Helena skjöt bort sig på sista

Aj aj aj, så himla nära det vara att Helena Ekholm tog hem dagens vc-lopp borta i Tjeckien. Allt var upplagt för den första triumfen för året … när olyckan var framme. Helena hade skjutit prickfritt under samtliga tre skjutningar under dagens individuella lopp och hade även satt de första fyra skotten på sista skjutningen … när som sagt olyckan var framme: en liten uslig bom avslutade sista stående, och en given seger förbyttes pga det i en lång och oviss och snudd på outhärdlig väntan.

Helena hade startat som nummer ett, något som nu kom att innebära en lång väntan för oss alla tills dess att övriga favoriter, inklusive Neuner, Berger, Mäkeräinen och ett par ryskor, hade skjutit sina sista skott.

Allt såg bra ut länge, eftersom alla skjöt bort sig … utom en viss finska. Mäkeräinen gick på sista tre kilometrarna mot mål blott någon sekund bakom Helena. Loppet var mao kört för Sverige.

Tänk så nära man kan vara … men ändå så långt borta. Skjutvallen ger inget frivilligt ifrån sig. Minsta lilla tveksamhet är skillnaden mellan liv och död. Sicken osis.

Men en andraplats är inte fy skam. Retfullt bara att Helena hade avgörandet i egna händer. Men sådan är sporten, och vi får istället söka finna positiva saker att ta med oss från dagens race — som den att Helena verkar ha hittat skidformen igen. Hon är i.a.f. på väg mot storformen. Inget snack om den saken.

Det ser mao ljust ut inför resten av säsongen, inte minst inför VM. En annan sak som noterades var att Helena körde såpass bra in mot mål att inte ens självaste Magdalena Neuner lyckades ta in de tjugo sekunders försprång vår tös hade på henne. Så bra åkte Helena sista tre kilometrarna.

På det stora hela en oerhört bra dag för Helena, fast inget är mer retfullt än att skjuta prickfritt och sedan missa sista skottet.

Snart dags för AO

Ja nu är det snart, bara om några dagar faktiskt, dags för AO — årets första stora idrottsbegivenhet. Denna gång tilldrar sig det mesta idrottandet nere i sydligaste Australien, närmare bestämt i Melbourne. Att jag nämner detta beror på att Australien alltmer sönderbryts från sin moderkontinent Europa för varje år som går.

Bara förra året så omtalades AO som hela Asiens slam, fastän AO inte har det minsta med Asien att skaffa och aldrig heller har haft något med Asien att skaffa. Australien är ju för tusan en brittisk koloni ursprungligen, vars befolkning huvudsakligen kom från Sydengland, dvs landet har framtills helt nyligen ingenting alls med Asien (eller Afrika heller för den delen) att skaffa.

Risken finns nu mao för att AO kan komma att omdöpas till AO (Asian Open) och därefter förläggas till Kina, särskilt som Australien och Nya Zeeland nuförtiden deltar i alla asiatiska mästerskap, något som är totalbefängt då inga av dessa båda länder ligger i Asien. Mer logiskt vore om man deltog i de europeiska idrottstävlingarna och även i Schlagerfestivalen.

Men hur det än är med den saken så är det en del folk som nu tror att Andy Murray, dvs den buttre skotten, kan vara med och utmana om slutsegern i AO. Detta har till viss mån att göra med skottens nye tränare att göra, den buttre tjecken, Ivan ”den förskräcklige” Lendl.

Själv tror jag att det inte spelar någon roll vem som är den buttre skottens tränare, då butterhet inte är något som kan tränas bort, utan istället är en medfödd defekt som man helt enkelt får lära sig att leva med, då det vi här har att göra med är kroniskt.

Tror mao att sammarbetet mellan de två buttra herrarna kommer att bli kortvarigt. Lendl lär vara för tuff för skotten. Kortvarigt kommer dock inte årets AO att vara, då denna begivenhet har för avsikt att vara under dryga två veckor, med start nu om fredag — om man räknar med lottningen.

Tippar redan idag att vi får den gamla klassiska lottningen med Rafa och Fed på var sin halva. Men om så inte blir fallet så ser jag gärna att Rafa och Fed hamnar på samma halva, så att vi och Rafa slipper den buttre skotten i semi. För vi ser naturligtvis hellre Rafa-Fed i semi och därefter Rafa-Nole i final.

Nole lär nämligen ingen kunna stoppa innan finalen, särskilt inte Robin Söderling, den bortglömde tennisspelaren, som tyvärr alltjämt är svårt sjuk. Läste f.ö. idag på ATP:s hemsida om Robin, för första gången på ett halvår, en kort liten artikel var det, där det stod att läsa att han inte lär vara tillbaka förrän som allra tidigast någon gång i februari, dvs långt efter att AO är överspelat.

Så i väntan på Robins comeback så får vi hålla till godo med AO — en turnering där Rafa idag blott hålls som tredjehandsfavorit, mest beroende på hans dåliga form den senaste tiden, både vad gäller den fysiska samt den psykiska delen. Jag är benägen att dela denna uppfattning — åtminstone i dagsläget. Fast kanske ändrar jag uppfattning efter Rafa första matcher har spelats.

Vamos Rafa allihopa!

Gunde och Världscupen 1983-84

Förr så var Världscupen ett mandomsprov. Segraren var tveklöst den bäste skidåkaren i världen. Man körde nämligen endast de tre klassiska distanserna, och antalet lopp under säsongen var få — runt tiotalet! Så när vi läser att Gunde Svan vann 30 världscupssegrar så handlade det inte om att han vann fyra-fem lopp av femtio möjliga/år, utan om bortåt hälften/år! Gundes bedrift är mao spektakulär, och ingen kommer någonsin att komma i närheten den.

Om vi tittar på första året Gunde vann den totala världscupen (1983-1984) så stod blott elva lopp på programmet, inklusive de tre OS-loppen. Gunde segrade i fyra av dessa lopp — två 15 km och två 30 km. På femmilen i OS så fick han nöja sig med silver bakom Thomas Wassberg i den där oförglömliga duellen dem båda emellan.

Året därpå (1984-1985) så körde man blott tio världscupslopp. Gunde vann fem! — en femmil, två tremilar och två 15km!

Och året efter det (1985-1986) så kördes blott nio världscupslopp! Gunde vann fem! — två femmilar, två tremilar och ett 15km! Övriga fyra lopp vanns f.ö. av Mogren (2), Wassberg och Smirnov. Sicken makalös svensk dominans!

Idag däremot så får man tillgodoräkna sig en vc-seger efter att emellanåt blott köra några få kilometer, och aldrig kör man numera längre än tre mil. Att vinna Världscupen idag är mao ingen större bedrift, eftersom man inte behöver besegra de riktiga skidåkarna längre, dvs dem som är kapabla att köra skiten ur en över 50 km — dvs dagens motsvarigheter till Gunde, Wassberg och Mogren.

Man vinner mao idag Världscupen utan att göra sig förtjänt av att göra så, och de bäste skidåkarne ges inte längre möjligheten att skina på samma sätt som förr pga det jippo som skidåkningen idag är.

Detta är säkerligen anledningen till att Petter Northug nu satsar på Vasaloppet. Han är trött på alla jippon och alla femkilometerslopp. Han vill mäta sig med de bästa riktiga skidåkarna, och dem hittar vi nu bara i långloppen. På sätt och vis så unnar man gutten att lyckas i Mora, men inte vid första försöket. Riktigt skön blir inte en seger förrän man misslyckats ett par gånger.

Men inte ens om Northug skulle segra i Mora så kommer han att räknas som en lika god skidåkare som legendarerna från förr, vilka enbart sysslade med riktig skidåkning, dvs regelbundet åkte femmilar.

1983-1984 så stod hela tre femmilar på världscupsprogrammet, två vanns av norskar, en av Wassberg. Vad det handlade om den gången var mao riktig skidåkning, tillskillnad mot dagens parodi på skidåkning.

Northug satsar på Vasaloppet

Tydligen så blev knocken i Tour de Ski droppen för Petter Northug, och han väljer nu efter att ha blivit knockad av Marcus Hellner i Val di Fiemme att ta det lite lugnt framöver, för att sedan börja hårdsatsningen på Vasaloppet.

Personligen kan då inte jag se hur norsken ska kunna vara med och hota om segern där. Att köra ett extremt långlopp i klassiskt stil är tveklöst något som inte norsken klarar av — åtminstone inte i dagsläget. Vi inser än mer att han inte lär orka efter genomklappningen mot Hellner häromdagen, där norsken tappade en och halv minut över tio km till sin svenske överman.

Men man ska aldrig säga aldrig. Vi vet nämligen ännu inte hur väl lämpad Northug är när det gäller världens tuffaste och finaste skidlopp. Kanske passar det honom som hand i handsken? Fast som vi fått se genom åren så räcker det inte med att vara bäst i världen och samtidigt vinna Vasaloppet, som ex. kan nämnas att varken Gunde, Mogren eller Wassberg lyckades segra i Mora, och på samma vis har det varit för mängder av andra storåkare — inte minst när det gäller norrbaggar: endast tre sådana har segrat i Mora genom åren! Så kass är norskarna på riktig skidåkning.

Tror vidare att den helvetiske Dario Cologna hade haft en bättre chans i Mora än Northug. Riktigt intressant hade varit att få se våra svenska toppåkare ställa upp. Att Hellner ställer upp en vacker dag är väl inte troligt. Han har ju aldrig uträttat något över fem mil. Personligen hade jag gärna sett honom strunta i Världscupen han med och istället ge allt för Vasan och Sverige!

Problemet vi har idag är att skidåkningen nu håller på att fragmenteras: dels åt långloppehållet och dels åt sprintehållet. Tyvärr så lär det bli sprintesidan som segrar, eftersom den är långt mycket mer TV-vänlig, något som då innebär att även femmilar (skidåkningens blå band) lär försvinna från programmet helt och hållet, utom vid VM och OS. Skandalöst.

Vi måste dock ge Northug en hel del kred när han nu väljer Vasaloppet över Världscupen, något som beror på att han är svensk i själ och hjärta, men tyvärr råkade födas på fel sida fjällen. Ingen annan storåkare har gjort detta val i modern tid. Förr om åren så brukade våra storstjärnor satsa på Vasan först när karriären var lite lätt på dekis, ungefär som om Anders Södergran hade gjort så idag, men det vi nu får se är världens på pappret kanske näst bäste skidåkare ta sig an de 90 kilometrarne till Mora när han är i sitt esse. Stor gjort av honom. Men även om han skulle hänga med ända in i Mora så är det tveksamt om spurten hade räckt till mot svenske stålmän som Brink och Tynell.

Det trista med Vasaloppet är dock att det alltmer har blivit ett jippo. Motmedlet är att förbjuda alla former att lagarbete och att inte dela ut några segerpremier. Alla åkare måste även förbjudas från att ha reklam på kläderna, och även att efter målgång ta upp skidorna framför kamerorna måste resultera i diskning. Vasaloppet måste förbli en amatörtävling, och man ska därför inte få representera ett företag eller annat land än det man är medborgare i. Vi får även hoppas att man aldrig frångår den klassiska åkstilen.

Kallas fina framgång i Tour de Ski

Vid sidan om Marcus Hellner så gjorde även Charlotte Kalla väl ifrån sig i Tour de Ski — inte minst med tanke på omständigheterna. Mest imponerande var tredjeplatsen på 10 km klassiskt. Man inser nu hur bra denna svenska skidtös kommer att bli om något år eller så — inte minst med tanke på att polskan och den a.m.d.n.f. då lär ha lagt av.

Att Kalla inte fick till det igår i störtloppsbacken berodde på att hon dels inte var på topp och dels på att en hoper lättviktare kom ikapp henne (något hon själv berättade om i TV igår), eftersom dessa lättviktare hade mindre att släpa på uppför backen.

Men som vi alla vet så är inte denna typ av backskidåkning något som egentligen tillhör skidåkningen som sport, utan blott något som man har i Tour de Ski för att göra det hela mer intressant att följa för folk som inget kan om skidåkning, utan blott ser på skidåkning som underhållning.

Kalla gjorde mao bra ifrån sig i Tour de Ski, och jag tippar redan idag att hon tar hem ett par segrar i världcupen innan säsongen är tillända.

På tal om Tour de Ski så var det skitkul att få se hur den a.m.d.n.f. knockades av Justyna Kowalzsyk. Underbara scener. Det är nu inte längre något snack om vem som är bäst. Norskan är fullpumpad av … ja, vem vet, men under Tour de Ski så funkade inte medicinering som planerat, så vi fick istället en värdig segrarinna. Precis som det ska vara mao.

På tal om Kowalzsyk så anser jag och många med mig nu att hon borde hyllas i Kungsan om helgen inför hela svenska folket för hennes makalösa bedrift att ånyo ta hem Tour de Ski.

För nu när vi hyllar vem som helst där, tom juniorer som ingen ens vet namnet på, så anser jag och många med mig att det är på tiden att vi hyllar en utländska, i detta fall polskan just omnämnd flertalet gånger i detta inlägg. Att inte göra så är diskriminering, ett brott mot de mänskliga rättigheterna samt totalt manschauvenistiskt.

Så väl mött i Kungsan om helgen när vi alla hyllar Justyna som tack för all glädje hon gett oss genom åren.

Vamos!

Våra världsmästarlag

Många svenskar har inte klart för sig hur få svenska världsmästarlag vi har haft genom åren. Särskilt många är det inte om man räknar världens erkända stora lagsporter. Efter att han gjort en liten koll på nätet så ser listan ut som så här när det gäller antalet vunna VM i respektive sport:

Bandy: 10(herrar); 5(damer)

Innebandy: 6(h); 5(d)

Ishockey: 8 + 2(OS)(h)

Handboll: 4(h)

Nu inser vi kanske lite bättre varför alla svenska landslag som vinner VM eller OS måste bli hyllade i Kungsan hvergang? Och kanske inser vi även att vi f.n. endast har två regerande världsmästarlag, båda på damsidan — bandylaget och innebandylaget! Visst är det en skandal att dess två damlag inte har blivit hyllade i Kungsan, speciellt som de båda är femfaldiga världsmästarinnor?

Vi har även en annan sport som vi svenskar dominerar stort i i VM-sammanhang — brännboll (på både dam och herrsidan) — något ytterst få känner till, och frågan är om vi inte borde hylla även dessa hjältar i Kungsan?

***uppdatering (17/1)***

Missade i hastigheten att nämna att vi har ytterligare ett världsmästarlag på herrsidan : handbollslandslaget (11 mannahandboll utomhus) från VM i Frankrike 1948. Vi har då svenska världsmästarlag på herrsidan i fem olika sporter (vi måste skilja på de två olika typerna av handboll), vilka sammanlagt vunnit VM 29 gånger! Här är hela listan över VM-medaljörerna i utomhus-VM i handboll.

Hellner knockade Northug i Tour de Ski!

Årets mäktigaste idrottsprestation fick vi idag bevittna när allmänt erkände skidkungen Marcus Hellner på ett minst sagt spektakulärt vis krossade gutten från Norskien, Petter Northug, i den avslutande etappen av Tour de Ski! Det värsta och mest mäktiga jag sett på skidor i år!

Marcus startade över fyrtio sekunder bakom norsken, men körde förståndigt och tog sig ikapp lagom till klättringen upp för monsterbacken i Val di Fiemme — en störtloppsbacke!

Själv räknade inte jag med att Marcus skulle kunna uträtta något idag. Trodde att han möjligen skulle orka köra ikapp Northug, men att det sedan snart därpå skulle vara slut på det roliga för hans del. Så fel man kan ha!

Vad vi fick se idag var istället den Marcus Hellner som två gånger knäckte Northug i OS för två år sedan och den Marcus Hellner som knäckte Northug i Hellnerbacken förra året — dvs det vi fick se var skidvärldens störste kämpe i sitt livs slag!

Hellner ger ofta allt han har för att vinna, inte sällan så tar krafterna slut innan målgång — så som skedde i den olyckliga sprinten häromdagen — men som vi alla vet så är friskt vågat, hälften vunnet — ett devis som är synonymt med vår svenske världsstjärna.

På tal om sprinten häromdagen förresten så undrar man nu vad som kunde hänt om inte Marcus kört fast i snön? Han hade tveklöst gått vidare till nästa runda och säkerligen även kört final, och väl där så kunde han mycket väl ha vunnit, och om han vunnit där … så kunde han mycket väl ha vunnit Tour de Ski idag.

Marcus körde inte bara skiten ur Northug idag, han körde även skiten ur alla andra — utom Legkov och Manificat, som tog sig i mål lite drygt sekunden snabbare än vår man. Marcus gick pga detta miste om segern idag.

Känns fel att så blev fallet då ryssen och fransosen hade Marcus tider att gå på, samtidigt som Marcus körde sitt helt egna race utan att ha någon aning om hur de andra låg till. Han hade ju dessutom Northug att tänka på, medans de två uppstickarne från bakom endast tänkte på att få bästa tiden.

Men som Marcus såg ut idag så går han mot en ny vår och lär säkerligen ta hem en eller ett par segrar innan det roliga är över för denna gång. Hudersomhelster så var det en makalös prestation vi fick bevittna av honom — en bedrift väl värd att hylla honom i Kungsan för. Varför inte göra så nu om lördag?

Stefan Edberg gav Songa en tennislektion

Allmänt erkände tennisguden Stefan Edberg visade igår att han alltjämt tillhör världseliten i tennis när han gav Songa en tennislektion som denne aldrig lär glömma. Mannen som alla beundrar världen över långt mycket mer än den helvetiske Roger Federer, vår egen Stefan Edberg, visade mao igår att gammal är äldst, när han tog över huvudrollen efter lite ont i ryggen mannen från Helvetien, när denna inte gitte spela sin semifinal i bigamistparadiset Qatar.

Tennisguden — dvs ej den helvetiske Fed, utan Edberg — klev helt sonika ned från läktaren i Doha och klev in på plan för att mer eller mindre omedelbart därpå ta sig an Songa, något som bemöttes med jubel från alla håll och kanter. Ingen saknade nu Fed. Ingen!

Och vilken match det blev: Edberg var helt grym och gav en helt totalbegeistrad tennisvärld en uppvisning i skönspel som inte upplevts maken till sedan Edberg själv tog hem US-Open 1992 — bla så sprang han ikapp en totalt omöjlig boll och fick den tillbaka över nätet på ett rent ut sagt sanslöst vis. Årets tennisprestation så här långt. Inget snack om det.

Och det hörs nu många röster världen över för att den gode Stefan nu skall hyllas i Kungsan för det grandiosa skönspel han uppvisade för alla världens invånare igår. Han är vidare ett givet val som årets första val bland de svenska idrottshjältarna mao.

Många röster kräver nu även att Stefan ska få ett wildcard till Australian Open, så helotroligt och överförnämligt genombra spelade han nämligen igår skjortan av Songa på. Sicken makalös prestation av den store mästaren från gamla Svedala.

Att en 45 år ung tennisspelare ska kunna spela på detta finfina vis är sensationellt, och man inser nu på allvar hur bra Stefan var när han var som bäst. För om han kan spela skjortan av en spelare som Songa som fyrtiofemåring så inser vi att han som tjugofemåring hade krossat allt motstånd, inklusive Fed.

Edberg var inte Feds idol utan anledning, utan pga att han var det ouppnåeliga mål som Fed strävat mot alltsedan barnsben. Edberg är mao än idag bättre än Fed, långt mycket bättre tom, något Fed vet om, och troligen var det därför Fed valde att inte spela mot Songa igår, eftersom han visste att …

Småkronorna hyllade i Kungsan trots alla protester från folk

Rent ut sagt bedrövligt är ordet nu när man (stokholmarna och deras anhang) hyllat de s.k. Småkronorna i Kungsträdgården för att ha vunnit en juniorturnerning borta i Kanada! Helt hutlöst och bedrövligt, anser alla svenskar nu om saken.

För varför ska juniorer utan skinn på näsan bli hyllade som hjältar efter att endast ha vunnit en på det stora hela totalt ovidkommande juniorturnering i Kanada som de allra flesta av världens sju miljarder människor inte ens visste om hade spelats eller ens hade brytt sig om även om de vetat om att den hade spelats?

Svaret är att det inte finns någon som helst anledning att hylla dessa juniorer, inte minst pga att hyllningar i Kungsan kommer att stiga dem åt huvudet och göra dem till svikare av Tre Kronor innan de ens fyllt tjugo.

Fast än värre är det när vi betänker hur sorgligt öde våra duktiga och allmänt erkända svenska världsmästarinnor drabbats av genom åren. Inga av dem har någonsin blivit hyllade i Kungsan!

Visst, visst blev våra allmänt erkända damkronorna hyllade, dock ej i Kungsan, efter OS-silvret, men enda anledningen att man blev hyllade berodde ju på att pöjkarne i Tre Kronor vunnit OS-guld, något som då gjorde det möjligt för damerna att få vara med på ett hörn. Hade inte pöjkarne vunnit, så hade inte damerna hyllats, även om de vunnit guld!

Men så fort som hyllandet var över så började allvaret igen för damerna, bla så tvingades flera av dem att jobba med att plocka upp skräp i Kungsan för att kunna betala hyran och köpa mat. Man hånade mao offentligt damerna genom att tvinga dem arbeta i Kungsan, dvs ett plats där inga damer någonsin är tillåtna att bli hyllade.

Men nu hyllar man alla man kan hitta, så länge som det inte handlar om allmänt erkända damer som vunnit VM-guld. Bara i år har man alltså redan hyllat bortåt ett trettiotal juniorpöjkar! — och då har året bara hunnit vara i en vecka! Bedrövligt! Ja faktiskt!

Bildbeviset på att Federer är helvetisk

Som vi själva kan se så är Roger Federer en medborgare i Helvetia och tillhör således det helvetiska folket helveterna, något som tydligen gläder honom storligen. Titta bara hur glad han är över att bo i Helvetia och vara en helvetisk medborgare och en helvet. Nu fattar vi alla säkert varför han vunnit så många billiga slams genom åren. Bilden togs förresten när man i Feds hemland Helvetia förärade honom med ett helt eget helvetiskt frimärke. Ett rent ut sagt helvetiskt beslut.

Rafa lät Monfils vinna i Doha

Många icke insatta i hur spelet i tennisens topp fungerar kanske blev förvånade över att Rafael Nadal förlorade igår mot svarte Monfils igår i bigamistlandet Qatar? Alla vi insatta i hur spelet i tennisens topp fungerar blev dock inte förvånade över saken, då vi vet att Rafa lät Monfils vinna — allt för att spara på krafterna inför Australian Open.

Vi fattar vidare att de tre spelarna i toppen numera endast är intresserade av att vinna majors. För dessa tre i topp så handlar tennisen numera blott om att vinna någon eller ett par av årets fem majors. Allt annat är ointressant.

Faktum är att alla tennisturneringar, inklusive mastersturneringar, enbart är träningsmatcher inför slamsen för de tre vise männen; och Rafa och Fed har nu i Qatar, bigamistparadiset, fått sig ett par ordentliga genomkörare — Fed fick tre, Rafa fick fyra.

Förvisso är det som så att såväl Rafa som den helvetiske Fed hade sett till att vinna slutsegern i Doha om man kunde ha gjort så utan risk för skada eller utbränning, men då Monfils och Songa igår medförde onödigt mycket slöseri av energi för den två tennislegendarerna, så valde de två pöjkarne att tacka för sig och att inte ge järnet för att vinna ännu en för dem totalt obetydlig tennistitel.

Rafa har f.ö. släppt de två senaste titlarna i Queens till mediokert motstånd (Lopez och Songa) enbart för att få vila upp kroppen ett par dagar extra inför Wimbledon, något som resulterade i vinst 2010 och final förra året! — en bra taktik mao. Hade Rafa velat vinna dessa obetydliga Queens-turneringar så hade han tveklöst mosat allt motstånd där.

Jag är mao optimistisk inför AO vad gäller Rafa, speciellt som femsetare är en helt annat sport än tresetare. Det är ungefär som att jämföra en skidsprint med en femmil. Över fem set i en slam så ska det mycket till för att stoppa någon av de tre i topp. Och om Rafa nu får gå in i AO i fysisk toppform, tillskillnad mot förra året när han brände ut sig innan och var sjuk, så kan nog inget stoppa honom på vägen till hans elfte slam och tolfte major.

Vamos Rafa!

Den helvetiske Dario Cologna leder Tour de Ski!

Som vi alla vet så har de helvetiska idrottsmännen och deras kvinns nu mer eller mindre tagit över inom flertalet idrottsområden. Mest i ropet av de helvetiska idrottarna är f.n. Dario Cologna som ju f.n. leder skidjippot Tour de Ski.  Den helvetiske Cologna, samt den precis lika helvetiske Roger Federer, är medborgare i landet Helvetia och tillhör det helvetiska folket helveterna. Att vi vet att det verkligen är helvetiska idrottsmän det handlar om ser vi bevis på i bilden ovan, för där stoltserar Cologna helt öppet och ogenerat under det f.n pågående Tour de Ski i sin helvetiska skiddress. Namnet Helvetia är klart läsbart av alla. Att helveterna dessutom tävlar i helsvart, de mörka makternas färg, gör det än klarare för oss alla att inse att det verkligen handlar om helvetiska idrottsmän. Och som vi nu inser så är Helvetia synonymt med Schweizianien. Att voodoo där förekommer är säkert ingen otrolighet.

Helvetiske Fed sviker tennisvärlden ånyo och igen

När man inte trodde den helvetiske Roger Federer kunde sjunka lägre … så gjorde han det. Han svek idag hela Helvetia och alla tennisvänner världen runt när han vägrade ställa upp i dagens match mot svarte fransosianen Songa. Bedrövligt dåligt gjort av helveten. Men vad annat är att vänta av en person som kommer från självaste Helvetia (Schweizianien) och tillhör det helvetiska folket helveterna (schweizianerna, alt. schweizinerna)?

Och än värre blir det när vi på ATP:s hemsida får läsa att Fed gjort så här uselt förut. Jo, han har faktiskt vägrat ställa upp när en match stod på programmet vid ett tidigare tillfälle — även den gången skyllde han på skada eller lite ont någonstans.

Lite ont! Och för det så vägrar alltså den helvetiske Fed att spela tennismatch mot den svarte fransosianen Songa! Bryr sig inte Fed om hur Songa nu känner det? Uppenbarligen inte. Sicken svikare den där Fed är. Men tack och lov så har nu hela världen insett hur illa läget är när det gäller folk från Helvetia i allmänhet, men Fed i synnerhet.

Själv var jag överarg när jag slog på TV:n för en liten stund sedan och fick veta att Fed vägrade att spela tennis mot Songa. Men i detta mörka ögonblick när alla var bedrövade så steg en riktigt hjälte fram ur skuggorna — en svensk såklart, dvs de enda sanna hjältarna — Stefan Edberg.

Fyrtiofem år ung och helt matchotränad så erbjöd sig Edberg att ta över från svikaren. Vår svenske hjälte erbjöd sig att spela matchen mot Songa som den helvetiska Fed inte gitte göra. Sicken storstilad sportslig gärning av Stefan. Typiskt svensk!

Edberg ämnar mao att ge Songa en match, och trots snart tjugotalet år sedan senaste slamtriufen för Stefan så lär songa inte ha mycket att hämta mot en allmänt erkänd tennisgud som vår Stefan.

Än mer pinsamt blir det hela för Fed när man som vi vet att just Edberg var Feds store idol under ungdomsåren, men som vi nu ledsamt nog måste erkänna så har den helvetiske svikaren alltjämt mycket kvar att lära från mästaren från Sverige!

Stoppa Småkronorna från att hyllas i Kungsträdgården!

Kunde inte tro mina ögon när jag läste att Småkronorna ska hyllas i Kungsträdgården imorgon lördag klockan sexton noll noll! Varför? — frågar nu man nu sig själva och varandra över hela vårt avlånga land! För ingen kan förstå varför dessa småkronor ska få hyllas som hjältar!

Vad har de åstadkommit som förtjänar denna ära? De är ju för tusan juniorer! Deras prestation är naturligtvis kul och så, men något av värde har man natruligtvis inte uträttat, eftersom man är juniorer!

Jag är f.ö. urförbenad över det vis som TV alltmer visar totalt ointressant sport, som allehanda juniortävlingar — och samtidigt lurar oss att tro att det handlar om den äkta varan. Juniortävlingar är enbart till för de närmast sörjande och föräldrarna. Inga andra.

Varför blev förresten inte våra bandydamer, vårt bästa damlandslag, hyllade i Kungsan efter senaste VM-guldet? Och varför blev inte våra innebandydamer hyllade i Kungsan efter VM-guldet som de tog hem till Sverige härommånaden?

Något stinker nu rejält återigen i Stockholm när man hyllar en hoper juniorer som endast uträttat en bedrift på juniornivå, dvs utan att behöva spela mot de bästa av de bästa, samtidigt som erkända världsmästarinnor som våra bandydamer och innebandydamer nonchaleras på detta smaklösa och kvinnoförnedrande vis. Deras världen över allmänt erkända VM-guld är inte erkända som allmänt erkända VM-guld av dem som styr och ställer i idrotts-Sverige!

Så jag kräver nu återigen att Småkronorna stoppas från att bli hyllade i Kungsan. Äras den som äras bör, dvs inte en hoper osnytna snorungar som nu drabbats av storhetsvansinne efter att ha bärgat segern i en idag redan bortglömd juniorturnering som ingen längre minns eller kommer ihåg eller kan erinra sig.

Bu för dessa självgoda juniorer. Ni ska inte hyllas i Kungsan förrän ni uträttat något som förtjänar att hyllas, dvs vunnit VM eller OS!

Rafa i fin form i Doha

Rafael Nadal uppvisar f.n. finfin form i Doha, Qatar, och har så här långt intagit tre raka segrar mot kvalificerat motstånd, Kohlschreiber, någon jag för tillfället glömt bort namnet på, och Youshny. Såg de två första matcherna men ej gårdagens så jag vet vad jag talar om mao. Det hela ser mao rasande bra ut inför Australien Open.

Idag vänter ett fjärde offer på Rafa, en svart fransosian som jag för tillfället glömt namnet på, men samme svarte fransosian har f.ö. Robin Söderling besegrat hvergang de stött på varandra, samtidigt som Rafa har 9-1 inbördes på samma svarte fransosian, så det lär bli en förkrossande spansk seger idag för mästaren mao.

Rafa övertygar mao borta i shejkdömet Qatar och ser mao finfin ut inför AO. Över fem set så är det som vi nu inser endast två herrar som göre sig besvär att anta utmaningen från den sympatiske spanske tennismatadoren, och vilka det är veta vi alla?

Riktigt hur bra Rafa är får vi dock först veta om söndagen när han ställs mot den där helvetiske s.k. tennisspelaren. Men kanske väljer Rafa att taktiskt förlora dagens match, för att på så vis spara på krafterna inför AO? En sak är dock säker : i AO så kommer järnet att ges hvergang och i alla lägen av den spanske tennisguden från Spanien.

Påtal om Qatar förresten så måste vi påminna folket i världen om att detta s.k. land är i händerna otäcka bigamister, dvs kvinnoförtryckare! I det civiliserade väst så är alla män sedan tidernas begynnelse endast tillåtna att införskaffa sig en hustru, medan man i dessa muslimska länder får införskaffa sig hur många som helst, ungefär som man här hos oss kan införskaffa sig hur många åsnor man vill — kvinnoförtryck mao.

Läste på Wikipedia att den sittande shejken av det s.k landet Qatar har tre officiella fruar och 24 barn! Hur många inofficella fruar han har är det ingen som vet. Kanske har han ett harem med hundratals andra? Totalt regelvidrigt beteende mao, och jag kräver därför nu att FN omedelbart förklarar krig mot Qatar och stoppar bigamisterna där från att förtycka världens kvinnor. Vi borde vidare med omedelbar verkan dra oss ur det stundande fotbolls-VM och alla andra evenemang som hålls i landet.

Överväger f.ö. nu att bojkotta alla vidare rapporteringarna från bigamisternas förlovade s.k. land Qatar — allt för att stödja världens alla förtryckta kvinnfolk och fruntimmer världen över, inklusive dem som misshandlas av svenska våldsnjutare i boxningsringar. Släpp våra stackars kvinnor fria!

Vamos! — dock inget vamos till kvinnoförtryckarna i Qatar och annorstädes!

Tour de Ski är skit och skandal

Hade tänkt följa dagens tävling i Tour de Ski och slog mig faktiskt ned framför TV:n, men när jag sett hur ledarduon (Cologna och Northug) åkt iväg så kom jag på bättre tankar. För varför ska jag slösa bort två timmar av mitt liv på en tävling som redan är avgjord innan starten gått?

Marcus Hellner är över två minuter bakom ledarduon och mao chanslös. Segern kommer mao att gå till någon av de två ledarna av touren mao. Tippart på Cologna. Än värre blir det när man inser att segraren får tillräkna sig en världscupsseger — i ett lopp där endast två skidåkare startade!

Jag hade inte klagat på upplägget av Tour de Ski lika mycket om dagens tävling, och andra av samma karaktär, inte hade givit segraren en världscupstriumf. Om man endast hade sett på tävlingen som ett vis att hämta upp sekunder i totalsammandraget så hade jag mao inte klagat på upplägget av dagens tävling lika mycket som jag nu gjort.

Än värre blir dagens jippo när man betänker att inga, förutom de två längst fram, tänker ge järnet idag. För varför ska man bränna ut sig idag i en tävling man inte kan vinna. Daniel Rickardsson avstår från att starta, och det gör han helt rätt i. För varför ska han bränna ut sig i ett lopp han inte kan vinna och i en tour han inte kan vinna eller ens nå en hyffsad placering i?

Tour de Ski är mao en skittävling och ett hån mot allt vad idrott heter, och jag föreslår att vi nu drar oss ur dennna parodi på skidåkning för att sedan aldrig mer återvända. Tänk hur bra det kunde ha varit idag om om kört dagens 32 km med intervallstart? För då hade man haft hela världseliten på plats där alla ämnade ge allt för att segra för att på så vis ta hem en värdscupsseger.

Istället så får vi idag en jippotävling som endast kan vissa av en gutt eller en helvetisk (annat namn på schweizare. Helvetia är ett annat namn på Schweiz) skidåkare i svart dress. Tour de Ski i sitt nuvarande format är en sjutusan till skandal och måste nu läggas ned.

Fiasko för di svenske i Tour de Ski

Ett storstilat fiasko fick vi idag beskåda i sprinten i Tour de Ski. Det handlade förvisso om freestyle, dvs inte Emil Jönssons favorit, men med Marcus Hellner och Teodor Peterson på plats så såg det ändå riktigt ljust ut för våra pöjkar.

Tyvärr så fastnade Hellner med ena skidan i snön i en uppförsbacke och blev pga detta missöda avhängd — trodde vi — men på ett enastående vis körde han sedan upp sig till ledning. Tyvärr höll inte orken ända in över mållinjen pga den enorma urladdningen efter att ha kämpat sig tillbaka till toppen, och tyvärr så slutade den gode Marcus (som vi i förväg gått och trott och hoppats) stora dag i ett praktfullt fiasko.

Precis som Jönsson klantade bort sig i den klassiska sprinten häromdagen, så klantade Hellner idag bort sig i freestylevarianten — en disciplin där han åtminstone borde nått final.

Övriga två svenske pöjkar idag, Jönsson och Peterson, var helt ur slag idag och var idag aldrig i närheten av att ta sig till final idag. Svenskt fiasko mao på herrsidan.

Och inte gick det bättre för våra damer. Bästa svenska blev Charlotte Kalla när hon tog sig till semifinal. Där orkade hon tyvärr inte nedkämpa den där astmamedicindopade norska fuskarinnan och den polska ledarinnan av årets upplaga av Tour de Ski, Justyna Kowalzsyk. Men vi får ändå ge Charlotte godkänt, med tanke på omständigheterna (sjukdom).

Övriga svenskor förtjänar idag inte ens att nämnas. Möjligen kan man hävda att Ida Ingemarsdotter hade maximalt med otur att hamna i ett supertufft inledningslopp, vilket innehöll polskan och två norskor, inkl. den a.m.d.n.f.(astmamedicin dopade norska fuskarinnan) och en annan och betydligt yngre variant av norska. Ida var mao rökt redan innan startskottet smällde av. Hade hon hamnat i något av de andra heaten så hade hon kanske tagit sig till final?

Vad sedan gäller Tour de Ski i övrigt så är det hela inte en skidtävling, utan ett TV-jippo. Tour De Ski hade varit värt något om man hade inlett med en tremil (ej skiathlontramset) och avslutat med en femmil. Både dessa lopp skulle dessutom kört med intervallstart.

Faktum är att hela världscupen numera är ett värdelöst jippo, något som även Petter Northug nu verkar ha insett, när hans stora mål för året tydligen är att vinna Vasaloppet!

Gutten inser alltså att det han f.n. pysslar med INTE är vad giganterna från förr pysslade med. Gutten inser att alla stora norbaggar från förr (minns inte deras namn) jämte di svenske giganterne som Mora-Nisse, Sixten, Wassberg, Sven-Åke och Gunde inte sysslade med parodin på skidåkning som han, denne stackars gutt, nu måste deltaga i.

Gutten Northug inser nu alltmer att han inget annat är än en pajas, och han gillar inte detta sorgliga faktum. Tycker faktisk själv en smula synd om honom att han, och alla andra duktiga skidåkare, har blivit förnedrade av det internationella skidförbundet på detta osmakliga vis. Varför låter man dem inte åka skidor?

Tennissäsongen har börjat

Jo så har då tillslut tennissäsongen börjat. Australien Open är nu bara ett par veckor borta, och tre ATP-tävlingar är nu i full gång som uppvärming inför denna slam.

Intressantast är i år Doha, för där finns flera fina spelare, och det blir nu intressant att se om Rafa och Fed kan ta sig till final och där sedan göra upp. Men först måste Fed slå ut den där songa, något som inte lär bli något större problem.

Rafa inledde knackigt förra året, men nu efter succén i Davis Cup så verkar han var i storform. Tippar mao redan idag att han lekande lätt tar hem slutsegern i Doha och sedan krossar allt motstånd i Melbourne. Därefter så blir det nog fyra raka majors till för den sympatiske spanske tennismatadoren, för ingen kan dominera på det vis som Nole gjorde förra året två år i rad.

Serben kommer mao att misslyckas kapitalt i år. Han hade ju som vi vet massor med tur förra året och tur och otur brukar ju som vi vet alltid jämna ut sig vad det lider.

Rafa hade å andra sidan massor med otur förra året och kommer av den anledningen att ha massor av tur i år. Det avgörande ögonblicket för honom förra året var säkert Seves plötsliga död under Madrid masters, något som chockade Rafa svårt och något som han inte hämtat sig från än, tror jag. Att Rafa hade vunnit i både Madrid och Rom om Seve varit vid liv idag är helt hundraprocentigt sant.

Förhoppningsvis så är Rafa nu fullt återställd på samtliga plan, och om så är fallet så är han allas överman — inte minst pga att han är mer vältränad än alla andra i tennistoppen. Hemligheten med att slå Nole ligger i att kämpa ned honom över fem tuffa set: att tvinga serben att spela om varje boll.

Hudersomhelster så är Noles sex raka segrar över Rafa tidernas mest sanslösa segersvit, och en segersvit som under inga omständigheter kan vara längre än till deras nästa möte.

Skidsporten är ett jippo och ej en sport längre mera

Jo så är det nuförtiden: Skidsporten, vår fina gamla finfina vintersport skidåkning, är inte längre en sport … utan ett jippo. Man kör nuförtiden inte ens en enda femmil under hela året, eftersom inga åkare längre orkar köra såpass långt och pga att inga TV-tittare, förutom då alla sanna skidälskare, orkar titta på en skidtävling som tar tre timmar från start till mål (intervallstart).

Skidsporten är mao ett TV-jippo och ej längre en sport. Titta bara på dagens löjliga lilla etapp: damerna kör en trekilometare samtidigt som pöjkarne kör hela fem! Bedrövligt och genant att den gamla fina svenska sporten skidåkning nu blivit till denna parodi på sig självt.

Allt är TV:s fel: Innan man började visa skidåkning på TV hvergang det är världscup, så åkte man de gamla klassiska distanserna hvergang det handlade om världscup! Allt är TV:s och pengarnas fel. Jag är även alltmer skeptisk till sprinttävlingarna.

Visst är det kul att följa med under dessa skidevenemang  av idag, men skidåkning är det inte. För skidåkning är det allenast om det handlar om intervallstart över 15, 30 samt 50 km. Alla kortare distanser än 15 km och alla andra typer av startsystem än intervallstart är och förblir jippon.

Vi vet mao redan idag att Norge kommer att segra i dagens båda s.k. skidlopp, eftersom dagens skidlopp ej är skidlopp … utan jippon. Skandalöst att man dessutom får räkna en seger i ett av dessa lopp som en världscupsseger. En seger över dagens fem kilometer är mao lika mycket värd som en Anders Södergrens segrar i Holmenkollens femmil!

Men det blir väl att jag följer tävlingarna trots allt, eftersom även jag tycker det är kul med lite underhållning emellanåt. Fast sport är det inte utan enbart underhållning, ungefär på samma nivå som amerikansk s.k. wrestling.

Söderling jagad av dopingpolisen!

Läste bara häromdagen att Robin Söderling nu är en jagad man av den internationella dopingpolisen, och man har tom sökt upp honom borta i varmaste Monte Carlo och där tvingat honom att genom gå dopingtest för att klargöra huruvida han använder sig av droger eller ej! Man väckte honom tydligen riktigt tidigt om morgonen dessutom. Sicka sadister!

Det hela är smått otroligt, speciellt när man betänker att Söderling är långtidsborta från allt vad tennis heter pga sjukdom. Trots detta är alltså Söderling idag en jagad man. Inte bra för svensk tennis framöver. Troligen är det en konspiration mot Söderling och svensk tennis från Schweizianien?

Söderling lär f.ö. inte göra comeback på tennisbanorna förrän tidigast om ett par månader, och i fullt slag (om han tar sig dithän?) lär han inte vara förrän till sommaren, om ens då?

Personligen är jag pessimist: kan inte se hur en snart 28 år gammal tennisspelare ska kunna ta sig tillbaka till världstoppen igen efter svår sjukdom. Nej, vi får nog nu kallt räkna med att Söderling inte tar sig tillbaka igen till världstoppen. Lyckas han ånyo bli en topp tio spelare så har han utfört en bragd.

Det bästa Söderling nu kan hoppas på är att ta hem Båstad och Stockholm Open år 2013. Lyckas han med det så få vi nog vara nöjda. Att han ska vara med och hota i slamsammanhang framöver kan vi redan idag glömma bort, inte minst med tanke på vad Nole och Rafa f.n. pysslar med.

Kajsa och Carl-Johan segrade i Gelsenkirchen

Tittade i efterhand på tävlingen i Gelsenkirchen. Det handlade om skidskytte på Schalke 04:s fotbollsarena — en mixedtävling. Två svenska konstellationer ställde upp: Björn Ferry/Helena Ekholm och Carl-Johan Bergman/Kajsa Mäkäräinen.

Och bra gick det för de våra: Ferry och Helena kom trea, samtidigt som Kajsa och Carl-Johan segrade.

Töserna våra var inte oväntat fenomenala, och vad gällde pöjkarne så visade de sin klass, inte minst under sista körningen, när Ferry skjöt fullt och sedan åkte skidor som ett jehu, något som så när gav honom och Helena andraplatsen; och inte minst när Carl-Johan körde ifrån ukrainaren (minns ej namnet) och sedan defilerade i mål till den väntande Kajsa, som var själaglad. Underbara scener.

Själv var även jag själaglad över de svenska framgångarna: Svensk seger och en tredjeplats. Suveränt jobbat av våra fyra duktiga svenska skidskyttar. Kajsa tar pga hennes enorma bragd nu plats bland våra svenska idrottshjältinnor. Mycket välförtjänt dessutom.

Det kommer nu att bli högintressant att följa våra två duktiga töser framöver. Att en av dem vinner världscupen kan vi vara säkra på, och att de säkert tar hem var sitt VM-guld i vår kan vi även det vara helt och hållet totalt översäkra på.

Vad gäller pöjkarne så kan det mycket väl bli totala framgångar även för dem nu denna säsong. Räknar kallt med att Carl-Johan kommer att vara med och utmana om slutsegern i världscupen, och vad gäller Ferry så är ett VM-guld inte alls bortom räckhåll.

Favorit i repris

Klickade av en ren händelse på en sportkanal härom dagen, och där snubblade jag in i slutminuterna av en sådan där avskyvärd mma-våldshistoria, en sk kampsportsmatch, där den ene ”idrottaren” låg på rygg samtidigt som den andre ”idrottaren” satt ovanpå och slog blytunga knytnävslag mot den liggande ”idrottarens” huvud!

Slagen regnade ner med full kraft: högern och vänstern turades om att försöka slå sönder ansiktet på den försvarlöse ”idrottaren”. Och domaren stod bredvid och tittade på!

Tydligen visste inte busen som satt på den försvarslöse mannen att man inte ska slå någon som ligger ner (något jag visste redan i dagis), allra minst i ansiktet! Busen i fråga var mao inte en människa utan ett odjur.

Men som vi alla vet så hade den försvarslöse gjort exakt samma sak om situationen varit den omvända. Det handlade alltså om två avskyvärda busar och icke-människor som gjorde upp i buren de var instängda i. Ingen av dessa två busar är människor: de är missfoster och förbrytare och borde åtalas för sina brott mot mänskligheten.

Det finns ingen anledning att vi i dagens samhälle ska behöva utsättas för dessa avskyvärda våldssporter. Boxning, mma och alla andra liknande ”sporter” måste förbjudas omedelbart, och alla våra tidningar och TV-kanaler måste sluta rapportera om dem.

Alla inblandade måste vidare skickas i fängelse, alternativt utvisas till kallaste Sibirien för att där arbeta i de ryska gruvorna. För dessa sk männsiskor är inte vanliga människor: de är grottmänniskor och grobianer av värsta sort.

God Jul

God Jul till alla er svenska sportfantaster önskar vi alla är på bloggen redan idag till er alla, för nu är det jul i stugan.

Kanske ses vi i kyrkan.

Ha nu en riktigt fin julhelg. 🙂

Myhrer segrade nästan

Nu så här dan före dan före dan så är välan inte sport det som vi alla går och tänker på, men nog förtjänar Andre Myhrers fina prestation från igår att omnämnas ändå? Sju futtiga hundradelar var allt som skilde honom från kompisen Kostelic Kroat dimman lättat … eller rättare sagt, snön lagt sig. Så nära, men ändå så långt borta, var alltså Myhrer från segern.

Ett fenomenalt fantomåk handlade det dock om av Myhrer. Nu gäller det bara för honom att göra två bra åk nästa gång, för då blir det seger.

Ennan svensk pöjk som gjorde ett bra åk var Jens Byggmark. Tyvärr så fick han inte till det i två åk. Får han till det i två åk så blir det seger. Samma sak gäller övriga svenske pöjkar. Våra fenomenala slalompöjkar är nämligen inte att leka med. Egendomligt att vi har så många med i första startgrupp utan att regelbundet ta hem segern.

Men i år, eller rättare sagt, nästa år så lär det bli ändring på den fronten, för tur och otur jämnar som bekant ut sig med tiden, och nu tippar jag redan idag att åtminstone tre av våra duktiga svenske slalompöjkar segrar i slalombackarna nästa år.

Och på damsidan ser precis likandant ut. Antalet duktiga töser vi har där är minst sagt imponerande. Tyvärr för dem och alla övriga slalomtöser så regerar en viss Marlies Schild ohotad på slalomtronen, och inget ändrig på den fronten finns i sikte. Tar sig fröken Schild i mål så vinner hon. Så är faktum. Så himla överlägsen är österrikiskan.

Men flera oerhört talangfulla unga svenskor är på uppgång och kommer tveklöst att ta över i slalomtoppen när Schild abdikerar. Tippar mao redan idag att flera svenskor kommer att ta hem segrar i VC-slalomen de närmaste åren.

SvFF gjorde rätt i fallet Alexander Gerndt

Jag har ofta retat mig på SvFF och deras förehavanden, men idag är det bara att lyfta på hatten och säga ”Bra gjort!” Idag tog man det hedervärda beslutet att utesluta kvinnomisshandlaren Alexander Gerndt från allt vidare landslagsspel! Mycket starkt jobbat och ett helt suveränt beslut.

Inga kriminella personer ska överhuvudtaget få dra på sig våra fina gulblå landslagskläder, och att man nu stoppat missfostret ifråga är bland det bästa jag läst på länge. SvFF försvarade idag allt som den svenska moralen står för.

På samma vis beter sig dock inte fotbollsförbunden i de övriga europeiska länderna. Värst de senaste åren var nog när ett par franska landslagsmän med Frank Ribery i spetsen ertappades med att ha besökt en bordell i Paris och där utnyttjat unga flickor!

Horandet skapade stora rubriker i Frankrike, men inte pga av besöket i horhuset, utan pga att flickorna i fallet var under arton år! Men trots denna skandal så fick spelarna inga straff!

Ribery och hans kumpaner borde självfallet, inte bara ha kastats ut ur landslaget for ever, utan även ha kastats i fängelse! Men som sagt inga straff fick dessa odjur.

SvFF har dock nu gjort det rätta och vi får vara glada och nöjda med det. Tyvärr så kan vi inte bojkotta spel mot Frankrike nästa sommar, något vi borde göra om Ribery och de andra missfostren från de franska horhusen är på plan samtidigt med våra moralälskande hjältar.

Men nog borde samtliga svenska spelare vägra att skaka hand med missfostren ifråga. Då hade man slagit ett slag för alla unga kvinnor världen över och kanske tom fått ett slut på de franska horhusen en gång för alla. Läs mer om den kvinnomisshandlande svenske skitstöveln Alexander Gerndt här (SR).

Damerna vann Innebandy-VM ånyo!

Ja för tusan vad kul det var att våra dugliga damer ånyo tog hem och segrade i Innebandy-VM! Tredje gången på raken dessutom. Strongt gjort. Våra damer är nu återigen bäst i världen på innebandy.

Extra kul är det såklart iom att innebandy är vår alldeles egen hemtillverkade sport. Att vi är bäst är mao precis som det skall vara mao. Och länge må det förbli på detta vis mao.

Fast tyvärr så blir välan inom kort innebandyn en OS-sport, och då så tar väl en himla massa andra länder och börjar storsatsa på vår fina gamla helsvenska sport, något som då i slutändan innebär att vi inte längre kommer att vara bäst i denna vår egen fina gamla helsvenska sport.

OS är mao inget som vi svenskar hoppas på. Nej tack säger vi till OS mao. Kanske kan vi överväga att ställa upp med vår fina gamla helsvenska sport innebandy i OS om endast Sverige och av oss svenskar inbjudna gäster får deltaga —typ de lag som framtills hittilis varit med och kämpat om Innebandy-VM. Först då blir det rättvist.

Det finns nämligen ingen som helst anledning att afrikaner eller kineser ska börja spela innebandy. Dessa folk får istället hitta på sina egna sporter och tävla där. De får därför inte spela innebandy annat än i rekreationssyfte och utom tävlan. Att tävla i vår fina gamla helsvenska sport innebandy är mao förbjudet mao.

För vi här i Sverige är numera totalt övertrötta på hur en massa utbölingar från en himla massa totalt ointressanta struntländer har börjat tävla mot oss i våra fina gamla helsvenska och helnordiska sporter, och vi säger nu av den anledningen NEJ till dem om de vill börja spela innebandy mot oss och våra vänner på elitnivå. NEJ!

Sverige har förresten hittat på innebandy och vi har mao copyright på denna sport. Vi svenskar bestämmer mao vilka som ska få vara med och spela sporten. Och nu har vi alltså bestämt att inga utombölingar får spela vår fina gamla sport innebandy. Så är det alltså.

Till alla utombölingar : Get over it och invent your own bloody sports and leave our fine old Swedish sports alone!

Bergman segrade på nytt!

Ja vad ska man säga egentligen om den pånyttfödde Carl Johan Bergman, efter att han idag i Hochfilzen segrat för andra gången på raken i sprinten! Helt sjukt!

Oddsen var höga för att Bergman skulle ens skulle kunna få en topp-fem placering, eftersom han gick ut redan i första startgrupp (som nr 16), samtidigt som Svendsen och Bö gick ut i grupp fyra. Med tilltång till, som norskarna trodde, bättre skidföre så skulle segern idag gå till en norsking eller möjligen till en annan etablerad storåkare.

Fast den gode Carl Johan ville annat. Han tog det inledningsvis en aning lugnt i åkningen, men efter full pott på första skjutningen så ökade han farten. Full pott på stående gjorde att det sedan bara var att gasa på för fullt in mot mål, något han gjorde med bravur. Sluttiden stod sig sedan ohotad ända tills dess att Svendsen bommade ett skott på stående — segern var klar! Hurra!

Faktum är att man inte säkert kan säga om Svendsen hade vunnit — även om han skjutit fullt! För han orkade idag inte ens knipa tredjeplatsen, och tappade dessutom fem sekunder på Bergman på åkningen in mot mål. Hade han varit tvungen att kämpa ned ledaren så kunde han kanske ha kroknat rejält istället.

Än mer belysande exampel på hur bra Bergman är just nu ser vi i följande lilla detalj: Bö skjöt prickfritt, något som i fjol gav honom seger efter seger. Idag tog sig den prickfrie norske norrbaggen i mål trettio sekunder efter Bergman!

Det är nästan så att Bergman borde ha blivit nomierad för Bragdguldet, för en bragd är det tveklöst när en trettiotreårig s.k. halvtaskig skidskytt plötsligt blir bäst av alla och sätter hela världseliten på plats två veckor på raken!

Och efter den avslutande åkningen idag så tar jag tillbaka det jag skrev förra veckan — om att Fourcade hade vunnit oavsett om Bergman skjutit prickfritt eller ej. Tror nu att Carl Johan mycket väl hade kunnat ge fransosen en match om segern — om han inte hade bommat på sista skjutningen.

Men hur det är med den saken får vi veta imorgon, för då går vår nye hjälte ut med en bra ledning på jakten (10 sek till tvåan och 20 sek till trean), och sätter han sina skott så blir det än ny triumf. Inget snack om den saken.

Vamos!

Tessan fick Bragdguldet

Alldeles nyss så tillkännagav man i radio att Therese Alshammar blev den som får mottaga årets bragdguld. Helt rätt beslut av SvD mao. Men det satt hårt åt, för tveklöst är det som så att Marcus Hellners seger i sprinten i Holmenkollen var årets i särklass största bragd, inte minst pga hans enorma ryck i Hellnerbacken som knäckte Northug på ett aldrig tidigare skådat vis.

Och när man tillkännagav namnet på segraren så inledde man med att säga att årets vinnare fick priset pga det explosiva vis som VM-segern hade bärgats på, något som då fick alla att tro att Hellner var vinnaren. Fult, men kul gjort av SvD att hålla oss på halster och i ovisshet ett par ögonblick extra.

Man inser även att det stod mellan Hellner och Alshammar, men då den gode Marcus fick priset förra året — trots att man officiellt delade det mellan honom och de övriga tre stafettpöjkarne — så var han i år ”diskvalificerad” från att ta hem det ånyo. För Hellner så måste det nu till ett nytt OS-guld för att få Bragdguldet själv.

Det var således rätt och riktigt att Tessan fick vinna i år. Att tösen dessutom var ”överårig” men trots det kunde sätta hela världseliten på plats är ju en bragd i sig. Fast frågan är nu vad som kommer att ske nästa år om Tessan tar hem ett — eller kanske tom två — OS-guld? Man blir då troligen tvungna att belöna henne på nytt.

Tessans bragd är självfallet fenomenal, men det är samtidigt som så att Björn Ferrys, Charlotte Kallas och Marcus Hellners bragder från i fjol var grymmare än hennes i år, inte minst pga att det då handlade om OS-guld, vilket alltid smäller högre än VM-diton.

En fin belöning för lång och trogen tjänst är det dock som Tessan nu får, och hon får nu även extra motivation att kämpa-på mot nya framgångar i London nästa sommar. Läs mer här (SvD).

Viktoria Helgesson vann i Dortmund

Jag har visserligen aldrig tidigare hört talas om unga och fagra svenska skridskodrottningen Viktoria Helgesson och således heller aldrig sett henne åka skridskor men när jag nu alldeles nyss råkade läsa att tösen ifråga vunnit en internationell skridkoåkningstävling inom den s.k. konståkningsdisciplinen borta i Dortmund och pga detta dessutom tagit klivet upp på topp-tio-listan i världen över skridskoåkande töser inom just nämnda skridskoåkningsdisciplin så insåg jag att hennes bedrift var en bedrift värdig att skriva några rader om och tom värdig att skriva hem om.

Fröken Helgesson är nu ett svenskt medaljhopp i EM, och vi önskar henne självfallet en massa lycka där.

Det var länge sedan en svenska var med och hotade eliten inom den s.k. konståkningen och vi får väl nu hoppas att framgång föder mer framgång och att nya unga talanger börjar dyka upp framöver så att vi får uppleva än mer framgång på isarna världen över. Anser vidare att alla asiater och andra icke-europeer borde stoppas från att åka skridskor, för skridskoåkningen är en svensk och nordeuropeisk uppfinning som mao helt och hållet tillhör oss svenskar andra nordeuropeer, och jag är nuförtiden så himla trött på att alla icke-europeer, särskilt kineser, ska ta över våra fina gamla hederliga idrotter och förstöra dessa för oss. Varför kan inte alla utomeuropeer hitta på sina egna idrotter och pyssla med dem och vara nöjda med det och sedan lämna våra fina gamla nordeuropeiska idrotter ifred — och till oss? Detta är frågan jag idag vill ställa till alla som undrar? Läs mer om fröken Helgessons bedriftartade bedrift här (SR).

Rafa vann Davis Cup

Såg inga av matcherna men följde med i resultaten, och nog måste vi säga att Rafael Nadal gjorde en imponerande insats för Spanien i Davis Cup-finalen borta i soliga Sevilla. Det verkar ha varit spännande värre: Efter att han och David Ferrer tagit hem de inledande två singelmatcherna — Ferrer besegrade Juan Martin del Potro i en stentuff femsetare, imponerande! — så förlorade man dubbeln! Game on!

Det blev därefter upp till bevis för Rafa mot hårtslående argentinaren Del Potro, och där segrade vår gubbe efter en hel del besvär. 3-1 i matcher innebar att segern var bärgade för di spanske.

Synd om Delpo och hans medbröder, för man förlorade nu för femte gången en Davis Cup-final. Men man tar säkert revansch inom de närmaste åren. Häpnadsväckande är det dock att inget sydamerikanskt lag någonsin tagit hem pokalen. Nu fatter vi hur store våre egne pöjkar är som ju slutsegret hur månge gånger som helst — minns inte det exakta antalet just nu med bortåt hundra är det säkerligen?

Det kommer nu att bli intressant att se om segern för Spanien kommer att påverka Rafa på samma vis som segern för Serbien i fjol påverkade Novak Djokovic? Många tror så. Själv räknar jag mao med att Rafael Nadal nu av bara farten tar en s.k. Golden Slam nästa år, något jag f.ö. förutspådde att han skulle göra redan förra året.

Tycker, avslutningsvis, att det är bra att man numera avslutar Davis Cup-matcherna så fort som segern är bärgad — att spela meningslösa matcher är meningslöst, anser jag nämligen om saken; och jag anser vidare att det är meningslöst att diskutera saken om huruvida meningslösa matcher verkligen är meningslösa eller ej.

En annan sak jag länge ansett är att man borde utdela rankingpoäng för varje vunnen singelmatch i A-gruppen. Varför inte utdela femtio poäng/seger?

Vamos!

Teodor Peterson fixade segern till Sverige i Düsseldorf

Efter att ha lidit mig igenom damernas sprintstafett i Düsseldorf, där våra töser, med Hanna Brodin i spetsen, ledde ända till sista växling men sedan föll ifrån, så räknade jag med en liknande fiaskonell historia för våra pöjkar — speciellt som varken Hellner eller Jönsson fanns på plats.

Men låt mig först säga några ord om skatingstil kombinerat med sprintstafett : ett idiotiskt koncept som nu måste överges — för gott! Antalet fall pga trängningar — särskilt vid växlingarna — tappade jag nämligen snart räkningen på. Det var inledningsvis komiskt, men efter ett tag så fick hela stefetten ett löjes skimmer över sig.

Det handlade inte längre om skidsport, utan om en parodi på densamma. Att det dessutom såg riktigt farligt ut emellanåt — speciellt för töserna, när de ramlade omkull samtidigt som ett halvdussin andra töser i full fart skejtade förbi — gör att vi nu borde förbjuda denna disciplin. Den sköra kvinnokroppen är nu alltför utsatt för sitt eget bästa.

Pöjkarne är förvisso även dem utsatta, men då de är robust byggda, vältränade och överfulla med muskler samt gillar hårda tag så kan de hantera situationen på ett vis töserna inte kan. 

Viktigast idag är därför att vi from just nu ser till att skydda våra töser. Det är nämligen alltför farligt för dem att skejta och sprinta på detta vis, och jag kan tom se hur någon av dessa späda små töser kan bli allvarligt skadad framöver. Tänk bara på vad som kan ske om man råkar sticka staven rakt i ögat på någon som ramlat, eller om någons skida skär upp halsen på en olycklig liggande stackars skidåkerska. Idag hade vi tur. Inget snack om saken.

Ska man ha denna typ att sprintlopp så måste man iaf ha skidspår breda nog att kunna hysa tiotalet åkare samtidigt — karlar som töser — och inte som idag när det oftast endast rörde sig om en fyra-fem meter!

Men nog om detta. Låt oss istället hylla vår nye sprintkung: Teodor Peterson. För tillsammans med Jesper Modin så säkrade han idag en fin svensk seger för hemlandet genom att först köra ifrån Ola Vigen Hattestad och sedan spurta förbi en ryss på upploppsraken och vinna med minsta möjliga marginal. Superbt bra jobbat.

Bergman femma i Östersund

Carl Johan Bergman hängde med fint idag mot världsartisterna, Svendsen, Bö och Fourcade under dagens jaktstart i Östersund. Bergman gick ut med åtta sekunders försprång — och lyckades sensationellt hålla försprånget till norskarna ända fram till första skjutning.

Där blev det dock en bom för svensken, och vi trodde säkert då att loppet var kört för hans och vår del. Själv hade jag räknat med att han skulle ha varit klart avhängd redan innan han kom in på skjutvallen med tanke på vilka som jagade honom.

Men Carl Johan hängde kvar i toppen ända fram till sista skjutning. Han körde alltså mer eller mindre jämt med det superstarka skidåkarna från Norge resp. Frankrike.

Faktum är att det såg oförskämt fint ut ända fram till den sista skjutningen för vår man. Full pott där och minst en andraplats var garanterad. Men ödet ville annat: tre bom förstörde allt för Carl Johan! Nu handlade det endast om att inte tappa bort alltför mycket, och man får väl säga att en femteplats, knappt slagen av Bö i spurten, måste anses vara fullt godkänt.

Synd bara att Carl Johan bommade hela tre skott på sista. Tydligen blev han nervös. Fast även om han skjutit fullt så hade inget gått att göra åt Fourcade som säkerligen hållit undan ända in över mållinjen. Vad vi alla hoppades på var att fransosianen hade bommat på sista samtidigt som Carl Johan hade skjutit fullt. En svensk seger idag var dock aldrig på tapeten, eftersom Fourcade satte samtliga tjugo skott — fenomenalt bra gjort av honom.

I övrigt kan vi notera att Fredrik Lindström slutade fjortonde, och Björn Ferry femtonde. Tre svenskar bland de femton bästa är klart godkänt, och med tanke på segern i förrgår så har pöjkarne gjort väl ifrån sig.

Jag är f.ö. inte förtjust i jaktstartkonceptet — absolut inte när det gäller skidåkning — men i skydskytte kan man stå med detta i grunden orättvisa system, då spänningen ändå finns kvar pga skjutmomentet.

Det orättvisa är dock att en åkare som haft en mindre bra dag i loppet innan inte kan vara med och slåss om segern i jaktstartsloppet. Extra orättvist blir det i OS, eftersom en världsartist då pga missflyt går miste om två kanske på förhand mer eller mindre givna medaljer. Att man sedan får vänta hela fyra år till nästa chans gör ju inte preics saken bättre.

Carl Johan Bergmans suveräna triumf i Östersund

Efter tiotalet tuffa år på skidskytte-touren och blott en tidigare triumf, år 2006, så kom idag belöningen för allt hårt arbete som Carl Johan Bergman lagt ned på träning och tävling genom åren, när han idag, på hemmaplan, segrade i sprintloppet i Östersund och satte HELA VÄRLDSELITEN på plats. En helt suverän och sensationell svensk seger!

Som vanligt så höll vi alla ett extra vakande öga på Björn Ferry, som vi aldrig kan räkna bort. Men redan vid första skjutningen så stod det klart att Bergman var den som vi fick hoppas på denna dag, då han skjöt fullt mot Ferrys två bommar.

Men att skjuta fullt för de flesta åkare brukar inte räcka ens till pallplats, pga hur otroligt starka flertalet i skidskyttetoppen är på skidåkning — inte minst norskarna, som Emil Hegle Svendsen och Terje Bö. Få av oss hade av den anledningen några större förhoppningar på Bergman idag, trots full pott på den första skjutningen; och inte ens efter den andra skjutningen, och den bästa tiden för Carl Johan, fick oss att våga hoppas på mer än en tredjeplats som allra bäst.

Men Carl Johan ville annat. När han fick väl guldsmak i munnen så skedde en förvandling av trettiotre-åringen. Han åkte därefter skidor som aldrig tidigare i sitt liv och vägrade släppa ledningen till någon av norskarna, något som då resulterade i en magnifik och nu i det närmaste klassisk svensk triumf i Östersund. En triumf som svenskt skidskytte så väl behövde.

Själv vägrade jag in i det längsta att tro på svensk seger idag: Först när Carl Johan gled in på upploppsrakan, i vad som tycktes för mina ögon vara något som syntes var en ledning, så vågade jag erkänna att Sverige är bäst igen, och bättre än norrbaggarne, och att ingen kan spöa en av våra pöjkar när vi har publiken i ryggen och ett once in a life time moment på gång — dvs det som Carl Johan hade idag.

En helt sanslös triumf var hudersomhelster ett faktum! Norskarna var besegrade, svenskarna vann slaget, och Carl Johan Bergman tog sitt livs seger — en synnerligen välförtjänta sådan dessutom! — i ett av de bästa race vi sett på länge. Och nu frågar vi oss alla vad som ska hända på söndag? Ska vår pöjk slå till igen? Allt är nu upplagt för … precis vad som helst! Men hur det än går så har Carl Johan redan gjort mer än tillräckligt och slagit oss alla med häpnad. En otrolig bragd!

Fed trea och Robins fina statistik

Blev en smula förvånad över att Roger Federer i.o.m. segern igår i Masters gick och tog över tredjeplatsen på rankingen. Enligt mina beräkningar så skulle den buttre skotten behålla sin plats på topp tre. Men där ser man vad man vet om rankingpoäng.

Att Fed nu är trea innebär väl då att han lär stöta på Rafa redan i semifinalen i AO. Perfekt läge för Nole mao, så då slipper schweizinen. Men med tanke på alla goda spelare på touren så är väl risken inte så himla stor att Fed orkar hela långa vägen fram till Rafa.

Påtal om goda spelare så får man väl nu undra om Robin Söderling kan vara hel och fin snart igen. Påtal om Söderling så roade jag mig precis med att kolla upp hur han klarat sig mot en hop av de övriga toppspelarna.

Nole — 1-6.  Rafa — 2-6.  Schweizin — 1-16.  

Butter skotte — 2-3.  Ferrer — 10-4.  Berdych — 7-3. 

Fish — 0-2.  Tipsy — 2-0.  Delpo — 1-4. 

Verdasco — 5-2.  Simon — 6-2.  Roddick — 4-2. 

Monfils — 3-0.  Wawrinka — 2-2.  Inser — 1-0. 

Lopez — 4-4.   Cilic — 2-0.  Troicki — 1-0. 

Tsonga — 5-0.  Dolgopolov — 1-0 (obs. skall vara 0-1. Felet uppdagat av SvenX).  Gasquet — 2-3.

Som vi själva ser så har Robin plusstatistik på så gott som samtliga spelare i statistiken, förutom de fyra i topp, något som bådar gott inför framtiden. Förlusterna mot Fish inkasserade han f.ö. för över sex år sedan så dessa kan man av den anledningen troligen räkna bort dem. Så vid sidan om Del Potro så kan vi nog lugnt hävda att Robin slår resten av spelarna från fyran och nedåt ofta och ordentligt. Att Gasquet har plusstatistik mot Robin förvånar nog ingen eftersom fransosianen är den bäste av de fransosianske spelarne. Att Deliciano har 4-4 är dock aningen mer av det förvånande slaget.

Schweizinen tog hem Masters för sjätte gången

Precis som vi alla i förväg tippade så tog i afton Roger Federer hem finalen av Masters. Han gjorde det dock hårdare för sig själv än han behövde ha gjort när han på ett spektakulärt sätt sjabblade bort matchen i andra set genom att sjabbla bort sitt servegame. En syn man sällan sett.

Många befarade nu att schweizinen skulle förlora setet, och så blev även fallet i det strax därpå efterföljande tiebreaket. Många befarade därefter att schwizianen skulle förlora det nästkommande setet, och så blev nästan fallet, för schweizinen såg emellanåt blek ut. Men på något egendomligt vis så hängde han kvar i matchen på ett mest envist vis.

Och då trägen alltid vinner i slutändan … så blev det även så i aftonens fall vad gäller den schwizianske schwezinen. Bra gjort av honom att inte implodera ånyo på det gräsliga vis han tidigare gjort i år mot den andre finalisten i aftonens match, den gången dock på gräs och utomhus.

Den sjätte Masters-titeln är nu ett faktum för Fed. Visserligen behövde inte schwizinen möta någon av de tre bästa spelarna på vägen till final denna gång — förutom då den sympatiske spanske bolltrollaren från den gröna och synnerligen sköna ön Mallorca, som dock inte var helt på topp. Att schweizianen gick obesegrad rakt igenom även årets Masters förtjänar även det att omnämnas. Strongt gjort.

Borde vi se finalen i Masters eller ej?

Har ännu inte bestämt mig för om jag skall titta på finalen av årets upplaga av Masters eller ej. Finns egentligen ingen anledning för mig att följa matchen eftersom jag inte är en supporter av någon av de två finalisterna. Faktum är jag hellre hade tittat på en grusmatch mellan vilka som helst i Monte Carlo eller Båstad än kvällens final.

Men det blir väl att jag åtminstone följer med lite grann under inledningen. Kan f.ö. inte för mitt liv se hur Fed ska kunna sjabbla bort segern i afton? Men som vi alla vet så vandrar hans tankar iväg åt mindre bra håll under matchernas gång nuförtiden. Exakt vad han går och tänker på är det ingen som vet, men ofta är det uppenbart att han inte befinner sig i nuet och på plats mitt i matchen ifråga.

Kanske har därför den andre finalisten en liten chans trots allt, men en vaken och alert schweizin blir nog inte att leka med för den andre finalisten, för som vi fått så så här långt så är den andre finalisten inte en lika god spelare som schweizinen från världens mest löjliga lilla alpland är.

Den andre finalisten lyckades ju enbart med nöd och näppe ta sig till Masters, och väl där så har han i princip inte uträttat något minnesvärt — förutom då att slå ut en viss utbränd spansk tennismatador. Och att han slapp möta en viss utbränd serbiansk tennisfantom gör ju inte precis den andre finalistens bedrift mer minnesvärd.

Men vem vet, kanske så har den andre finalisten sitt livs dag idag. Troligen är han mer motiverad än schweizinen, som redan har vunnit Masters fem gånger, och om motivationen är där så finns det en liten möjlighet.

Men den stora frågan för dagen är om vi borde följa finalen eller ej? Jag måste säga att jag känner mig mer sugen på att följa damernas slalom och herrarnas … vad det nu var de åkte i kväll? Men då jag har fjärrkontroll så kan jag slå över till tennisen lite då och då. Så får det nog bli.

Vamos! 

Världscupen och hela skidsporten är ett skämt och en skandal!

Hade precis som alla andra ämnat bänka mig framför TV:n för att avnjuta dagens skidåkning, men det tar jag nu säkert och skiter i! För varför ska jag titta på dessa båda lopp när utgången redan är klar på förhand?

Alla visste redan igår att det kommer att bli norska segrar i båda loppen. Den astmamedicindopade norska fuskarinnan får nu ännu en billig seger till skänks, och lika illa är det på herrsidan vad gäller Northug!

Skidsporten är inte längre en skidsport, utan en skidbusiness! Man har sålt ut sin själ till internationella affärsmän och TV-bolag som på alla vis försöker tjäna mer och mer pengar på ”sporten” genom att göra den mer TV-vänlig — och nu är skidsporten förstörd!

Hur kan man ens tillåta konceptet  jaktstart? Vår duktiga skidtös Charlotte Kalla, världsnästbäst förtillfället med såväl OS-guld som VM-guld hemma i byrålådan, har endast vunnit tre världscupslopp under hela karriären, dvs lika många som den astmamedicindopade norska fuskarinna kommer att ha tagit hem denna helg!

Norskan är ju överlägsen så det räcker och blir över, men trots att så är fallet så ska man idag servera henne ännu en billig seger som på silverfat!

Och exakt på samma vis är det f.ö. på herrsidan: Northug kan inte besegras idag. Även om någon av de bakomvarande åkarna skulle ta sig ikapp så kommer norsken lekande lätt att sprinta till sig segern ändå.

Summasummarum: Skidsporten är idag ingen sport, utan en businessverksamhet, som kanske snart kommer att bli exakt likadan som amerikansk wrestling, dvs allt kommer att vara uppgjort på förhand.

Lösningen på problemet är att vi drar oss ur OS och förbjuder TV-bolagen att visa sporten internationellt. De stora pengarna försvinner då från sporten, och vi kan då återgå till den gamla tidens skidåkning igen där skidåkning var en riktig sport!

***Uppdatering***

Det gick precis om jag förutsade: Björgen ledde från start till mål! Tredubbbelt norskt i topp! Jag måste säga att jag känner mig kränkt och hånad över det vis som man nuförtiden beter sig inom skidsporten mot övriga åkare och alla supportrar. Att i förväg servera en åkarinna segern är, anser jag, ett brott mot mina och alla andra skidsportsupportrars, inklusive alla åkarnas, mänskliga rättigheter. Jag lär f.ö. lämna en mer eller mindre identisk uppdatering till denna efter herrarnas ännu inte påbörjade skandalopp, för Northug kommer självfallet att defilera in över mållinjen.

***Uppdatering***

Northug segrade! Sicken överraskning. Visserligen släppte han fram den bakomvarande Dario Cologna för att få lite sällskap och lite draghjälp, men hade han velat så hade han självfallet kunnat ha givit järnet och på så vis ha hållit undan på egen hand hela den långa vägen till mål. Nu fick norsken ännu en ny billig seger att lägga till alla andra. Skandalen är ett faktum.

Det sorgliga i sammanhanget är att vi nu inte får veta om det fanns någon annan åkare bland de startande pöjkarne som JUST IDAG hade en exceptionellt bra dag, typ den Johan Olsson hade förra veckan, för pga jaktstartsystemets inneboende ondska så stoppas nu åkare som Olsson från att få uppleva den segerlycka som de i normala fall hade fått uppleva — de får mao inte chansen att genomleva sitt once in a lifetime moment! Skandal!

Fed till final i Masters igen — möter Berdych?

Som väntat så hade Roger Federer inga större problem med att besegra David Ferrer idag, förutom då under ett överlångt game i slutet av första set där schweizinen uppträdde nervöst och pga det slog bort enkla bollar mest hela tiden.

Ferrer var dock oförmögen att utnyttja situationen och blev pga det istället själv bruten i gamet omedelbart efter. Matchen var då i praktiken redan avgjord. Ferrer är helt enkelt ett nummer för liten för Fed — precis som vår egen Robin Söderling.

Ferrer inkasserade nu därför sin tolfte raka förlust mot schweizinen, och i dagsläget finns det inte mycket som talar för att spanjacken någonsin kommer att besegra dagens baneman. Fast om de stöter på varandra på grus till våren så tror jag att Fed kan komma att åka dit — för ingen slår David Ferrer tretton gånger i rad!

På tal om Söderling så inser vi nu att han, om han varit hel och kry och på plats i London, lekande lätt hade vunnit samtliga tre matcher och i afton mao varit den som tagit hand om Tsonga — en match han förresten lekande lätt hade vunnit, då han lekande lätt har vunnit samtliga fem matcher de spelat mot varandra.

Robins överlägsenhet över Tsonga inser vi än mer när vi ponerar följande fakta: Robin har 10-1 i set mot honom. Och denna Tsonga är nu på plats i London och leker tennisstjärna! Skandal.

Tsonga spelar f.ö. i detta nu mot Tomas Berdych, men jag har svårt att engagera mig i matchen eftersom det var i afton som det var tänkt att Rafa och Nole skulle göra upp. Exakt vad som gick snett vet vi alla — alltför många turneringar och alltför många matcher.

Man borde självfallet ha en veckas vila innan turneringen börjar så att alla hinner hämta sig och komma till spel i bästa skick. Men när det gäller Masters så får vi aldrig uppleva något sådant.

Vad gäller Tsonga mot Berdych så är man f.n. i slutet av andra set, och som det ser ut nu så kommer tjecken att knipa detta set. Räknar alltjämt med att rätt man vinner, dvs Berdych.

Teodor Peterson vann i Kuusamo

Igår så tog ännu en svensk pöjk och segrade i skidspåren i världscupen. Denna gång var det dessutom en helt ny svensk pöjk som segrade, åtminstone ny för den stora massan. Hans namn: Teodor Peterson. En otrolig bedrift.

Såg tyvärr inte loppet, men från vad mina efterforskningar har framvisat så återstår inte mycket annat att framhålla än att den gode Teodor igår uträttade en sjutusan till bragd. Att från ingenstans ta hem segern i ett sprintlopp på detta vis är enastående. Att dessutom få sätta alla de oförskämde norbaggarne på plats gör naturligtvis det hela långt mycket mer njutbart för alla oss riktigt funtade människor.

Att segern sedan bärgades på hemmaplan i finska Kuusamo är inte mer än rätt, för när vi svenska pöjkar är hemma hos oss så är det en naturlag som kräver att vi skall vinna hver gang.

Tyvärr så stoppades vår svenska skiddrottning Charlotte Kalla från att fixa till en svensk dubbelseger på hemmaplan i finska Kuusama beroende på att en viss astmamedicindopad norsk fuskarinna hade fräckheten att deltaga. Man undrar nu när man ska ta tag i detta problem med norskan? Kanske blir det efter nyår, för då lär man vara klara med Contador och hans dopingaffär. Låt oss hoppas på det.

Berdych slog ut Djokovic … och Ferrer med?

Precis som jag innan Masters började förutspådde så blev Tomas Berdych den som blev den stora överraskningen i sin grupp. Hade även varnat för David Ferrer och sagt att han var en alltför bra spelare för att förlora samtliga tre matcher, och nu efter att gruppen spelats klart så står det klart att båda dessa herrar, dvs mina heta tips, gick vidare till semifinalspel.

Berdych gjorde i afton en sensationell match och kom tillbaka från klart underläge mot en storspelande Ferrer. Efter att han tappat första set och två gånger tappat sin serve i andra set så lyckades tjecken, dvs mitt heta tips innan Masters startade, ta sig själv i kragen och inte bara ta hem setet ifråga, utan även nästa set och matchen.

I tredje set så handlade det f.ö. inte om en match utan om en regelrätt slakt. Ferrer var totalt överspelad och lär väl nu pga denna omilda behandling möta ett liknande öde imorgon då han ställs mot en viss utvilad schweizin.

Berdych tar sig nu an Tsonga och jag räknar kallt med att tjecken kör över honom snabbt och enkelt. Han är helt enkelt en långt mycket bättre spelare än den svarte fransosianen.

Faktum är att Berdych endast är hårsmånen ifrån att bli en världsetta, som så många andra f.ö., och som alltid så är orsaken till att detta inte blivit fallet av mentalt slag. Mao ord så är det som så här: Är Berdych på G så spelar han final på söndag.

Avslutningsvis några ord om Ferrer. Han hade det inte lätt i afton, redan klar som han var. Han visste dock att han behövde vinna för att slippa schweizinen i semi.

Tyvärr för Ferrers del så hamnade han i ett dilemma i afton, eftersom matchen blev hårdare än planerat, och vi får nu fråga oss själva om mannen av järn i slutändan kanske rentav valde att släppa matchen till Berdych — allt för att spara på krafterna inför matchen mot schweizinen, en schweizin som han f.ö. aldrig besegrat?

Nog verkar det troligt. Så vi får nu konstatera att Masters ånyo skämmer ut sig med råga när man på detta ohederliga vis lägger in matcherna. För varför ska en svart fransosian och en schweizin från Schweizianien få ligga hemma i soffan och vila medans deras motståndare spelar stenhård tennis till klockan halv elva engelsk tid?

Hur har man tänkt att Ferrer och Berdych ska kunna hinna återhämta sig till semifinalmatcherna? Svaret är att man inte har tänkt, eller snarare tänkt men inte brytt sig — åtminstone inte om annat än kosing.

Jag befarar nu att båda aftonens kämpar kan komma att åka ut i snabba matcher, pga att trötthet!

Exakt detta öde drabbade som vi minns Masters för två år sedan när Davydenko lekande lätt spelade hem titeln mot en totalt genomslut Juan Martin Del Potro, som f.ö. var totalt genomslut pga den stenhårda sammandrabbingen med Robin Söderling kvällen innan. Men lärde man sig någoting på det fiaskot? Nej, naturligtvis inte.

Om David Ferrer vinner imorgon så är det årets största tennisskräll, för Berdych ser det en aning ljusare ut. Så jag tippar redan idag att vi får se en final mellan schwezinen och Berdych, och den finalen tar tjecken hem.

Djokovic utslagen … vidare ändå?

Precis som jag på förhand hävdade så skulle Novak Djok0vic idag få smörj av sin landsman, den småvuxne serbiske medborgaren av okänt ursprung, Tipsarevic … eller Tipsy som han ofta kallas på touren.

Nole tog dock kommandot från start och knep komfortabelt första set med 6-3. I andra set var det mer jämnt skägg, men den alltmer kraftlöse världsettan orkade helt enkelt inte ta tag i matchen ordentligt och föll efter de inledande gamesen ifrån alltmer: 6-3 till Tipsy.

I tredje set så blev det än mer uppenbart att Nole är totalt utbränd och mentalt slut. Ofta så slog han bara tillbaka bollen till Tipsy på ett rent ut sagt patetiskt vis, och missarna som Nole levererade var inte sällan spektakulära. Det var aldrig något snack om vem som skulle vinna skiljesetet — så blek var Nole idag. Och det är svårt att se hur den Nole vi såg idag var samme Nole som besegrade Rafael Nadal i sex stora finaler detta år!

Vid några enstaka tillfällen så blixtrade Nole till, och vi anade då kapaciteten som finns hos honom. En normal serb hade sopat banan med den serbiske medborgaren av okänt ursprung idag … med förbundna ögon! Nole var dock stor som förlorare och kramade om sin landsman efter slutsignalen. Tispy var nästan gråtfärdig och verkade nästan skämmas över att han slagit ut hemlandets stora idrottshjälte. Men de båda pöjkarna ska tydligen resa bort på lite välförtjänt semester tillsammans så snart Masters är över. Kul.

Vi insåg nu återigen än mer idag att Masters som turnering nu är slut, för så här får det inte bli en gång till — dvs fullt med trötta och utbrända spelare! Årets Masters är inget annat än en första klassens skandal. Även Rafa erkände igår att han inte kunde motivera sig att kämpa vidare i sin sista match, något vi kan förstå när man tvingas spela mot en undermålig spelare som Tsonga fåtalet veckor innan jul!

Det egendomliga vad gäller dagens match är avslutningsvis detta: Den utbrände och nu utslagne serben kan trots två förlorade matcher få spela semifinal imorgon. Helt sjukt men sant. Förlorar Berdych mot Ferrer så är det mao game on igen för Nole mao.

Vamos!

Rafa tackar nej till Queens

Visst var det himla trist att Rafa inte fick vara kvar i Masters. Men där ser man vad som kan hända när man bråkar med krafterna bakom touren. Att tacka nej till Queens pga deras oförskämda skatteregler, vilka f.ö. även gäller för Wimbledon och Masters nästa år, är förbjudet. Rafa hade nämligen pga sin inkomst gått med förlust ekonomiskt sett om han valt att spela i London.

Men säkert är att Rafa inte kommer att vara den ende av topp-pöjkarna som säger adios till Queens. Halle blir nu ett riktigt getingbo istället. Wimbledon blir alla troligen tvungna att deltaga i pga dess status, men jag skulle inte bli förvånad om Rafa och ett par andra pöjkar säger adios till Masters nästa år. En sak är säker, någon förlängning för London som plats för slutspelet lär inte nu komma ifråga.

På tal om Masters så har vi alla nu insett att turneringen spelas alldeles för sent på året, och risken finns nu att spelarna kommer att bojkotta den nästa år — precis som man brukade göra med Australien Open under sjuttiotalet, något som då tyvärr medförde att Björn Borg aldrig segrade där. Hade han fått ställa upp så hade han tveklöst vunnit down under en fem-sex gånger och då idag stått på minst lika många slams som en viss schweizin.

Avslutnings vis några ord om dagens matcher: Den serbiske medborgaren av okänt ursprung besegrar idag sin landsman, något som då gör avslutningsmatchen mer eller mindre ointressant, eftersom Berdych då i förväg vet hur många set och games han behöver ta hem för att ta sig till semi. Tippar f.ö. att Berdych idag servar på topp och på så vis ändå tar sig vidare pga minimalt med förlorade games.

Vamos!

Rafa ute ur Masters efter stor skandal och olika typer av konspirationer mot honom och hans person

Skandalscener utspelade sig i afton i London efter Rafael Nadals mystiska sorti ur Masters. Matchen var hans men trots det så fick han inte vinna, troligen hängde detta ihop med att Rafa tidigare under veckan sagt att han inte ämnar deltaga i Queens nästa år, något som upprört många öbor, och nu vet vi hur man reagerat … genom att se till att Rafa nu inte längre är kvar i Masters!

Skandanlöst beteende av öborna mao. Man är alltså så himla upprörda över att Rafa inte tänker deltaga i Queens att man tydligen, om vi får tro våra källor, nu konspirerat mot honom i kvällens match mot en mer eller mindre helt okänd fransosian av okänt ursprung. Minst sagt mystiskt är det hela mao.

Mystisken tätnar än mer när man ser hur matchen avslutades: Rafa hade precis brutit sin motståndare och skulle sedan bara hålla sin serve, när något mystiskt inträffade … Rafa tappade sin serve på ett spektakulärt och totalt okaraktäristiskt vis. Att något skumt var i görningen här inser vi alla självfallet?

Och nu vet vi vad det hela handlade om: sura öbor som ogillade att Rafa tackat nej till deras lilla löjliga grästurnering. De anser alltså på fullt allvar att Rafa ska betala pengar till dem för att få vara med och spela! Men detta ville alltså inte Rafa, och därför är han nu utesluten från vidare spel i Masters.

Troligen har man konspirerat mot Rafa på liknande vis i London genom åren, och vi förstår då varför han aldrig lyckats vinna där. Men Rafa tar det hela med ro och är faktiskt inte så himla bekymrad. Han är istället totalfokuserad på Davis Cup finalen — en final som tydligen betyder mer för honom än Masters.

Själv är jag inne på samma linje. Masters för mig är inget särskilt. För mig så är det slamsen och OS som gäller. Tresetsturneringar är inget att ha om sanningen ska fram, för så fort som man vunnit en av dem så har man och alla andra redan glömt bort den. Tippar därför redan idag att Rafa sopar banorna med allt och alla i Melbourne i januari.

Vamos!

Rafa är och förblir schweizinens överman

Det har varit en hel del snack på sistone om hur otroligt bra den schweizianske schweizinen för tillfället är — allt enbart struntprat. Vi behöver se logiskt på saken och med öppna ögon: Fed vann ett par turneringar innan Masters — utan att behöva besegra någon tennisstorhet. Han vann tre matcher under gruppspelet i London: två av dessa i tresetare mot undermåligt motstånd, samt en mot en världsartist som valde att släppa segern av taktiska skäl och pga av medlidande. Hur imponerande är då schweizienens bravader den senaste tiden?

Vi bör även komma ihåg att schweizinen ifråga nu är till åren kommen och inte längre lika flink runt banan som när han var ung. Han har även väldiga svårigheter med att koncentrera sig under matcherna, något vi såg inte minst idag när han helt kom av sig i set nummer två mot Fish och pga detta förlorade setet ifråga.

Faktum är att schweizinen ifråga aldrig varit särskilt bra, något vi med egna ögon fått se de senaste tre åren. Faktum är att schweizinen egentligen borde ha vunnit sin sista slam i New York 2007 — samtliga slams han vann därefter berodde på tur, tur och återigen en himla massa tur. Turen jag snackar om hänger intimt ihop med en viss Rafael Nadals skadeproblem och liknande dilemmor.

Rafa var totalt färdig efter triumferna 2008 och kom slutkörd till New York för att ta hem sin fjärde major på raken. Där hade han tyvärr oturen att råka på ett rentutsagt fruktansvärt oväder som stoppade honom i semifinalen mot en okänd och butter skotte, något som schweizinen sedan utnyttjade i finalen genom att köra över skotten just nämnd — första billiga slamen till schweizinen var ett faktum.

Nästa billiga slams kom i juni året därpå efter Rafas knäproblem: två billiga slams i Paris och Wimbledon till den överskattade schweizinska nollan var ett faktum. Och än värre blev det i Melbourne året därpå när en ännu inte helt återställd Rafa fick se ännu en slam som egentligen var hans gå förlorad till en totalt ovärdig s.k. tennisspelare, dvs schweizinen ifråga. Samtliga fyra slams som just har omnämnts tillhör egentligen Rafael Nadal, något alla vet om som vet om något om tennis.

Tack och lov så kom dock Rafa tillbaka med besked efter misshappet i Melbourne och grejade hem de tre återstående slamsen för året. Ordningen var återställd. Tyvärr sjuknade den sympatiske spanske tennishjälten sedan in under årets AO, något som då ånyo såg till att han gick miste om en given slam. Men tack och lov så fanns en viss serbian på plats för att sätta den där undermålige schweizinen på plats i finalen.

Men som vi nu fått lära oss så fick schweizinen ifråga ta hem hela fyra slams på det mest billiga och regelvidriga sätt. Samtliga dessa slams tillhör egentligen Rafael Nadal, och vi kan nu ordna till det egentliga läget i slam och majortoppen genom att lägga dessa till honom. Rafa får då totalt 15 majors mot schweizinens 12. Nu kanske alla bittra och inbitna schwezinfantaster inser hur patetisk deras man är. Fem år äldre än Rafa är han egentligen minst tre majors bakom honom i majorstatistiken. Med fakta är detta bevisat.

Idag säger Rafa adios till Tsonga

Svarte fransosianen Tsonga lär idag få sig en tennislektion som heter duga, eftersom Rafael Nadal ämnar ge honom en ordentlig dos av supersmörj — precis som vi alla vill ha det mao. För ingen gillar Tsonga, eftersom han är en tennisspelare av undermålig kvalitet.

Fråga Robin Söderling om han tycker Tsonga förtjänar att vinna Masters eller en slam? Tror knappast Robin anser det eftersom han ger Tsonga storstryk hvergang.

Påtal om Söderling, vår siste svenske tennisstjärna någonsin, så är det som bekant himla synd att han blev sjuk och pga det nu riskerar att aldrig kunna återvända till tennistoppen. Han hade i år, om sjukdomen inte kommit emellan, utgjort ett formidalbelt hot mot samtliga på plats i London. Men nu får vi som bekant vara glada om Robin är tillbaka i toppform någon gång fram på vårkanten — om ens då?

Vad sedan gäller Rafael Nadal så verkar hans fina taktik att släppa matchen till Fed ha haft önskad effekt. Djokovic blev så himla skärrad av det han fick se från Federer att han bröt ihop totalt i matchen mot David Ferrer och inkasserade det värsta nederlaget för året. Serben är nu en bruten man och lär inte orka återhämta sig till sista matchen … om ens någonsin?

Det tycks nu som om Nole är samme gamle Nole som vi gick och tyckte synd om i alla år. Han är nuförtiden en skugga av sig själv. Han är f.ö. inte så himla bra som folk fått för sig. Han hade bara en väldans massa flyt i år.

Hoppas dock att Nole tar sig vidare till semi och där stöter på Nadal, för mer spanskt storsmörj inväntar säkerligen på honom där. Men jag har samtidigt på känn att Tipsarevic, dvs den småvuxne serbiske medborgaren av okänt ursprung, har för avsikt att besegra honom när det möts i sista matchen.

Men idag handlar det om Rafa. Allt har hittills gått helt enligt planen och funkat helt perfekt. Allt är nu upplagt för Rafas revenge i semin, och det lär bli något i hästväg. Tippar redan idag att Rafa vinner i två raka, troligen med 2-0 i set, eller åtminstone utan setförlust.

Fast frågan är om Nole törs anta utmaningen? Troligen fegar han ur och släpper matchen mot serbiske medborgaren av okänt ursprung — allt för att slippa bli överkörd av den sympatiske spanske tennislegendaren vars namn vi alla känner.

Vamos!

David Ferrer gav Djokovic riktigt ordentligt med storstryk

Tomas Berdych gjorde idag ingen besviken när han gjorde processen kort med en småvuxen serbisk medborgare av okänt ursprung. Med 2-1 i set gav han sin okände motståndare fint med smörj, något som nu innebär att denne är borta ur fortsättningen av Masters.

Kul för Berdych och kul för alla andra. Berdych visade idag att han inte bara är en choker, utan även en snubbe som kan hålla huvudet kallt när det gäller.

Först så sjabblade han bort segern i tiebreaket och såg till att den okände fick matchboll, för att ögonblicket efter vända på steken och själv fixa fram en matchboll — som han förvaltade väl. Segern var bärgad med 2-1 i set. Tippar redan iafton att Berdych spelar semifinal … om han segrar i sin nästa match (Ferrer).

På tal om Ferrer så satte han precis på plats en annan serbisk medborgare: serben Novak Djokovic. Och detta gjorde den gode Ferrer så att det stod härliga till: med hela 2-0 i set! Precis som vi vill ha det mao. Mer av den varan vill vi såklart ha framöver mao.

Vi hoppas således mao att den serbiske medborgaren av okänt ursprung ger serben ordentligt med skönt storsmörj i sista gruppmatchen, för om så sker så kommer Ferrer och Berdych att spela semifinalmatcher mot herrarna Rafael Nadal och en viss schweizian som vi för tillfället glömt namnet på.

Ferrers utklassning av serben — med sanslösa 6-3, 6-1 — var f.ö. enastående väl genomförd. Serben hade inte en suck och är nu i det närmaste borta ur turneringen pga att han åkte ut i två raka och dessutom förlorade massor med games totalt. Vinst mot serben av okänt ursprung räcker därför inte för avancemang om Berdych tar en klar seger mot Ferrer. Så är det bara.

Adios Nole och Bye Bye!

Vamos!

Felet med mass-start och med Northug.

Felet med mass-start är att man då kan lägga sig längst bak i klungan och vila upp sig för att där sedan ligga och invänta slutspurten. Detta är som vi alla vet norske gutten Northugs taktik, och han bemästrar denna taktik till perfektion.

Faktum är att han idag har ett sådant mentalt övertag på sina medåkare att de inte längre orkar ligga längst fram och dra, för vad tjänar det till att göra så när en odräglig norrbagge ligger bakom och vilar upp sig?

I helgen så fick vi alla se en minst sagt overklig scen när man under stafetten i norska … var det nu var någonstans? … gick ut på sista rundan, dvs sista 10 km, och strax därpå saktade ned farten så att man nästan stod still — samtliga 6-7 lag som var med i ledningen! Och detta berodde på att en viss just omnämd norsk gutt låg längst bak och lurpassade.

Så långsamt gick det att lag som låg över minuten bakom plötsligt, inom loppet av 1 km, kom ikapp ledargruppen! Att Northug sedan sprintade iväg och tog hem segern behöver jag väl inte tillägga.

Lösningen på problemet är att förbjuda alla mass-starter — kanske även när det gäller stafetterna. Vi återfår då spänningen inom skidsporten ånyo och gör då på nytt femmilen till en riktig skidtävling, istället för det överlånga sprintlopp den är idag.

Ett annat förslag jag har är att man förbjuder åkare från att ligga i rygg på varandra. Finns det två spår så måste man lägga sig i spåret bredvid den som ligger före … eller köra om! Om det är tre eller fyra åkare som kör ihop så måste de bakomvarande antingen köra om eller dra sig tillbaka minst tiotalet meter.

Att göra som Northug och ligga i rygg på medåkarna (och i lä) för att sedan bara spurta i mål är totalt osportsligt, men tyvärr typiskt norskt. Northug är mao ingen stor skidåkare, eller ens en stor idrottsman.

Inte ens i Norge anses han vara särskilt bra. Faktum är att man där anser att Thor Hushovd är en hundra gånger större idrottsman än Northug, något som troligen har att göra med att den norske s.k. skidåkaren aldrig vunnit ett riktigt femmilslopp, utan enbart vunnit överlånga sprintditon!

Rafa lät Fed vinna?

Efter något som vid en första anblick tycks röra sig om en första klassens överkörning — kvällens seger över Nadal — så finns det en hel del intressant att ta ställning till. Visst, visst så inkasserade Rafa sin värsta förlust någonsin mot Fed — åtminstone över tre set — när han åkte dit med 6-3, 6-0 borta i London. Men ska man verkligen räkna dagens resultat som äkta varan? Nej, naturligtvis inte.

Till att börja med så var kvällens match inte en s.k. vinna eller försvinnamatch. Rafa går nämligen vidare ändå efter att han kört över Tsonga i avslutningsmatchen, något som f.ö. är en formalitet, för Tsonga är inget vidare. Många tror även att Rafa kan han låtit Fed vinna ikväll av taktiska skäl — kanske för att sätta myror i huvudet på Novak Djokovic som han visste följde matchen?

Kanske hoppas Rafa nu att Djokovic ska ta det lugnt med träningen fram till semifinalen dem båda emellan? Jo, för så här är det nämligen nu: Rafa och Nole stöter nämligen nu troligen på varandra redan i semifinalen — exakt den plats där Rafa vill ha honom mao.

Det verkar mao vara en plan bakom det hela som utspelade sig i kväll i London mao. Rafa och hans män hoppas vidare att Fed, i.o.m. dennes seger, kommer att stiga i aktning hos övriga spelare och tennissupportrar världen över, något som då gör att Rafas aktier stiger och hans intäkter stiger. Smart uträknat av team Nadal mao.

Vi kan mao inte dra för många valser på dagens skenbara storseger för Fed. Allt ingår nämligen i en väl genomtänkt spansk plan och är mao inget att oroa sig över.

Rafa ville helt enkelt inte slå Fed två gånger i samma turnering — så är det bara — eftersom ingen då hade värdesatt den sympatiske spanjorens slutseger. För hur kan man tycka att Rafa uträttat något stort efter att ha besegrat en tennispensionär (Fed) som inget längre är att ha?

På detta vis måste det mao vara mao. Rafa är oerhört smart och har nu siktet instället på tre ting: Tsonga, Djokovic och Fed (i den ordningen). Han behövde helt enkelt en ny utmaning, och genom att låta Fed få vinna kvällens betydelselösa match så kommer motivationen att vara på topp framöver och hela långa vägen fram till att matchbollen slagits in på Fed på söndag.

Vamos Rafa!

Ska Rafa köra över Fed i Masters?

Idag så tar sig Rafael Nadal an Roger Federer, och mitt tips är en spansk seger i två raka, troligen med 2-0 i set. Mitt tips baserar jag på spanjorens starkare psyke.

Rent spelmässigt sätt så är det nämligen inte så mycket som skiljer spelarna åt. Feds spel lämpar sig bättre på hardcourt är Rafas, men som vi fått se se senaste dagarna så handlar tennis i slutändan endast om att vinna de avgörande bollarna under matchavgörandet, och på denna punkt är alltså de spanska nerverna mindre franska är de schweizianska.

Fed blir sedan tvungen att besegra Mardy Fish i slutmatchen för att ta sig till semifinal, något jag tror han grejar. På tal om Fish så räknar jag med att han idag kör över Tsonga i två raka, troligen med 2-0 i set. Han har mer att bevisa än Tsonga och kommer därför att vara mer fokuserad på dagens sammandrabbning.

Fish gjorde väl ifrån sig mot Rafa, även om han fick lite hjälp pga Rafas magproblem. Fish verkar vara på G, men tyvärr för hans del så tar det roliga slut, om inte i eftermiddag … så garanterat efter sista gruppmatchen.

Men som sagt, det intressanta idag är självfallet Nadal mot Federer. På sätt och vis så hade det kanske varit bäst att schweizianen vann, eftersom vi annars börjar se ner på honom som en sämre spelare än de övriga i världstoppen. Ett semifinalmöte mellan Rafa och Nole hade vidare kanske varit bättre för Rafa än att ta behöva ta sig an serben i final.

En sak är dock säker: Noles tid i toppen är nu snart över, för ingen kan dominera tennisen på det vis han gjort i år hur länge som helst.

Butter skotte bortspelad av spansk man av järn i London

Härliga tider är det nu för alla oss tennisupportrar efter att buttre skotten Andy Murray åkte dit med dunder och brak mot den spanske järnmannen David Ferrer i två raka set (6-4, 7-5). Underbart att skåda, något jag f.ö. gjorde i direktsändning på TV.

Skotten var sig själv, dvs grinig och gnällig, och det duger inte när man tar sig an en av tourens tuffaste och mest vältränade spelare. Ferrer är nog lika vältränad som självaste Rafa, och hade han varit ett nummer större så vete tusan om han inte haft ett par slams vid det här laget.

Ferrer är en järnman (Ferrer betyder f.ö. järn) som aldrig ger upp och som aldrig blir trött. Han bara kör på ända tills dess att matchen är över. Han visade idag även att han är en sportsligt som få andra när han såg till att Murray fick serva om en boll, något som då ledde till att gamet gick till skotten, vilken inte blev muntrare för det eller ens tackade sin välgörare.

Matchen som sådan var en riktigt kämpamatch, av gruskaraktär, för det bollades fram och tillbaka en väldans massa, något som inte gynnar spelare som den buttre skotten mot spelare som Ferrer. Den buttre skotten var f.ö. inte helt kurant hävdades det redan under pågåendet av matchen, men att börja skylla ifrån sig på detta vis är ynkligt.

Sanningen är istället den att världsfemman slog världstrean. Konstigare än så är det inte. Spelarna har mötts nio gånger totalt och nu står det 5-4 till skotten. Ferrer är troligen nu redan vidare till nästa runda — så länge som han vinner en match till, något jag tror han gör.

Tydligen så är även Novak Djokovic skadad, något som då lär betyda att Berdych slår honom i afton. Hoppas så sker för då blir matchen mellan skotten och serben riktigt kul att följa. Tippar redan idag att Ferrer och Berdych tar sig till semifinalspel.

Om skotten är skadad så kommer han att förlora stort mot Nole i nästa match. Vinner han så vet vi att han aldrig var skadad och att Ferrer gav honom stryk idag enbart pga att skottens butterhet och spansk skicklighet. Ett typexempel på denna butterhet fick vi idag när Ferrer tog hem matchen vid första tillfället, vid ställningen 5-6 och 30-40 i skottens serve. Magnifikt. Hoppas nu på fler fina skalper av David.

Vamos!

Rafa gav Fish ordentligt med stryk i Masters

Rafael Nadal var en aning illa ute under slutet av matchen mot Mardy Fish i Masters i afton, men som den champion han är så tog han hem segern till slut ändå. Strongt gjort av den sympastiske spanske eleganten. Men det satt som sagt hårt åt, och det krävdes tom ett tiebreak i skiljeset innan rätt man vann.

Faktum är att ingen ville att Fish skulle vinna, förutom de flesta inom hans s.k. camp. Publiken var mao helt och hållet på Rafas sida, något man kan förstå då Rafa är den populäraste spelaren på hela touren — långt mycket populärare än den där schweizinen som jag för tillfället glömt namnet på.

Men nog om den där schweizinen nu och låt oss istället tala om den duktige spanske tennisfantomen som nu går från klarhet till klarhet därborta i London. Han är nu redan klar för nästa runda och tar sig där an en viss schweizin, som jag tyvärr inte heller minns namnet på. Men en sak vet vi redan i afton: Rafa kommer att vinna, troligen klart, kanske med 2-0 i set, eller möjligen med 2-1 i set.

Vinner gör han definitivt, för nu är han på G. Det som särskilt gladde alla som följde matchen var hur fint Rafa spelade i afton efter det långa breaket han unnat sig efter nesan i US-Open. Fish var den perfekta lilla munsbiten för den spanske tenniskungen, och vi vet redan i afton att formen kommer att vara strået vassare på tisdag.

Det ser mao inte ljust ut för motståndaren som då lär dyka upp, vem det nu blir. Troligen blir det en schwezin, vilket då betyder ett härligt auf wiedersehen till honom från Rafa, fast då naturligtvis sagt på spanska, dvs au revoir amigo. Tippar redan idag att segern bärgas av Rafa med antingen 2-0 eller 2-1 i set.

Vamos alla Rafa-vänner och buenos noches, dvs gute Nacht!

Johan Olsson satte Northug på plats i norskens egen håla så det stod härliga till!

Sicken förtusan till utklassning oförskämde norske gutten Northug åkte på idag när han blev förnedrad på hemmaplan av ingen annan än vår egen finfine svenske skidhjälte Johan Olsson. Härligt att läsa om (såg inte loppet, tyvärr).

Segern var f.ö. Olssons andra på världscupen. Än skönare blev självfallet segern iom att den bärgades i odjurets egen håla. Hoppas det svider ordentligt i all norska hjärtan — om de har några? Vi kan nämligen aldrig hämnas för mycket i skidspåren på ”folket” (kan man kalla norskar för ett folk?) efter allt elände de ställt till med mot oss genom åren under vinterhalvåren som gått.

Missade som just omtalats Olssons suveräna bragd, men såg hela 10 kilometersloppet som damerna genomförde, och visst var det härligt att se hur Charlotte Kalla segrade där.

Visserligen så tog sig en annan åkerska i mål ett par sekunder före vår tös, men som vi alla vet så tar den åkerskan, som f.ö. är en norska (surprise!), otillåtna (som det var förr om åren iaf) hjälpmedel. Utan dessa kemiska preparat så hade norskan inte ens kommit bland de tjugo främsta.

Otroligt osportsligt att denna typ av osportsligheter får förekomma i denna sportsliga tid och i denna sport. Än underligare att kvinnfolk kan bete sig så här nesligt mot de egna medsystrarna. Men sådana är de i Norskien, något som troligen beror på att de inte kan glömma att landet de bor i egentligen tillhör oss svenskar.

Kul ändå att Kalla visade sig från sin bästa sida idag. För denna säsong är en riktig skidsäsong där alla tävlingar är viktiga, eftersom inga mästerskap står på programmet. Imorgon är det dags igen och jag kommer att vara bänkad framför TV:n såklart. Underbart att skidsäsongen nu har dragit igång.

Sepp Blatter talar förnuftigt om s.k. rasism

Fifa bossen Sepp Blatter sa häromdagen några sunda förnuftiga ord till pressen angående de senaste s.k. rasisthärvorna i England där några griniga svarta spelare polisanmält Liverpools Luis Suarez och Chelseas John Terry för att dessa sagt något dumt till dem under match. Suarez och Terry anklagas för att vara rasister.

Fifabossen Sepp Blatter hade dock helt rätt när han hävdade att det inte finns någon rasism inom fotbollen och att lösningen på alla problem var att spelarna skakade hand med varandra efter matchen. Men detta kloka svar och denna enkla lösning på problemet anser inte svarta människor räcker. Man vill ta det hela till polis och domstol.

Att sluta fred med medspelarna vill man alltså inte, man vill ha krig! Istället för att ta den utsträckta handen från Suarez och Terry så vill man förstöra deras karriärer. För mig så är det inte Suarez och Terry som är rasister i detta fall, utan de två mer eller mindre totalt okända svarta spelarna (minns inte deras namn).

Faktum är att världens vita befolkning är den befolkning som är minst rasistisk. De verkliga rasisterna är alla andra. Men hur det än är med den saken så är det helt klart att fotbollen idag gått totalt överstyr, då en massa obildade svarta bollsparkare får hålla låda i världens nyhetssändingar på detta bedrövliga vis, när vi har så många verkliga problem här i världen som tex kärnvapenhotet och problemet med våra dåliga svenska vintervägar och allt som rymmer sig däremellan.

Lösningen är att vi omedelbart inför amatörismen inom fotbollen och alla andra internationella sporter. För då har dessa hatiska svarta rasistiska divor mindre tid att gå och reta sig på vad medspelarna säger under matcherna, eftersom de måste arbeta 40 timmar i veckan, vid sidan om fotbollen, för att förtjäna sitt levebröd, för att på så vis kunna utöva sin idrott.

Dags för Masters

Nu till helgen så börjar Masters i London, och det mesta verkar vara upplagt för Fed, Rafa och Novak Djokovic. Fed och Rafa kommer självfallet att ta sig vidare från sin grupp, och troligen möts de sedan i finalen. Vem som vinner gruppmötet dem emellan är omöjligt att sia om. Tsonga och Fish, som är i samma grupp, är dock enbart statister.

I den andra gruppen spelar Djokovic, Murray, Ferrer och Berdych. Här har jag en känsla av att Berdych kommer att överraska mot Murray eller Djokovic, något som då gör att han tar sig till semifinal. Det är vidare svårt att se hur Ferrer ska få stryk i tre raka matcher, men som vi nu inser så är hela Masters ett enda stort getingbo där vad som helst kan hända.  

Berdych är dock för mig den farligaste av de fyra s.k. svaga spelarna. Tjecken har underpresterat alltför länge och kanske är det nu dags för honom att visa vad han kan. Sitter servarna så blir han svårstoppad.

Intressantast är dock vad Rafa ska hitta på. Han var helt under isen för två år sedan, och brukar aldrig få till det i Masters. Troligen vill han hellre vara hemma på Mallorca med flickvännen, men nu i år så har han en enorm press på sig att visa att Djokovic inte är hans överman.

Fler förluster till serben och Rafas status i tennishistorien kommer att behöva omvärderas. Faktum är att det hade varit bättre för den sympatiske spanjoren om han åkt ut i samtliga masterssemifinaler han spelat i år än att vinna dessa för att därefter få smörj av Djokovic. Pressen på Rafa är mao enorm.

Fed har även han stor press på sig. Men då han nu vunnit två stora titlar på raken, dock utan att behöva möta vare sig Rafa eller Nole, så kan han med tillförsikt se framtiden an. Gruppmötet mot Rafa blir något att se fram emot. Tror som alltid på spansk framgång.

Viktigast är dock att inte Nole tar hem slutsegern. Vi är alla nu trötta på honom. Hoppas på Rafa, men bara om han slår serben på vägen. För det vi alla nu vill se är hur spanjoren ger serben otroligt mycket med underbart av smörj.

Vem får Bragdguldet?

Såg att man idag nominerat dem som ska göra upp om Jerringpriset. Vem bryr sig? Inte jag. Jerringpriset är inget riktigt pris, utan en odrägligt TV-jippo, där segraren alltid blir den som är sötast och populärast. Bättre pris när det gäller idrott är därför det gamla rekorderliga Bragdguldet.

Given vinnare i år är Marcus Hellner. Segern i sprinten i Holmenkollen var bland de häftigaste som skådats på svenska längdskidor. En oförglömlig seger som slog hela idrottsvärlden med häpnad. Men tyvärr för Marcus del så lär han inte få något bragdguld i år, pga att han segrade förra året. Han fick dock då dela priset med resten av stafettlaget, men alla vet att priset egentligen var Marcus eget.

SvD har dock som praxis att inte ge samma person priset mer än en gång, utom vid vissa exceptionella tillfällen. Man låter sig mao inte luras in i samma härva som SvFF med Guldbollen, som ju går till samma sopa år efter år, oavsett vad sopan uträttar på fotbollsplan.

Men för att återgå till Bragdguldet så blir årets vinnare en dam. Men vem? Det finns flera att välja bland, alla värdiga vinnare. Men i slutändan så står det tveklöst mellan Therese Alshammar och Helena Jansson. Helena Ekholm vann priset härom året och är av den anledningen inte aktuell.

Tror Tessan tar hem priset, något som då lär innebära vissa problem nästa år — om hon vinner ett OS-guld i London, något jag tror hon gör. För då blir juryn tvungen att göra som i fallet Anja Pärson och belöna en och samma person två år i följd.

Fast kanske borde man i år överväga att dela priset? Man har gjort så förut. Som vanligt inte helt lätt för juryn mao. 

Lite synd om Helena Jansson är det som troligen går miste om Bragdguldet, men hon får komma igen ett annat år. Påtal om orienteringstöserna så tror jag man legat mycket bra till för Bragdguldet om man segrat i den avslutande stafetten, eftersom man då kunnat hedra alla töserna på en gång.

Zlatans fel att sviten mot England bröts

Ja, vad ska man säga egentligen om sexfaldige guldbollsvinnaren Zlatan Ibrahimovic efter kvällens bedrövliga insats mot England. Finns inte så mycket mer att säga förutom att Ibrahimovic var totalt urfunktion — dvs på den vanliga nivån. 0-1 i baken efter 45 minuter talar inte sitt tydliga språk, för engelsmännen hade bud på många fler mål. Troligen hade 3-0 till dem varit rättvist.

Än värre blev det i andra halvlek, för då var inte primadonnan ens med på plan. Han orkade alltså inte slutföra matchen och kämpa Sverige tillbaka. Under första halvlek så var det svenska spelet helt bedrövligt, knappt en passning gick fram till sin destination.

Men i halvlek nummer två, efter att laget hunnit acklimatisera sig efter Ibrahimovics sorti, så började emellanåt det svenska spelet från holland-matchen att infinna sig. Faktum är att mot slutet, vid flertalet tillfällen, så påminde det svenska spelet en hel del om det spanska spelet som Spanien spelade mot samma engelsmän som vi spelade mot idag i lördags.

De svenska pöjkarna vågade plötsligt spela ut, något de inte tordes när ”ni vet vem” alltjämt befann sig på plan. Och när endast trettio sekunder återstod så var Chippen Wilhelmsson helt fri med målvakten … men skjöt över! Sicken himla osis. Målet var ju givet.

Det fina spelet under slutet bådar dock gott inför framtiden, men som vi även inser så lär ”ni vet vem” alltjämt vara med på plan under EM nästa sommar, något som då innebär att det svenska spelet kommer att knyta sig på exakt samma vis som det gjorde under första halvleken i afton.

Trist att vi förlorade i afton, för nu förlorade vi vår härliga svit mot England: fyrtiotre  år och tolv matcher utan förlust mot öborna! Visserligen handlade det blott om en träningsmatch, men detta var inte en vanlig sådan. Aftonens match var en match vi inte skulle förlora.

Men nu är det gjort, och allt är Hamréns och Ibrahimovics fel. Hade vi ställt upp med bästa laget från start, dvs utan Ibrahimovic, så är jag övertygad om att segern blivit vår, då England ställde upp med ett B-lag! Statistik ljuger aldrig: Med Ibrahimovic på plan så förlorar vi nu nästan hvergang.

Lösningen på dilemmat? Det vet vi alla. Möjligen kan Ibrahinomvic tillåtas spela framöver i Blågult, men då måste han användas som avbytare och ev. kastas in halvvägs in i andra halvlek om en s.k. impactplayer är vad som behövs.

Fed slog Tsonga av den anledningen

Läste för en stund sedan att Roger Federer tog hem finalen i Paris genom att komfortabelt slå ut svarte Tsonga från Frankrike. Bra gjort. Ogillar nämligen hur Tsonga och andra spelare av undermålig kvalite plötsligt börjat få för sig att de tillhör eliten, något de definitivt inte gör.

Av den anledningen så kan vi notera att Tsonga och Monfils inte är så bra som folk tycks tro, inte minst pga att vår egen tennispöjk Robin Söderling aldrig förlorat mot någon av dessa två spelare. Ofta har Robin tom kört över dem.

Av den anledningen så vet alla som vet något om tennis att Fed från förr hade mosat Tsonga med 6-1, 6-0 idag om han hade varit på humör att göra så. Tsonga och andra likvärdiga B-gubbar ska därför inte gå och inbilla sig att de är bra, för sanningen är istället att Fed inte är riktigt lika motiverad som förr.

Av den anledningen så ska vi inte hylla Novak Djokovic för mycket. Vi måste förstå att Fed och Rafa kört musten ur varandra och att de idag inte har samma fokus på tennis som förr om åren. Personligen så tror jag att Rafa från två-tre år tillbaka hade tagit hem de flesta av finalerna han i år förlorade mot Nole — pga motivationen och järnviljan han hade då.

Av den anlednignen tycker jag det var kul att Fed vann idag, och för tennisens skull så kanske det bästa vore om han försvarade sin titel i London om två veckor. Fed behöver nämligen fortsätta att köra över alla motståndare på topp tio, vid sidan om Rafa såklart, för att på så vis göra klart för alla att han och Rafa var och är i en klass för sig.

Av den anledningen så vore det kul om Robin kunde komma tillbaka och ge Fed ett par fina matcher till innan den gamle schweizianen lägger racket på hyllan nästa sommar. Men, tyvärr, så ser det f.n. riktigt mörkt ut för Robin.

Av den anlednignen så befarar jag att Robins karriär nu är över. Han ramlar nu snart ut från topp 30, och att komma tillbaka till topp 4 är nog inte längre möjligt för honom. Med lite tur framöver så kanske han kan vara i någorlunda slag i Paris, men i ärlighetens namn så får vi nog sikta in oss på Båstad nästa sommar — om ens då.

Spanien spelade ut England

Följde det mesta from slutet av första halvlek av matchen mellan England och Spanien på Wembley igår, och var inte imponerad av öborna — långt därifrån. Visserligen vann hemmalaget med 1-0. Men förutom själva målet, som var turligt, så uträttade man ingenting.

Faktum är att spanjorerna spelade ut motståndarna efter noter, och endast tillfälligheter och minsta möjliga marginaler gjorde att segern inte blev spansk. Under så gott som hela andra halvlek så fick knappt engelsmännen låna bollen. Små ettriga och exceptionellt skickliga spanjacker spelade suveränt passningsspel framför det engelska målet mest hela tiden, och så fort en hemmaspelare fick tag på bollen så slog han undan den mot motsatta målet där den dock omedelbart togs om hand av en spanjor, varefter spelet fortsatte som ögonblicket innan.

Sverige har på tisdag mao en bra chans att vinna på tisdag, för detta engelska lag är inget vidare och lär inte ha hunnit bli bättre tills på tisdag. Det kommer nu på tisdag att bli intressant att se hur det går på tisdag när två lika dåliga kålsupare stöter på varandra på tisdag. Det lär på tisdag nog att bli en riktigt trist tisdagshistoria på tisdag, där 0-0 är utgångstipset på tisdag.

En sak är säker: varken Sverige eller England lär göra väsen om sig i EM nästa sommar. Frågan är istället om något lag kan rå på Spanien? Tveksamt.

Hade gårdagens match gällt något förutom äran så hade den spanska segern blivit klar, så spelskickliga är spelarna. Förutom den engelske målvakten, som igår räddade sitt lag, så tror jag inte en enda engelsman har platsat i Spanien, eftersom de inte är kapabla att passa bollen på det vis spanjorerna kan. Igår så försvarade öborna sig f.ö. mer eller mindre hela matchen, inte sällan med hela laget i straffområdet. Bedrövligt fegspelande mao.

Spanien har nu även en extra dos av självförtroende gentemot tidigare. Alla toppspelare som tjänstgjort i England, typ Fabregas och Torres, har vidare gett laget en stadga man inte förr innehade. Spanien har nu fått kombinerat det bästa från de latinska och nordeuropeiska skolorna, och resultatet har vi sett de senaste åren.

Zlatans fel att Sverige förlorade mot Danmark

Precis som jag förutspådde så åkte våra fina blågula killar på däng mot arvfienden från andra sidan sundet. Hela 2-0 körde danskarna över oss med, på Parken dessutom. Det kan ju bara inte bli värre än så. Orsaken till den försmädliga förlusten var som vi alla vet en viss Zlatan Ibrahimovic.

Sedan man publicerade statistiken över hur dåligt Sverige spelar när han är med på plan så återstår inte så mycket mer att orda om saken: Ibrahimovic är ett dåligt inflytande på laget helt enkelt. Han hämmar resten av spelarna från att spela ut och våga vara sig själva, och vi förlorar nu pga honom nästan lika många matcher som vi vinner.

Vi vet alla att det är på detta vis, inte minst sedan den spektakulära vinsten över Holland (där rosengårdarna inte var med) — av många hyllad som den bästa landskamp man sett! Hade Ibrahimovic varit med på plan den kvällen så hade vi tveklöst förlorat. Vi hade då igår afton spelat kvalmatch mot annat kvallag, och då även tveklöst förlorat … om just nämnde person varit med på plan, vill säga.

Vet ännu inte om Ibrahimovic tänker spela mot England. Men en sak vet vi redan idag: spelar han … så förlorar vi. Befarar även att vi kommer förlora stort — större än mot danskarna.

För engelsmännen så är alltid en landskamp en hedersuppgift, och att tränaren Capello menar allvar vet vi pga han avstår att gå på sonens bröllop pga dagens landskamp mot Spanien — en match jag förresten tippar spanjorerna vinner komfortabelt, något som då innebär ett revanschhungrigt engelskt lag mot våra loja blågula pöjkar på tisdag.

England vet även om att man inte besegrat Sverige sedan sextiotalet och kommer därför att göra allt för att ge oss storsmörj. Hamrén verkar enbart vara intresserad av matchen som en träningsmacth — en felaktig inställning, för denna match är en kamp på liv eller död.

Storförlust är inte bra för självförtroendet. Sverige måste mao göra allt för att, inte bara vinna, utan även krossa öborna. Engelsmännen föraktar f.ö. vårt lag, något som pöjkarna förhoppningsvis känner till och ger dem extra motivation.

Danmark klara för EM

Efter ett storartat kämpande så lyckades Danmark sätta Portugal på plats på Parken häromsistens och tog pga detta hand om förstaplatsen i EM-kvalgruppen och direktkvalificeringen till slutspelet nästa sommar. Riktigt kul, anser jag och alla andra svenskar om saken.

Danmark är nu klara för slutspelet på nytt, och där lär man bli hyperfarliga. Låt oss bara hoppas vi slipper dem tills finalen. Blir det final för våra pöjkar mot dem så vete tusan om jag inte hejar de rödvita, åtminstone om rosengårdaren spelar för de våra. En svensk seger med honom i laget gör honom totalt odräglig.

Jag kommer antagligen att supporta våra motståndare om primadonnan bär våra färger i EM. Vet f.ö. ännu inte om primadonnan ämnar deltaga i de två kommande vänskapsmatcherna de närmaste dagarna. En sak vet vi med säkerhet: spelar Ibrahimovic så får vi garanterat inkassera två tunga förluster mot danskarna och engelsmännen.

Påtal om engelsmännen så pågår det nu en rasistisk hatkampanj mot deras kapten, John Terry. Tydligen så är många rasistiska hatorganisationer nu på krigsstigen mot honom då de menar att han ska ha sagt något till en svart spelare under en match. Sicka förbaskade barnungar! Men hur det än är med den saken så hade varit kul om vi kunde få behålla vår fina statistik mot England.

I vanliga fall så bryr jag mig inte längre hur det går i träningsmatcherna, men nog hade ännu en vinst över de övermodiga öborna suttit fint. Räknar dock kallt med en klar förlust för våra pöjkar mot Danmark. För danskarna vill nu sätta oss på plats så stänker om saken. Bra uppladdning inför nästa sommars stora fotbollsbegivenhet.

Guldbollsskandalen

Guldbollsskandalen är tveklöst en av de största skandalerna genom tiderna. Att en och samme odräglige sopa fått vinna vårt fina gamla hederspris hela sex gånger är tveklöst ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Alla vet att rosengårdaren är långt sämre idag än tidigare, trots det så ger man honom priset år efter år. Guldbollen som pris är nu saboterat för alltid.

Inte ger man Bragdguldet till samme sopa år efter år. Nej, man har som praxis att endast ge priset till samma person endast en gång, dock har det förekommit ett par undantag — alla kontroversiella. Påtal om Bragdguldet så är det normalt sett f.ö. vikt för Marcus Hellner, men då han fick det förra året så lär man nog ge det till någon annan — troligen Helena Jansson, något jag f.ö. inte har något emot.

Vad gäller Guldbollen så måste vi from nu se till att priset omväxlande går till anfallare, mittfältare, försvarare samt målvakt. Den odräglige divan från Rosengård är ju som vi alla vet en långt sämre fotbollspelare i målet än vilken allsvensk målvakt som helst, och på samma vis är det vad gäller försvar och mittfält, så att då hylla honom som bäste svenske fotbollspelare varje år — när han bara behärskar en position på plan — är rent ut sagt hutlöst.

Pga denne diva och dennes divafasoner så får inga av våra duktiga spelare från mål, försvar och mittfält hedras med Guldbollen, trots att divan bevisligen är en supersopa inom dessa områden.

Man har nu försatt sig i en obehaglig sits eftersom divan kommer att vara lika halvtaskig även de nästkommande säsongerna, vilket då omöjliggör för herrar Isaksson, Källström och Elmander att få hedras med Guldbollen.

Felet man gjorde var att man gjorde ett jippo av priset, med TV-show och hela faderullan. Bättre hade varit att man hade hållit fast vid den gamla proceduren, där man helt sonika meddelade via nyheterna och media vem som vunnit Guldbollen — på det vis man gör med Bragdguldet och Nobelpriset. Hade man hållit fast vid denna princip så är jag övertygad om att primadonnan idag endast innehaft som allra mest två guldbollar.

Man, uttagningskommitén, faller mao för en form av grupptryck vilket gör dem oförmögna till att belöna spelare som inte heter Ibrahimovic i efternamn med det fina gamla svenska pris som herrarna Gren och Nordahl samt flera andra odödliga svenska fotbollslegendarer endast belönades med en gång vardera.

Lägg ner Guldbollen! (priset till en och samme sopa för sjätte gången)

Nu, efter senaste skandalen inom fotbollsvärlden, där sopan Ibrahimovic ånyo belönats med Guldbollen, så återstår bara för oss att lägga ner denna utmärkelse. Att ge en och samme spelare detta fina gamla klassiska pris hela sex gånger (ett pris som Nils Liedholm eller Nacka Skoglund f.ö. aldrig fick) är en skandal av kosmiska proportioner. Guldbollen var aldrig tänkt att delas ut till samme spelare år ut och år in, utan istället tänkt som ett hederpris till en av våra duktiga landslagspelare — som ett tack för väl utfört arbete under året som gått, eller under karriären som gått.

Nu, efter skandalen med sopan från Rosengård i afton, så lär väl Andreas Isaksson gå till historien som den ende av våra stora landslagsmålvakter som aldrig blev hedrad med Guldbollen. Samtliga stora blågula målvakter (sedan priset började delas ut) har fått vårt stora fotbollspris, men nu när man ändrat på kriterierna så stoppas Isak från att få uppleva guldbollslycka. Skandal!

Och lika illa verkar det nu vara för Kim Källström, inte heller han lär ta hem Guldbollen — allt pga den där odräglige rosengårdaren som f.ö. är oduglig i landslaget. Vi är endast i EM-slutspelet pga att han inte var med mot Holland. Faktum är att Källströms mål i denna avgörande match förtjänade att belöna honom med Guldbollen.  

Men nej, vi kan inte ge Guldbollen till den bäste landslagsspelaren för året, eftersom vi har en superdiva i laget som blir sur om han inte får priset. Kanske vill han inte längre spela i Blågult om han inte får vinna i år igen? En vacker dag, när jag tar över ledningen över landet, så tänker jag f.ö. stryka Ibrahimovic ur guldbollsregistret och ge utmärkelsen till dem som var de sanna vinnarna. BU för SvFF, Aftonbladet och Ibrahimovic!

Ängelholm lurade på Allsvenskan av lag från Mellanöstern

Ja vad ska man säga egentligen efter gårdagens bedrövliga tillställning där ett lag från Mellanöstern vid namn Syrianska fick vinna den sista allsvenska platsen till nästa säsong när man hade ett fint gammalt svenskt lag, Ängelholm, som var mer än värda att få ta steget upp.

Det hela är skandalöst. Hur ett lag från Syrien med omnejd kan få deltaga i vår fina gamla allsvenska är ett mysterium som inget kan lösa. Allsvenskan är ju som namnet talar om för oss allena till för svenska klubbar — helst då även endast för svenska spelare, av vilka samtliga helst bör vara glada amatörer.

Svensk fotboll som vi minns den från förr är nu saboterad … för alltid? Pengarna har förstört den. Men vi får nu hoppas att laget från Mellanöstern med omnejd omgående ramlar ut så att fina gamla svenska klubbar, vilka hedrar hemstaden i namnet, typ Ängelholm, slutligen får chansen att ta upp kampen med de övriga svenska toppklubbarna i Allsvenskan.

Mitt krav är nu att alla svenska lag enbart ska få innehålla svenska spelare med svenska pass, inga utlänningar alls, vilka alla dessutom måste vara glada amatörer. Detta gör ligan mindre attraktiv och leder då till att klubbarna inte behöver skuldsätta sig på det vis som nu sker.

Allsvenskan blir dock precis lika högintressant som vanligt, eftersom alla lags spelare kommer att befinna sig på samma fina låga nivå. Publiken kommer inte att svika klubbarna, snarare tvärtom, eftersom biljettpriset kommer att sjunka på ett dramtiskt vis.

Haka

Bland det häftigaste man kan få se inom sportvärlden är the Haka framförd av the All Blacks, och alla som inte vet vad hakan handlar om borde kolla upp saken på nätet. Själv såg jag the Haka framförd första gången under Rugby-VM 1999 — en turnering som jag bara råka snubbla på på TV det året. Minns än när England stod för motståndet i en av gruppmatcherna, och inte oväntat så förlorade man stort (16-30). Bland målgörarna hos the All Blacks den dagen återfanns f.ö. en viss Jonah Lomu. Tyvärr så åkte de helsvarta, som jag from då började supporta, ut redan i semin mot Frankrike. Av den anledningen så var årets VM-triumf extra skön för dem. En annan minnesvärd match var Sydafrikas seger över England i kvartsfinalen, där en viss Jannie de Beer skjöt hela fem s.k. dropgoals! Tyvärr så åkte man sedan ut i semin mot Australien, vilka f.ö. sedan tog hem slutsegern. Har alltsedan dess alltid följt Rugby-VM. Gillar sporten då den spelas av riktiga män — ej fjollor — och är en blandning av fotboll, handboll och brottning. Damer kan inte spela denna sport: för många hårda tag för dem. Kul för oss karlakarlar att få ha en alldeles egen sport mao.

Helsingborg vann Allsvenskan och SM-guld! Ängelholm på väg mot Allsvenskan!

Ja, så var det då klart att Helsingborg idag efter fina poängen mot AIK vann årets allsvenska och SM-guld! Strongt jobbat av skåningarna att kämpa sig igenom denna länga hårda säsong. Men det var det värt efter att man idag blev klara SM-vinnare. Där fick vi alla lära oss att man aldrig ska ge upp, utan istället kämpa på till sista matchens sista sekund, för då kan man vinna mästerskapet.

Noterade även att Gais blev bästa Göteborgs-lag. Den andra klubben från Götet, Ifk/Blåvitt, kom långt bakom Makrillarna — precis som de ska va mao.

Noterade även att Trelleborg och Halmstad åkte ut. Trist, men några lag måste alltid åka ut så länge som vi har detta system.

Trist att inte Syrianska åkte ut istället för något av dessa båda just nämnda lag. Har nämligen alltid ogillat laget baserat i Södertälje, eftersom man inte hedrar hemstaden i namnet, utan istället väljer att hedra ett land som inte finns. Bor man i Sverige och vill spela i våra svenska serier så ska man ha svenska namn på lagen. Så är det bara!

En annan klubb jag alltid ogillat är f.ö. Häcken, något som dels beror på det löjliga namnet och på att klubben inget support har. Inga göteborgare gillar f.ö. klubben, och jag föreslår därför och bla att en omedelbar tvångsnedflyttning till tvåan genomförs av Häcken och alla deras medarbetare, inklusive supportrar osv.

Noterade även att fina gamla Ängelholm nu tagit hand om kvalplatsen till Allsvenskan nästa år, och att man möter just nämnda syrianska lag gör att jag inte behöver rapportera till mina läsare om var mitt support kommer att vara fokuserat.

På tal om Ängelholm förresten så är det f.ö. en trevlig och grön liten stad, där jag tillbringat lite tid sommartid i goda vänners lag. Där finns även en magisk liten flod, Rönneå, som slingrar sig runt hela stan på ett sensationellt vis. Har mao sett klubben spela under varma sommardagar. Trevlig liten arena och trevligt folk — mest skåningar.

Och nu när Trelleborg åkt ut så är det självfallet bäst att MFF och HIF får en ny skånsk motståndare i vår fina gamla allsvenska, och då föreslår jag att vi ger dem Ängelholm.

All Blacks vann VM!

Mot alla odds så tog Frankrike idag sig själva i kragen och spelade en helt superb match mot Nya Zeeland i VM-finalen i Rugby-VM i VM-turneringen i Nya Zeeland. Det handlade inte om skönspel, utan om kämpatakter och hårda tag från början till slut. 5-0 i halvtid talar sitt tydliga språk om hur tät och jämn match det handlade om. The All Blacks borde ha avgjort tidigt, men då tre straffsparkar missades av Piri Weepu så hade fransoserna häng på hemmalaget till andra halvlek.

I detta läge så var utgången oviss, och man befarade faktiskt att tidernas jätteskräll nu var på gång. I Nya Zeeland så läget nu kritiskt. Hela befolkningen tömde medcinskåpen på alla lugnande tabletter som där ännu fanns kvar. Hela landet befann sig i ett tillstånd av absolut chock. Och det inte utan anledning. Själv höll jag i detta läge Frankrike för favoriter, inte minst pga att de hade bollen mer än motståndarna.

All Blacks var nu skärrade och det med all rätt. Man fick dock ett par billiga domslut med sig, bla en straff. Och denna straff tog man tillvara på. Den suddade dock stolpen. 8-0 till hemmalaget. Frankrike vägrade dock att ge upp och ordnade snart till sju egna poäng, men längre än så kom man inte — trots flera fina chanser.

Denna knappaste av ledning med 8-7 hölls sålunda av Nya Zeeland sedan hela vägen in till slutsignalen — och det väntande VM-guldet. 24 års lång väntan var över. The All Blacks är nu återigen världsmästare — värdiga sådana dessutom. Kul att Riche McCaw (till höger i bilden), som idag storspelade som vanligt, och hans mannar lyckades bärga guldet denna gång.

Gais slog Blåvitt och gav dem stryk och smörj!

Javisst var det härligt att gamla fina storlaget och mångdubbla svenska mästarna Gais i afton hemma på Nygamla Ullevi gav lokalkonkurrenten från samma gamla skitiga skräpstad, dvs Göteborg, stryk och smörj med hela 1-0. Sicken underbar utskåpning de hela 15000, drygt, åskådarna (sågott som alla gaisare f.ö.) fick uppleva så här i höstrusket.

Inte blev det precis värre för gaisarna iom att Blåvitt nu iom förlusten i afton tog den föga angenäma postionen som sämsta göteborgslag i Allsvenskan. Gais är nu återigen bäst i Götet. Kul för dem, men synd för Öis som alltjämt inte är med i högsta serien.

Göteborg är som bekant Sveriges fotbollshuvudstad och behöver av den anledningen ha tre lag med i Allsvenskan — hvergang! Förhoppningsvis så tar nu Öis klivet upp igen innan året är över så att vi ånyo får tre lag från Götet i vår fina gamla allsvenska serie.

Tills nästa år hade jag gärna sett att Gais bygger vidare och gör en rejäl satstning på att ta hem mästerskapet. Allt för länge har de grönsvarta supportrarna, vilka för övrigt är de mest hängivna av de tre Göteborgslagens diton, lidit. Senaste SM-guldet tog man ju för snart sextio år sedan!

Alla svenska fotbollssupportrar unnar Gais att bli mästare nästa år. Inget snack om det. Detta är något alla svenska klubbars supportrar nu alltså anser och hoppas. Tippar därför redan idag att Gais, dvs fina gamla svenska helylleklubben och tillika Sten-Åke Cederhöks älskade mannar, tar hem guldet nästa år.

Bu för Blåvitt! — svikarklubben som sålde sin själ till ett otäckt inkassoföretag! Hoppas ni ramlar ut innan året är tillända!

Vamos och lycka till till Gais och Öis — två fina gamla rekorderliga klubbar med hjärtat på rätta stället. Hoppas ni delar guldet redan nästa säsong.

The All Blacks krossade Australien med råge!

En helt sanslöst spännade och högintressant VM-semifinal i Rugby-VM i Nya Zeelands VM-turnering i sporten i fråga mellan hemmalaget och Australien fick vi alla se, eller i vilket fall som helst alla som tittade på matchen nu på morgonen svensk tid se. När krutröken lagt sig så stod the All Blacks som segrare med 20-6! Fullvärdigt belönade.

Redan från första sekunden så var det inget snack om vilka som ämnade vinna denna match. The All Blacks, med kapten Richie McCaw i spetsen, tog nämligen kommandet direkt och pressade the Wallabies ända ned mot det egna målet. Pressen var enorm och gav snart utdelning genom en suverän fempoängare i målområdet. Efter denna inledande framgång så var Australien mer eller mindre borta ut matchen. Det enda som höll dem kvar in i andra halvlek var att Piri Weepu mindre bra fick ordning på straffsparkarna.

Aussisarna försvarade sig även riktigt bra, något man var tvungna till pga av hemmalagets oerhörda kraftrugby. Jo, det handlade idag om kraftrugby av spektakulärt slag, och the All Blacks dominerade stort inom detta område. En sensationell uppvisning av de helsvarta mao, som faktiskt överraskade många experter, inte minst sydafrikanske världsmästaren från 1995 Francious Pienaar som tippade australiensk seger innan match, samtidigt som han hoppades på Nya Zeeland.

Vad vi fick se var enastående rugby från båda lagen, där troligen Australien inte orkade stå emot pga den brutala match man överlevde förra veckan mot Sydafrika, som man borde ha förlorat. I dag skipades därför rättvisa och segraren var på förhand given att segra även i finalen.

Dagens match var mao i praktiken VM-finalen. Ingen kan mao nämligen se hur Frankrike ska kunna vinna nästa helg. Endast en mao totalkollaps av de helsvarta kan nu mao ge fransosianerna VM-guld mao. Vi kan mao redan idag kröna Nya Zeelands rugbylag som världsmästare. Man kommer mao tveklöst att mao köra över sitt offer i finalen mao.

Vamos All Blacks!

Frankrike till VM-final i Rugby-VM i Nya Zeelands VM-turnering!

Med minsta möjliga marginal så tog sig idag, alldeles nyss faktiskt, Frankrike till VM-final i Rugby-VM i Nya Zeelands VM-turnering genom att vinna VM-semifinalen mot VM-semifinalmotståndaren Wales med blott 9-8 efter full tid!

Wales dominerade inledningsvis och tills dess att man fick lagkaptenen sin, Sam Warburton, utvisad pga farlig tackling — som av en enig expertkår av rugbykännare var totalt felaktigt utdömd! Tacklingen var förvisso tuff och kanske rentav farlig, men att visa ut en spelare i en VM-semifinal var, anses det, att gå för långt.

Matchen ändrade efter detta omdiskuterade domarbeslut karaktär och ledde strax till att Frankrike gick upp i en 9-3 ledning. Halvvägs in i andra halvlek så verkade det som om den franska orken tröt en smula samtidigt som walesarna började attackera mer än tidigare.

En fräck genomskärare ledde till walesisk fempoängare, men tyvärr för dem så missade man sedan målskottet vilket hade tagit dem till 10-9 och seger. Frankrike höll istället undan och erövrade på detta sätt VM-finalmatch. Där möter man antingen Nya Zeeland eller Australien, vilka dock först måste göra upp i den andra VM-semifinalen i Rugby-VM i Nya Zeelands VM-turnering, vilken f.ö. spelas i morgon.

Morgondagens VM-semifinaluppgörelse i Rugby-VM i Nya Zeelands VM-turnering kommer att bli en sjutusan till uppgörelse som ingen bör missa. Denna kommande uppgörelse är en riktigt hatmatch, där the All Blacks hellre dör än förlorar mot dödsfienden the Wallabies. Än värre blir det inte minst pga att en av spelarna i det australiensiska laget är en tvättäkta kiwi, Quade Cooper, som dock nu har deserterat och istället väljer att spela för dödsfienden. Han är allmänt hatat av hela det nyazeelänska folket. Även i det nya hemlandet är man misstänksamma mot honom.

Hur det går får vi veta först imorgon, eftersom matchen inte spelas förrän då, men jag tippar redan idag att the All Blacks tar hem det här, men det blir en brutal historia som lär gå till historien som en sjutusan till uppgörelse, för allt tyder på det i detta läge, men säkert vet vi inte, då vi inte är några spåmän här på redaktionen.

Vamos alla rugbyvänner!

 

Sverige krossade Holland i afton på Råsunda i sista EM-kvalmatchen och är nu som belöning klara för EM nästa sommar!

Våra kära blågula pöjkar i Blågult, dvs Sverige, gick i afton och besegrade Holland med hela 3-2 på gamla fina svenska nationalarenan Råsunda i den sista EM-kvalmatchen för denna gång. Sverige krossade Holland och är nu klara för EM nästa sommar, eftersom vi nu är direktkvalificerade dit som bästa grupptvåa. Fantastiskt bra jobbat och kämpat av våra blågula hjältar.

Erik Hamrén måste även han hyllas som fick ordning på laget så här inför den tuffaste matchen sedan förra Hollandmötet. De svenska målskyttarna var Kim Källström (1-0), Sebastian Larsson (2-2) och Ola Toivonen (3-2). Vad det handlade om i afton var inget annat än en bragd.

Än större hade bragden varit om Zlatan Ibrahimovic hade varit med, då han genom sin blotta närvaro, hämmar resten av spelarna. Men vem bryr sig om det nu efter denna storslagna seger? Inte jag. Kan dock tillägga att statistiken utan primadonnan på plan nu är 7-2-0! — dvs, 7 segrar, 2 oavgjorda, 0 förluster! Låt oss nu porta Ibrahimovic från allt vidare landslagsspel.

Såg f.ö. inte matchen, utan följde med via radio. Lasse Granqvist var helt grym i sitt referat. Han var helt galen av upphetsning emellanåt och sjukt kul att lyssna på. Även Ralf Edström gjorde sitt till för att göra matchen till en suverän lyssningsupplevelse. Bra jobbat pöjkar. Hoppas ni hänger med länge än.

Som tecken på hur mycket vi uppskattar den svenska segern i afton så har vi här på redaktionen nu valt att välja in ett par svenska hjältar till fotbollspelare som svenska idrottshjältar : Kim Källström, Johan Elmander och Andreas Isaksson — och vi kräver nu att en av dessa tre hjältar, eller någon av de övriga spelarna från i afton, belönas Guldbollen! Att ånyo belöna primadonnan är ett hån mot allt vad fotboll heter, inte minst pga att han gör Blågult till ett sämre lag bara genom att finnas till.

Leve Sverige!

Svensk seger på gång på Råsunda i afton mot Holland?

Ja, nog ser det ljust ut alltid nu så här timmarna innan avspark mot Holland i afton. Ingen Ibrahimovic, tack och lov, så det finns inga bortförklaringar att komma med om det skulle gå åt skogen. Åt skogen bör det dock inte gå, då fotboll är en lagsport och Sverige en erkänd lagmaskin som genom åren alltid funkat bäst när laget har premierats över individen, något som tyvärr sällan varit fallet på sistone pga en viss överviktig rosengårdsprimadonna.

Det ser mao rätt så bra ut med svenska ögon sett. I afton handar det nu om att kämpa och om att kämpa väl. Sverige med sina stolta traditioner ska inte behöva frukta något lag på en fotbollsplan, något vi vet av alla de år vi hållit s.k. världsnationen England på plats de senaste dryga fyrtio åren.

Visst kan det komma att gå åt skogen i afton för våra blågula pöjkar, men så är det i all sport — en aning ovisst. Jag bedömer dock våra chanser till fifty-fifty, men då har jag inte tagit hänsyn till följande inte helt oviktiga faktum i sammanhanget : vi har hemmaplan och är motiverade på ett helt annat vis än holländarna som ju redan är klara gruppvinnare.

När det kommer till kritan i afton så vill vi helt enkelt vinna det här bra mycket mer än holländarna, och detta tror jag fäller avgörandet i svensk favör. Vi minns alla hur vi själva för ett par år sedan hade möjligheten att avsluta en kvalkampanj som obesegrade gruppsegrare. Allt vi behövde göra var att ge blåbärslaget Lettland smörj i vår sista hemmamatch, något vi enkelt hade gjort om vi varit tvungna därtill. Men vi fick stryk med 0-1.

Tror på en tät historia i afton, och om Isak har en bra kväll så kniper vi nog segern med uddamålet. Tippar således redan nu i eftermiddag att pöjkarna våra segrar med 1-0 eller 2-1 och att Tobias Hysén slår till.

Vamos Sverige!

Australien försvarade sig fram till VM-semifinal i Rugby-VM

Efter att ha uthärdat en mer eller mindre konstant press från Sydafrika under hela matchen så lyckades på något underligt vis Australien med minsta möjliga marginal (11-9) knipa segern och knipa semifinalplatsen som stod på spel i Rugby-VM borta i avlägsnaste Nya Zeeland. Men vilken för tusan till hård sammandrabbning det blev mellan två av de stora lagen i sporten. Fysisk kraftrugby när den är som mest ruskig.

Detta var en match som Sydafrika (de regerande världsmästarna från 2007) borde ha vunnit, för de hade sjuttiofem procent av spelet, och det handlade då uteslutande om attack. Men Australien kämpade på som bara de kan och höll undan genom ett sanslöst starkt försvarspel i en av de brutalaste matcher som skådats på år och dag. Oerhört imponerande spel av båda lagen, av olika anledningar.

I slutändan så avgjordes matchen på ett kontroversiellt vis när Australien fick en straff, som de flesta experter ansåg vara felaktigt dömd, när det endast återstod några få minuter. Underläge med 8-9 förbyttes hastigt och lustigt till ledning med 11-9 — och det var en ledning som aussisarna inte släppte.

Synd om Sydafrika som verkligen dominerade, men i slutändan så får man såklart skylla sig själva för att inte ha kunnat utnyttja övertaget. Australien har dock inget att skämmas över, för man gjorde en stormatch och går nu in i nästa veckas semifinal mot hemmanationen Nya Zeeland — som idag vann sin semi rätt så klart, dock utan att övertyga, över Argentina — som fullvärdiga utmanare till finalplats och VM-guld. Vinnaren nästa vecka lär nämligen ta hem slutsegern … eller ska Wales eller Frankrike överraska?

Australien försvarade vidare sitt fenomenala facit mot sina två ärkefiender, Sydafrika och Nya Zeeland, genom vinsten idag. Man har nämligen aldrig förlorat en VM-match mot något av dessa lag. Sammandrabbningen mellan the All Blacks och the Wallabies nästa vecka lär bli något i hästväg och inte en match någon vill missa.

Hoppas på hemmalaget, men att tippa utgången är det ingen idag som kan eller ens törs våga sig på. I Nya Zeeland är alla invånare nu sjuka av nervositet, för det är tjugofyra år sedan man senast vann VM — det enda VM-guld man tagit hem. Det halvtaskiga spelet mot Argentina gör självfallet inte att nervositeten minskar, och att man nu tar emot dödsfienden nummer ett gör att många lär ligga sömnlösa och kallsvettas ända fram till matchstart om en vecka.

En intressant och avslutande kuriosadetalj i sammanhanget är den att Sydafrika alltjämt så gott som uteslutande består av vita spelare (tyckte mig dock se en lite lätt färgad spelare vid något tillfälle i deras lag?), och sicka muskulösa pöjkar de alla är. Svarta kan alltså inte spela rugby. Exakt varför det är så är svårt att säga. Men det beror troligen på en medfödd defekt, ungefär som den som gör norrmän, danskar och finnar oförmögna till att spela tennis av kvalite — en sport där svenskar f.ö. sedan tidernas begynnelse har glänst, något som våra 26 vunna grandsslamtitlar (i singel!) bevisar för alla som dåraktigt funderar på att hävda motsatsen.

Vamos!

Frankrike körde över England i Rugby-VM!

Efter en sjukt spännande rugbymatch borta i Nya Zeeland idag på morgonen svensk tid så stod slutligen Frankrike som segrare: Man besegrade ärkefienden från andra sidan kanalen, dvs England, med klara 19-12! Jag höll stenhårt på Frankrike och jublade högt varje gång de gjorde mål.

The Frogs (nidnamnet som engelsmän har för alla fransoser) är nu klara för VM-semifinal mot Wales nästa helg. Starkt jobbat av våra franska vänner, som framtills idag allt annat än gjort väl ifrån sig i VM. Man har rent ut sagt spelat sin värsta rugby på år och dag, och skämt ut sig rent ut sagt. Skandalförlusten mot Tonga fick få experter att idag ge fransoserna någon som helst chans mot världsmästarna från 2005.

Men man tog sig i kragen och tog redan från start kommandot och släppte sedan inte in engelsmännen i matchen förrän i andra halvlek, men då var det redan för sent för dem att komma tillbaka. Underläget med 0-16 var för tufft att ta itu med.

I förväg gavs Frankrike alltså näst till ingen chans att vinna dagens sammandrabbning, men efter att ha laddat som tusan i en hel vecka så stack man idag ut på plan som ett lag till ett hundra procent — ett lag som ville vinna till varje pris och som var beredda att dö för att göra så. Och i slutändan så var det denna formidabla franska inställning som fällde avgörandet, då engelsmännen blev tagna på sängen av den hårda satsning som motståndarna gjorde redan från start.

Den sydafrikanske rugbylegenden Francois Pienaar sade alldeles innan matchstart att enda chansen för Frankrike låg i att England skulle spela försiktigt, och på så vis släppa in dem i matchen, och på så vis ge dem hopp, och på så vis så blev även fallet. Bra profetia mao.

Frankrike var att likna vid ett vådaskjutet vilddjur som idag gav allt för att överleva eller dö under försöket att göra så. Den loja engelska inledningen fällde avgörandet, och inga ursäkter accepteras från deras supportrar. Man vet alltså alla att England kastade bort det här genom att ge Frankrike hopp om att kunna segra omedelbart från matchstart.

Den fega engelska taktiken straffade sig mao. Hade man istället satsat allt man hade från start för att på så vis få ett klart poängövertag redan de första tio minuterna så hade den franska motivationen snart trutit. All heder går dock till Frankrike. Man verkligen förtjänade att vinna denna match. Alla kämpade på magnifikt, och disciplinen var enastående. Man släppte som exempel på saken få straffar till England i farliga lägen, och man kämpade som vilddjur.

Man gjorde även två riktigt snygga mål, eller tries som det heter på engelikanska, Vincent Clerc och Maxim Medard heter hjältarna som utförde dessa bragder. Medard har f.ö. polisongerna ansade på sådant vis att han starkt påminner mig om Wolverine. Han och hela det franska laget kämpade faktiskt på som om de alla vore Wolverine idag. Imponerande.

Hur det går i semifinalen mot Wales nästa helg är omöjligt att sia om, men en sak är säker, det lär bli en sjutusan till match. Samma sak kan man garanterat säga om morgondagens sammandrabbingar mellan Sydafrika och Australien och mellan storfavoriterna Nya Zeeland och Argentina. Den första matchen är den som lär bli mest sevärd. Tippar redan idag Sydafrika och Nya Zeeland som segrare.

Vamos alla rugbyvänner!

Sverige besegrade Finland!

Utan spel av Zlatan Ibrahimovic så kunde våra käcka blågula pöjkar besegra den lede finske fi borta i vår fina gamla svenska stad Helsingfors med hela 2-1. Att det bara blev 2-1 till de våra, trots hemmaplan i fina gamla svenska staden Helsingfors, är inte så mycket att säga om. Det viktiga i dagsläget är bara att konstatera att segern är vår, och inte de icke-svensktalande finnarnas, vilka alltjämt ockuperar vår fina gamla svenska stad Helsingfors. Vissa av dessa icke-svensktalande finnar har vidare fräckheten att kalla fina gamla svenska staden Helsingfors för Helsinki! Oförskämt anser jag och alla andra människor världen över om saken. Staden heter Helsingfors! Ska det behöva vara så himla svårt att fatta? Den är ju för tusan byggd av oss, mestadels av folk från Hälsingland, därav namnet. Det är mao extra skönt att få knäppa de oförskämda icke-svensktalande finnarna på näsan. Förhoppningsvis lär de sig nu att veta hut? Extra kul var som redan omnämnt att Ibrahimovic inte spelade boll idag. Vissa menar att han kan ha varit närvarande på plan, men spelade fotboll gjorde han iaf inte. Något spel från hans sida såg då inte jag iaf. Nej, den svenska segern bärgades utan Ibrahimovic. Skönt och bra anser jag och alla andra fotbollsvänner världen över om saken. Ibrahimovic är nu passé och nytt fint äkta svenskt blod är vad som nu behövs till nästa viktiga svenska fotbollsmatcher. Endast då kan det gå vägen. Till Hollandsmötet så behöver vi nu ett erkänt duktigt radarpar längst fram som kan och vill spela boll och inte bara stå och invänta smörpassningar i målområdet. Endast då kan segern bli vår igen i nästa match. Tippar f.ö. och förresten redan idag att Sverige vinner VM i Brasilien år 2014. För då är det vår tur.

Leve Sverige!

Oklart om Ibrahimovic spelar mot Finland?

Enligt de senaste rapporterna så är det ännu ovisst in i det sista om Sverige kommer till spel mot Finland idag? Och enligt de senaste rapporterna så är det alltjämt oklart om Ibrahimovic och pöjkarne får spela matchen borta i snöigaste Helsingfors?

Orsaken till ovissheten är man nu på allvar vid SvFF har börjat ifrågasätta det kloka i att vara associerade med Uefa och Fifa, två nu erkända gangsterorganisationer som bara häromdagen öppet och helt ogenerat erkände att man motarbetade alla annan sport — så till den milda grad att man nu aktivt arbetar på att förbjuda dessa andra sporter från att visas på TV!

Enligt de senaste rönen så tyder nu mycket på att Sverige kan komma att taga fönuftet till fånga och lämna Uefa och Fifa och då även lämna det internationella fotbollssammarbetet en gång för alla?

Och enligt de senaste läkta dokumenten vi fått oss till del här vid redaktionen så tyder nu mycket på att SvFF kan komma att stoppa Blågult från allt vidare spel under Uefas och Fifas flagg. Man överväger istället att öppna eget och återgå till det egna förbundet som högsta instans och därefter själva kontrollera den inhemska fotbollen. Bra tänkt och bra gjort anser alla här på bloggen om saken.

Låt oss nu hoppas att man vid SvFF inte viker ned sig den sista timmen idag och kommer till spel mot finnarna. Vem vill förresten delta i Uefas och Fifas skitturneringar? Inte jag och ingen annan heller som jag talat med världen över de senaste dagarna.

Bu för Uefa och Fifa!

Leve Sverige!

Tranströmer vann guld i Stockholm

Otroligt kul att det blev svensk guldmedalj i poesi idag i det s.k. Nobelpriset när Tomas Tranströmer äntligen lyckades segra efter alla ”så nära tillfällen”. Men den som väntar på något gott väntar som bekant aldrig förgäves. Den gode Tomas, vars verk jag dock aldrig läst, har nu för evigt skrivit in sig i den svenska idrottshistorien genom dagens storstilade triumf i nobelpristävlingen.

Men det satt som sagt hårt åt idag. Många värdiga kämpar slogs om guldet denna gång. Men som tur var så hade Tranströmer fördelen av hemmaplan, och kanske var det detta som fällde avgörandet denna gång?

Denna gång blev det alltså svenskt i topp. Stort gjort av Tomas att inte ge upp denna gång efter alla misslyckanden under åren tidigare vilka nu passerat förbi, utan att istället oförtrutet kämpa på vidare och komma tillbaka starkare åren därpå — som året denna gång. Trägen vinner som vi alla vet och nu fått bevisat.

Poesi är f.ö. en urgammal sport som länge även ingick i det olympiska programmet. Men tyvärr tog man bort denna fina idrottstävling någon gång på 40 talet, så vi får väl nu anse att det s.k. Nobelpriset i litteratur och poesi är det egentliga OS-guldet, trots att det delas ut så ofta som varje år.

Exakt hur den gode Tomas kommer att hedras efter dagens sagolika framgång känner jag inte till, men ett förslag jag har är att man borde hedra honom vid en storstilad middag — kanske vid Stockholms Stadshus, då han ju är en stockholmskis? — där kanske även vår käre konung kunde närvara och säga några väl valda och passande ord till honom, vår nykorade champion och världsmästare i poesi: Tomas Tranströmer.

Ett givet val som svensk idrottshjälte är allas vår ”Tompa” idag f.ö..

Förbjud fotboll … och all annan organiserad sport.

Såg precis att man från Uefa/Fifa nu vill att TV ska sluta visa andra sporter än just fotboll. Det är nu därför dags för den fria världen att en gång för alla ta itu med ”sporten” och dem som är insyltade i denna gangsterverksamhet. Vi måste nu förbjuda fotboll — åtminstone den professionella varianten — med omedelbar verkan.

Vi bör således nu dra oss ur morgondagens landskamp mot Finland. Att spela denna match gynnar inte oss eller Sverige som nation. Fotboll är en skitsport som får alltför mycket utrymme. Faktum är att all sport är skit.

Sport är i grund och botten lekar för barn, något som på det stora hela var fallet ända in på 1900 talet. Sport och vuxna går mao inte ihop. När man är barn så leker man med bollar, springer och hoppar omkring i sandlådan. Som vuxen så bör man inte pyssla med dessa barnlekar, då bör man agera som en vuxen.

Ett bra exempel på att det jag säger är sant är att vi ännu inte har sportgrenar i att leka sandlådan och gräva med hink och spade eller att gunga högst, eftersom vi alla anser att det i dessa fall inte handlar om sport, utan om barnlekar. Men precis efter att jag skrivit detta så insåg jag att man faktiskt har olika typer av tävlingar när det gäller att att leka i sandlådan som tävlingar i att bygga sandslott!

I grund och botten så är alltså alla sporter barnlekar, något som innebär att alla dem som pysslar med sport är förvuxna barnungar. Ett bra exempel på förvuxen barnunge : Ibrahimovic.

Genom att återintroducera amatörismen så kan man eventuellt få bukt på problemet som fotboll och övrig sport utgör, men i slutändan så är nog enda lösningen att förbjuda all sport.

Bättre för oss alla är att vi tar det lugnt när vi är lediga och tar en stilla promenad i skogen och njuter av det. När vi sedan är hemma igen så kan vi slå oss ned i favoritfåtöljen och läsa en god bok.

Vi kan sedan sätta oss på balkongen och titta på hur barnen leker på gården — för det är riktigt sport och hundra gånger mer njutbart och roligt än vilken fotbollsmatch som helst. Att det sedan är gratis att följa barnens lekar gör ju inte direkt saken sämre.

England spelar mot sig självt i Rugby-VM

Visst är det kul att vara England och pyssla med sport, för i flera av de sporter man utövar så vinner man hvergang — även när man förlorar. Ta bara det pågående Rugby-VM i Nya Zeeland (engelsk koloni), för där har precis gruppspelet avslutats.

De fyra kvartsfinalerna: Irland (engelsk koloni)-Wales (engelsk koloni), England (engelsk koloni)-Frankrike, Sydfrika (engelsk koloni)-Australien (engelsk koloni), Nya Zeeland (engelsk koloni)-Argentina.

Som vi själva kan utläsa så är hela sex av kvartsfinallagen engelska kolonier. Faktum är att det var ytterst nära att sju engelska kolonier tog sig till utslagsrundan: Skottland missade kvartsfinalspelet med en hårsmån. Och inte nog med det: både USA och Kanada (två engelska kolonier) hade lag med i gruppspelet, och dessa båda lag blir bara bättre för varje år. Så vem vet, kanske kommer samtliga åtta kvartsfinalister vara engelska kolonier nästa gång som VM spelas (om fyra år)?

En sak vet vi säkert redan idag: de fyra semifinallagen kommer garanterat vara engelska kolonier denna gång. Enda lilla frågetecknet gäller Frankrike, ett lag som kan överraska mot England nästa helg. Men alla expertar räknar med att engelsmännen grejar biffen. I finalen väntas sedan England göra upp med den engelska kolonin Nya Zeeland, världens genom tiderna bästa rugbylag.

Finalen kommer tveklöst att tas hem av the All Blacks (Nya Zeelands rugbylags namn) — troligen världens bästa landslag alla kategorier. Man har nämligen sedan 1903 vunnit 75 procent av alla matcher man spelat! Fast otroligt nog så har man endast lyckats vinna VM en enda gång — första gången turneringen spelades 1987. Men nu på hemmaplan så kan inget stoppa the All Blacks från att krossa allt motstånd. Hela nationen kräver guld, och alla experter tror på seger för hemmanationen. Man dör hellre än sjabblar bort VM-guldet på nytt.

Men nog är det intressant ändå att hur det än går så tyder det mesta på att England eller en engelsk koloni vinner VM denna gång igen. Faktum är att England och/eller engelska kolonier vunnit varenda gång VM spelats: 1987, Nya Zeeland; 1991, Australien; 1995, Sydafrika; 1999, Australien; 2003, England; 2007, Sydafrika; 2011, Nya Zeeland (jag sticker redan idag ut hakan här).

Tyresö FF på väg mot SM-guld!

När jag klickade in på Radiosportens hemsida häromminuten så råkade jag se något i ögonvrån om att Tyresö nu var hårsmånen från att vinna SM-guld. Blev förvånad över att läsa detta, då jag inte visste vilken sport det handlade om och inte kände till något lag hetande Tyresö.

Blev dock minuten därpå än mer förvånad, för att inte säga slagen av häpnad, när jag med mina egna ögon kunde läsa att Tyresö är ett damfotbollslag, spelande i Damallsvenskan, som nu dessutom toppar tabellen som nykomling och tom ser ut att ta hem årets svenska mästerskap.

Jag tittar in på SVT:s och SR:s hemsidor varje dag, ofta flera gånger, och har inte förrän just nu, dvs för en fem-sex minuter sedan, aldrig någonsin tidigare hört talas om Tyresö FF! Så om jag som sportbloggare aldrig har hört talas om Tyresö FF så är frågan om någon enda svensk har hört talas om laget?

Jag hoppas dock att Tyresös töser tar hem serien, för på andra plats ligger f.n. det där laget från okänd skånsk stad eller ort som vann SM i fjol. Ni vet vilket lag jag talar om … det där laget som inte hedrar hemstaden sin, utan istället väljer att heta LDB — namnet på en illaluktnade och säkert häslovådlig handkräm!

Usch för LDB, detta illaluktande skräplag. Heja Tyresö FF, detta fina töslag som hyllar hemstaden. Det finns dock en liten chans att SM-guldet går till Göteborg, men så länge som man envisas med att heta Kopparberg, utan att komma från Dalarna, så håller jag på töserna från Tyresö.

Vamos

***update*** (fem minuter senare)

Noterade precis att Tyresö faktiskt spelade damallsvenskt redan förrra året, något som gick mig totalt förbi!

Borde Sverige ställa upp i Rugby-VM?

Har följt med lite lätt i Rugby-VM i Nya Zeeland och måste nu hävda att frågan måste ställas än gång för alla om det inte nu kan vara läge och dags för våra blågula killar att ställa upp för gamla Sverige och ställa upp i Rugby-VM och där försvara vår heder mot en hel hoper folk som inte verkar anse oss kapabla att spela sporten i fråga?

Våra fotbollsspelare har nu på blott ett fåtal år förvandlats till fjollor och divor av bedrövlig karaktär och kvalite. Bättre är det då troligen nu att vi låter våra riktiga karlakarlar försvara vår ära på våra gräsplaner genom att göra en storsatsning på rugby och på att ta hem Rugby-VM?

Rugbypöjkar är inte sillmjölkar och griniga fjollor : de är pöjkar med stort P! Ju hårdare tag det är på plan, desto lyckligare blir man — om man är en rugbypöjke! Du ser tex aldrig en rugbypöjke rulla runt som en femåring efter en liten tackling : nej, rugbypöjkar fuskar aldrig, och att få ett par blåtiror och en och annan utslagen tand varje match är enbart något som förhöjer nöjet av att få spela rugby.

Faktum är att rugbypöjkar älskar att få stryk och ser det som ett hedersuppdrag att därefter få tacka pöjken som utdelade stryket. Faktum är att rugbypöjkar alltid träffas efter match och där tar ett par kalla öl med motståndarna och där skrattar och skojar om hur himla mycket smörj man fått och om hur himla mycket ont man har överallt : ju mer ont man har, desto lyckligare är man efter match.

Och vad sedan gäller domaren på plan så käftas det aldrig emot, oavsett vad som inträffat. Ingen rugbypöjke törs eller funderar ens på att ifrågasätta ett domslut. Man är mao riktiga idrottspöjkar — sportsliga som få andra pöjkar inom idrott.

Så då är väl saken klar : Sverige bör nu ställa upp i Rugby-VM. Vi har stora och starka karlar så det både räcker och blir över här hemmavid. Allt vi behöver göra nu är att skicka iväg ett gäng vikingar till Nya Zeeland och därefter se fram emot VM-finalen och VM-guldet.

Vamos alla svenska rugbypöjkar. VM-guldet är mer eller mindre redan grejat.

Tevez gjorde rätt som bad Mancini dra åt skogen och är en hjälte

Carlos Tevez har varit mycket i ropet de senaste dagarna, särskilt pga att han inte ville spela den sista halvleken borta mot erkänt superstarka hemmalaget Bayern München. Tilläggas kan att laget Tevez spelar för låg under med 0-2 när han var tänkt att hoppa in.

Att i detta omöjliga läge till seger behöva hoppa in är ju något som var totalt meningslöst. Bättre hade varit att låta de elva inepta spelarna på plan få fortsätta göra bort sig själva och sedan skämmas än att låta Tevez behöva bli indragen i härvan, för han hade ju inget ont gjort!

Tevez gjorde mao helt rätt som bad inepte tränaren Mancini dra dit pepparn växer. Mancini var f.ö. en högst ordinär spelare, och som tränare har han inte direkt slagit oss eller världen med häpnad. Han var för dålig för att kunna vinna CL med Italiens bästa lag på år och dag, och nu så är han för dålig för att kunna vinna något av värde med Englands på pappret kanske bästa lag.

Tevez borde vidare få medalj av FN för att han stod upp för sin heder och vägrade vara en spelpjäs i ett större internationellt fotbollsspel. Tevez är en människa med mänskliga rättigheter.

Elaka skräpklubben Manchester City vägrar ju hårdnackat släppa Tevez och låta honom åka hem till sin kära fru och lika kära ungar borta i Argentina. Man plågar Tevez … för att inte säga torterar. Man är bevisligen elaka mot någons (Tevez ungar) snälla lilla pappa.

Elaka klubbar som Manchester City som behandlar fotbollspelarna som slavar ska vi inte tycka synd om. Tvärtom. Jag föreslår istället att Tevez nu polisanmäler Manchester City, Mancini och klubbens ägare. För det måste nu bli stopp på slavhandeln inom fotbollandet världen över.

Vi måste nu vidare snarast möjligt lägga ned Fifa och Uefa och därefter se till att fina gamla SvFF tar över helt och hållet härt i Sverige på ett professionellt men hel amatörsikt sett. Vi måste nu ta hem alla våra svenska fotbollsspelare från de internaionella slavhandlarklubbarna. Vi måste ta hem dem till oss och Allsvenskan igen, för först då — här hos oss! — kan dessa, våra kära förlorade söner, bliva lyckliga.

Bu för Mancini och Manchester City.

Leve Sverige och amatörsimen.

Helsingborg svenska mästare

Underbara scener utspelades sig igår när gamla fina Helsingborg tog hem SM i fotboll — för sjunde gången, inte femte! Lägg märke till att jag skrev ”för sjunde gången!”

Tyvärr så kan man vid SvFF alltjämt inte ordna till så att Örgryte IS, GAIS och Helsingborgs IF (de tre lag som vardera tog hem två av de sex första allsvenskorna: 1924/1925 till1929/1930) kan få sina allsvenska segrar att räknas som svenska mästerskap. Ska det behöva vara så himla svårt att lösa detta enkla problem, särskilt som man nu har haft över åttio år på sig?

Men hur det än blir med den saken så var det suveränt att gamla fina HIF fick vinna Allsvenskan på nytt. Riktigt kul är att vår högsta serie är så himla svår att ta hem. Varje år så är det ett nytt lag som vinner. I sju år på raken har vi haft olika vinnare. Delad glädje är dubbel glädje mao.

Allsvenskan har alla lag som deltar i serien chans att ta hem inför starten. Att våra klubbar dåliga internationellt sett är vad som ger Allsvenskan dess magi. Låt den alltid förbli dålig — ju sämre, desto bättre.

Nu hoppas vi att ett nytt lag vinner nästa år. Varför inte Örebro — en fin gammal klubb som aldrig nått enda fram. Men framtills dess så önskar vi självfallet att HIF gör väl ifrån sig i nästa års CL-kval.

Fast som vi alla vet så kommer det som vanligt att gå åt skogen för vår svenska representant. Vi bryr oss dock inte om det … så länge som vi får behålla vår urdåliga men underbara gamla fina Allsvenskan precis som den är. Leve Allsvenskan!

Caroline Hedwall är ingen hjälte!

Nej, för tusan, Caroline Hedwall är ingen hjälte, något som SVT dock oförskämt hävdar på hemsidan sin.

Jag och hela idrottsvärlden är nu upp över öronen överförgrymmade på SVT och deras oförskämdheter mot våra duktiga svenska idrottstöser. Jag är faktiskt så till den milda grad överupprörd att jag är f.n. och f.ö.  är ypperligt tveksam till om jag överhuvudtaget kommer orka skriva färdigt detta inlägg. Obs. inget överdrivande.

Hur i hela helsike kan man med från SVT:s sida skriva att Caroline Hedwall, vår duktiga golftös, är Europas hjälte efter att tösen idag vunnit Solheim Cup till oss? Skäms man inte att skriva sådan utstuderad rappakalja helt öppet och utan minsta lilla uns av skam? Nej, naturligtvis inte.

Sist jag kollade upp saken så var namnet Caroline ett flicknamn, men trots att så bevisligen är fallet så hävdar SVT helt oförskämt att söta och rara Caroline är en man — man kallar ju henne för en hjälte!

Om Caroline är något i afton så är det allt annat än en hjälte, då hon ju är en tös: Caroline är en hjältinna! Och som en hjältinna har hon nu tagit plats bland övriga svenska idrottshjältinnor.

Jag och hela idrottsvärlden kräver nu att SVT ska läggas ned tills dess att man lär sig se skillnad på män och töser.

Världens töser är nu i uppror världen över över denna skymf av kvinnan som kvinna och tös. Vi är inga män, säger man, dvs alla världens töser, nu med en enad röst: Vi är töser och som sådana vill vi bli omtalade av de oförskämda SVT-medarbetarna.

Bu för SVT och alla de oförskämda fårskockar som arbetar där! säger man, dvs alla världens töser, vidare om saken, denna oförskämda skymf. Skäms ordentligt SVT! säger nu alla världens kvinnfolk.

Och jag, och alla världens män och karlakarlar, håller naturligtvis med, säkrast så: ty uppretat kvinnfolk på krigsstigen är inte att leka med.

Tilläggas kan om Solheim Cup : Av de tolv deltagande europeiska töserna så var hela fyra stycken svenskor : Sophie Gustafson, Maria Hjorth, Anna Nordqvist och Caroline Hedwall. Sicken bredd vi har inom svensk damgolf. Otroligt.

Delpo krossade Nole

Såg inte matchen, men noterade att Juan Martin Del Potro å Argentinas vägnar nu krossat Novak Djokovic med besked borta i Serbien i en avgörande Davis Cup match. Härliga nyheter. Är nämligen nu ordentligt trött på Nole och alla hans segrar.

Tredje förlusten för året betydde att Serbien åkte ut ur Davis Cup. Det handlade mao inte om en match som serben frivilligt gav upp … tills dess han insåg att Delpo höll på att sopa banan med honom. Första segern över serben för den hårtslående tannismaskinen från Tandil. På tiden.

Att Nole gav upp pga skada får en att inse att han är skörare än folk tror. Är f.ö. alltjämt förvånad över att Rafa inte lyckades knäcka serben i vare sig W eller UO. Hade Rafa fått köra på sitt vanliga spel över fem set i dessa båda matcher så hade säkerligen serben blivit mosad.

Att Delpo lyckades krossa Nole på endast ett set och tre games är imponerande, och då Robin Söderling spelar ett liknande spel som argentinaren så finns det goda möjligheter att även han kan komma krossa serben framöver.

Det ser dock nu än tuffare ut för Robin att ta den där sista platsen på Masters inbjudningslista med en jagande Delpo på G. Avgörandet blir nog i Stockholm. Fast nu när argentinaren även ska spela Davis Cup final så får man undra var prioriteringen ligger för honom och hemlandet?

Argentina har aldrig vunnit Davis Cup, otroligt man sant, och nu när Spanien med Rafa i spetsen väntar i finalen så skulle det inte förvåna mig det minsta om Delpo kommer att ta det en aning piano framöver. Kanske tackar han nu även nej till SO och en del andra turneringar, särskilt om han inser att han inte kan komma ikapp Berdych och dennes åttondeplats?

För Argentina så är självfallet en Davis Cup seger långt mycket större än en Masters-titel för en av deras pöjkar. Hoppas att dessa pöjkar tar hem segern. Verkar f.ö. otroligt att ett tennisland som Argentina, som haft så många fina spelare genom åren, aldrig vunnit Davis Cup.

Söderling har missat Masters?

Noterade precis på ATP:s hemsida att Robin Söderling nu av allt att döma inte kommer att deltaga i årets Masters. Sjukdomen som stoppade honom i US-Open fick mao nu allvarliga konsekvenser.

F.n. så ligger Robin på tionde plats på 2080 poäng. Till den så viktiga åttondeplatsen, där f.n. Tomas Berdych befinner sig, är det f.n. 270 poäng. Och med endast ett fåtal turneringar kvar att spela, inklusive den mastersturnering Robin vann förra året, så kan vi redan nu f.n. inse att Masters inte kommer att inkludera vår man denna gång.

Skador och annat otyg är f.n. idagsläget det stora problemet. Robin måste hinna bli fullt återställd och matchfit för att därefter göra ordentligt med bra ifrån sig i ett par av de mastersturneringar som återstår för att kunna vara med och slåss om Masters-platserna.

Helst behöver han vinna en eller ett par titlar till. Men som vi alla vet så kan man inte bara dyka upp efter sjukdom och skada och slå hela världen med häpnad. Hoppas Robin grejar saken, men handen på hjärtat så kan jag inte se honom göra det.

Troligen blir det tajt om den sista platsen, men om Berdych gör väl ifrån sig de närmaste veckorna så är det adios för Robin, något som då även innebär att han ramlar ur topp tio.

Ibrahimovic skämmer ut sig på nytt, denna gång i våra fina gamla svenska skogar!

När man inte trodde att Ibrahimovic kunde sjunka lägre så gick han precis och gjorde det. Till att börja med så gitter han inte att träna fotboll längre. Nej, nu ska han vara ledig och ute på vildmarksliv — mitt under Serie A säsongen!

Men än värre blir det när vi får veta vad för slags vildmarksliv det handlar om. För det Ibrahimovic nu vill pyssla med är att vara ute i de svenska skogarna och med skjutvapen döda älgar! Hutlöst men sant!

Ibrhimovic är alltså nu helt och hållet i färd med att döda älgar i våra fina gamla svenska skogar. Att han inte skäms. Har inte dessa älgar rätt att leva i våra fina gamla svenska skogar och där sköta sig själva? Stör de honom på något vis där de vandrar omkring i våra fina gamla svenska skogar?

Om Ibrahimovic störs av våra fina gamla svenska älgar som vandrar omkring och sköter sin egna business i våra fina gamla svenska skogar så tycker jag och hela Sverige att Ibrahimovic kan dra dit pepparn växer — eller åtminstone hem till Malmö.

Skåningar borde f.ö. inte ha rätt att ens befinna sig i våra fina gamla svenska skogar utan att först be om lov av oss svenskar boende i de fina gamla svenska skogarnas närhet. Skåningar och fina gamla svenska skogar hör inte ihop, något vi nu efter den här senaste Ibrahimovic-skandalen vet än bättre än tidigare.

För vi kan nu med egna ögon se hur galna skåningar, i detta fall en skåning av utländsk natur, kan bli när de kommer i kontakt med vår fina gamla svenska natur och får nys om att älgar och andra fina gamla svenska djur vandrar omkring där och sköter sig själva. Vi vet nu att vissa av dessa skåningar av utländsk natur då vill ta fram skjutvapen och skjuta på allt som rör sig i våra fina gamla svenska skogar.

Bu för Ibrahimovic och alla andra skjutgalna malmöensariner. BU!

Pistorius måste stoppas!

Efter inlägget innan så slog det mig att jag även behövde posta något om fri-idrottsvärldens andre kontroversielle figur, sydafrikanske löparen Oscar Pistorius — ”the Bladerunner”.

För mig och många andra känns det fel att en person ska få deltaga i en gren som löpning — utan egna ben och fötter! Vad det handlar om här är en person som nu med hjälp av tekniska hjälpmedel snart kan komma att bli snabbast i världen, och det är naturligtvis fel. Kan man inte springa på sina egna ben så ska man inte få vara med och tävla i löpning. Enkla och klara regler.

Vad är det tex nu som hindrar någon annan löpare från att börja springa på någon form av styltor som gör honom snabbast av alla? Inget vet idag hur snabb Pistorius hade varit om han sprungit på sina egna ben, men troligt är att han inte hade varit en man som tävlat på VM-nivå.

Pistorius måste nu stoppas från allt vidare tävlande bland hela löpare, dvs löpare med de egna benen i behåll, eftersom han har otillåtna hjälpmedel. Om Pistorius får springa med artificiella underben, så borde alla andra löpare få skaffa sig liknade proteser och fästa dem under fötterna och sedan tävla på som tidigare. Jag är övertygad om att man snabbt hade kunnat ta fram proteser för hela löpare som gjort dessa löpare långt mycket snbbare än de — och Pistorius — är idag.

Helst hade jag dock sett en återgång till de grekiska idealen och reglerna från antikens olympiska spel, för då förekom inte fusk. Man tävlade dessutom nakna och sprang således barfota. Vi behöver återgå till hur det var förr mao. Att alla ska tävla nakna är troligen att gå för långt — åtminstone i dagsläget —  men att se till att alla springer barfota kan realiseras, och det är precis det som vi nu måste ordna till.

När detta är löst så kan vi börja diskutera nakenheten igen, men ett problem där är att kvinnor då inte längre kan vara med och tävla (av förklarliga skäl). VM och OS blir då återigen enbart till för män — som det ska va mao — och precis som under antiken så blir vi vidare tvungna att förbjuda alla kvinnor från att titta på tävlingarna, något som inte blir så svårt eftersom kvinnor i själ och hjärta inte är intresserade av sport. De är dock intresserade av att titta på nakna unga män, och av den anledningen måste vi förbjuda dem från att göra så.

Vamos!

Maria Savinova besegrade mankvinna och vann VM-guld

En av årets härligaste segrar på det idrottsliga planet var tveklöst söta och snälla ryska löparinnan Maria Savinovas suveräna VM-triumf på 800 meter borta i Daegu. Att söta Maria dessutom är en fin kristen idrotterska, som gör korstecken offentligt, gör ju inte direkt saken sämre.

Men det som gjorde segern så himla underbar var att Maria stoppade sydafrikanska mankvinnan Caster Semenya från att ånyo få förnedra allt vad damidrott heter. Semenya ledde länge loppet, men blev ikapphunnen och sedan bortsprungen av sköna Maria. Underbara scener. Alla som sett Semenya tävla vet att det ser ut som att en man är med och tävlar mot kvinnor. Helt sjukt.

Jag följde loppet direkt den 4 sep och befarade det värsta, men snälla Maria visste vad hon gjorde och i slutet var det aldrig något snack och saken : Mankvinnan var besegrad och VM-guldet gick till dess rättmätiga ägararinna, den nobla och ärligt kämpande fina och rara ryska hjältinnan Maria Savinova.

Tyvärr fick Semenya silvret. Hon borde självfallet ha diskats och portats från allt vidare idrottande som kvinna!

Detta var en kamp mellan skönheten och odjuret där tack och lov skönheten vann. Men det är nu dags att alla dessa mankvinnor stoppas från att tävla mot kvinnor. Semenya har inga kvinnliga drag alls, till skillnad mot fagra Maria — som till hundra procent är kvinna (se bilden)! — och man måste nu göra som man alltid gjort tidigare : stoppa dessa av testosteron överfulla mankvinnor från att tävla mot riktiga kvinnor.

Sam vann i New York

Noterade precis att man även i US Open har haft en s.k. damtennisturnering vid sidan om tennisturneringen. Exakt varför man envisas med att ha dessa damspektakel är det ingen som vet, men kanske är det rätt så kul med lite kuriosa vid sidan om allvaret. Själv är jag som bekant numera fientligt inställd till alla former av organisared damidrott, men då damtennisturneringen i New York enbart verkar ha varit en ”one-off” så tänkte jag det kunde vara kul att posta en bild av vinnerskan — en australiensiska vid namn Sam Stosur. Tösen i bilden besegrade en oerhört övervuxen och ilsken svart amerikanska med besked. Hon blev tydligen ”blown off court”. Kul tycker jag, eftersom jag alltid supportrar den som är sötast och snällast när det gäller s.k. damidrott. Stosur har dock, vad jag förstår, damtycke så för alla pojkar som läser det här och tycker Sam är söt så är det tyvärr för eran del ett vänlig med bestämt ”hands off” som gäller.

Därför är Djokovic bäst

Anledningen till att Novak Djokovic vann tre slams denna säsong beror på att han är en fin kristen idrottare. Han bär ett enkelt litet träkors om halsen och gör alltid korstecknet efter varje vunnen match. Han segrar mao i detta tecken och ger all ära till den som äras bör!

Samtliga andra spelare i världseliten är naturligtvis kristna, då tennis är en kristen sport, men bland herrarna så är Djokovic och Del Potro två av dem som alltid öppet ger all ära till Gud efter varje vunnen match. Rafa och Fed är kristna mer anonymt.

Inget fel i att vara anonym, men nog är det bättre att göra som Nole och Delpo ändå? För titta bara på hur otroligt mycket framgång som nu Nole fått genom att göra som kejsar Konstantin och hörsamma : I detta tecken skall du segra!

Rafa och Fed och resten av de anonyma kristnas skara behöver nu mao själva börja göra korstecken om det vill nå upp till Noles nivå. De behöver vara lite mer ödmjuka och mindre egoistiska.

På damsidan ser vi ofta korstecknet, särskilt bland östeuropeerna, och töserna — som Sharapova och Wozniacki — bär vidare i mycket hög utsräckning kors runt halsen utan att skämmas, och se hur framgångsrika de alla nu är.

Det är nu dags för Rafa att slänga det dyra armbandsuret i soptunnan och sluta vara så himla penningfixerad och istället införskaffa sig ett litet fint kors att hänga om halsen. Gör han så så kommer han snart att bli stark nog att ge Nole en match.

Vann Djokovic US-Open med hjälp av voodoo?

Efter vidare efterforskningar så kan vi lugnt fråga oss följande fråga: Vann Novak Djokovic US-Open inatt med hjälp av otillåtna hjälpmedel, i detta fall federianskt voodoo?

Frågan är berättigad att ställas inte minst pga den minst sagt egendomliga avslutningen av matchen, för alldeles innan voodoon lär han använts, dvs under tredje set, så var Rafael Nadal, fjolårsmästaren och spelaren som allmänt räknas som tidernas bäste genom tiderna, i toppslag och mer eller mindre omutlig. Djokovic hade i detta läge inte en suck, och blev klart besegrad i det avgörande tiebreaket.

Allt såg i detta läge ut att vara på väg mot en klar spansk seger i fem set. Rafa var en fröjd för ögat att se i detta läge, och alla världens tennisvänner var i detta läge på det klara över att Rafa inte var att leka med. Att han dessutom gjorde ett väldans sympatiskt intryck på banan gjorde ju inte precis saken sämre. Rafa och hela publiken befann sig i detta läge på en väldans behaglig plats, där allt var frid och fröjd. Alla såg med tillförsikt framtiden an i detta läge mao.

Men då, i detta läge, detta fröjdsamma ögonblick, när alla så smått gick och inväntade en ny Rafa-triumf i New York, så inträffade något högst egendomligt. Det rafaeliska skönspelet från bara minuten innan vägrade att infinna sig, och istället så förbyttes glädjen in New York mot ett tillstånd som närmast kan beskrivas som tragiskt : Mästaren från i fjol, förvandalades plötsligt och helt utan synbar anedning eller orsak eller förklaring till en skugga av sig själv, för att inte säga en blek kopia!

Oförklarligt att så kunde ske, anses det allmänt av dem som inte är insatta i vad som verkligen pågick. Vi vet nu svaret och varför Rafa inte fortsatte på den inslagna vägen från tredje set : det gamla otyget från förr : federianskt voodoo! Fed var dessutom inte på plats, vilket gör det hela än mer sannolikt. Vi måste nu med full kraft stoppa alla former av voodoo inom tennisen. Vi måste stoppa alla dessa attacker på Rafa och hans vänner så att bäste man verkligen må vinna. Bu för voodoo, och bort med detta otyg. Voodoo och tennis hör inte ihop!

Vamos alla, utom till dem som läser det här och gillar voodoo.

Djokovic vann US-Open

Strongt gjort av Novak Djokovic att ta hem US-Open i natt. Fyra timmar och tio minuter tog det innan matchbollen vanns över Rafael Nadal — en av de fem längsta US-Open finalerna genom tiderna.

Rafa gjorde, om inte sitt bästa, så snudd på, för att besegra Djokovic och försvara sin titel från fjol. Tyvärr så förlorade han alltför många servegames för att kunna hålla jämna steg med serben. Spelet var dock inte sällan bländade från båda kombatanterna. Redan tidigt i första set befarade jag att Nadal inte skulle kunna ta hem finalen, då hans spel numera passar Nole som hand i handsken.

Mest minnesvärt från matchen var tveklöst det långa (84 min) tredje setet där Rafa visade sin klass genom att komma tillbaka fån de döda vid 5-6 i Djokos serve och sedan vinna i tiebreak. I detta läge var jag optimistisk inför fortsättningen, men som tidigare så svek Rafas servar honom och fjärde set gick därför komfortabelt till Nole. Synd, för om vi fått till ett femte set så hade matchen troligen gått till historien som en av de bästa finalerna i modern tid.

Om vi fått till ett femte set så tror jag vidare att Rafa hade vunnit, eftersom Nole mer eller mindre var färdig fysiskt sett, och kanske även psykiskt. Serben gav allt för att hålla undan i fjärde av denna anledning, tror jag. Imponerande.

Exakt hur Rafa ska kunna hantera de sex raka finalförlusterna till Djokovic är svårt att sia om, men att sluta i detta läge tror då inte jag står på tapeten. Rafa vill inte sluta som en förlorare, utan kommer säkert att komma tillbaka nästa år än starkare och slå oss alla med häpnad? Att Nole ska kunna upprepa det han gjort i år kommade säsong utgår jag från att vara en omöjlighet, eftersom han då förnedrar hela den resterande världseliten ett år till.

Djokovic är nu mao allas fiende och ett jagat villebråd, men handen på hjärtat så är det svårt att se hur någon ska kunna besegra honom i en enda slam framöver. Vi har dock fem majors 2012 så det finns visst hopp för de jagande. Men låt oss nu lyfta på hatten ännu en gång för den nye kungen av New York.

Djokovic vann US-Open

För bara några minuter sedan så tog Novak Djokovic hem US-Open genom att besegra Rafael Nadal i en drygt fyra timmar lång fyrasetare. 6-2, 6-4, 6-7, 6-1 slutade matchen.

Det är nu bara att lyfta på hatten och gratulera Nole till triumfen. Synd bara att Rafa inte fick till ett femte set, för det hade blivit oerhört intressant att följa. Men vi får nu å andra sidan gå och lägga oss istället, så en ska inte klaga alltför mycket.

Djokovic befäster härmed sin ställning som världsetta och lämnar vidare alla andra spelare lång bakom sig på rankingen. Exakt vad Rafa ska hitta på för att vända på den nedåtgående trenden mot Nole är svårt att säga, förutom då att serva bättre.

Sex raka förluster till en och samme man måste dock svida ordentligt. Förhoppningsvis tar Rafa dessa nederlag på rätt vis och tränar bort de svagheter han nu har inför nästa säsong.

Ber att få återkomma till morgonen med resten av detta inlägg. Är för trött för att skriva färdigt just nu. God natt alla tennisvänner.

Rafa kommer krossa den där serben

Jo, jag är helt säker på att Rafael Nadal nu kommer att krossa den där serbianske uppstickande upptågsmakaren Novak Djokovic i morgondagens final i New York. Rafa verkar nämligen nu vara i praktslag. I tre raka matcher har han själv och alla andra ansett honom ha spelat sina bästa matcher sedan Wimbledon, och vad gäller matchen mot Murray så sa Rafa att den rentav var den bästa match han spelat i år. Så högt sätter han alltså Murray som spelare.

Vad sedan gäller Novak Djokovic så har han allt annat än sett fenomenal ut de sista rundorna. En skada räddade troligen honom från nederlag mot Tispy? Men riktigt hur det var med den saken får vi såklart aldrig veta. Förlusten mot Murray strax innan US-Open är en annan anledning till oro för alla Nole-vänner. Och vi ska bara inte tala om vad som utspelade sig igår, för där hade serben stora portioner med tur när Fed, som såg ut att gå emot en klar seger i tre raka, plötsligt bara — helt oförklarligt — vek ned sig i set tre och fyra innan han kastade bort två matchbollar på ett rent ut sagt skandalöst vis. Jag skämdes faktiskt å Feds vägnar för detta inepta skitspel.

En sak är säker : en lika behaglig resa från set tre tom set fem kommer inte Nole att få imorgon : Ty Rafa kommer inte att bli trött som Fed blev, och inte att få problem med nerverna som Fed fick i femte set vid matchbollarna. Rafa är nämligen laddad till tusen och är nu ute efter hämnd. Hans rykte står nu på spel. Och blotta tanken på att behöva gå och vänta i ett halvår innan nästa chans att få spöa skiten ur Nole i en slam är en tanke som är totalt outhärdlig för den sympatiske mallorcanen.

Jag tippar mao redan idag att Rafael Nadal kör över serb i tre raka set med 3-0 i set och att han vinner finalen utan setförlust. 6-3, 6-4, 6-2 eller något i den stilen handlar det om, tippar alltså jag mao redan idag således.

Vamos Rafa!

Rafa krossade butter skotte i New York

För tredje gången i följd så krossade Rafael Nadal i natt buttre skotten Andy Murray i en slamsemifinal. Skotten var totalt chanslös, även om han kämpade på rätt så bra emellanåt och tom tog hem tredje set, något han mest gjorde pga att han då vågade spela ut lite mer samtidigt som Rafa slappnade av en aning.

I fjärde set kom dock Rafa tillbaka med besked och fortsatte det fina arbete han inlett matchen med. 6-4, 6-2, 3-6, 6-2 slutade matchen. En klar seger för Rafa mao i en match där mästaren aldrig var hotad.

Att Rafa tappade tredje set berodde på att han då slappnade av en aning, samtidigt som Murray satsade allt han hade på att komma igen. Spelare som står vid förlustens rand brukar ofta vakna till liv, men i skottens fall så räckte det inte, eftersom krafterna snart började tryta samtidigt som Rafa just började bli varm i kläderna. I fjärde set var skotten sedan rökt — nedbruten av tidernas bäste och dennes konstanta bombardemang av hårda tunga grundslag blandat med extraordinära magibollar.

Ingen kan längre besegra Rafa över fem set om han är hel och fin och mentalt på topp, eftersom ingen orkar kämpa-på på det vis som Rafa tvingar en att göra i boll efter boll, game efter game och set efter set.

I finalen på måndag så har mao Djokovic inte en suck om Rafa är på samma spelhumör som han var i natt. Faktum är att Nole borde ha förlorat igår, men han föll pga att Fed inte orkade knyta ihop säcken i tredje set och pga att schweizinen mentalt var rökt i slutet av femte.

Som vi alla vet så blir en frisk Rafa aldrig trött, vare sig fysiskt eller psykiskt, och som det nu ser ut efter krossandet av Murray så är mästaren i absolut toppslag.

Be afraid, Nole. Be very afraid!

Rafa krossade Roddick!

Andy Roddick åkte i afton på en av sina värsta förluster i karriären. Amerikanen blev krossad av Rafael Nadal på ett ruskigt vis och var helt chanslös. 6-2, 6-1, 6-3 slutade utskåpningen. Det var aldrig något snack om saken. Rafa var hänsynslös!

Exakt vad Roddick nu bör hitta på framöver är det ingen som vet. Vad vi alla vet är dock att Rafa nu är storfavorit till slutsegern i New York. Han har helt enkelt sett för bra ut de senaste matcherna, samtidigt som morgondagens skottske motståndare inte riktigt övertygade idag mot en likvärdig motståndare (Isner) till den Rafa demolerade efter noter, dvs Roddick.

Endast vädret och/eller skada/sjukdom kan nu stoppa Rafa på vägen mot en andra rak US-Open titel. Kan inte i dagsläget se hur Murray ska kunna störa mästaren. Vad det handlar om är hur hungrig Rafa är, och som vi kunnat se de senaste dagarna så tar han nu US-Open på absolut största allvar.

Bara nu afton, som exempel, så valde Rafa att komma med en challenge i tredje set när matchen i princip redan var vunnen — ett talande bevis på hur den sympatiske spanske mästaren vill vinna det här på nytt. Rafa brinner för det här. Inget snack om den saken.

Det hela är nu ett mentalt spel de fyra inblandade semifinallisterna emellan. Den som är starkast mentalt och mest motiverad kommer att vinna titeln.

Är övertygad om att Murray nu är lite lätt skärrad. Han hade räknat nog med att få möta en lite lätt mättad och omotiverad Rafa, men han vet nu bättre, för mannen som blir motståndaren imorgon har för avsikt att krossa varje hinder på vägen mot titeln ”Kung av New York”.

I afton spelade Rafa sin bästa match sedan Wimbledon. Bättre än gårdagens överkörning av Müller, pga att Roddïck är en långt större tennisspelare än luxembourgaren. Ingen kan idag förutspå vad som väntar Murray imorgon.

Själv befarar jag dock nu på fullt allvar att en tredje rak rafaeliansk utskåpning kan komma att bli resultatet av morgondagens övningar. Det finns mao en klar risk att Murray kan komma att få sig en tennislektion han aldrig lär glömma. Tippar mao redan nu att Rafa kör över skotten med 3-0.

Vamos Rafa!

Ska Rafa krossa Roddick?

Jo, nu inväntar vi alla en total utskåpning av Andy Roddick i dagens kvartsfinal, och den som ska utföra utskåpningen är ingen annan än en viss mallorcansk tennismatodor bärande det så käcka namnet Rafael Nadal. Allt annat än en snabb 3-0 historia är att räknas som en sensation, för Rafas hänsynslösa skönspel mot servefantomen Gilles Müller får oss att inse att mästaren nu är på G och on a mission!

Och den mission som Rafa nu är på är att försvara titeln han vann i fjol! Om den sympatiske bolltrollaren från Spanskianien är hel och fin och motiverad och fokuserad samt koncentrerad och inspirerad inför uppgiften så vet vi vad vi alla nu har att invänta : tre raka 3-0 segrar!

Många räknar med att buttre skotten Andy Murray kommer att stå för motståndet i semin, men själv är jag  inte så säker på det. John Isner är en formidabel motståndare. Servar han som vi vet att han kan så kan han mycket väl vinna i tre raka tiebreak. Tar Big John ett break … så vinner han setet breaket togs i. Så är det.

Vi minns alla hur han spelade i tre dagar mot Nicolas Mahut förra året — utan att tappa sin serve under det mastodonta skiljesetet. Han var då nära att kollapsa på banan, men han höll sig på benen ända tills slutet samtidigt som servarna satt där de skulle.

Tydligen är Big John i år långt mer vältränad än han var i Wimbledon i fjol. Fem set är mao inga problem för honom.

Om Inte Rafa vinner US-Open denna gång så hoppas jag på Isner. Det hade givit tennisen en härlig vitamininjektion. Allt är i den jättelike amerikanens händer. Felfritt servande i tre matcher är allt som krävs, och med publiken i ryggen så måste vi bedöma hans chanser att lyckas som reella.

Mina tips för idag är sålunda att Rafa vinner i tre raka, medan Murray/Isner kan gå precis hur som helst. Kan inte se Murray vinna med 3-0. Fem långa tiebreakset ligger fullt inom möjligheternas sfär. Visst hade det varit skitkul att se Isner och Murray tiebreaka om semifinalplatsen. I det läget hade jag nog satt mina slantar på yanken, för kan man serva felfritt i tre dagar i Wimbledon så kan man göra så under ett par timmar i New York.

Vamos alla!

Mästarklass av mästaren, dvs Rafael Nadal, i US-Open mot servefantomen Gilles Müller!

Ja, vad ska man säga egentligen om mästaren Rafael Nadal? Vi hade säkert alla till mans börjat misströsta och hänga med huvudena inför, inte bara dagens match mot Gilles Müller, utan inför hela avslutningen av US-Open. Allt såg nattsvart ut för Nadal.

Men vad hände då? Jo, den regerande mästaren slog oss och Müller och hela världen med häpnad genom att visa upp sitt bästa spel sedan Wimbledon. Första set som många på förhand ansåg vara förlorat tog Rafa hem komfortabelt i tiebreak, och efter det så var det en ren uppvisning — 6-1, 6-2 togs set två resp. tre hem med. Mästarklass!

Precis som i Paris där Rafa kämpade sig genom första veckan, för att därefter spela som den mästare han är, så verkar han nu ha gjort sammanledes i New York. Idag fick alla världens tennisfans det glädjande besked de väntat på sedan Wimbledon : Rafa is back!

Den sympatiske mästaren från i fjol måste nu, efter överkörningen av erkände motståndaren Müller, hållas för favorit till titeln i New York tillsammans med den där serben. I mina ögon kan nu endast dåligt väder eller skada stoppa Rafa från att spela final om ett par dagar, så övertygande bra spelade han idag.

Men det som gladde alla oss tennisvänner allra mest var inte spelet, utan glöden och viljan och allt jävlaranamma som Rafa utstrålade och utvisade — och, inte att förglömma, utspisade till sin hjälplöse motståndare. Rafa var sig själv igen — kämpen från förr som bara blir bättre hur jävligare läget är, och kämpen som aldrig ger upp.

Troligen har Rafa gått och retat sig hela dagen, och natten innan dagen just omnämnd som följde på natten, på att ligga under med 0-3 mot en spelare som Müller, för han var tänd och laddad som aldrig förr — omedelbart från första boll! Ingen slow start idag mao.

Vi här på bloggen befarar nu att näste man till rakning kommer att få ett liknande varmt mottagande när det drar ihop sig till kvartsfinal. Utgången blir mao en snabb och förkrossande 3-0 seger till mästaren.

Vamos Rafa!

Sverige besegrade San Marino — trots överviktige och stillastående Ibrahimovics inepta spel!

Jag var inte den ende som började frukta det värsta igår afton när Sverige halvvägs in i andra halvlek alltjämt låg under med 0-0 i matchen mot världens sämsta fotbollsnation, San Marino. Blågult spelade katastrofalt dåligt, och ingen var dåligare än superprimadonnan, den överviktige (med minst tio kg!) Zlatan Ibrahimovic.

Flera fina chanser fick hundrakilosmannen, men dessa chanser brände han bort hver gang. Han är nu för tjock för att spela fotboll, för ofta står han bara och tittar. Han hoppas väl att någon ska slå en bra pass till honom som han sedan kan bredsida in i mål.

Om det inte var för Christian Wilhelmsson, Kim Källström och Tobis Hysén så hade vi nog fått nöja oss med 0-0. Men som tur var så tog dessa fina svenskar tillvara på de chanser som de fick. Chippens första mål var f.ö. magnifikt, och pöjken är nu given i startelvan på nytt, pga enastående spel! — tillskilland mot Ibrahimovic som är med oavsett om han är usel eller urusel (som igår och tidigare). Sicken enastående comeback.

Ibrahimovic måste nu bort ur startelvan inför ödesmatchen mot Finland, för Blågult har inte längre råd att låta lyxlirande hasbeens ta upp plats längst fram i anfallet. Superdivan hämmar hela laget med sin blotta närvaro på plan. Bättre att bänka honom och låta Hysén och Elmander starta på topp.

Fast som vi alla vet så går inte Ibrahimovic med på att bänkas — inte bra för hans image! Men så länge som han är överviktig och stillstående på plan så finns det inget annat att göra åt saken. Med hundra kilo att släpa på så lär det förresten inte dröja länge innan Milan blir tvungna att ta itu med detta ”stora” problem.

Vi får hoppas att Erik Hamrén gör det rätta och bänkar primadonnan, för annars så tror jag det slutar med fiasko för oss i Finland. Bänkar vi Ibrahimovic så tror jag vi har en finfin chans att vinna båda de återstående matcherna, speciellt som Holland lär vara klara för EM när vi tar emot dem.

Flera av Hollands bästa spelare kommer säkert att sparas från den matchen, då de är mitt uppe i sina säsonger i europeiska storklubbar, och de som kommer till spel i Sverige kommer självfallet inte att riskera allt för att ta hem en för dem betydelselös seger, då risken för skador är alltför stor.

Regnigt värre i New York

Just nu så regnar det för fulla muggar i New York, något som innebär att de fyra återstående åttondelsfinalerna där bla matcherna John Isner/Gilles Simon samt Rafael Nadal/Gilles Müller ingår. Troligen blir det inget spel alls idag, befaras det.

Trist att det blir så här, men samtidigt så känns det ändå uppfriskande på något vis att Moder Natur får vara med och bestämma. För slamsen är och förblir utomhusturneringar, och så hoppas vi att det skall förbli för alltid.

Jag är mao ingen fan av att man skall bygga tak över alla världens centercourtar. Väder och vind måste nämligen ingå som extra prövning för den som vill vinna en slam. Man måste alltså bevisa att man behärskar alla olika typer av väderlekar — att spela alla matcher inomhus i konstant 20 graders värme och vindstilla förhållanden fråntar tennisen och alla andra sporter en viktig ingridiens.

Regnandet i New York är således bara något vi får acceptera. Anser visserligen att finalmatcher helst skall genomföras i ett svep, men i övrigt så störs då inte jag av lite regnavbrott.

Ett par andra typer som inte störs av regnandet är säkerligen Roger Federer och Novak Djokovic, för nu får de vila upp sig lite extra. Kanske passar även regnandet Rafael Nadal, för nu får ju även han lite extra vila, fast samtidigt så kan det ju inte vara så himla kul att sitta och vänta hela långa dagen på att eventuellt få börja spela fem minuter i midnatt?

Ideliga regnavbrott gynnar dessutom alltid Rafas motståndare, då de då får välbehövliga vilopauser. Gilles Müllers chanser att ta sig vidare till kvartsfinal har mao ökat dramatiskt, tror jag.

Är inte heller så säker på om Rafa trivs med att spela sent på kvällen, eftersom han är en sådan otrolig rutinmänniska, men vi får väl hoppas han reder upp saken. En sak är dock säker, om det är regnigt med mängder av avbrott mot Murray i en eventuell sen kvällssemifinal så tror jag att det blir skotten som tar hem segern — precis som han gjorde 2008.

En fördel med regnandet är dock att vi nu alla kan koncentrera oss fullt ut på att heja fram våra blågula pöjkar till storseger — och, inte att förglömma, våra kära danska bröder i deras nobla kamp mot den lede fi från Norge, dessa ohyfsade busar och tölpar, allmänt kända som norskar eller tom som norrbaggar av dem som känner till dem och vet vilka de innerst inne äro.

Vamos Sverige och Danmark!