natten, då han ännu inte är helt i toppform; eller kanske gynnas Djokovic av vilan, då han nu kan lägga upp en ny taktik inför fortsättningen … för han var emellanåt utspelad!

Tippar att Delpo tar hem det här i andra halvlek — om han får en hygglig start. För Djokovic såg riktigt skärrad ut emellanåt när han blev dominerad av Delpo från baslinjen. Fortsätter argentinaren så här så finns det bara en möjlig vinnare … Juan Martin Del Potro.

Vamos Delpo!

Rafa slog Andujar

Dryga tre timmar tog det för allas vår Rafael Nadal att nedkämpa landsmannen Pablo Andujar i dagens match i Paris. En på pappret enkel match blev allt annat än enkel för Rafa då Andujar, rankad 44 i världen, hade gett sig den på att ge sin idol en rejäl genomkörare.

Så precis som mot Isner så blev Rafa idag tvungen att ta sig själv i kragen och kämpa ned sin motståndare — boll för boll. Andujar var heltänd och spelade långa stunder lysande tennis och gav ofta Rafa mer än han tålde.

Exakt varför det emellanåt blir på detta vis med supertuffa matcher för Rafa hänger troligen ihop med att motståndarna har gått och laddat för mötet med honom i ett par dagar. De är rädda att bli bortgjorda av tidernas gruskung och höjer sig därför ett par nivåer när de ställs mot mästaren i egen hög person.

Själv har jag svårt att förstå hur Rafa orkar motivera sig på detta vis match efter match efter match efter match … osv. Han är ett jagat villebråd. Alla vill besegra honom. Pressen på Rafa är enorm varje dag, inte bara i varje turnering, utan alltid.

Har tyckt mig se ett mättnad i den sympatiskes ögon. För hur kan man fortsätta på detta vis med att alltid ge allt i alla matcher av alla turneringar. Det hela är omänskligt, och kanske är det snart dags för Rafa att ta en längre break från allt vad tennis heter?

Efter sju år i den absoluta tennistoppen så brukar ofta gnistan försvinna. Så var det för våra egna tennishjältar Borg och Wilander. De tappade gnistan och glöden när de var i Rafas ålder, och de blev aldrig mer sig själva på en tennisbana igen.

Men detta är inte hela sanningen bakom Rafas mindre bra presationer på tennisbanorna i år: Seves död tog honom hårt. Motståndarna har även blivit bättre, något man klart kan se på hur duktiga alla verkar vara nuförtiden på att bolla tillbaka bollen. Förr om åren så vann Rafa komfortabelt alla längre bolldueller,  men nu kan många toppspelare hålla bollandet igång under långa perioder.

Rafa kommer dock tveklöst att ge allt i Roland Garros även denna gång. Finalplatsen är mer eller mindre redan klar, och då Rafa blir bättre och bättre för varje dag som går så kan vi lugnt räkna med att han segrar i slutet och blir Borgs jämlike. Han blir då en tennisgud, den förste sedan Borg.

Vamos Rafa!

Robin slog Ramos i Roland Garros

Robin Söderling besegrade nyss Albert Ramos i tre raka set. Det var en perfekt match av Robin där han gjorde det han behövde göra. Att köra över någon med 6-1, 6-2, 6-2 är säkert kul, men att slösa kraft och energi på att göra så har man ingen glädje av.

Robin tog sina break i de två fösta seten och verkade vara nöjd med det. Enda gången han var någorlunda pressad var i tredje set när han tappade sin serve i gamet efter att han brutit Ramos. Men föga förvånande redde Robin upp situationen i gamet därpå när han resolut bröt tillbaka igen. Starkt gjort.

Det var vidare väldans blåsigt idag, och att då hålla sina servegames på det vis Robin gjorde var imponerande. Han spelade idag på sparlåga, men vann komfortablet ändå.

Kvartsfinalen mot Rafa drar nu allt närmre, och där gäller det för Robin att visa upp sin bästa tennis, kanske genom att spela lika aggresivt som Isner gjorde härom dagen. Men det viktigaste av allt är tveklöst att han håller sina servar, för utan dem blir det adios när det börjar dra ihop sig i matcherna framöver.

Tittade även lite grann på matchen mellan Kim Clijsters och en ung holländska, Arantxa Rus. Clijsters tog klart hem första set, och hade sedan 5-4 i andra och matchboll … innan matchen vände på ett spektakulärt vis.

Rus vände och vann med 7-5 och tog sedan hem tredje set med 6-1 efter sensationellt spel. Skitkul tycker jag. Att Cljisters åkte ut var bra för tennisen. Att negativa divor bara dyker upp i slamsen och tar det för givet att man bara ska kunna segla fram till final är hutlöst. Clijsters har inte spelat en enda grusmatch innan Paris, och då ska man heller inte få gå långt. Bra att den belgiska divan åkte ut mao.

Tror att Rus kommer bli en ny superstar på damtouren, för hon hade nerver av stål och spelade supersäkert i blåsten. Håller hon denna fina kvalite på sitt spel i Paris så kan hon mycket väl vinna hela skiten.

Vi får nu hoppas att butter skotte åker ut, så att Robin snart kan bli världsfyra igen … och att Johanna vinner över Makarova, något hon, nu full att självförtroende, borde göra.

Vamos Johanna!

Rafa alltjämt storfavorit i Paris

Rafael Nadal vann igår sin match i Paris pga sin fina fysik och sitt starka psyke. Själv var jag oerhört nervös under stora delar av matchen, då jag befarade att Isner skulle ta hem matchen i fyra raka set genom att vinna tre raka tiebreak.

Intressant i sammanhanget är dock att Mats Wilander inte var det misnta orolig. Han menade istället att Rafa aldrig var hotad, utan hade läget mer eller mindre under kontroll, speciellt under matchens två sista set. I set fyra gjorde Rafa inga misstag och slog inte bort en enda boll! Otroligt mensant! I femte var läget ungefär likadant — total Rafa-dominans.

Isner sa storsint efteråt att han aldrig sett tennis likt den Rafa presterade under de två avslutande seten. Han var vidare totalt rökt, och kunde emellanåt nätt och jämt stå på benen — så mycket skit körde Rafa ur den skicklige och sympatiske amerikanske servekanonen.

Ska man vinna över Rafa i Paris så måste man alltså ge järnet i minst fyra set och vara beredd att kämpa om i stort set varje boll. Hur många orkar det? Har man tur kan man kanske ta hem tre raka set. Men tar Rafa hem ett set så blir risken överhängande att man kör slut på sig själv i set fyra och fem.

Personligen tror jag inte någon orkar fem set mot Rafa i Paris, speciellt inte om man inte kan få en väldans massa billiga poäng på den egna serven. Och som vi vet finns det ingen som har en värre serve än Isner. Men inte ens han kunde sevre felfritt en hel match.

Har man en lite mer ordinär serve så tvingas man av Rafa att slåss om alla bollar i de egna servegamen, något som knäcker allt och alla, inklusive serb på G.

Summasummarum: Novak Djokovic måste vinna i tre raka och till varje pris undvika alltför många långa bolldueller. Annars är han förlorad. Robin har här en bättre chans pga sitt energisnåla spel och starka servande. Men enligt Wilander är Rafa alltjämt favorit i Paris.

Jag har vidare alltmer börjat ställa mig frågan om Paris i år kanske kan komma att bli franskt! Tror att Tsonga slår ut Fed och att Gasquet sedan kanske rentav spelar semifinal mot honom om finalsplatsen.

Fed är mogen att plockas, och håller Tsonga sig lugn och fin så tror jag att han på hemmaplan kan fixa schweizianen en gång för alla. Tsonga spelade mycket bra mot Robin härom veckan, och verkar vara på G. Men först måste förstås Fed överleva dagens match. Skrällarna har duggat tätt så här långt i Paris och idag får vi säkert uppleva fler.

Johanna Larssons makalösa seger över Ivanovic

Robin Söderling i all ära, men dagen idag tillhör en annan inom svensk tennis: Johanna Larsson. Hennes makalösa uppvisning mot Ana Ivanovic i Paris slog hela tennisvärlden med häpnad.

För detta var inte en match där Ivanovic vek ned sig … Hon blev utspelad!

Följde själv matchen from mitten av första set och slogs av häpnad över Johannas fantastiska spel. Hon tog välförtjänt hem första set, men tappade sedan andra med 6-0 — siffror som är en aning missvisande, för Johanna hängde ofta med riktigt bra även där.

I tredje set var det aldrig något snack om vem som var bäst. Johanna hade en glöd i ögonen som talade om för oss alla att hon tänkte vinna det här. Själv hade jag som bekant tippat att Johanna skulle vinna! Är man tennisorakel så är man.

Och sicka bollar hon slog. Knallhårda ned på linjerna, ofta otagbara för Ivanovic. Serbiskan försökte på alla vis ändra taktik, men inget hjälpte. Vid ett flertal tillfällen försökte hon bara bolla tillbaka bollen till Johanna, men resultatet blev bara att hon själv blev den som slog bort sig.

Sista gamet var nervigt … för mig! Johanna hade dock nerverna under kontroll, något som dock inte Ivanovic hade, då hon slog bort sig själv. I vanliga fall tycker jag det är trist när en tös inte kan hålla den egna serven i slutet av en match, men  inte idag: Ty idag fick vi se en ny svensk tennishjältinna slå till.

Exakt vad detta nu betyder inför fortsättningen kan ingen sia om i nuläget. Men Johanna har nu tagit nästa kliv uppåt, och hon kan mycket väl ta sig riktigt långt i årets Roland Garros, kanske rentav till kvartsfinal … eller längre! Så bra spelade hon idag. Lysande bra faktiskt. Faktum är att jag redan idag förutspår att Johanna inom ett år kan vara en topp tio spelerska — om hon fortsätter att satsa helhjärtat på tennis! Läs mer här (SVT)

Vamos Johanna!

Rafa vidare efter marathonmatch mot Isner

Förra året spelade John Inser den längsta tennismatchen någonsin, och idag spelade han ännu en oförglömlig match — denna gång mot Rafael Nadal, den sympatiske spanske gruskungen från den gröna och synnerligen sköna ön Mallorca.

Efter 6-4 till Rafa i första set trodde vi alla på två snabba set till och en klar spansk seger med 3-0. Men Isner ville annat och spelade bländande tennis och tog på det viset Rafa till två raka tiebreak, vilka han sedan övertygande tog hem — till allmän förvåning.

Världens alla Rafa-fans försattes i detta läge, inklusive alla här på bloggen, i paniktillstånd. Själv var jag övertygad om att Isner skulle göra som vår egen Robin Söderling 2009, dvs vinna över Rafa i fyra set! Så bra spelade amerikanen. Kan inte fatta hur en sådan stor pojk kan röra sig så bra och ha så fin känsla i händerna vid nät.

Vi behöver samtidigt inse att Rafa spelade suveränt han också. Han hade mängder med breakchanser. Problemet för honom var dock att Isner servade otagbart vid dessa kritiska lägen, något som ledde till två tiebreak.

Men Rafa är inte Rafa utan anledning, och han kom igen stark i fjärde set mot en alltmer tröttkörd Isner. Femte set blev svettigt mot slutet. Alla kunde se att Rafa var pressad i sina egna servegames. Men som den mästare han är höll han nerverna under kontroll och segrade inför fullsatta läktare och till publiken jubel. Hurra!

Matchen påminde mycket om matchen mot Robin för två år sedan, och precis som den gången så var spelarläktaren full till sista plats. Alla spelarna och spelarinnorna ville med egna se tidernas gruskung försöka reda upp situationen.

Tack och lov att det gick vägen, för vem vill att Rafa ska åka ut redan i första matchen? Alla vill se drömfinalen mot Djokovic. Exakt vad dagens resultat innebär för Rafa är följande … ingenting!

Den första rundan av en slam är nämligen alltid hyperfarlig och superoviss. Igår åkte ju tex Berdych sensationellt ut, och dag var det Almagros tur … och inte att förglömma Ivanovics! Turligt nog klarade sig våra gubbar Robin och Rafa. Kan inte vänta på kvartsfinalen. Vamos!

Idag hejar vi på Rafa, Robin och den butter skotte möter

Ja, idag börjar då Roland Garros på allvar. Rafa gör entré … och gör tveklöst även en snabbt exit. Men John Isner kan möjligen serva till sig ett par games per set.

Robin tar sig an Benjamin Becker, en kille han mött tre gånger och aldrig tappat ett set mot. Borde gå bra även idag. Seger i tre raka.

Vad sedan gäller Murray så är det av största vikt att han åker ut så tidigt som möjligt så att Robin inte tappar än mer mark till honom. Fast då Robin nu lär tappa bortåt 1000 poäng efter Roland Garros, så lär fjärdeplatsen på rankingen inte bli hans igen förrän tidigast efter Wimbledon — om det går bra för honom där.

Om Berdych kunde spela sig till final i W förra året så finns alla möjligheter för Robin att lyckas på det engelska gräset.

Efter gårdagens knall, där Berdych somnade in i tredje set och åkte ut mot en fransk kvalspelare, så är risken liten att fler toppseedade spelare faller ifrån idag. Alla är nu på alerten, tror jag. Men den buttre skotten har varit ojämn hela året, och kanske åker han dit. Hoppas.

Robins tre fina segrar i Tyskland förra veckan gör honom nu full av självförtroende. Själv hoppas jag nu bara att han spelar bra närmaste veckan och vinner alla matcher klart. Därefter hoppas jag han inte viker ned sig totalt mot Rafa, utan faller efter en god kamp.

Vi håller såklart även tummarna för fröken Larsson. Tror hon kan slå till idag. Ivanovic är inte den spelerska hon en gång var.

Vamos Rafa och Robin!

Paris är igång

Så har då Roland Garros dragit igång. Alla tippar Rafa och Djokovic i final. Serben har dock en på pappret tuffare väg till finalen an den sympatiske spanjoren från den gröna sköna ön Mallorca, och risken är fifty-fifty att han åker ut redan i semi, eller kanske rentav ännu tidigare — kanske redan i tredje rundan mot Del Potro.

För Roger Federer så är det idag en riktig ödesmatch. Spanske skönspelaren, Feliciano Lopez, en man som så när jag schweizianen respass på grus bara härom veckan, väntar redan i första rundan. Smått otroligt att en spelare av Lopez kaliber ska behöva råka på Fed i sin första match.

Tror på allvar att Lopez kan slå ut Fed idag. Många menar att schweizianen inte längre har hjärtat för tennis. Han orkar inte längre motivera sig på det vis som krävs för att vinna täta matcher. Glöden är borta! Rent tennismässigt är han dock lika bra som vanligt.

Snart trettio år gammal och småbarnsfar så har Fed nu börjat inse att det finns viktigare saker här i livet än tennis. Ett tidigt sorti ur Paris i år, betyder troligen adios för honom från topptennisen för alltid och för gott och evigt.

Kanske hänger Fed kvar ett tag till över Wimbledon och US-Open, men ett par bittra förluster till i slamsen är nog mer än han orkar med.

Ska nu bänka mig framför TV:n och följa Delpo och Francesca Schiavone, två av mina favoriter. Tror det kommer gå bra för italienskan, men konkurrensen är så pass tuff på damsidan att hon lär få det svårt att försvara sin titel från i fjol.

Roligast vore nog om Caroline Wozniacki äntligen fick ta hem en slam. Nu är det dags för henne. Fler förluster i slamsen kan göra att hon börjar deppa ihop.

Skandallottning för Robin i Paris

Robin Söderling gick idag och fick absolut sämsta tänkbara lottning i Roland Garros. Han hamnade inte bara på samma halva som Rafa, utan på samma kvart! — och tvingas nu spela mot den sympatiske spanjoren från Mallorca redan i kvartsfinal! Skandal och kriminellt.

Att den näst bäste grusspelaren i världen över fem set (Robin) inte ges chansen att få göra upp med den bäste grusspelaren i världen över fem set (Rafa) förrän — FÖRST I FINAL! — är en sjutusan till superskandal! Nu går världen miste om drömfinalen. Skandal. Bu för hela Frankrike!

Nog borde man, hela Frankrike, åtminstone sett till att Robin hamnat på samma kvart som Murray, den buttre skotten, för att på så vis ge honom chansen att knäppa den buttre på näsan och visa att gammal är äldst. Men inte ens det fick vi, världens tennisfans, se. Fast chansen att butter skotte ska ta sig hela vägen fram till semi är liten. Tar han sig mot alla odds till kvartsfinal så lär Almagro göra mos av honom.

Vid sidan om Robin, som var den spelare de fyra toppseedade fruktade mest, så har även en viss argentinare vid namn Juan Martin Del Potros medverkan i Paris i år rönt stort intresse, då han där kommer tvinga fram ett tidigt möte med en av de fyra i topp. Nu blev det Novak Djokovic som drog nitlotten, och jag spår redan idag att serben åker ut med dunder och brak i runda tre. Så bra är Delpo. Men även om Djokovic överlever Delpo, så ser hans kvart rätt så svår ut: Gasquet och Berdych måste han troligen bekämpa om han vill ta sig till semi.

Bra nyheter för Rafa mao, för Delpo/Djokovic i runda tre var exakt precis vad han hoppades på: för nu finns det en rejäl chans att serben missar finalspel, något som i så fall gör att Rafa behåller sin förstaplats på rankingen året ut. Härliga nyheter.

Bästa lottningen fick inte oväntat en viss schweizian, som inte bara slipper Rafa tills finalen, han slapp även Delpo! Skulle inte bli det minsta förvånad om han snubblar sig fram till final. Men en viss spanjor vid namn David Ferrer lurar i kvarten på schweizianieneienien, och där håller jag Ferrer för klar favorit.

Mitt tips blir att Rafa och Delpo gör upp i finalen — om argentinaren är fullt återställd. I annat fall blir det Ferrer i final, för han är en alltför bra grusspelare för att aldrig ha nått sistamatch i Paris. Han har allt som krävs för att ta sig hela vägen fram till Rafa-möte, och väl där kan han mycket väl slå till. Han har ju som bekant slått ut Rafa ur två slams tidigare — båda gångerna på hardcourt! Och idag är David bättre än någonsin tidigare.

Summasummarum: Skitlottning för Robin. Han får dock skylla sig själv. Han borde bevakat sin fina fjärdeplats på rankingen bättre (Dolgopolov-matchen), för den blir svår att ta tillbaka. Nu lär han åka på svårast tänkbara motstånd i varje slamkvartsfinal det närmaste året, samtidigt som Murray utan problem tar sig till semi efter semi efter semi. Hade Robin inte somnat in i andra set mot Dolgo så hade han tveklöst spelat mot Djoko om AO-titeln och idag som sämst varit världsfyra.

Vamos Rafa!

Dopinghärvorna i cykel vägrar försvinna

Har den senaste tiden följt med lite lätt i Girot. Är alltid lika fascinerad av det fantastiska landskapet man cyklar igenom. Men bryr mig om utgången av tävlingen gör jag inte. Bara härom dagen så spekulerades det kring huruvida totalledaren, ertappade spanske fuskaren, Alberto Contador, skulle släppa ledartröjan … med flit!

Anledningen till det ev släppandet av ledartröjan med flit hängde ihop med att fuskaren inte orkade ställa upp på alla efterloppsevenemang som alla totalledare alltid måste ställa upp på efter varje lopp! En och en halv timme varje dag handlar det om … varje dag! Detta är tid som fuskaren inte vill lägga ned på Girot.

Han övervägde alltså att låta någon annan ta över den rosa ledartröjan den närmaste veckan, så säker är fuskaren på att ta tillbaka ledningen på någon av de sista bergsetapperna. Och nu när han klarat sig från att bli diskad och fråntagen förra årets Tour de France-seger så anser han säkert att han är oslagbar.

En annan dopinghärva som vägra försvinna är den rörande Lance Armstrong. Nu har nya avslöjanden kommit från en av amerikanens egna stallkamrater under storhetstiden, ingen annan än OS-guldmedaljören Tyler Hamilton!

Hamilton har med egna ögon sett, inte bara Armstongs dopingprepart — vilka helt ogenerat förvarades i dennes kylskåp! — han har även flera gånger, med sina egna ögon, sett Armstong injicera epo! Och Hamilton hävdar vidare att han inte var ensam om att se Armstong injicera epo in i kroppen. Alla i teamet såg såg det!

Av förklarliga skäl så är det svårt att engagera sig i cykelsporten efter alla dessa skandaler. Själv ser jag numera tävlingarna enbart som lite underhållning, ungefär som amerikansk skojbrottning. Och kanske borde man nu göra som i skojbrottning — avgöra på förhand vem som ska vinna! — för på det viset så behöver ju ingen längre dopa sig. Sporten blir förvisso ett skämt, men den blir åtminstone ren . 🙂

Tips inför Roland Garros

Nu så här dagarna innan Roland Garros så tänkte jag tipsa våra svenska deltagare följande:

Arvidsson och Larsson! Spela dubbel! Där har ni en fin chans till framgång.

Söderling och annan svensk! Spela dubbel! Där har ni en fin chans till framgång.

Söderling och Arvidsson/Larsson! Spela mixed! Där har ni en fin chans till framgång.

Att våra svenska toppspelare inte vill spela mixed och dubbel är för mig en gåta. För man kan ju efter vinst för tid och evighet titulera sig grandslammästare. Att man dessutom har vilodagar under slamsen är en annan anledning till att våra toppspelare borde spela mixed och dubbel.

Hörde bara härom veckan Mats Wilander berätta om sin Wimbledon-seger i dubbel och hur otroligt kul det var för honom att vinna den. Så vad väntar våra toppspelare på?

På tal om Arvidsson förresten så gjorde hon ju strålande ifrån sig igår när hon slog ut f.d. världsettan Jankovic. Sofia har nu i nästa runda en mer överkomlig spelare att ta sig an och borde pga det ta sig vidare.

På tal om Söderling så har han så här långt tagit två fina segrar i WTC i Düsseldorf. Perfekt uppladdning inför Paris mao. Tyvärr har det inte gått lika bra för resten av hans lagkamrater. Svensk-brassen Christian Lindell har fått storsmörj, dubbellkillarna likaså. Men i WTC handlar det inte bara om att vinna, utan om att deltaga och om att kämpa väl. Vamos!

Del Potro till Paris

Nu har säkert de fyra topprankade spelarna fått något att tänka på ordentligt, efter att Juan Martin Del Potro sagt sig vara hel nog för att starta i Paris. Argentinarens låga ranking (27:a) gör att någon av de fyra i topp nu riskerar att åka ut redan i tredje rundan!

En hel och vältränad Delpo kommer inte att bli överkörd av Djokovic eller ens av Rafa. Och än värre blir det för serben om matchen drar ut på tiden, för Delpo lär inte vika ned sig av trötthet om det blir ett femte set.

Faktum är att jag rankar en hel och vätränad Delpo som minst lika bra som Djoko på grus, mest beroende på hans knallhårda servar och lika hårda projektiler ned i hörnena. Han är vidare mentalt på samma nivå som Rafa — dvs, han kommer aldrig att ge upp och inte att bli nervös.

Robin kunde inte stå emot Delpo i år, och frågan är om någon kan stoppa argentinaren på grus i Paris, för som vi alla minns så höll han så när på att grusa Feds drömmar om Paris-lycka för två år sedan.  

Hoppas gör vi nu att Delpo hamnar på Djokovics sida, och då helst i runda tre eller fyra, för det blir en match som alla vill se. Vinnaren där hoppas vi senare får ta sig an Robin. Med lite flyt gör sedan Robin upp med Rafa en gång för alla i finalen. Vamos!

Ska Robin slå ut Djokovic i Paris?

Segertåget för Novak Djokovic fortsätter. Men kan han överleva Roland Garros? Tveksamt. Femsetare är något helt annat än tresetare, och med serbens dåliga fysik så kan då inte jag se honom överleva längre än till kvartsfinalen.

Grus är ett väldigt speciellt underlag, där många spelare som annars inte gör sig gällande plötsligt kan slå till. Vår egen Robin Söderling är ett praktexempel på detta fenomen. Vi har även alla spelarna från Spanien, av vilka fyra-fem är fullt kapabla att slå ut Djokovic, inte minst David Ferrer.

Min förhoppning är att Robin, som världsfemma, hamnar på samma halva som Djoko och där stöter på honom redan i kvartsfinalen. Vi får vidare hoppas att matchen spelas på eftermiddagen under stekande sol, för då törs jag lova svensk seger i som mest fyra set!

Robin laddar nu upp i Düsseldorf i den sk World Team Cup, en turnering som perfekt fick honom i ordning inför Paris 2009. Kan samma sak ske på nytt?

Vad sedan gäller Rafas chanser i Paris så kan vi inte annat än kallt räkna med att han nu kommer ladda upp som aldrig tidigare. För mig så är inte Djokovic, eller någon annan heller för den delen, ett reellt hot mot gruskungen.

Om Rafa kunde ta sig an och detronisera den som alla trodde obesegerbara Roger Federer i Wimbledon, en bedrift långt mycket större än att besegra Djoko på grus, så finns det inget som kan stoppa den sympatiske spanjoren från segerlycka i Paris i år.

Vi måste komma ihåg att Rafa är regerande mästare i tre slams, de tre riktiga slamsen dessutom. Djokovic har vunnit AO, en icke på långa vägar lika fin slam som de övriga tre. Faktum är att AO som slam kan man lika gärna vara utan.

Och faktum är att om man bara vunnit AO så anser inte jag och många med mig att man är en riktig slamvinnare. Tennislegend kan man bara bli genom att vinna någon av de andra tre slamsen.

Djokovic har mao inte bevisat någoting så här långt. Vill han bli ihågkommen som årets store spelare så måste han vinna minst en slam till i sommar. Om Rafa försvarar två av sina slams från i fjol, och låt säga Robin vinner den tredje, så är och förblir Rafa årets främste spelare. Allt handlar nämligen om att vinna någon av de tre stora slamsen.