Sofia fixade hem segern i Fed Cup

Sofia Arvidsson var ruggigt stark i söndags när hon i regniga gamla Borås krossade artonåriga bortahoppet Laura Robson (i dennas första Fed Cup-singel f.ö.) med klara 2-1 i set. Bra gjort och fint spelat av Sofia. Engelskorna slogs m.a.o. ut. Rätt åt dem, dessa självgoda typer, vilka på förhand räknade med att vinna komfortabelt. Tji, fick man nu istället efter fyra raka singelförluster till de våra. Precis som vi vill ha det m.a.o.. Ha ha ha.

På tal om duktiga Sofia, så spelade hon förstklassig tennis mest hela tiden. Själv befarade jag på förhand att det skulla komma att bli svårt för Sofia, för unga Robson har varit i rampljuset i England sedan hon var fjorton-femton år, inte minst under WImbledon. Att man vid unga år vidare ofta spelar utan nerv gjorde att matchen var tvungen att tas på allvar, något Sofia naturligtvis gjorde, något som då gav resultat när hon bokstavligt talat krossade engelskan i tredje. Underbart att se. Tyckte f.ö. inte det minsta synd om tösen när hon satt och grinade. Hon fick vad hon förtjänade. Ha ha ha.

Det var f.ö. oerhört starkt gjort av Sofia att lyckas hålla huvudet kallt och nerverna under kontroll under det oerhört rafflande slutgamesen. Vet inte riktigt hur många matchbollar Sofia hade, men bortåt tio var det nog? Och att då, efter alla missar, kunna ro hem segern till slut var en bragd i sig. Strongt jobbat av fina och duktiga Soifa m.a.o.. Hon imponerade ordentligt mot den hyperfarliga tonårstösen sålunda.

Sverige säkrade f.ö.,  i.o.m Sofias superba seger, segern i matchen, i.o.m. att vi då hade ointagliga 3-0 i matcher. Men som kaka på moset så steg sedan Johanna Larsson in på banan och sopade sedan densamma med den där Laos-brittiska spelarinnan så att det rök. Såg dock inte den matchen, men jag anar att det säkerligen slog gnistor om Johanna, som i sista singeln kunde spela ut totalt. Två fina singelsegrar vardera för våra fina och söta svenskor sålunda m.a.o..

Att vi sedan släppte dubbeln … so what? Vi vann matchen med 4-1 över de arroganta öborna. Utklassning m.a.o.. I framtiden så måste dock Sofia och Johanna spela dubblarna när det står och väger, och för att förbereda sig för dessa matcher så måste töserna nu spela dubbel på touren varje vecka. Jag tror att man kan bli ett av världens bästa dubbelpar om man satsade ordentligt på saken.

Hudersomhelster så deltager Sverige nu i spelet i finrummet åter. Jag tror att det kommer att gå alldeles utmärkt där för de våra.

Leve Sverige!

Finalen i Monte Carlo

Njut här återigen av Rafael Nadals underbara utskåpning av Novak Djokovic i Monte Carlo igår. De två You Tube-klippen innehåller godbitarna från matchen. I det första klippet avhandlas set 1, i det andra set 2. Underbart spel av Rafa från allra första början till matchbollen gick in. Hittade videosarna på en ny kanal kallad Rafa-pedia, och bildkvaliteten är mycket bra.

Rafa krossade den där serbianen med råge i Monte Carlo!

När man inte trodde att det kunde bli bättre (damerna vann ju sin Fed Cup-match), så gick ingen annan än allas vår tennisfavorit, den sympatiske spanske bolltrollaren Rafael Nadal och spöade skiten ur den där serbianske uppstickaren Novak Djokovic borta i fina gamla Monte Carlo. Underbara scener. Riktigt gött.

Med hela 2-0 i set så krossade Rafa sin inepte motståndare, den överskattade serbianen, som vunnit så många turliga segrar över Rafa det senaste året. Precis som vi vill ha det m.a.o., d.v.s. en rafaelsk storseger.

Rafa är nu tillbaka i toppen igen, där han hör hemma, och tog idag genom krossandet av Djokovic sin ÅTTONDE RAKA seger i Monte Carlos berömda gamla grusturnering. Det är så man knappt kan tro att det är sant. Tänk bara på på saken : ÅTTA RAKA SEGRAR i en av världens förnämsta turneringar!

På tal om själva matchen, förresten, så var det aldrig något snack om vem som var kungen i stan, d.v.s. Monte Carlo : Rafael Nadal. Han bärgade f.ö. segern med solklara utklassningssiffrorna 6-3, 6-1! Sicken kille, sicken spelare, sicken tennismatador! Underbart att se.

Rafa är nu tillbaka, med besked dessutom! Alla visste såklart på förhand att serbianen skulle få det tufft — för näst en majorfinal, så är det Monte Carlo som står högst i kurs hos Rafa. I Monte Carlo så är det segra eller dö som gäller för Rafa. Så mycket älskar han stället. Och nu är han än mer historisk än tidigare, i.o.m. att han idag satte ett säkerligen totalt oslagbart rekord.

Frågan nu är om han ska vinna i Monte Carlo tio eller tolv gånger på raken? Frågan är även om Rafa nu kommer att sopa banorna med allt och alla på gruset framtill segern i Paris? Frågan är även om Rafa nu kommer att vinna tillbaka sina slamtitlar igen, och försvara OS-guldet? Jag tror att så kan komma att bli fallet, för nu har Rafa kickstartat sin karriär igen, och nu blir han inte att leka med. Inget snack om den saken.

Rafa is back. He is the King!

Vamos Rafa!

Sofia Arvidsson vann även hon sin första match i Fed Cup i Borås

Efter Johanna Larssons magnifika insats igår borta i mörkaste Borås mot en ukrainskfödd spelerska i Fed Cup, så var det dags för duktiga och fina Sofia Arvidsson att göra entré i arenan i Borås. Och som tösan spelade. Efter en trevande inledning i regniga gamla Borås, där hon tappade sin serve i matchens första game, så kom det en vändning till stånd som hette duga.

För Sofia vann, efter den nesliga bedriften att förlora samtliga poäng på sin egen serve … sex raka games! Sofia vann m.a.o. första set med förkrossande 6-1! Makalalöst, och naturligtvis magnifikt bra spel av våran duktiga och rara svenska tennistösa. Sofia var m.a.o. helt sjukt magnifikt bra och sopade på ett underbart vis banan med den trista brittiskan, en brittiska som f.ö. härstammade från Laos — ett löjligt land någonstans bortanför Långtbortistan. Det tycks sålunda som om britterna inte har några egna infödingar som kan spela damtennis? Dom är för löjliga helt enkelt.

I andra set så lyckades dock brittiskan ta hem ett par strögames, men det var aldrig något snack om vem som var bäst. Sofia visade igår hur ruskigt stark hon är, inte minst mentalt, när hon vände på en del prekära underlägen. Mycket imponerande av Sofia sålunda.

Sofia är en världsspelerska och detta fick vi se prov på igår, speciellt i första set, där brittiskan blev helt utspelad. Sverige leder nu matchen med 2-0, och det ska nu mycket till för att vända på steken, speciellt som våra töser imponerande så rusktigt igår. Hade det varit tajta matcher så kunde man alltjämt vara en smula orolig. Men efter tösernas fantastiska uppvisingar igår så kan man inte se hur båda två ska åka på däng idag?

Sofia går nu, avslutningsvis, från klarhet till klarhet, och det som gjort henne så himla bra är säkerligen den fina push hon får av fina och rara Johanna Larsson. Tror töserna inspirerar varandra. Vem som är bäst av dem båda är svårt att säga. Men, vem bryr sig, svältfödda som vi svenskar alltid varit på framgångar på damsidan. Undrar dock om töserna ämnar spela OS-dubbel? De kommer tveklöst att vara ett medaljhopp om de får ställa upp.

Johanna Larsson krossade ”brittiska” i Fed Cup

Är som bekant inte så intresserad av tennis längre, för varför ska en svensk vara överdrivet intresserad av en sport där vi själva inte har något att hämta? Nej, för mig så handlar det nu alltmer om att följa våra egna och bevaka deras förehavanden. Och detta sysselsatte jag mig med idag när jag följde våran fina tennistösa Johanna Larsson i hennes match mot en ukrainsk tennisspelerska, tävlandes för Storbritannien, Elena Baltacha, i Fed Cup.

Och sicken match det blev. Johanna startade magnifikt och krossade den ”brittiska” ettan med 6-1 i första set efter rent ut sagt magnifikt spel. Johanna var m.a.o. magnifik. Hon servade vidare magnifikt bra. Helt sjukt bra servade hon redan från start när hon inledde med ett serve-ess — magnifikt sålunda!

Ukrainskan tävlandes för Storbritannien, deras etta, var helt chanslös och spelade sålunda allt annat än magnifikt. Magnifikt spelade å andra sidan duktiga svenska Johanna. Sicken tösa!

I andra set blev det en aning tuffare, troligen p.g.a. att duktiga Johanna tog det en liten aning lite lugnare, något som då plötsligt gav motståndarinnan en chans att ta ledningen, något denna då alltså gjorde. Men Johanna är inte Johanna utan anledning och bröt resolut tillbaka varje gång ”brittiskan” bröt ifrån. Det hela blev rätt så spännande mot slutet faktiskt, för det stod mot slutet 5-5. ”Brittiskan” chokade dock i detta avgörande läge och blev p.g.a. detta sjukt snyggt bruten på ett magnifikt vis av duktiga svenska Johanna, d.v.s. våran Johanna, som f.ö. och förresten är oerhört snabb och flink runt banan.

Det handlade sedan bara om att serva hem matchen (match numero ett av de fem som spelas skall), och detta bemäktigade Johanna självfallet utan större problemimanger. För hon är stark mentalt. Imponerande att se. Faktum är att hon ofta servade som en serve-gudinna. Så bra servade våran Johanna idag m.a.o. sålunda. Magnifiskt värre m.a.o. sålunda servade Johanna idag i dagens match mot den ”brittiska” ettan — en ”brittisk” tös som f.ö. allt annat än övertygade, något som berodde på att Johanna spelade som en tennisgudinna. Så bra spelade hon m.a.o. — magnifikt m.a.o. såunda och faktiskt. Johanna var grym!

Sverige tog i.o.m. Johannas superba seger idag ledningen i matchen mot öborna med 1-0. Bra jobbat. Men mer kom att följa i matchen som följde, något som jag kommer att rapportera om, kära läsare, i min nästa rapportering från dagens Fed Cup äventyrligheter i Sverige.

På tal om söta och rara Johanna, förresten, så spår jag henne en lysande framtid på WTA-touren fr.o.m. nu — så himlans bra är denna fina tös. Hon är fantastisk. Hudersomhelster så var det underbara scener vi idag fick uppleva i tennis-Sverige i.o.m. våran alldeles egna lilla fina tennistös Johanna Larssons bravader. Mer skönspel från hennes sida blir det f.ö. imorgon när hon tar sig an … ja, vem vet? Johannas skönspel och magnfika servande idag gör att jag nu tror hon kan komma att ställas mot en av de två brittiska juniortöserna (Robson eller Watson), men mer om det får vi veta först imorgon. I öriket är man nu skärrade värre, och det med all rätt.

Leve Sverige!

Rafa på väg mot Monte Carlo-triumf

Precis som jag tippade så blev Tomas Berdych för svår för den buttre skotten från Skottland vid namn Murray i efternamn. Berdych är helt enkelt för bra för skotten, något vi nu vet p.g.a. att han just givit skotten smörj med klara 2-1 i set, något jag f.ö. tippade han skulle göra. Hade dock räknat med en klarare seger — i stilen av 2-0 i set — men det viktiga var välan ändå att skotten fick smörj.

På tal om Rafa och Fed, förresten, så ingår dessa båda pöjkar i den internationella tennissammanslutningen ”the Big Three” tillsammans med Novak Djokovic. Det finns m.a.o. inte något internationell tennissammanslutning vid namn ”the Big Four”, något som hänger samman med att den buttre skotten inte är i samma klass som de tre i topp. Att så verkligen är fallet inser vi idag än bättre i.o.m. Berdychs seger.

På tal om Rafa och Fed, förresten, så ingår istället Murray och Berdych i en egen liten grupp ”the Two Behind the Big Three” — en grupp där tjecken och skotten sålunda ingår tillsammans med varandra och inga andra. Och i denna grupp så rankas allmänt Berdych som fyra och skotten som femma.

Vi behöver inse att alla små turneringar enbart är träningsmatcher inför slams och OS för spelarna i toppen (d.v.s. ”the Big Three”), och om Berdych enkelt kan köra över skotten över tre små set, så inser vi att han är än bättre på att köra över just nämnde buttre skotte över fem set. Berdych är idag den spelare som är farligast för samtliga tillhörande ”the Big Three”, och han kommer tveklöst att ta hem en slam det kommade året, tippar jag redan idag f.ö. sålunda.

På tal om Berdych, förresten, så kommer han inte att behöva möta Rafa redan i semifinalen i Monte Carlo. Möts de, så möts de först i finalen. Hade f.ö. innan Monte Carlo började hoppats att Djokovic skulle ta sig fram till Rafa-mötet, men nu tycker jag det vore lika kul om Berdych fick ge serben storstryk, något jag på fullaste allvar tror han kan göra.

Viktigast i år för Rafa är att segra i Monte Carlo, för att på så vis hålla segersviten på åtta raka intakt! Att slå Djokovic kan vänta tills nästa turnering. För slå honom kommer Rafa utan tvekan att göra så att det rycker om gruset. Var så säkra. Ingen kan nämligen besegra en och samma spanske gruskung i åtta raka finaler, för det är bara helt och hållet totalt omöjligt. Tippar i.a.f.  m.a.o. f.ö. att Rafa kör över serbianen i samtliga matcher de spelar detta år. Klara och raka segrar till Rafa m.a.o..

Vamos!

Rafa på väg mot åttonde raka i Monte Carlo

Ingenting kan stoppa Rafael Nadal från att bli historisk på söndag. På söndag så lär han m.a.o. vinna finalen av Monte Carlos fina gamla grusturnering för ÅTTONDE GÅNGEN I FÖLJD!

Bara själva tanken på att en och samme person ska lyckas vinna en tung tennistitel i nästan tio år på raken är svindlande, men som vi alla vet så finns det alla möjligheter att Rafa kan komma att segra i Monte Carlo i femton år på raken! Han är alltjämt blott tjugofem och kan m.a.o. inte helt omöjligen kunna spela-på i sju-åtta år till!

Det enda lilla orosmolnet i år är, som vanligt, de däringa så förhatliga knäproblemenimangerna. Exakt hur illa ställt det är för Rafa i vår är svårt att sia om. En sak är dock klar : Om Rafa är hel och fin, så vinner han komfortabelt samtliga matcher. Inte ens den där serbianen kan hota tidernas bäste gruskung — så länge som kungen är hel och fin, vill säga.

Lottningen ser vidare förnämligt bra ut för Rafa — inget reellt motstånd i hela turneringen. På tal om serbianen förresten, så tippar jag redan idag att David Ferrer ger honom stryk i semin. Om Ferrer är på topp, så vinner han klart den matchen, tror och tippar jag sålunda redan idag f.ö..

Det är m.a.o. inte så mycket mer att orda om saken. Rafa har m.a.o. redan i praktiken vunnit årets upplaga av Monte Carlo, och samma sak gäller f.ö. och förresten även nästa års turnering och turneringen året efter det, o.s.v., o.s.v..

Vamos Rafa m.a.o.!

De s.k. damerna är upprörda över att man inte får spela träningsmatch på Nygamla Ullevi

Skandalösa scener utspelade sig när de s.k. damfotbollsdamerna blev upprörda över att man inte ville låta dem spela sina löjliga träningsmatcher i sommar på Nygamla Ullevi. Dessa s.k. damer anser nämligen att deras totalt ointressanta träningsmatcher är mer intressanta för svenska fotbollsälskare att följa än de svenska EM-matcherna! Hutlöst resonemang.

De s.k. damerna får nu istället spela sina totalt ointressanta träningsmatcher på gamla fina Rambergsvallen, och vi får nu se hur intressanta folket i Götet anser dessa matcher är. Tippar redan idag att det blir runt tre-fyra hundra per match! — om ens det. Så himla populära är dessa s.k. damer och deras s.k. fotbollsmatcher. Hade på sätt och vis unnat dem att få spela på Nygamla Ullevi, inför tomma läktare! Pinsamt värre hade det sålunda blivit för dem m.a.o..

De s.k. damerna har m.a.o. fått storhetsvansinne ordentligt. De inbillar sig nu på fullt allvar att någon egentligen bryr som om deras s.k. sport. De gjorde ju dessutom fiasko förra sommaren i VM, när man blev helt bortspelade av en gäng små japanesiskor när VM-guldet var Sveriges att vinna! Så dåliga var man. Det var så man skämdes faktiskt.

Att de sedan blev hyllade som hjältinnor på Götaplatsen var bland det mest osmakliga jag någonsin skådat. De s.k. damerna borde ha mötts med bu-rop och allmän upprördhet — inte hyllningar — för det bedrövliga vis man fegade bort sig själva i semifinalen mot Japan, en match man borde vunnit klart med 3-0! VM-guldet är nu borta för alltid för svenskorna, för en liknande chans till slutseger får de aldrig åter, något jag f.ö. redan tippar idag. De afrikanska och europeiska lagen (Frankrike, Holland, Italien m.fl.) kommer inom kort att bli för svåra för våra s.k. damer. Att ens kvalificera sig till VM lär inom kort bli för svårt även det, tror jag.

Bundesligan nästan vunnen av BVB

Den fenomenalt spännande upplösningen av årets match i Bundesligan igår, där BVB på hemmaplan besegrade FCB med 1-0 (Robert Lewandowski), har nu i praktiken avgjort vart guldet skall gå. Att Dortmund inte skall lyckas försvara titeln från i fjol tycks mig osannolikt, ty med blott fyra matcher kvar att spela så har man hela sex poängs försprång till FCB — för mycket för att kunna sjabblas bort?

Och som BVB spelade igår — man hade tre-fyra superchanser redan i första halvlek — så kan då inte jag se något lag kunna knipa mer än som allra mest en pinne i en match eller möjligen två. Guldet är m.a.o. klart. Bra och skitkul, anser jag om saken, då jag hatar FCB som pesten, mest beroende på att man vinner för ofta och p.g.a. att man hela tiden köper upp de andra tyska storklubbarnas bästa spelare — typ Neuer, som man roffade åt sig från Schalke i somras.

Nej, det är sålundavis långt mycket bättre att BVB nu får vinna ligan för andra året på raken. FCB har förstört ligan genom sin totala dominans — på ett värre vis än de tre stora klubbarna i Italien (Milan, Interoch Juve) och de två stora i Spanien (Barca och RM). I Tyskland har FCB inget stadigt motstånd, inget lag som säsong efter säsong utmanar dem om titeln, och därför hejar jag alltid på alla lag som möter FCB.

På tal om klubbar som förstör sina egna ligor, så håller nu Manchester United på att göra exakt så i England. Man vinner nu i princip ligan två gånger av tre, och värre lär det bli, tror jag, om inget drastiskt händer. Man måste ta itu med dessa problem på förbundsnivå och där stoppa klubbarna från att bli för stora för sitt eget bästa. Genom att titta på NHL kan man lära sig hur man bör gå tillväga.

Men, för att avslutningsvis återgå till gårdagens match i Dortmund, så var det en otroligt häftig historia — följde den från första nedsläpp, och blev inte besviken. Följde f.ö. på exakt samma vis BVB:s förra hemmamatch — mot Stuttgart (en makalös tillställning som slutade 4-4 efter en av de mest rafflande avslutningar som jag sett på år och dag). Över åttio tusen på läktarne förhöjde stämningen, såväl då som igår; och spelet var ruskigt bra, såväl då som igår. Inget fegspel och inget gnetspel, såväl då som igår (förutom då sista minuten förra veckan när BVB sjabblade bort segern).

Vad det handlade om var sålundavis, för att nu tala om gårdagens match ånyo, attack direkt från starten. Och allt fick vi uppleva igår: nickar i stolpen, straffspark (missad av Robben), suveräna räddningar av målvakterna, missade målchanser (som Robbens mastodontmiss i slutminuten när han hade öppet mål och skjöt över). Men det vi inte fick se var en enda varning! Bra dömt av domaren m.a.o.. Och bra match m.a.o..

Vamos BVB!

Bubba Watson vann Masters

Det var rent ut sagt helt sanslöst hur Bubba Watson slog till på andra särspelshålet — säkerligen ett av golfhistoriens mest otroliga ögonblick. Från en plats tjugotalet meter inne i bushen så ”hookade” han bollen från träden och hela långa vägen framtill grenen — som han inte kunde se mycket av — där den landade blott några meter från flaggan!

999 gånger av 1000 så var hålet förlorat i ett läge likt det Bubba befann sig i. Segern borde ha gått till Louis Oosthuizen, men som så ofta tidigare i majorsupplösningarna så hände det omöjliga. Bara att få till det omöjliga slaget hade varit värt att vinna Masters på. Det gällde därefter bara för Bubba att sänka putten för att vinna titeln.

Tyvärr för Oosthuizen så missade han först sin putt, något som då gav Bubba två slag för att själv ta hem årets gröna jacka, något han enkelt gjorde. Segern till yanken m.a.o.. Häftigt och superkul.

Och det som utspelade sig därefter har man inte sett ofta, ty tårarna flödde ymnigt under det påföljande kramkalaset — bl.a. så blev Mor Bubba omkramad den storgråtande pöjken sin. Härliga och gripande scener m.a.o.. Skitkul att en sådan annorlunda, för att inte säga unik spelare som Bubba fick vinna m.a.o..

Synd om Oosthuizen förvisso, inte minst efter hans spektakulära albatross på andra hålet (blott den fjärde i hela Masters historia och den första på tjugotalet år! Och den första jag och miljoner andra världen över någonsin sett live!), men sydafrikanen har ju redan en major — roligare att Bubba fick vinna m.a.o..

Bubba är dessutom en sådan suverän personlighet, långt mycket sympatiskare än våra egna trista svenskar. Faktum är att jag hellre såg Bubba vinna än Peter Hanson, en spelare jag snart slutade bry mig om, för han spelade ju bort sina chanser med sin negativitet! Svensken har f.ö. ännu inte gjort sig förtjänt av att ta hem en major, men det har Bubba. Hanson spelade vidare så himla trist fegspel att en seger för honom hade varit en förlust för golfen som sport.

Bubba spelade högriskspel mest hela tiden och då blev det framgång. Det svenska fegspelet orkade man knappt titta på. Bubbas spel kunde man å andra sidan inte slita sig ifrån. Rätt man vann sålunda, och jag ser nu gärna honom vinna ett par majors till. Svenskarna överlag har en sådan ruskigt trist attityd till golfen — ungefär som när man innan matchstart i fotboll satsar på 0-0 — och där hittar vi orsaken till deras fiaskon. Jag hade f.ö. hellre haft en svensk Bubba än alla golfspelarna vi har idag, möjligen med ett eller ett par undantag.

Peter Hanson i ledning i Masters

En 65-runda tog Peter Hanson, Sverige, upp i ensam ledning inför sista rundan av Masters – veckans lägsta score! Han spelade m.a.o. drömgolf. Det var en m.a.o. sådan typ av dag när allt gick hem och alla puttar sänktes … ja, förutom då när det gäller bogeyn på första hålet. Åtta efterföljande birdies talar sitt klara språk om sicken typ av golf det handlade om. En rent ut sagt bländande golfuppvisning av Hanson m.a.o.

Men den gode Peter var inte ensam svensk att glädja oss alla hemma i sofforna. Nej, en viss pånyttfödd Henrik Stenson visade även han framfötterna på ett inte sällan bländande vis. Tyvärr så blandade han superspel med mindre bra golf, men ett slut på 70 slag och 4 under totalt är finfina grejor. Tror att Stenson förhastar sig emellanåt och att detta är orsaken till de grova missarna. Synd, för med lite mer kyla så tror jag att den gode Henrik hade varit i ledningen idag — ett eller ett par slag för Hanson.

Båda desse pöjkar kommer tveklöst att vara med och slåss om slutsegern idag. Phil Mikkelson blir förvisso inte att leka med. Den trefaldige Mastersvinnaren spelade en super-runda och gick med sina 66 slag upp som tvåa totalt. Det kommer att bli högintressant att följa honom och Hanson  i afton. Utgångstipset är att Mikkelson håller undan och kanske t.o.m. drar ifrån Hanson och övriga golfare. Yanken är för bra och för rutinerad för att manschetterna skall börja darra, tror jag redan idag m.a.o.

Fast om Hanson kan hålla huvudet kallt och få en bra start, så finns alla möjligheter att han kan ta sig runt på 69-70 slag, och då blir han som sämst tvåa-trea. Börjar Mikkelson ta det en aning piano, för att försvara sin position och para sig in i mål, så finns det en mycket bra chans att vi får en svensk segrare idag, något som f.ö. är på tiden med tanke på vilken stormakt Sverige sedan 20 talet år tillbaka är inom golfvärlden — både på dam- och herrsidan!

Det finns naturligtvis många utmanare till den gröna jackan, men bara om Mikkelson spelar bort sig själv, något som inte lär ske. Men om så sker, så är Stenson den som kan segra. Han kan mycket väl spela sin livs runda idag och gå runt på 64 slag. Han har ett perfekt utgångsläge, 5 slag efter täten. Ingen press på honom m.a.o.. Allt han behöver göra är att gå ut och spela sin helt egna golf och inte bry sig om leaderboarden. Så länge som det inte blir några bogeys så räcker det med en handfull birdies för att kunna orsaka en historisk triumf för Sverige.

Skönast hade nog varit en svensk dubbelseger, där våra pöjkar delar segern. Befarar dock att Hanson kan komma att tappa bort sig själv, p.g.a. den enorma press av att gå ut sist och i ledning av Masters. Hur många golfare får f.ö. uppleva något sådant i livet? Ytterst få! Fantastiskt för Hanson m.a.o.  — ett oförglömligt ögonblick!

Skulle Peter mot förmodan ta hem det här så väntar säkerligen Bragdguldet på honom i december — just p.g.a. att han då är Sveriges och Nordens första majorvinnare. Men som sagt, det är nu dags för en svensk seger, och jag sticker redan idag ut hakan och tippar att så blir fallet. Hanson eller Stenson? Det är frågan? Bryr mig inte om vem det blir så länge som man blir etta och tvåa och krossar alla andra. Jag kommer självfallet att följa dramat från början till slut från soffan här hemma på slottet.

Vamos Peter och Henrik!

Messi spelade ut Zlatan igen och tar nu Barca till semi!

Siffrorna talar sitt tydliga språk : Lionel Messi gjorde två snygga mål och spelade fram till ett tredje, när Barcelona igår körde över Milan med 3-1. Barca går nu till semifinal samtidigt som Milan åker ut redan i kvartsfinal efter två usla framträdanden. På tal om Zlatan Divahimovic så spelade han igår men uträttade ingenting — inga mål varken igår eller förra veckan. Divahimovic : 2 matcher, 0 mål! Ord och inga visor mao.

På tal om Messi så finns det inget som nu kan hindra honom från att leda Barcelona till andra raka slutsegern i Champions League. Han är för bra och laget han leder för samspelat och tekniskt skickligt för att Chelsea eller Real Madrid ska kunna ställa till med något.

Tippade, som alla minns, redan förr året att Barca kommer att vinna en tre-fyra CL-titlar på raken, och efter vad vi fått se av laget så här långt så finns det ingen anledning att ändra mig. Snarare är det som så att Barca är än starkare i år än i fjol!

Men hur det än är med den saken så spelar man magnifikt och helt i en egen klass. Det är som att jämföra IFK Göteborg med IFK Hässleholm — så överlägsna är man. Enda chansen motståndarlagen har är om Barca har en s.k. off-day samtidigt som man själva har maximalt med tur, inte minst med domaren. Kanske kan Barca då förlora med uddamålet. Fast i CL-sammanhang så lär inte detta kunna inträffa, eftersom inget där lämnas åt slumpen.

Tippar f.ö. redan idag att det blir Real Madrid som kommer att stå för finalmotståndet i München. Tyskarna tror jag inte på. För om man inte ens komfortabelt kan hålla undan i Bundesliga, så blir man överkörda av spanjorerna i semifinalen.

Sofia Mattsson fick välförtjänt OS-biljetten

Efter att ha sett den dryga fem minuter långa intervjun med söta och duktiga brotterskan Sofia Mattsson, så står det bortom allt tvivel att hon är den klart bästa svenskan i 55 kilos klassen. Ida-Therese Nerell är inte lika bra, något som hon bara behöver inse, för att därefter gå vidare i livet.

Nerell borde vidare inse att man inte gör sig själv några tjänster genom att gå ut i pressen och gnälla om saken … när man väl en gång blivit ratad! Man måste kunna bära besvikelsen som en dam.

Hon hade ju chansen att åka till Klippan och träna och där visa upp sig för förbundskaptenen, något hon dock inte ville göra. Hässleholm ligger ju bara någon halvtimmes körning därifrån, så vad var problemet? Nerell får mao skylla sig själv.

Att Sofia dessutom är bra mycket yngre — med framtiden framför sig — och bra mycket mer sympatisk som person än gnällspikan Nerell gör ju inte direkt saken sämre. Faktum är att man måste ge all heder åt Sofia som i SVT:s intervju inte duckar för några frågor, utan istället ärligt och uppriktigt svarar på allt.

Hon är dessutom väldigt charmerande och trevlig — inga påhopp på Nerell sänker hon sig till. En bra ambassadör för svensk dambrottning mao. Och hon har ju redan bevisat att hon är kapabel att vinna guld på högsta nivå. En bra representantinna för Sverige i OS mao.

Kommer nu att hålla tummarna för rara och söta Sofia i OS. Tror på medalj för Gällivare-tösen, men med lite flyt så kan det kanske tom bli guld, något jag f.ö. och förresten tippar redan idag. Hoppas!

Sandviken vann SM-finalen igen

Som de flesta andra så hoppades jag såklart att gamla fina Villa skulle få vinna SM-finalen på Studenternas, för visst hade det vart kuligt om Lidköpinslaget äntligen, efter all dessa år, skulle få bli svenska mästare. Trodde i min enfald att man redan tagit hem SM vid ett tidigare tillfälle, men så var det naturligtvis inte. Tänk vad man glömmer.

Sanningen var istället den att Villa inte spelat SM-final på nära trettio år, och p.g.a. detta mindre angenäma faktum så hade vi alla glömt bort laget mer eller mindre helt och hållet. Tyckte dock att det var himlans synder om Villa att man ånyo gick bet på uppgiften, fast å andra sidan så blir segerlyckan än större nästa år — om man i Stockholm lyckas ta hem SM-bucklan, vill säga (en buckla som f.ö. inget vidare ser ut. Man borde skaffa en ny och ordentlig tills nästa år — en som ser ut som VM-bucklan), eftersom man då har fått smaka på de beske dropparne året innan, d.v.s. i år anno 2012.

Jag missunnar dock inte Sandviken guldet i år, nej då, absolut inte; utan tyckte bara det hade vart så himlans supergöj om ett lag som aldrig fått vinna, d.v.s. Villa, änteligen gick och vann. Sandviken har ju redan ett halvdussin guld, det sista från i fjol. Nej, för sportens bästa hade det tveklösligen vart allrasom bästeligt om Villa fått vinna.

Tror f.ö. att det kommer att bli ruskigt svårt för Villa att komma igen nästa år, för nästa år så vill alla spela finalen på Nya Råsunda, den saken är klar, inte minst om det blir 50000 pers på läktarne, något det mycket väl kan komma att bli. Villas tid kommer dock en vacker dag. Klubben är för stor och har för stor support för att inte bli SM-vinnaren som gäller inom de närmaste åren. Så är det m.a.o., något jag f.ö. och förresten redan idag siar om.

På tal om Nya Råsunda, vår nya nationalarena, så vägrar jag att kalla den för Swedbank- eller Friends-arena, eftersom dessa båda namn är skitnamn, vilka dessutom är på engelikanska, d.v.s. ej på svenska! — språket vi snackar här i detta häringa landet! Namnen, speciellt det sista, är vidare löjliga och får oss att skämmas! Vi måste derföre sätta stopp för dessa busfasoner.

Råsunda är ett legendariskt namn i fotbollsvärlden som alla känner till — inte minst p.g.a. 1958 års VM-final — och detta gyllene namn måste vi slå vakt om. Man kan inte köpa till sig ett legendariskt namn som Råsunda, oavsett hur mycket pengar man haver. Försök döpa en arena till Wembley och se vad som händer.

Nya Råsunda är sålunda namnet på den nya nationalarenan. Jag har talat!

Messi spelade ut Zlatan

Råkade slå på TV:n igår kväll lagom till Milan-Barcelona. Visste inte att lagen skulle mötas och än mindre att de det skulle spela exakt när jag satte på TV:n. Antog sålunda att det var ödet som ville att jag skulle se matchen, något jag då gick med på att göra.

Redan från start så var det klart vilket lag som var i en helt egen klass, och det var inte Milan, såvida man inte menar att Milan var i en helt egen klart sämre klass än Barca – för det var man. Milan var totalt utspelade från första nedsläpp till sista visselsignalen från domaren. Det enda som räddade dem undan total förnedring var bra försvarsspel och en himlans massa tur.

Nu hade Barcelona inte riktigt marginalerna på sin sida, men alla som såg Messi och Co. spela skjortan av de skärrade milaneserna, dessa statister, såg att matchen igår kväll borde ha slutat med 5-0 i katalanernas favör.

På tal om Messi förrestensevis så hade han som vanligt lekstuga med försvararne. Att ens jämföra Zlatan Superdivahimovic med den lille argentisnke bolltrollaren är något alla för länge sedan slutat med. Fiaskot för hundrakilosklumpen från Rosengård i Barcelona talar alltjämt sitt tydliga språk om hur inept han är.

Men som alltid så finns det i alla matcher en chans för en s.k. upset, och även Milan hade en del chanser, men även när det gällde försvarspelet så var Barca solida. Inget där fanns mao att hämta för italienskarna. Nej, det här var en match där Messi och vänner körde över Milan, på bortaplan dessutom.

På hemmaplan dessutom nästa vecka så blir det en ny fotbollslektion för Zlatan och övriga medelmåttor att uthärda, men där blir det även en hel del massa mål i baken. För en ny match med bortspelade chanser likt den igår lär nog inte Barca spela inom överskådlig tid. Igår var f.ö. första gången på över två år som Barca inte gjort mål i en Europa-match. Tippar redan idag derföre att matchen slutar 5-0 till hemmalaget.

Stina Nilsson och Emil Jönsson krossade Norge i Norge

Såg inte jippot, annat än de korta efterhandsvisningarna, och hade heller inte för avsikt att göra så, då det sista som skidsporten nu behöver är än fler jippon, då det som skidsporten nu behöver är att distansera sig från alla former av kortlopp och andra tävlingar av jippokaraktär, ehuru man kan inte annat än glädjas över hur vår unga och fargra juniorvärldsmästarinna Stina Nilsson satte hela den s.k. norska skideliten på plats i deras egna otäcka lilla mörka håla borta på Bislet, Oslo, Norge. Underbara scener.

Unga Stina vann inte bara 100 meterstävlingen, hon satte även världsrekord på distansen! Bra gjort av henne säger jag om saken. Nu vet vi vem som var bäst över 100 meter och kan derföre mao pyssla med annat. Inga mer 100 meters lopp mao. Dessa måste nu förbjudas mao. För gott mao.

Man körde även 500 meter igår på Bislet, och även där blev det svensk succé, när Emil Jönsson och pöjkarne krossade våra norska fiender med gutten Northug i spetsen så att det stod härliga till. Och inte blev det sämre av att den gode Emil slutsegrade i spektaklet. Han visade igår kväll att Sverige alltid är bäst och att vi alltid är bättre på skidåkning — tom när det handlar om norska jippon — än norbaggarne, detta bus- och lurendrejarfolk, är. Bra gjort av Emil sålundavis. Bra gjort av honom mao. Bra gjort helt enkelt.

Som alla minns så varnade jag bara för någon månad sedan om att 100 meters tävlingar på skidor snart kan komma att bli verklighet, men inte i mina vildaste mardrömmar hade jag kunnat förutse att det skulle gå så här himlans fort. Kände sålunda inte till att man redan hade inplanerade tävlingar på Bislet.

Och från vad jag kunnat utläsa så här långt från just nämnda arena, så verkar det som om man kommer att köra vidare på detta enkelspår rakt ned i helvetet. Man ämnar sålunda inom en snar framtid ha med dessa tävlingar, om än kanske i något modifierade former, i kommade världscuper! Befarar nu att vi snart även får se dessa typer av jippolopp i såväl VM som OS! Mardrömmen verkar sålunda förverkligas!

Att detta sker hänger intimt ihop med att skidsporten sålt sin själ till FIS som i sin tur sålt sin själ till TV. För vad all organiserad sport numera handlar om uteslutande är att tjäna pengar — inget annat. Och då få folk är intresserade av skidsport, så omvandlar man helt sonika bara sporten till något helt annat, för att göra det hela TV-vänligt. Skidsporten som sport är nu, i allt förutom själva namnet, … död m.a.o..

Färdigskjutet i skidskytte för säsongen

Hade egentligen inte tänkt skriva något om de avslutande två racen i skidskytte, långt därborta i snöigaste Ryskland i den där hålan vid namn Chanty-Mansky, eller vad den nu heter, men i brist på annat att skriva om idag så blir det några rader trots allt

Till att börja med så var det bara att konstatera att samtliga svenskar skjöt bort sig. Visserligen så gjorde pöjkarne hyfsat ifrån sig, dock utan att göra något väsen av sig. Men efter deras bravader i år så har man ingen rätt att kristera dem för något, och att man hade en off-day … so what!.

Tyckte dock att det var väldans trist att Helena Ekholm bommade två skott redan på första skjutningen. Det var då m.a.o. redan dags att byta kanal, för bara en tre-fyra åkerskor är idag kapabla att komma igen efter en sådan fadäs, och till den kategorin tillhör/tillhörde inte Helena.

Riktigt trist att hon inte fick avsluta med en pallplats var det sålunda, men det är såklart inte så lätt att motivera sig till stordåd när man redan i hjärtat har slutat med sin sport. Helena hoppades bara på att få ha lite kul i sitt sista race i Världscupen, något vi kan förstå, och med 27 superhungriga andra åkerskor på plats, så kunde det bara sluta som det gjorde för Helena och de två andra sluterskorna (Neuner och Berger).

Tyckte även synd om Lena Neuner som bommade fyra skott på näst sista skjutningen. Segern gick där all världens väg för Lena. Nog hade en avslutande seger för tyskan varit fin. Men hon var inte heller riktigt fokuserad på loppet. Den enda av de tre storsstjärnorna som någorlunda fick till det blev istället, föga överraskande, Tora Berger. Men längre än till en andra plats gick det inte denna gång för den ettriga norskan. Darja Domracheva var för stark, och man undrar nu vem som ska kunna stoppa vitryskan nästa säsong? Tror ingen klarar av den saken, och det tippar jag redan idag.

En som vi tveklöst lär få se väldans massa mer av nästa vinter är dock vår unge pöjkaspoling Fredrik Lindström. Han imponerar numera varenda gång han åker. Självförtroendet är på topp, och han kommer säkert att vara en av de fyra-fem huvudutmanarna bakom omöjlige Martin Fourcade. Den saken är säker. Carl-Johan Bergman och Björn Ferry hänger såklart med även dem, och dessa båda pöjkar är som vi alla vet kapabla att slå till precis när som helster. Vi kan m.a.o. helt kallt räkna med en himla massa fina segrar för pöjkarne tre nästa säsong.

Tyvärr så ser det inte på långa vägar lika ljust ut på damsidan. Nej, där får vi nog bara vara glada om det blir en och annan topp tio plats för någon av våra fina töser. Men nya svenska segrar där lär vi inte få se på i.a.f. en två-tre år skulle jag tro, och detta tippar jag m.a.o. redan idag sålunda och således m.a.o..

Vamos för säsongen sålunda!

FIS hånar skidsporten i Falun

Efter gårdagens superba insats av André Myhrer så var det nästan så man inte hade lust att följa de sista övriga tävlingarna i skidor, och då är det tävlingarna i Falun jag snackar om. Alla visste ju redan på förhand att Dario Colgna och den astmamedicindopade Marit Björgen skulle vinna, möjligen så kunde Justyna Kowalczyk ställa till något i det senare fallet, så varför slösa bort ens dyrbara tid på att följa två race som redan var vunna?

Våra två svenska toppåkare, Marcus Hellner och Charlotte Kalla, fick alltså inte chansen att mäta krafterna med de två ledande åkarna. Och detta ska kallas tävling — världscupstävling dessutom! Ett hån mot alla världens skidfans och ett lurendrejeri. Hoppas att alla åskådarne på Lugnet fick fri entré, något de borde ha fått eftersom man inte fick se några tävlingar, utan två defileringar in mot mål —- i praktiken två träningspass, troligen de två mest välbetalda i skidhistorien.

Att Kalla sedan körde snabbare än den a.m.d.n.f. Björgen gör en sedan bara än med förgrymmad, för som norskan såg ut i racet dagen innan så tror då inte jag hon hade vunnit om alla åkerskor startat samtidigt, inte minst med tanken på Mördarbacken och Weng och Johaug. För som vi själva fick se så körde ju Kalla, Johaug och Weng skiten ur de två åkerskorna framför dem, speciellt ruskigt var det vis man krossade polskan på i spåren. Kalla gjorde ett superlopp och slutade trea någon meter bakom tvåan (Weng).

På herrsidan så var det sedan precis likandant, dock totalt trist. Cologna fick ju defilera in mot mål. Det kan ju inte ha varit särskilt kul för honom. Detta var ju ingen tävling. Han vill naturligtvis visa att han är bäst, men fick nu istället vinna en billig seger i ett jippolopp! Skandal m.a.o. rent ut sagt. Vad sedan gäller Cologna så tror jag det blir svårt för Petter Northug att komma igen. Helveten är nog för stark för norsken.

Exakt varför FIS hånar alla oss skidvänner på detta vis är det ingen som vet. Men det vi vet är att folk nu är trötta på dessa jippon. Herrtävlingen tittade jag inte på alls, förutom lite i början för att jag tyckte det var kul att se vyerna från Lugnet, ett ställe jag ännu ej besökt. Damtävlingen följde jag slutet av, enbart för att se om Kalla kunde knipa tredje plats. Patetiskt egentligen hur man är : att följa en skidtävling där ens favorit, Kalla, i förväg inte har chans att vinna, utan blott som bäst bli trea. Nu klappade visserligen Kowalzcyk igenom, men tydligen föll hon i en av utförsåkningarna?

Har dock hört att man nu slutat att räkna många av dessa jippolopp som världscupslopp, något som i.a.f. är någonting positivt i sammanhanget, om det är sant? För hur kan man ge gårdagens två segrare två nya VC-segrar när man inte hade något motstånd?

Hudersomhelster så måste vi nu återställa ordningen. Varför inte titta på hur man avslutar säsongen inom den alpina cirkusen? Varför inte inleda med en sprint i Stockholm (på tisdag för dem som har lust) och sedan köra tre riktiga race med två dagars vila emellan: en tremil, 15 km och sedan avsluta med en femmil på söndagen? För damerna så kör man samtidigt tre lopp som passar dem. För fler säsonger likt den just avslutad vill då inte jag se igen. Mitt första besök på Lugnet lär m.a.o. dröja.

André Myhrer segrade dubbelt i Schladming!

Sicken makalös avslutning av årets alpina säsong vi fick alldeles nyss, när André Myhrer lyckades hålla huvudet kallt och inte bara vinna den sista slalomtävlingen, utan även Slalomcupen! En otrolig prestation.

All press låg på André redan under första åket, när han plötsligt blev storfavorit till att ta hem cupen i.o.m. att både Ivica Kostelic och den österrikiska råttan Marcel Hirscher kört bort sig. Men André var professionell nog att enbart fokusera på sig själv och det egna åket, något som gav honon en andra plats inför åk numero två.

Därefter följde en lång nervös väntan — för oss alla. Frågan var nu om Sverige skulle ta den första segern i en alpin cup på herrsidan på nära tjugo år? Saken tycktes klar, men när man tog med i beräkningen hur många som grenslade och på andra vis körde bort sig, så insåg man att en bragdartad prestation var det som krävdes. Att fegköra räckte inte, eftersom Kostelic hade för stort övertag på vår man totalt sett.

Det fanns sålunda blott ett enda alternativ för André : att ge järnet! Kosta vad det kosta vill. Allt på ett kort m.a.o. Allt eller inget således. Och precis så bidde det. För när André gick ut som näst siste åkare så tog han det en liten aning lugnt på de första portarne, för att därefter ge allt. Vad vi nu fick se var en urladdning av aldrig tidigare skådat slag.

Myhrer körde nog sitt bästa åk i karriären, inte minst med tanke på den enorma press som låg på hans skuldror, och han var snabbast av alla — trots den sönderåkta banan! Det var svettigt värre för oss att titta på åket, och vi befarade samtliga att olyckan skulle vara framme vid snart när varje port. Men idag så sken fru Fortuna på Myhrer och Sverige, för svensken gick i mål som odiskutabel etta!

Slalomcupen var bärgad! Och Myhrer var som sämst tvåa i loppet. Ingen brydde sig i detta ögonblick som VC-segern. Inte jag och ingen annan svensk heller. Detta kunde vi själva se på glädjen hos André omedelbart efter målgång när han insåg att cupen var hans. För det blev både en Cucheiskt helikoptersnurr (för att hedra Cuche) och en Pärsonsk säl (för att hedra Anja) för att fira denna triumf. Skit kul att se. Hahaha.

Under ett par minuter hölls stackars Felix Neureuter väntande uppe i starten medan alla i målområdet lugnade ned sig. Vi kom då ihåg att det alltjämt var en åkare kvar att åka. Neureuter körde fenomelt bra även han, men inte ens ett fantomåk av den unge tysken kunde hota världens nu bevisligen bäste slalomåkare, André Myhrer, som m.a.o. även tog hem årets sista slalomseger. En sensationell dubbelseger av aldrig tidigare skådat slag.

Vad André Myhrer uträttat idag är en bragd av kosmiska proportioner och kommer nu att göra honom till en av huvudkandidaterna till SvD:s guldmedalj i slutet av året. Stort grattis till André m.a.o. och fy tusan vad kul att våra svenska slalomkillar fick till det på detta vis i år efter alla sånära-resultat. Vi förtjänar detta. Inget snack om den saken.

Vi bör dock även skänka Kostelic en tanke. Alla vet att han hade vunnit såväl Världscupen som Slalomcupen om han inte skadat knät. Men sådan är idrotten. Det gäller att hålla sig hel och frisk. Tror nu att Myhrer kommer attt lyfta sig ännu ett snäpp nästa säsong, inte minst i storslalom.

Leve Sverige!

Mindre bra svenskdag i Ryskland

När man så smått gick och räknade med svenska framgångar i snöigaste Ryskland, långt borta i en liten håla vid namn Chanty-Mansky eller något i den stilen, så gick det istället åt skogen — först för pöjkarne och sedan för fru Ekholm och resten av töserna.

Visserligen så fanns det förmildrande omständigheter för pöjkarne — Fourcade skjöt fullt och då är det inte mycket man kan göra åt saken, såvida man inte själv skjuter fullt och heter Svendsen eller Peiffer i efternamn. På tal om Peiffer förrestensevis, så bommade han ett skott på sista och då var det kört för hans del. Tror han annars grejat.

Våra svenske pöjkar bommade bort sig sålunda, något som händer emellanåt, dock numera alltmera sällanda. Vi är dock inte ledsna över saken. Nej då. Framgångarne för pöjkarne i år har varit sensationella, nog sagt om saken derföre.

På tös-sidan så hade vi vidare stora förhoppningar och förväntningar på Helena Ekholm. Själv var jag övertygad om att hon skulle vinna idag, speciellt som det snöade ymnigt. Men två bom redan på första skjutningen förstörde allt för alla oss svenska vintersportfantaster. Riktigt trist och faktiskt nästan lite overkligt att se vår tös skjuta bort sig så grovt liggande. Men så kan det gå i dylika fall. Jag tror f.ö. nu att Helena redan har avslutat karriären sin i både själ och hjärta, och då blir det så här helt enkelt.

Helena erkände själv efteråt att hon inte kunde fokusera sig på skyttet ordentligt och menade även att hon var sliten efter de senaste veckornas hårda tävlande. Vi har såklart all förståelse för detta, och inser nu att Helena inget har att hämta i morgondagens mass-start — hennes, Neuners och Bergers sista VC-lopp någonsin.

Kanske kan Helena ha en superdag där allt sitter imorgon, men räkna inte med saken. Nej, Helenas stora chans var i VM, men som vi alla minns så blev hon påkörd … och så var det roliga slut för henne och för oss. Det var den dagen som VM-guldet var ämnat för henne. Så var det.

Kommer dock självfallet att följa med i båda morgondagens lopp, och hoppas för allt jag är värd att mina tips kommer på skam. För nog hade varit skitkul om Helena fick avsluta karriären med en seger. Neuner och Berger fick båda vinna i Ruhpolding, så det är inte mer än rätt att Helena får vinna imorgon.

Vamos och trevlig lördagskväll everybody!

Helena femma i Ryskland

Jo så är det faktiskt att Helena Ekholm idag kom på finfin femteplats borta i ruskigaste Ryskland, en håla vid namn Chanty-Mansisk eller något i den stilen? Bra åkt var det i.a.f. av norrländskan idag hennes sista sprint i Världscupen någonsin.

Helena skjöt f.ö. fullt och var blott lite drygt tjugo sekunder bakom vinnade tyskan Magdalena Neuner, men då måste i ärlighetens namn tilläggas att Lena, d.v.s. Magdalena Neuner, bommade två skott! Så ruskigt bra åkte Lena, d.v.s. Magdalena Neuner, idag mao.

Neuner åkte f.ö. så himla ruskigt att man häpnade. Domracheva hade en ruskig ledning efter sista skjutningen och borde lekande lätt ha vunnit, men hon förlorade runt halvminuten, om jag räknade rätt, till tyskan. Bland det värsta som skådats.

Man undrar då om det inte vore läge att flytta över ett par av våra duktiga skidåkerskor till skidskytte, för om man kan skjuta som en kråka och missa två skott och ändå vinna om man kör som en skidgudinna, som Lena, d.v.s. Magdalena Neuner, gjorde idag, så är detta något vi nu borde överväga att göra inför nästa säsong.

Charlotte Kalla vore väl den vi helst hade sett beväpna sig till nästa säsong, inte minst efter hennes uppvisning i dag i Falun (tvåa efter norskan, den astamedicindopade), men då hade vi nog vunnit hvergang, något som då hade stuckit i ögonen på töserna på skidskyttetouren. För med Kalla som skidskytterska så hade det nog räckt att sätta ett skott av tre för att vinna hvergang — åtminstone om vi ska ha Neuner som måttstock, en tös som på skidåkning inte kan mäta sig med vår guldtös på långa vägar.

Tror att Ida Ingemarsdotter hade varit perfekt att ta över efter Helena till nästa säsong. Ida kommer ju från Norrland och är mao uppvuxen i skogen och är säkert även en god skytta redan, för som vi alla vet så kan ju alla svenskar från landet skjuta bössa, då alla svenskar från bonnlandet och de djupa skogarne jagar älg, hjort, rådjur, kanin, hare, fågel och allt annat som rör sig i skog och mark vid varje möjligt tillfälle som ges.

Faktum är att om det inte är något bra på TV under kvällen så brukar man på bonnlandet med omnejd ofta bara helt sonika ta ned bössan från väggen ovanför vardagsrumssoffan och gå ut och se om det finns något lämpligt bytesdjur utanför farstun som man kan skjuta ihjäl och laga kvällsmat/frukost av, något jag själv med mina ögon sett och upplevt … vill jag minnas.

Våra duktiga skidtöser är mao så gott som samtliga väl lämpade att ta över efter Helena till nästa säsong. Frågan är bara vilka som vill hänga på sig bössan?

Tippar dock, för att avslutningsvis återgå till dagens skidskyttetävling i Ryskland, att Helena vinner imorgon i jaktstarten. Tror hon skjuter fullt och segrar med dryga minuten. Tippar alltså detta redan idag.

Vamos Helena!

Lindström nära segern i Ryssland

Strongt jobbat av Fredrik Lindström när han idag kom trea i sprinten borta ryska Chanty-Mansky, eller vad det nu heter? Han skjöt fullt precis som våra två andra pöjkar, gubbarne Bergman och Ferry. Bra jobbat av samtliga pöjkar mao, d.v.s. pöjken och gubbarne.

Men det kunde ha blivit än bättre för pöjken — seger tom. För Lindström åkte skidor så att snön yrde i snön. I mål kom han blott lite drygt sekunden efter den då ledande tysken Peiffer. Därefter så handlade det om att invänta Martin Fourcade, som f.ö. hade en ruskig ledning på bortåt halvminuten när han lämnade skjutvallen för sista gången. Alla räknade då med att han skulle vinna med 40-45 sekunder.

Men fransosen var inte att känna igen och tappade och tappade och tappade, och hade han varit tvungen att åka något hundratal meter till så tror då inte jag att han hade vunnit. Han är nog nu helt utrbränd, något man man förstå med tanke på urladdningarna i VM. Men ingen har sett honom knockas på detta vis förut. Härligt att se. Lindström är i superslag mao.

Tippar därför redan idag att Lindström vinner imorgon, så länge som han inte skjuter åt skogen. Bättre chans än denna till seger får han inte på ett bra tag. Även Carl-Johan kommer säkerligen att vara med och slåss om pallplatserna imorgon. Tippar mao redan idag att två svenska pöjkar hamnar på topp tre.

Bra svenskdag för pöjkarne mao, men nu är det snart dags för töserna. Tippar redan nu att Helena gör väl ifrån sig. Men sista segern för karriären tar hon nog först till helgen, något jag även det tippar redan idag.

Vamos!

Anjas sista åk

Fint att se hur man hyllade Anja Pärson omedelbart efter målgång idag. Tärnabytösen hade förmånen av tidigt startnummer och slutade som åtta — en hedersam placering.

Men det var uppenbart att Anja alltjämt tillhör den absoluta eliten, så pass bra åkte hon idag. Tyvärr så är nog inte motivationen den rätta längre, och då går det inte att ge det där lilla sista av järnet i backarna. Klokt av henne att nu sluta mao.

Hyllningarna Anja fick av de svenska laget på plats var härliga att se — och riktigt rörande. Fyra svenska töser avslutade med att göra sälen gemensamt med Anja. Känns trist att vi aldrig mer får se Anja i Världscupen. En epok är nu till ända, och att vi på nytt ska få uppleva en svenska av Anjas klass är osannolikt.

Vi har ju redan haft två superstars på damsidan, med Anja och Pernilla. En tredje inom överskådlig tid lär inte infinna sig. Visst har vi en massa superduktiga töser inom det alpina, men ingen av dessa fina töser kommer att bli multipla VC-, VM- och OS-vinnare likt de två hjältinnorna just nämnda — för osannolikt.

Tänkte, avslutningsvis, ge er Anjas karriär i siffror … på norskt vis: 50 VC-segrar (ej 42), 1 OS-guld och 7 VM-guld. Jag räknar alltså här in Anjas OS- och VM-guld i den totala statistiken för att lura världens skidfans.

På tal om dagens race så vann tyska unga Viktoria Rebensburg efter ett superåk — åtminstone trodde vi det var ett superåk tills dess att Lindsey Vonn kastade sig uti backen. För hon var i ruskigt slag, trots det sena startnummret.

Med bara några portar kvar så hade den omöjliga amerikanskan nära två sekunders ledning! Men hon kom lite snett och tappade bort segern. Och det är väl det enda sättet som andra töser kan vinna i fartgrenarna numera. En sak är säker, hade Vonn startat som första tös idag, och kommit ner utan problem, så hade hon nog vunnit med tre eller fyra sekunder!

På tal om Rebensburg så var dagens seger i super-G hennes första i grenen, och tjugoett år ung så blir nog tösen en utmanare till Vonn och Världscupen nästa år om hon fortsätter att utvecklas på detta vis.

På tal om Marion Rolland så tog hon idag en ny pallplats. Kul för henne, efter den där fadäsen i OS för två år sedan som man alltjämt hånar henne för. Rolland ser f.ö. nästan exakt ut som Anja. Kroppsformen har mao inget med Anjas dåliga framträdanden i år att göra. Hon har helt enkelt bara segrat färdigt. Inget konstigt med det.

Det är nu bara dags för Anja att gå vidare i livet. Vi önskar henne lycka till.

Björndalenskandalen

Nu när hela världen vet om vilken skandal som uppdagats i fallet Björndalen så är upprördheten stor världen över. Att på fullt allvar hävda att norsken vunnit fler världscupssegrar än Ingemar Stenmark har ökat upprördheten världen över hos alla och envar — t.o.m. bland en del norskar.

Att på fullt allvar påsta att Björndalen vunnit 94 VC-segrar — när sanningen istället är den att han blott vunnit 79! — är hutlöst. Än värre blir det när man för idag lite drygt tre år sedan gick ut och hävdade att norsken gått om Stenmarks rekord på 86 VC-segrar, när sanningen istället är den här att Stenmarks rekord alltjämt står sig ohotat!

Än värre blir det när man vidare lurar vanligt folk att Björndalen inte bara har vunnit 94 VC-segrar, utan dessutom vunnit 4 OS-guld och 11 VM-guld, något som då alltså ger honom 109 stora segrar totalt!

Jo, så är det. Kolla själva här inunder på Wikipedia, för där säger man först att Björndalen vunnit 94 VC-segrar och att han även vunnit 15 andra guld (man har dock inte hunnit lägga in den senaste vc-segern i statistiken än på alla sidor). Man talar alltså inte om att de 15 gulden redan har lagts in bland de 94 VC-segrarna. Man räknar alltså dessa 15 segrar dubbelt! Och det är detta som gör att Björndalen officiellt står på 94 VC-segrar, d.v.s. 8 fler än vår gamle svenske skidkung. Skandal!

Norska Wikipedia: Ole Einar Bjørndalen (født 27. januar 1974 i Drammen) er en norsk skiskytter. Han er en av tidenes mestvinnende skisportutøvere,^[1] med (per 12. februar 2012) 93 enkeltseire i verdenscupen i tillegg til én verdenscupseier i langrenn. Han har seks sammenlagtseire i verdenscupen, den siste sesongen 2008-2009. 13 sesonger på rad kom han blant de tre beste i verdenscupen sammenlagt. Han har 47 medaljer fra OL og VM.

Svenska Wikipedia: Ole Einar Bjørndalen, född 27 januari1974 i Simostranda (närheten av Drammen) i Norge, är en norskskidskytt och längdskidåkare; den segerrikaste skidskytten genom tiderna med 6 OS-guld, 16 VM-guld och 93 världscupsegrar (feb 2012).

Engelska Wikipedia: As of March 2012, Bjørndalen has won six Olympic gold medals, four silver and a bronze, as well as 17 World Championship gold medals, eleven silver and nine bronze (more than anybody in biathlon history). In addition, he has a record 93 World Cup victories and 160 podium finishes

Om man ska räkna segrar på detta vis så måste man i ärlighetens namn även räkna in Stenmarks OS-guld och VM-guld, alla sju! Stenis står då på 93 VC-segrar totalt, d.v.s. exakt lika många som Björndalen stod på tills för bara häromveckan när han vann sin 94:e VC-seger — d.v.s. hans 79:e!

Stenmark var alltså världsbäst i antal VC-segrar, enligt det norska sättet att räkna, tills för bara härom veckan. Men detta har norskarna inte talat om för världens alla människor. Redan för tre år sedan så lurade man istället hela världen genom att snuva Stenmark på hans världsrekord — ett rekord som alltså alltjämt står sig om man räknar på det korrekta viset, för där har Stenmark 86 VC-segrar och Björndalen blott 79!

Stenmark är mao bäst.

Leve Sverige och Bu för Norge!

Stenmark är bättre än Björndalen!

Noterade att jag inte skrivit om den skandalösa norska bluffen tidigare rörande Ole-Einar Björndalen, så då tänkte jag att det kunde vara dags att göra så idag.

Vi har alla till leda fått höra om hur himla bra den där Björndalen är, men hur många av oss är det som vet att Ingemar Stenmark alltjämt innehar rekordet för mest vunna världscupssegrar genom tiderna?

Saken är nämligen den att Stenmarks åttiosex (86) segrar alltjämt är rekordet som gäller. Björndalens världscupssegrar är blott sjuttionio (79) — inte nittiofyra (94).

Vad det handlar om här är sålunda norska intriger mot Stenmark och Sverige, för som vanligt vill man inte att vi ska vara bättre än dem, trots att vi bevisligen alltid är det. Titta bara på hur många segrar vi har i Vasaloppet, världens förnämsta skidlopp. Vi har hur många segrar som helst. Norskarna har bara tre (3)!

Fusk och rackarspelet man pysslat med i Björndalens fall är att man där räknar med segrar i VM och OS, något som då ger norsken femton extra segrar totalt. Och allt detta har att göra med att man inte vill att Stenmark ska vara bäst.

Snart så börjar man väl även räkna in alla norskens segrar i stafetterna med, bara så att han ska kunna gå över det där för norskarna så magiska hundrastrecket!

Men än värre blir det när man i Norge räknar med allt som Björndalen vinner, samtidigt som man inte låter Stenmark få tillgodoräkna sig de två OS-guld och tre VM-guld han vann — och det var på en tid när VM-gulden räknades nästan som OS-guld. Räknar vi med dessa fem segrar så har ju Stenmark nittioen (91) världscupssegrar! Och hade man sedan som skidskyttarna kört VM tre år av fyra så hade ju Stenmark tveklöst vunnit ett tjugotal VM-guld totalt.

Hela denna norska härva är olustig, speciellt som alla som vet något om något vet om att Stenmark var långt mycket bättre på skidåkning är Björndalen. Att då envist hävda att norsken vunnit mer än Nordens störste vinteridrottare genom tiderna är bara sjukt.

Men nu vet vi hur läget är, och vi måste omedelbart se till att man i Riksdagen tar tag i detta omedelbart. För vi är nu överförgrymmade över hur man lurar en hel värld på detta vis. Stenmark är alltså alltjämt bäst i världen och har fortfarande världsrekordet i antal vunna värlscupssegrar.

Norsken behöver enligt mina efterforskningar vinna åtta vc-race till för att gå om vår gamle skidkung, något han inte mäktar med. Att göra som nu och räkna vissa race dubbelt är ohederligt mot allt vad sport heter. Endast i Norge kan man vara så här nesliga. Kan man inte nöja sig med att vara näst bäst. Snart så hävdar man väl även att Northug har vunnit mer titlar än Björn Borg.

Vonn krossade allt motstånd i Schladming

Ja vad ska man säga om fenomenet Lindsey Vonn (född Kildow) egentligen, som inte redan har blivit sagt förut tidigare? Hon har idag tagit än mer kommando över de alpina fartgrenarna gentemot hur hon dominerade förr. Vet inte hur många segrar hon tagit bara i år, men över tio är det — fem bara i störtlopp!

Länge så låg en fransyska, Marion Rolland, i ledningen. Men efter att Vonn kommit i mål så hade samtliga åkerskor förvandlats till statister. Som vanligt nuförtiden när Vonn åker. Inte ens Tina Wierather kunde idag stoppa amerikanskan från att vinna. Tina slutar dock tvåa i störtsloppscupen. Strongt gjort. Tösen blir nog farlig i VM nästa år.

Men för att återgå till Vonn, så måste vi nu alla erkänna att hon är världens bästa idrotterska alla kategorier — kanske är hon rentav världens bästa idrottare alla kategorier? På herrsidan så är det välan bara Novak Djokovic som kan utmana henne om titeln.

Det är inte bara det att Vonn vinner en massa race. Hon vinner på ett förkrossande vis som vi inte har sett maken till på ett bra tag! Hon kommer tveklöst att vinna även i super-G. Fortsätter hon att vinna på detta vis så kommer hon att gå förbi Ingemar Stenmarks, som vi trodde, oslagbara rekord på 86 världscupssegrar inom tre år!

På herrsidan så fick vi tidigare idag se pöjkarne köra störtlopp. Bra tävling även där, även om den förlorade en del på att inte Cuche fick till ett toppåk. Spelet om störtloppscupen avgjordes dock först efter att näst sista åkaren kört, för det stod då klart att Klaus Kröll segrade. Kul för honom efter alla år på touren.

Stoppa Sverige från att söka Vinter-OS!

Jo, så här är det: Vi svenskar är nu överförgrymmade över att man på nytt vill lura oss att söka Vinter-OS i Östersund. — ett OS vi aldrig får ändå. Man vill att vi ska söka så att man får fler länder som visar sitt intresse, något som får IOK att se bra ut.

Att IOK-ledamöterna sedan får åka på finfina semesterresor till flertalet finfina OS-städer — och där bo i sus och dus, utan att behöva spendera sina egna pengar — är en annan orsak till att man vill att Sverige ska söka Vinter-OS igen. Det är en blåsning mao.

För efter sex — eller är det sju, eller rentav åtta? — misslyckade försök att få arrangera Vinter-OS i Sverige, så vet vi att det inte längre är någon idé för oss att söka överhuvudtaget. Man hade säkert gärna försökt övertala Danmark och Finland att söka Vinter-OS även dem, trots att det förstnämda landet inte har någon snö, och att det andra landet inte har några berg!

Även om Åre och Östersund låg bredvid varandra så tror då inte jag att Sverige hade fått arrangera Vinter-OS ändå, eftersom vi inte är så himla pigga på att muta oss till segrarna i dessa fall.

För vem kan glömma hur lilla pyttelilla ökenlandet och tillika bigamistparadiset (emiren har massor med fruar och 25 ungar) Qatar fick Fotbolls-VM, trots allt som låg dem i fatet på alla plan? — ja, förutom då det ekonomiska.

Det är mao totalt meninglöst för oss att söka, inte bara Vinter-OS, utan OS överhuvudtaget. Bättre vi spar våra pengar mao, och hoppas på Norge istället, för där har man pengar till mutor och annat, och vi kan sedan enkelt åka och titta på spelen borta hos dem ändå.

Och det är på sätt och vis roligare att få vinna OS-guld i Norge, för då kan vi reta norskarne som himla gött på plats, eftersom de inte kan gömma sig någonstans då.

En annan fördel med att vi inte kommer att få arrangera Vinter-OS någongång — oavsett hur många gånger vi söker, och oavsett om vi flyttar hela Åreskutan till Östersund — är såklart att vi då blir besparade en hiskelig kälkebana inom landets gränser. Nej, nu inser vi än mer varför vi till varje pris måste förhindra att Vinter-OS hamnar i Sverige. Bäst att inte söka sålunda.

Man, IOK, har hånat oss, världens förnämsta vinterfolk, för sista gången. Aldrig igen är nu vårt motto. Kanske borde vi istället återupprätta de Nordiska Vinterspelen igen och därefter be IOK att dra dit pepparn växer, d.v.s. söderut! — forever!

Anja slutar

Anja slutar nu som vi alla vet om med skidåkning en gång för alla. Det känns lite trist, men som vi alla vet så är det dags att sluta när det är dags, något det varit en längre tid nu. Med facit i hand så borde hon nog ha slutat redan förra året. Hon gav VM en sista chans, något man kan ha förståelse för, men det bar sig inte riktigt. Tyvärr. Ett vunnet brons var väl inte värt en hel extra säsong av slit.

Anja har dock haft en sagolik karriär. Allt har hon vunnit. Femtio stora segrar: 1 OS-guld, 7 VM-guld och 42 VC-segrar (i samtliga fem olika grenar!) + den totala Världscupen 2 gånger! Med detta står hon i en klass för sig — legendklassen, tillsammans med Stenmark och ett par till!

Men det otroliga är att Anja egentligen inte riktigt lyckats så himla bra sedan 2006 (VM 2007 undantaget). ”Blott” åtta VC-segrar sedan 2006. Det är bara runt 1,3 segrar/säsong.

Nej, Anja var som bäst tom 2006. VM i Åre var en spektakulär urladdning som ingen hade kunnat förutse, speciellt som Anja sett riktigt svag ut under hela säsongen framtills dess. Det blev tre guld, men som vi alla minns så kunde det lika gärna blivit fem. Missflytet i storslalom, där hon körde ur, bröt förtrollningen. Guld där och guldet i slalom hade även det säkert gått till Anja.

Störst av alla Anjas bedrifter är dock OS-guldet i slalom. Tror inte jag varit lika nervös som jag var då vid många andra tillfällen. Att en av tidernas främsta skidåkerskor inte skulle få bli olympisk mästarinna hada varit för grymt. Men rättvisan segrade och i.o.m. det så hade Anja uträttat allt. Åre var egentligen bara en extra bonus. Vi var nog för giriga att hoppas på fler guld efter det.

Men det kunde blivit ett par guld till om inte olyckan varit framme i Vancouver. Anja låg på silverplats när hon nästan slog ihjäl sig i störtloppet. Trots kraschen där så reste hon sig igen och knep bronset i kombinationen.

Hade Anja inte kraschat störtloppet så är jag hundra på att hon hade fixat hem minst tre medaljer: silver i störtlopp, guld i kombination och kanske även guld i super-G! Kanske hade hon även slagit till i storslalom?

Anja slutar nu för gott efter finalen i Schladming. Är inte säker på om hon kommer att åka där? Men Tärnabytösens storhet är allom bekant, något som bevisas av att man på SVT:s hemsida, i detta nu, har en omröstning om Sverige bästa idrotterska genom tiderna.

Anja toppar omröstingen med 28% av rösterna, tätt följd av Annika Sörenstam (26%). Trea är Carolina Kluft (13%). Fyra är Magdalena Forsberg (12%) och femma är Therese Alshammar (9%). Övriga fem kandidater har bara några ströröster. Anja är mao bäst genom tiderna. Jag lade f.ö. själv min röst på Anja och hade mao rätt.

Här är en länk till SVT:s sida om Anja och hennes karriär. Och här är SR:s sida om Anja.

Medaljer till Ferry och Lindström i VM

Ett superbt avslutande lopp av våra svenska pöjkar fick vi idag se i mass-starten i VM i Ruhpolding. Björn Ferry skjöt fullt och körde sedan om guldet mot omöjlige fransosen Martin Fourcade. Silvret kunde dock ingen snuva honom på — Ferrys första individuella VM-medalj! Makalöst.

Men det var inte slut där. För våra båda andra pöjkar, Carl Johan Bergman och Fredrik Lindström, var med under hela loppet och ingick i gruppen av förföljare till toppduon under slutkörningen in mot mål.

Lindström visade där att hans seger i Världscupen häromtiden inte var en tillfälllighet, när han idag spurtade undan och knep bronset efter Ferry. Bergman, som även han gjorde ett mycket bra lopp, kom sexa. En sensationell svenskdag mao, något jag f.ö. tippade redan efter stafetten att vi skulle få idag.

Man underar nu vad som kunde blivit om det inte gått åt skogen på första sträckan i stafetten. Guld? Inte otroligt. Medalj hade det säkerligen blivit med tre supervassa pöjkar som dem vi f.n. har i den blågula dräkten.

Men hur det än är med den saken så har VM för pöjkarne varit helt suveränt. Ingen av dem hade någon individuell VM-medalj innan tävlingarna inleddes. Men nu är de alla tre firade VM-medaljörer — i Bergmans fall en dubbel medaljör tom! Helt sjukt bra gjort av dessa pöjkar.

Att två 78:or som Ferry och Bergman tar sina första individuella VM-medaljer någonsin år 2012 är en bragd i sig. Vi får nu hoppas att Helena Ekholms beslut att sluta inte även gäller dem, för det svenska laget är just nu synnerligen starkt. Fast med unge Lindström så ser det ändå ljust ut för Sverige. Lindström är, tror jag nu, en blivande världsmästare och kanske även en olympisk guldvinnare.

På tal om Helena, avslutningsvis och förresten, så var det oerhört synd om henne att bli omkullkörd i hennes sista VM-lopp. Tösan såg riktigt fin ut framtills dess, och en medalj var definitivt på gång. Osis. Men så kan det gå när det går åt skogen med besked. VM blev dock, när man summerar det hela, en succé för Sverige — trots att vi hade bud på många fler medaljer.

Myhrers sköna seger

Så fick vi då till slut en seger i årets världscup. På tiden alltså. Rent otroligt att Sverige med alla duktiga åkare på både dam och herrsidan i de alpina disciplinerna inte lyckats vinna en enda gång i vinter.

Tack och lov att André Myhrer lyckades hålla nerverna under kontroll och ta hem segern i gamla svenskbacken i Kranska Gora idag genom ett fantomåk i andra.

Myhrer hade snabbaste tiden efter första åket, och med Jens Byggmark på tredje plats — samtidigt som Kostelic inte var på G och den österrikiska råttan hade grenslat — så var jag nog inte ensam om att ta ut segern i förkott till gamla Sverige.

Men det visade sig bli svårare än man hade kunnat förutse i andra åket för dem i ledning, mest pga de allt sämre åkförhållandena. Markus Larsson fick dock till ett superåk från sin blygsamma startpostion — snabbaste åket av alla i andra — och slutade pga detta som femma. Suveränt åkt av honom mao. Han är nu klar för Schladming.

Men idag var det segern vi var ute efter, och vi hade ett gyllene tillfälle som inte lär återkomma på ett bra tag. Endast nerverna kunde nu ställa till det för oss. Tyvärr så höll det inte för Byggis, som körde bort segerchansen.

Men vad gjorde det när Myhrer höll sig kool som en filbunke och körde ned som suverän etta! Sicket race.

En fantastisk prestation av honom mao. Att följa de två sista svenskarnas åk var f.ö. svettigt värre. Det var länge sedan jag var så himla nervös som då, speciellt när Myhrer åkte. Det hade varit grymt för honom att missa ännu en seger.

Men nu vann den gode André och har pga detta tom chansen att ta hem hela Slalomcupen, något som avgörs i Schladming nästa vecka. Med lite tur så kör råttan ut även där. Hoppas.

Helena Ekholm slutar

Idag så kör Helena Ekholm sitt sista VM-lopp i karriären när hon går ut på mass-starten. Igår lämnade hon nämligen beskedet om att hon slutar med skidskytte så snart som säsongen är över, d.v.s. efter de tre lopp som nu återstår.

Helena är bara 27 år gammal — ingen ålder på en skidskytt. Hon är snarare bara barnet i dessa sammanhang. Titta bara på Tora Berger och Kajsa Mäkäräinen, vilka först i mogen ålder började få till det i sporten. Helenas bästa tid ligger m.a.o. före henne.

Synd att tösen slutar m.a.o. och att hon inte kör vidare över OS, speciellt som både Berger och Neuner, även dem, slutar efter denna säsong.

Dagens mass-start blir nu extra känsloladdad för Helena och de två andra töserna som nu valt att dra sig tillbaka — deras sista VM-lopp någonsin.

En sak är säker, de kommer att bli hyllade som aldrig förr, före under och efter tävlingen. Och med tanke på den folkfest som Ruhpolding bjudit oss denna gång så finns det nog ingen mer passande plats att köra sitt sista storlopp på, möjligen då Holmenkollen undantagen.

Antar att Helena gick ut offentligt med sitt beslut igår för att ge alla sina fans världen över en chans att ta farväl av henne, något vi alla kan förstå. Bra gjort av henne. Att bara meddela sitt beslut efter att säsongen är över hade känts fel.

Jag har vidare all förståelse för Helenas beslut. Hon är en nygift kvinna i sina bästa år. Att leva nomadliv på touren orkar man inte mentalt hur länge som helst, särsklit inte som kvinna. Helena vill självfallet skaffa barn och leva familjeliv tillsammans med maken, och det gör hon helt rätt i.

Vi kommer att sakna Helena. Tomrummet kommer att bli enormt, den saken är klar, och lär inte fyllas igen på många år. Sverige på damsidan blir nu en B-nation, men so what! Skidskytte är när allt kommer omkring bara en sport och bara underhållning.

Helena var/är en superstjärna som gav oss många glada stunder framför TV:n — och många sorgliga. Hela Sverige led med henne i OS i Vancouver, där allt bara gick så himla fel.

Dagens tävling kommer nu ingen svensk sportälskare att missa. Hur det går är inte längre så viktigt. En medalj till Helena hade dock känts riktigt fin — en passande avslutning.

Vi önskar Helena allt gott och hoppas hon blir så lycklig som det bara går att bli.

Fin dag i Åre för svenskorna

Jo, jag måste tillstå att dagens övningar i Åre fick ett lyckligt slut ändå. Fint väder och härlig stämning under andra åket gjorde inte minst sitt till. Men riktigt härligt för alla oss hemma i sofforna blev det först när våra tre juniorer slog till.

Vad vi då fick bevittna är nog något vi aldrig får bevittna på nytt: Tre svenskor på raken kastade sig utför backen, och tre svenskor på raken gick upp i ledning! — allt till publikens jubel.

Det var rent ut sagt sjukt att få bevittna detta skådespel.

Först så var det Emelie Wikström som körde ett perfekt åk och gick upp i topp. Därefter så var det mer eller mindre helt okända Natalie Ekström som tog över i toppen efter en lika briljant åkning, och omedelbart därpå så var det Anna Swenn-Larssons tur. Det var helt sanslöst att bevittna. Det var nästan så man undrade om det var en SM-tävling.

Men det var inte slut på det roliga för oss och våra töser där, nej då, för bara ett par åkerskor senare så var det dags för Frida Hansdotter, och inte helt oväntat så gick även hon upp i topp!

Vi hade då fyra svenskor i toppen av Åres VC-slalom, med ett dussin åkerskor kvar att åka!

Vi visste så klart att ingen av dessa duktiga svenska töser skulle vara med bland de fem bästa i slutet, men vem brydde sig om det under den knappa halvtimme som äventyret varade.

Sísta svenska att åka var Therese Borssén, och hon åkte superbt. Tyvärr så missade hon pallen med minsta möjliga marginal. Men att sluta fyra på hemmaplan är inte fy skam.

Att vi fick hela fem åkerskor bland de tolv främsta f.ö. är helt sanslöst. Framtiden efter Anja ser mao god ut, minst sagt.

Att vi sedan har världsartisten Maria Pietele-Holmner, MPH kallad, skadad får oss än mer att inse sicket sjutusan till slalomlag vi f.n. har på damsidan. Det är minst lika bra som pöjkarne, fast troligen bättre, speciellt om MPH är med.

Ett smått otroligt faktum är, avslutningsvis, att Nathalie Ekström hade det snabbaste åket av alla i åk nummer två (över sekunden snabbare än Marlies Schild och 0.7 sekunder snabbare än segrarinnan Maria Riesch) och att Wikström, Swenn-Larsson och Hansdotter hade de tre snabbaste åken efter henne.

Bäva månde Schladming!

Av de tre unga töserna (19-20 år gamla) som idag slog till och visade framfötterna, så lär säkerligen samtliga hänga med i många år framöver och ge oss många glada stunder framöver — och många stora segrar kommer de tveklöst att bärga för Sverige framöver. Framöver ser det mao bra ut.

Anja utslagen i Åre!

Det var riktigt olustigt att följa Anja Pärson idag i Åres världscupstävling i storslalom, för hon var så långt bakom bästa tiden (Vonn) att man knappt kunde tro att det var sant — nära sex sekunder! — efter ett åk!

Och då åkte ändå inte Anja så himla dåligt så att det störde! Det handlade mao inte om att hon körde fast i snön och sedan blev stillastående i en tre-fyra sekunder — innan hon kom iväg på nytt. Anja var bara totalt bortåkt helt enkelt.

Visserligen så var åkförhållandena klart sämre när Anja åkte som nummer trettio, men att tappa nära sex sekunder på ett åk i storslalom går bara inte att försvara på något vis. Att Anja missade andra åket behöver jag välan inte ens tillägga.

Det var f.ö. en svart svenskdag f.ö.. Enda lilla ljusglimten var Jessica Lindell-Vikarby som hamnade som fjortonde bästa åkarinna inför åk nummer två — som börjar om ett par minuter, vet ej om jag orkar se det.

Även nya stjärnskottet Sara Hector, som startade tre nummer bakom Anja, gjorde mindre väl ifrån sig idag. Men som sagt, backen såg rätt så illa ut däran vid detta lag, så man får välan ha lite överseende med hennes fadäs. Tösen är ju så himla ung.

Hector tog sig dock ned dryga sekunden före Anja, men missade tyvärr även hon åk nummer två. Framtiden ser dock ljus ut för henne. Har tippat henne till stordåd framöver, med VC-segrar och hela faderullan.

Befarar, avslutningsvis, att morgondagen lär bjuda på än mer katastrofal åkning av Anja, och det är välan bara för oss alla att sedan hoppas att tösen drar sig tillbaka, för mer av detta vi fick se idag tror inte jag vi orkar uthärda.

Uppdatering: Vonn vann efter ett sensationellt andra åk, och det är välan nu bara att erkänna tösen som världens bästa idrotterska alla kategorier. Tror att hon nu på allvar kommer att hota Stenmarks rekord på 86 VC-segrar om hon kör på i en tre-fyra säsonger till. Vonn är nu i en klass helt för sig i störtlopp och Super-G. I storslalom är hon en av de två-tre bästa, dock aningen sämre än Vicky Rebensburg. Endast i slalom finns hennes övermaninnor, speciellt då Marlies Schild som är lika överlägsen där som Vonn är i störtlopp.

Sarah Sjöströms tatuering

Läste igår om att vårt stora guldhopp i OS, 18 åriga Sarah Sjöström, nu har gått och tatuerat sig — de fem OS-ringarna på ena underarmen. Exakt hur detta kommer att påverka hennes chanser i London är oklart, men med tanke på tatueringsstorlek och placering så är det inte otroligt att en viss obalans nu kommer att infinna sig i bassängen under simning, något som då kommer att inverka negativt på hennes resultat.

Vi vet alla att simmare rakar sina kroppar kliniskt rena från alla hår, för att få bättre glid, och frågan nu är hur mycket sämre glid det blir för Sarah med en stor tatuering på underamren?

Kan det vara som så att de fyra-fem guldmedaljer vi alla gått och hoppats på nu riskerar att bytas ut mot silver eller rentav brons?

Tippade redan för ett par år sedan att Sarah kommer att bli vår största kvinnliga idrottsstjärna genom tiderna — t.o.m. större än Anja och Carro — men då kände jag inte till att hon ämnade tatuera sig, något hon f.ö. och förresten gått och planerat göra alltsedan hon var fjorton (14!) år ung!

Än värre blir det när man nu även får veta att Sarah ämnar tatuera sin kropp än mer framöver! Exakt hur detta kommer att påverka den kemiska reaktionen mellan huden och färgen i kombination med bassängvattnet … därom tvista de lärde. Befarar dock det värsta.

Om själva tatueringen så är jag dock inte så postitiv. Gillar själva idén med svenska flaggan och OS-ringar, men kan inte riktigt ta till mig den. Kanske får man ge den lite tid?

Men hur det än är med den saken, så verkar uppladdningen för Sarah inför OS gå perfekt. Hon är dock nu på väg att få lite för mycket av rampljuset på sig. Inte bra. Bättre att hon tonar ned sina chanser och håller sig i bakgrunden så mycket som det bara går.

Blir det ett par OS-guld så kommer Sarahs liv att förändras i grund, då hon då blir en global superstar. Att slå ur underläge är bästa segerreceptet, och detta är enda gången hon kan göra det i OS-sammanhang. Låt pressen falla på de andra m.a.o..

Helena bronsade i VM

Jo, så blev det då en liten bronspeng i VM till Helena Ekholm till slut. Härligt. Men det kunde ha blivit än bättre om hon inte hade bommat ett skott på den första skjutningen, för då hade det blivit en liten silverpeng till oss.

Men det kunde rentutav ha blivit än bättre om den segrande norskan, samtidigt som Helena hade skjutit fullt, hade bommat ett skott, för då hade det tom ha kunnat blivit en liten guldpeng till oss.

Tora Berger, den segrande norskan, spelar alltid ett högt spel på skjutvallen — hon skjuter fort som attan, något som innebär vissa risker. Idag gick det höga spelet hem för norskan, men det kunde lika gärna ha blivit en fyra-fem bom för henne, istället för den enda bom hon fick.

Att Berger var dryga minuten före Helena i mål berodde inte på att hon skidade fram i spåren så himla mycket fortare än vår tös, utan istället på hennes snabba skjutande. Hade norskan skjutit som Helena, och Helena skjutit som norskan, så hade Helena vunnit och norksan kommit trea.

Varför har vi svear och götar alltid sådant häringa himla missflyt?

Flera andra toppåkerskor skjöt f.ö. bort sig idag på rent ut sagt häpnadsväckande vis. Speciellt illa var det redan på den första skjutningen. Mest spektakulärt skjöt segrarinnan från jaktstarten, Domracheva, bort sig där — hela fyra bom! Godnatt för henne redan där mao.

Helena hade mao både tur och otur idag mao. Bronset satt löst till, men det höll, eftersom åkarinnor som Neuner, Domracheva och Mäkäräinen m.fl idag skjöt som krattor och som kråkor.

Att dessa topptöser ska skjuta som kråkor även i de två nästkommande loppen kan vi derföre glömma redan idag. Helena lär mao inte ta hem någon mer medalj i VM i år mao. Vi får välan mao då glädjas åt hennes bronspeng idag mao.

Påtal om Helena, förresten, så ser framtiden ljus ut, eftersom Neuner slutar efter denna säsong — och, ryktas det från den andra sidan fjällen, Tora Berger funderar på att lägga undan skidorna även hon, och när hon nu vunnit idag, så är det nog än mer troligt att så blir fallet.

Två tunga konkurrenter försvinner sålunda för Helena till nästa säsong — två av de värsta. Massa topp-placeringar lär mao vänta på Helena nästa säsong. Härligt.

Norskan fick 2 bilar! Segraren i Vasaloppet, Jörgen Brink, fick blott 1!

Nog vet vi att norskarna är giriga av sig, bl.a. så har man ju roffat åt sig all olja i Nordsjön — utan att dela med sig en enda liten droppe till oss övriga nordbor. Men idag fick vi se ett nästan än värre bevis på den norska girigheten när den norska segrarinnan i damdelen av Vasaloppet, besviken över att man inte gett henne en bil för rekordtiden i Vasan som snabbaste dam, först fick en sprillandes ny BMW och sedan även en folka.

Norskan, Skofterud heter hon visst, fick alltså två bilar, medans segraren av Vasaloppet, Jörgen Brink, blott fick en enda — en folka dessutom. Typiskt norskt beteende.

Om det var en person som borde ha fått två bilar så var det ju Vasalopssegraren — d.v.s. den som vann den totala slutsegern, i detta fall Jörgen Brink — och inte den som vann den s.k. damsegern!

Om man ska ge extra bilar till olika segrare och segrarinnor som kört på rekordtid, så borde man ju i ärlighetens namn även ge en bil till ALLA dem som kört på rekordtider fullt ut; d.v.s. till den pensionär som ev. slog rekord, och den junior (18-20) som slagit rekord, och till den mormor eller farmor som ev slog rekord osv. osv.

Totalt orättvist och ett typisk exempel på den mansdiskriminering som pågår inom all idrott numera. Ingen från feministhåll sa som bekant ett ljud när man erbjöd den som slog rekord på den s.k. Tjejvasan en bil, utan att man samtidigt erbjöd en bil till den man som slog rekord i ett av de andra loppen under Vasaveckan. Nej, dessa orättvisor stördes dessa kvinns inte över det minsta.

Man hade f.ö. i förväg beslutat att dela ut en bil i Tjejvasan och en bil i Vasaloppet till dem som ev slog rekordet där. En bil vardera mao — en till vardera kön mao. Att sedan ändra på detta är skandalöst gjort.

Faktum kvarstår nämligen: Jörgen Brink innehar rekordet för Vasaloppet, något som han nu belönats med en bil för, eller rättare sagt en folka. Norskans s.k. rekordtid kan inte godkännas, eftersom hon inte åkte mot andra kvinns, utan så gott som uteslutande åkte mot karlar.

Hon tävlade alltså mot karlar, vilka hon låg bakom i spåren mest hela tiden och vilade upp sig, och INTE mot kvinnor. Rekordet är mao ogiltigt och norskan måste nu fråntas BÅDA de bilar hon nu fått. Hon har INTE slagit något rekord alls.

Fr.o.m. nu så kräver jag och alla andra människor i världen att Vasaloppet befrias från kvinns. Vi måste nu istället låta kvinnsen köra sitt eget vasalopp, kanske på lördagen. För då slipper vi allt detta tjafs om hur himla duktiga de är. Sanningen är istället den här att utan manlig draghjälp i Vasaloppet så hade inte norskan fått den tid hon nu fick. Hon hade säkerligen kommit i mål en tjugo-trettio minuter senare om hon hade varit tvungen att åka solo 7-8 mil in mot Mora.

Bort med reklamen från Vasaloppet!

Oförskämda värre var man ofta ute i spåren under Vasaloppet mot åkarna som man, SVT:s reportrar, intervjuade. Bl.a. så var det någon som fick frågan om hur vallningen funkat. Åkaren svarade då att det gått bra och råkade även nämna namnet på vallan.

Då tände reportern till och sa något i stil med Ingen reklam, tack!

I vanliga fall hade jag ansett det vara helt korrekt att säga ifrån, men som vi själva fick höra mest hela tiden så nämnde man totalt ogenerat namnen på alla de olika stall som toppåkarne körde för!

Snacka om dubbelmoral från SVT. Troligen får man väl betalt för varje gång man nämner de olika stallen vid namn? Och troligen så var välan vallan åkaren nämnde inte ett märke som man hade fått tilll uppgift att pusha i årets Vasaloppet?

Jag är förresten så himla trött på den sorgliga utveckling som Vasan och alla andra idrotter nu går igenom — alltmer reklam och allt ska kosta pengar.

Avskyr även hur alla skidåkare måste ha skidor och stavar och rätta mössan på huvudet vid varje intervju! Varför inte bara ge dem en stor skylt att hålla i handen där namnet på sponsorerna står med stora bokstäver?

Man gör dock i princip redan så, när man efter avslutade tävlingar står i för intervjuerna speciella reklamskyltade platser.

Nej, fortsätter det på detta vis, något som det lär göra, så ämnar jag sluta titta på sport, och kanske även sluta följa sport överhuvudtaget.

Önskar att jag fick ta över Vasaloppet, för då hade jag omedelbart förbjudit alla former av reklam och tagit bort alla prispengar. Jag hade vidare förbjudit alla skidstall, och endast tillåtit erkända skidklubbar från att representeras i loppet.

Vasan funkade fint utan dessa gissel i alla år, och den kommer att funka lika bra som då om vi genomför alla mina fina reformer nu.

Bergman tog VM-silver

Efter gårdagens storstilade VM-framgång för Carl-Johan Bergman, så var det många som idag på allvar räknade med ännu en medalj för honom. Och så blev det.

Bergman gjorde idag en rent ut sagt enastående bragd när han skjöt mer eller mindre på topp, samtidigt som han hade fart under skidorna.

Enda missflytet han hade var att en viss Martin Fourcade var den som ledde tävlingen från startskottet. Hade Carl-Johan gått ut i ledning efter sista skjutningen strax före en normal skidåkande skidskytt, så hade han idag varit världsmästare.

Bergman gjorde mao en superbedrift — sitt absolut bästa. Mer än så kan man inte göra. Han är mao väl värdig denna och gårdagens framgång.

Vi får nu hoppas att frugan kan göra sitt till för att maken inte måste skynda hem igen de närmaste dagarna, för i den storfrom Carl-Johan nu befinner sig i så vore det himla synd om han inte fick vara med i samtliga lopp.

Räknar nu mao med fler medaljer för de våra, inte minst i stafetten, men kanske även individuellt? Men hur det än blir med den saken så är det himla kul att en snart 34 år gammal skidskytt fått till det på detta vis i år.

Att sedan få ta hem VM-medaljer inför fullsatta läktare i skidskyttetokiga Ruhpolding är ett minne för livet som är lika mycket värt som själva medaljen.

Emil Jönsson vinner igen!

I Lahtis så åkte idag Emil Jönsson och vann den klassiska stafetten så att det stod härliga till. Han segrade med minsta möjliga, efter en rent ut sagt svettig slutspurt, där han med några få ynka små futtiga centimetrar stoppade landslagskamraten och tillika sprintledaren Teodor Peterson. En rent ut sagt sjuk spurt av den gode Emil mao.

Följde alla lopp från kvartfinaler och framåt, och både desse svenske pöjkar imponerade storligen i samtliga lopp man körde. Mest imponerande var dock avslutningen av finalen, för där gick Jönsson och ryske Kriukov sida vid sida in i Lahtis ökända högersväng — en sväng som krävde många offer idag — och där körde man nästan omkull, något som då gav Peterson chansen till omkörning.

Efter väldans massa rabalder och kalabalik så lyckades sedan både Emil och ryssen komma igen, och det var här som den förstnämnde gjorde sitt ruskiga spurtande. Det är nästan svårt att fatta att Emil kunde komma ikapp och bärga segern. Men där har vi hans storhet i ett nötskal.

Efteråt var självfallet Emil själaglad. Efter en säsong förstörd av allehanda elände så fick den sympatiske norrlänningen sin belöning för ihärdigt uthärdande när han idag tog hem sin elfte VC-sprint. Han erkände även att han varit fruktansvärt nervös innan start. Självförtroendet var mao inte på topp.

Tycker därför inte synd om Teodor, som blev snuvad på segern idag, för denna seger för Emil är precis vad vår gamle sprintkung (26 år) behövde. Nu får han lite motivation att hårdsatsa inför nästa år och VM, och vi kan nu räkna med att det blir fler fina framgångar i Drammen och Stockholm innan Emil är färdig för denna säsong.

Vad gäller Peterson så har han nu, i.o.m. dagens andra plats, en finfin chans att ta hem slutsegern i sprintcupen.

Måste även, avslutningsvis, säga några ord och Lahtis ökända högersväng: Den är totalt urgalen och borde självfallet tas bort, men då den är unik i sitt slag och ger alla tävlingar där en extra krydda så måste den självfallet bli kvar.

Vet inte hur många omkullkörningar och andra missöden jag såg där idag — på både dam och herrsidan — men många var det och sevärt var det, om dock inte så kul för dem som åkte bort sig.

Jörgen Brink vann Vasaloppet

Jörgen Brink blev idag historisk när han vann sitt tredje vasalopp på raken. Sicken bedrift. Underbart att se. Jörgen tog hem segern i en spurt strax före Daniel Tynell. Daniel Rickardsson blev fyra, starkt jobbat av honom. Han blir säkert farlig de närmaste åren i Vasan.

Gripande scener fick vi se efter loppet där en rörd och tårögd segrare blev intervjuad av SVT. Jörgen började då inse vad ha ställt till med. Han är vidare den äldste segraren någonsin och slog idag den gamla rekordtiden för loppet, något som han f.ö. får en bil för.

Även Daniel Tynell var nöjd med tillvaron, trots andra platsen. Daniel har varit ur slag de två senaste säsongerna pga sjukdom och annat elände. Men nu är han alltså tillbaka i gammal fint slag igen. Tynell var f.ö. stor efter loppet och hyllade Brinken. Fint att se.

Vi fick även se en kort intervju med Brinks pappa. Han var rörd och stolt över pöjken sin, och det med all rätt, då det pöjken uträttat idag var riktigt stort.

Mindre bra gick det på damsidan. Jenny Hansson kom fyra och Susanne Nyström femma — klart distanserade av segrarinnan, en norska. Exakt vad som gick snett för Nyström måste nu utredas, för så här dålig är hon inte? Eller är hon kanske rent av det?

Men vem bryr sig om det så länge som vi segrade i Vasaloppet, för där fick vi en härlig dubbelseger, med mersmak dessutom, då Rickardsson blev fyra. Tycker dock lite synd om Tynell, men han får komma igen nästa år. Så länge som en svensk vinner i Mora så måste vi nämligen nuförtiden med alla norrbaggar som lurar alltid vara nöjda.

Anser nu att Jörgen Brink måste vara med i kampen om Bragdguldet, för det han nu gjort är en första klassens bragd. Så här långt så är hans bragd den största indivuduella svenska bragden för året. På lagsidan så är naturligtvis våra bandylags VM-guld årets två stora bragder.

Bergman tog VM-brons

I slutändan så får man bara vara nöjd och glad över Carl-Johan Bergmans VM-brons i dagens sprint i Ruhpolding. Han hade ledningen efter andra skjutningen över Martin Fourcade med ett par sekunder, men pga sämre före så gick det inte att hålla undan de sista kilometrarna in mot mål.

Fast det är säkert inte så säkert att Bergman hade lyckats hålla undan om det vart han som hade haft det goda föret denna dag. Tyvärr för Bergman så kom även norske gutten Emil-Helge Svendsen förbi på slutet och knep silvret.

Fast med facit i hand och med tanke på omständigheterna för Bergman, med situationen hemmavid och allt det där, så måste vi självfallet vara glada och nöjda med dagens VM-brons — Bergmans första individuella VM-medalj. Kul att vid nära 34 års ålder äntligen fixa till en sådan.

Fast det kan bli mer av den varan imorgon, ty då haver vi hela tre svenskar med i den absoluta toppen när det handlar om jaktstart. Såväl Fredrik Lindström som Björn Ferry är på allvar inblandade i guldstriden där. Räknar mao helt kallt med minst en ny svensk medalj imorgon.

Fast det kan såklart gå åt skogen, ungefär som det gjorde idag för Helena Ekholm. Hon genomförde sitt bästa lopp för säsongen, men kom trots det bara fyra. Helena gjorde ett helt perfekt lopp, och skjöt även fullt — receptet för given succé … i vanliga fall, vill säga.

Fast idag räckte det inte till ens för Helena att göra succé, när värsta konkurrenterna — med Neuner och Domracheva i spetsen — samtliga, även dem, skjöt fullt och körde på topp.

Fast vi får nu hoppas på en ny topp-prestation av Helena imorgon, för då tror jag hon fixar till en medalj. Skjuter hon på topp så finns det en god chans till medalj. Inte ens om de bakomvarande åkerskorna gör väl ifrån sig så kommer det att störa Helena. Så bra åkte hon skidor idag.

Fast kanske ska man inte räkna bort norskan Tora Berger helt och hållet. Tippar dock redan idag att Helena kniper silvret. Så fin såg hon ut idag. Neuner går såklart inte att stoppa. Hon behöver säkert bomma fyra-fem skott för att missa guldet.

Fast övriga medaljer är Helena mao med om och slåss om och skjuter om och skidar om.

Vamos!

Dags för Anja tacka för sig?

Har som alla andra med sorg följt allas vår Anja Pärson i de alpina backarna i vinter. Inledningsvis höll jag tummarna för att hon skulle få till det och ta hem en seger, men nu så hoppas jag bara att hon ska ta sig ned utan att att bli förnedrad — d.v.s. jag hoppas på en topp-tio plats.

Segra är nämligen nu bortom henne att göra.

Det är nu uppenbart att Anja inte längre håller måttet. Bara idag så var hon hopplöst efter i båda åken, och då gällde det gamla paradgrenen storslalom.

Anja verkade försiktig i överkant och klarade bara med nöd och näppe att få åka åk nummer två. Hon kom på trettionde och sista plats i första åket!

I andra åket var hon om möjligt än mer en skugga av sin forna storhet. Det var nästan så man inte ville titta på henne åka alls. Som tur vara hade vi Jessica Lindell-VIkarby. Hon kom femma. Bra gjort.

Att det kan bli så här för Anja är svårt att förstå, inte minst när åkarinnor som Elisabeth Görgl (som är aningen äldre än Anja) alltjämt tillhör den absoluta världstoppen.

Vet inte om det är kroppen enbart som nu säger ifrån, eller om det är psyket? Troligen är det en kombination av dem båda.

Men hur det än är med den saken, så är det nu dags för Anja att tacka för sig. En säsong till av samma kaliber som denna tror inte jag att vi kan uthärda.

Visst blir det tomt utan Anja i störtlopp och Super-G nästa säsong, men efter femtio stora segrar genom åren för henne, så kan vi inte leva med placeringar runt tio-tolv för hennes del.

Nej, bättre att sluta nu och låta oss minnas Anja som när hon var som bäst.

Vasaloppet lever farligt

Tyvärr så är Vasaloppet nu illa ute. Man har nu övergett amatörismen till förmån för pengaismen. Tyvärr så är man nu alltmer intresserade av att driva Vasaloppet som en business, istället för att köra vidare i Mora-Nisses skidspår.

Vasaloppet har nu alltmer blivit ett jippo! Tyvärr.

Förr så åkte man för sin skidklubb, men nu så åker toppåkarna för allehanda stall, liknande de stall som återfinns inom cykelsporten, och detta är totalt fel!

Detta måste mao förbjudas! Man måste återigen enbart få åka för en erkänd skidklubb — såvida man inte är en motionär som åker som privatperson.

Man måste nu, för att lösa problemet med skidstallen, stoppa all form av reklam i loppet — d.v.s. ingen reklam på tröjor, mössor, handskar och annat. Och under intervjuer så måste skidåkarna förbjudas från att hålla skidor och stavar i händerna.

Alla som ertappas med att bryta mot reklamförbudet ska diskas omedelbart, och därefter portas från nästa års lopp.

Man måste vidare förbjuda alla former av stallkörningar, inklusive användandet av s.k. hjälpryttare och egna motorskotrar. Ty detta är fusk och icke-sporstligt beteende.

Inga prispengar ska vidare delas ut!

Allt man tävlar för är mao äran, lagerkransen och guldmedaljen. På detta vis så slipper vi en väldans massa pengafixerade åkare. Kvar blir då bara dem som älskar Vasaloppet och Mora-Nisses amatörism.

Vi behöver nu börja göra Vasaloppet till en skidlopp igen där vi återgår till att hylla amatörismen fullt ut, för om så inte sker så kommer Vasaloppet inom kort att gå under.

Northug spolar Vasaloppet: för tufft!

Jo, så är det: Norske gutten Petter Northug spolar nu årets Vasaloppet. Det är för tufft, speciellt som norsken har lite ont i magen dessutom. Sicken patetisk liten fjolla!

Hade Mora-Nisse avstått från Vasan varje gång han kände efter lite grann, och hade lite ont någonstans dagarna innan loppet, så hade han aldrig vunnit en enda seger och heller aldrig åkt ett enda lopp!

Att skylla på ont i magen är pinsamt. Sanningen är istället den här: gutten är helt enkelt rädd att bli bortgjord av den svenska skideliten på det vis Anna Haag blev på Tjejvasan av Susanne Nyström, ett lopp där en halvdöd Haag tog sig i mål dryga två minuter efter segrarinnan — och då handlade det blott om 30 km!

Northug är mao rädd att gå in i väggen och glida i mål en halvtimme efter den segrande svensken, och skyller nu istället på ont i magen. Vi får se hur ont i magen han har på femmilen i Holmenkollen om en vecka, och samma sak får man väl säga om Johan Olsson — en annan åkare som tackade nej till Vasan pga ont någonstans (minns inte var), men som är pigg nog att åka världscup i Lathi till helgen!

Dålig stil av Olsson. Han borde ställt upp i Vasan. Han har inte förstått att världscupssegrar blott minns för stunden, medan segrar i Mora är eviga! Ty vinner man där så är man kung i staden forever!

Olsson, precis som Northug, insåg säkert att han inte kunde vinna i Mora och att mer pengar fanns att tjäna i Världscupen.

I slutändan så spelar deras spolande av Vasan dock mindre roll, då långloppspöjkarne vinner Vasan ändå. Synd bara att järnmännen från långloppen inte fick möjligheten att knäppa världscupparna på näsan på vägen till Mora.

Daniel Tynell satte ju som bekant hela den s.k skideliten på plats 2006 när Vasan ingick i Världscupen, när han som långloppare gick och vann som vanligt, trots det ”kvalificerade” motståndet.

Kommer nu att följa Olsson och resten av svenskarna i Lathis, och tippar redan idag på supersuccé för honom och hans lagkamrater. Tippar vidare att Northug spurtar ifrån alla och allt i Kollen om en vecka, något jag f.ö. och som sagt gör redan idag.

Sista chansen för Ibrahimovic

Jo, nu är det bekräftat: Zlatan Ibrahimovic får nu sin sista chans att bevisa att han hör hemma i landslagstruppen inför EM. Ännu ett misslyckande av primadonnan betyder nu mao slutet på den blågula verksamheten för honom mao.

Ett nytt fiasko av Ibrahimovic i afton, Sverige möter Kroatien, så får vi nog säga tack och adios till honom vad gäller landslaget. Vi har nu hetare spelare med flinkare ben i truppen, vilka långt mycket bättre lämpar sig för landslagsspel.

Divor, egon och primadonnor hör av hävd ej ihop med blågul aktivitet, eftersom egoism och lagarbete är oförenliga. Nej, dessa båda krafter — varav den ena är god, den andra ond — är oförenliga och kan icke samverka på en fotbollsplan.

Sverige är det ultimata kollektivet inom fotbollen, och vi kan därför icke låta egoismen få leva ut inom lagmaskineriet, för hur ska vi då kunna vinna VM i Rio om två års tid (som jag tippat)? Omöjligen är svaret.

Vi måste därför se till att Kroatien-matchen blir det sista halmstrået för rosengårdaren. Gör han inte ett par mål på sitt gamla hemland i afton så är det mao dags för honom att kasta in handduken. Vi har nämligen inte tid att spela med längre, då EM nu står inför dörren.

Vi har vidare ingen plats för den allt som oftast så underpresterande Ibrahimovic, speciellt inte när vi nu har mängder med anfallare av högsta klass och kvalitet som alla vill göra sin plikt för Fosterlandet.

En stormatch av John Guidetti i afton innebär mao slutet för rosengårdaren en gång för alla. Då är det bara för honom att dra vidare … till vart som helst.

Ingen kan glömma den storslagna segern över Holland — en match som vanns utan divan, och en match som Sverige förlorat om divan varit med. Det var det riktiga Sverige som då visade upp sig.

Förlust och allmänt svagt spel i afton, trots Ibrahimovic på plan, innebär sålunda att han måste bort — omedelbart. För då har vi blott två matcher kvar att spela in våra övriga pöjkar till den samspelta lagmaskin vi vet att de innerst inne är.

Susanne Nyström vann den s.k. Tjejvasan

Följde hela loppet från start till mål och kunde slutligen konstatera att Susanne Nyström segrade när hon tog hem segern och blev loppets segrarinna. Bra gjort av henne, säga alla vi här på bloggen.

Bra gjort var det även av loppets tvåa, Sofia Bleckur, att komma på andra plats och på så vis bli tvåa i loppet — hack i häl på segrarinnan. Bra gjort av henne sålunda, notera vi alla här på bloggen. Ty det var en andra plats med guldsmak.

Loppet vi behandlar här är f.ö. den s.k. Tjejvasan, ett damlopp över 30 km mellan Oxberg och Mora. Det handlar mao om en distans som man kör på damernas världscup.

Det som då slår en är följande: Hur bra är egentligen Susanne Nyström? Hon utklassade ju hela det svenska damlandslaget (Bleckur undantagen, och Charlotte Kalla som ej deltog)!

Susanne var ruskigt imponerande i skidspåren. Hon gick på som ett jehu och såg ruskigt stark ut. Fattar inte hur Sofia orkade hänga på. Trodde hon skulle kronka och falla ifrån mest hela tiden, men det gjorde hon ej. Nej, hon, Sofia, kronkade ej sålunda m.a.o.. Det blev ingen s.k. kronkning m.a.o..

Men det vi nu undrar är varför Susanne inte tävlar för Sverige, för hon är tveklöst vår bästa skidåkerska idag. Hon fick ju alla andra, vid sidan om Sofia, att se ut som statister.

Riktigt pinsamt var att höra Anna Haag efter målgång. Hon var helt slut och var bara glad över att ha orkat i mål! Men inser ju nu hur illa ställt det är med skidåkningen av idag, för idag så pysslar och sysslar man nästan uteslutande med jipposkidåkning — ej längre med den gamla typen av skidåkning sålunda och mao.

Man fattar nu än mer varför Petter Northug valt att ställa upp i Vasaloppet! Hon är trött på alla jippon. Hon har tom haft Vasan som årets stora mål denna säsong, något som vi bör ge henne en eloge för. Fr.o.m. nu behandlar vi henne med respekt m.a.o.!

Northug har nu insett att Vasan är att likna vid Tour de France — en tävling man laddar för under flera månader, något som man måste ta på allvar sålunda och m.a.o.! Att vinna Vasaloppet är f.ö. en långt mycket större bedrift än att vinna Tour de Ski!

Hoppas nu att andra åkare inser saken. Hoppas även på två svenska trippelsegrar om söndag. Åt Susanne, Mora-Sanna, finns det såklart inget att göra, men på herrsidan finns det flera svenskar som kan slå till.

Omöjligt att tippa vem som tar hem segern. Men jag tipsar att Daniel Tynell vinner före Daniel Rickardsson och Brinken, något jag f.ö. tipsar redan idag.

En sak är dock säker: Jag kommer att följa Vasan från början till slut. Det är en mänsklig skyldighet att göra så — åtminstone för oss svenskar.

Bandyhjältinnorna efter VM-guldet

Här har vi en fin bild av våra nykorade VM-hjältinnor, hämtad från Bandyförbundets hemsida. Där har man f.ö. ett fint reportage om matchen — och den folkfest som vi blev lurade på av SVT. Svagt och bedrövligt av de ansvariga där. Skäms på er! Nära tolvtusen åskådare följde finalen — en folkfest, som dock fick mindre lyckat slut för ryssar och ryskor. Men här hemma i Sverige är det ingen som känner medlidande mot dem, speciellt inte dem av oss som minns hur det brukade vara framtill åttiotalet när våra bandy- och hockey-pöjkar fick smörj av ryssarna hvergang år efter år. Vad damerna nu uträttat är en enorm bragd. Att för sjätte VM-finalen på raken tvåla till ryskorna, som f.ö. bara blir bättre för varje år, är bara helt sjukt. Bragdguldet? Inte mig emot. Största bragden så här långt iaf, tillsammans med pöjkarnes triumf. Frågan nu är om man inte borde dela Bragdguldet mellan våra två bandyvärldsmästarlag? En gemensam hyllning av båda världsmästarlagen i Kungsan nästa lördag eller söndag vore även det en god idé. Kanske kan Bandyförbundet ordna upp saken? Ty hjältar förtjäna dessa hyllningar.

Osynliga svenskor vann VM-guld i bandy!

VM-finalen i bandy är nu över. Sverige vann med 5-3, efter vad jag förstår en tuff match. 2-2 i halvtid. Hade tänkt följa matchen på nätet, på turneringens hemsida, men det funkade inte, troligen pga att alltför många försökte se matchen?

Skandalöst att SVT inte visade damernas VM-final! Ett hån mot alla svenska kvinnor och alla svenska bandyvänner!

Riktigt sjukt är det när man tänker på hur få svenska damlag som vunnit VM-guld genom året — endast två stycken : bandydamerna och innebandydamerna.

Och att då inte visa när vårt bästa landslag alla kategorier spelar VM-final — mot Ryssland, en match vi alla visste skulle bli ruskigt spännade — är hutlöst! Skäms på er vid SVT!

Vad kan det f.ö. ha kostat SVT att visa matchen? Betydligt mindre än att visa en elitseriematch, den saken är klar. Så varför visar man vår bandydamer detta förakt?

Bra fråga och något som nu måste utredas omedelbart. Frågan är om denna typ av diskriminering borde polisanmälas? Personligen anser jag så.

Är i vilket fall som helst överförgrymmad över att vi svenskar idag inte fick se våra damer vinna sitt sjätte raka VM-guld! En sanslös prestation som vi inte fick vara med om och uppleva. Nu är VM-guldet inget minne vi bär med oss, utan bara en statistik vi kan lägga till handlingarna.

Hyllningar i Kungsan blir det självfallet inte heller tal om, för hur kan det svenska folket vilja hylla ett VM-guld som man inte ens vet om att vi bärjat? Ordet skandal har redan använts här i inlägget, men ett bättre ord för det som hänt här idag, och de senaste dagarna, finns det troligen inte.

Fy skäms SVT!

Sverige till final i Bandy-VM

Efter tre nya storsegrar i gruppspelet så var det dags för VM-semifinal för de blågula töserna från härifrån — mot Kanada. Följde hela matchen och kan bara konstatera att töserna spelade suveränt fin bandy och bokstavligen spelade kanadickerskorna av banan.

7-0 slutade tillställningen vid, men det kunde blivit än fler mål. Evelina Johansson stod f.ö. för ett suveränt hat-trick i målorgien (4-0, 5-0, 6-0). Övriga målskytterskor: Johanna Pettersson (1-0), Lena Lindqvist (2-0), Camilla Johansson (3-0, 7-0).

Fann det f.ö. inte det minsta ointressant att följa med i matchen, trots den svenska dominansen, snarare tvärtom. Man kunde bara sitta och njuta av spektaklet och det svenska skönspelet. En match blir f.ö. inte bättre bara för att den är jämn. Ofta är det tråkigaste som finns en 0-0 match, speciellt i fotboll.

Nej, våra duktiga svenska bandytöser förtjänar bättre än det här — dvs den totala brist på respekt man visas av svensk press, radio och TV. Skäms på er alla vid dessa organisationer!

Nu väntar final för töserna imorgon mot Ryssland — ett lag vi slagit i fem raka VM-finaler och f.ö. aldrig förlorat mot i VM-sammanhang. Ryskorna ångade f.ö. på bra i sin semi: 10-1 mot Finland. Men då vi slog ryskorna i gruppspelet, med 3-2, så får vi nog hålla oss själva som knappa men klara favoriter.

Att finalomgångens matcher, dvs matcherna om 5:e plats, 3:e pris och VM-guld, spelas över 90 minuter är f.ö. ingen nackdel för de våra. Det lär dock bli bra mycket jämnare än hittills under turneringen.

Anser f.ö. att det är en god idé att spela gruppmatcherna över 60 minuter — utskåpningarna av lagen under Sverige och Ryssland av Sverige och Ryssland blir därför inte lika stora. Bra för turneringen.

De fem tidigare finalerna har f.ö. vunnits på detta vis av Sverige: 2004, 7-0; 2006, 3-1; 2007, 3-2; 2008, 5-2; 2010, 3-2. Ord och inga visor mao av Sveriges bästa landslag alla kategorier.

Sverige stormar fram i Bandy-VM

Det verkar gå som på räls för våra svenska bandydamer borta i sibiriska Irkutsk: två raka segrar redan första dagen. Först så slog man finskorna så att det stod härliga till med hela 7-1, rätt åt dem; sedan slog man nästbästalaget, och tillika hemmalaget, Ryssland med knappa 3-2 — en perfekt inledningsdag var sålunda ett faktum.

Under inledningsrundorna så spelas f.ö. matcherna endast över 60 minuter, uppdelat över två 30 minuters halvlekar. Detta gör man då Sverige är för bra rent ut sagt och helt enkelt sådeså!

Våra töser är således i en klass för sig själva, precis som det ska va mao och precis som vi vill att det ska förbli för evigt.

Våra bandydamer spelar f.ö. i vårt bästa landslag alla kategorier. Näst bäst är innebandydamerna.

Imorgon så fortsätter triumftåget för töserna — mot det sjätte raka VM-guldet! — med två matcher mot USA resp. Kanada. Två svenska målkalas är att invänta. Underbara nyheter.

Hade tänkt länka till SR och SVT men deras s.k. artiklar om dagens två svenska segrar är så dåliga att jag avstår. Bara några få rader har man, dessa s.k. sportjournalister, orkat knåpa ihop, något som hänger samman med att man inte ens sett matcherna. Bedrövligt.

Jag länkar istället till wikipediasidan om årets VM-turnering, för där är hela programmet — och alla resultaten från idag — med.

Lägger även in länken till den svenska sidan av Bandy-VM:s hemsida, för där finns en massa kul att läsa för den som är intresserad.

Men låt oss nu än en gång fröjdas över våra damers suveräna inledning av Bandy-VM.

Tippar f.ö. redan idag att damerna tar hem sjätte raka guldet nu på söndag genom att köra över ryskorna.

Kungsan nästa för bandyhjältinnorna mao. För det blir det väl, nu när man hyllar vem som helst där, tom osnytna juniorpöjkar?

Noterade, avslutningsvis, att man nu förbättrat ”artikeln” på SVT: lägger derföre in den här.

Vamos!

Marta tillbaka — men i okänt lag

Den brasilianska fotbollsspelarinnan Marta är nu tillbaka i Sverige igen. Denna gång dock i det helt okända laget Tyresö — ett lag som jag först hörde talas om någon gång i höstas. Laget är mao totalt okänt.

Man undrar då varför Marta valt att gå dit? Svaret är naturligtvis pengar. Pengar som borde stannat i Sverige, speciellt när tiderna är så dåliga som nuförtiden.

Svenska pengar går alltså nu till Brasilien. Hade det inte varit bättre om Tyresö hade lagt dessa pengar på gräsrötterna inom damfotbollen, istället för att lägga dem på en redan överrik brasilianska? Självfallet.

Tyresö var ju, vad jag förstår, nära att vinna Damallsvenskan redan förra säsongen. Varför slösa bort miljontals kronor på en enda spelarinna? Sjukt och dumt och ansvarslöst.

Tyresö har ju dessutom inget support. I Stockholm är man ju som i Göteborg oerhört konservativa när det gäller fotboll. Allt annat än de sex urgamla storklubbarna supportas inte av lokalbefolkningarna på plats.

Tyresö är ju någonting nytt och kommer av den anledningen inte att få något större support. Trist men sant.

Men det som stör mig först och främst är alla pengar man nu kastar bort på Marta. Pengar som kunde använts bättre.

Damfotboll är f.ö. ingen riktig fotboll och borde av den anledningen inte få bryta mot de amatöriska idealen.

Damfotboll är från början tänkt som rekreation och skoj — ett sätt för töser att ha lite kul tillsammans. Som det ska va mao. Damfotboll var aldrig menad att tas på blodigt allvar. Vi måste mao stoppa damfotbollen från att inneha pengar och styras av dessa, eftersom pengar förstör alla idrotter.

Johan Olsson missar Vasaloppet

Aj aj aj. Nu har Johan Olsson blivit tvungen att tacka nej till Vasaloppet. Inte bra, och inte kul. Såg fram emot att få se hur Olsson skulle klara av de nio milen till Mora. Men nu får vi nöja oss med de gamla kämparne från förr, med Jörgen Brink och Daniel Tynell i spetsen.

Vi har dock även Daniel Rickardsson att hoppas på, speciellt nu efter den sensationella andraplatsen i Tartu i helgen. Om Daniel kunde köra så himla bra där över 63 km, så finns det alla möjligheter att det kan komma att gå riktigt bra i Dalarna.

Hade varit än mer intressant att få se Anders Södergren åka, men kanske resonerar han som så att han ändå inte kan vinna, eftersom det troligen blir en spurtstrid?

Påtal om spurtstrid, så är det det sista man, dvs toppåkarne, vill se — åtminstone om den där gutten Northug är med. Vi kan mao vara säkra på att man tänker hänga av honom så fort som möjligt, troligen efter en fem-sex mil.

Om Northug vinner så gör han ju narr av långloppsspecialisterna, vilka gått och laddat för Vasan i en helt år. Fast det är inte säkert att han vinner även om han hänger med till upploppet. Tynell och Brink är inga duvungar precis när det gäller spurtandets ädla konst mao.

Vi måste dock ge Northug en eloge för det han nu gjort i.o.m. att han valt bort Världscupen till förmån för Vasaloppet. Stort gjort av honom. Han är less på det jippo som dagens skidåkning nu förvandlats till — och det med all rätt.

Vem bryr sig f.ö. nuförtiden om hur många löjliga VC-lopp man vunnit i sprint och andra kortlopp? Inga av de sanna skidkännarna, den saken är klar! Vill Northug bli ihågkommen som en åkare i Jernbergs, Svans och Mora-Nisses klass så måste han vinna de stora loppen, något som numera dock är omöjligt att göra i Världscupen, då man knappt kör några långlopp längre.

Jippoloppen kommer att medföra skidsportens död, tror jag. Det är tom tal om att införa fler sprinttävlingar. Tydligen är det en åkare från Australien som har det inofficiella världsrekordet på 100 meter! Nu fattar vi vart sporten är på väg. Åt helskotta! Med raketfart!

Lösningen på dilemmat är att man förbjuder alla distanser kortare än 15 km och återgår till den gamla tidens skidåkning. Men detta kommer naturligtvis inte att ske, då sporten nu sålt sin själ till TV-bolagen, vilka inte vill se tremilar eller femmilar — och absolut inte långlopp som Vasan. Brytningspunkten är nu snart nådd, tror jag, något som bevisas av vad Northug nu gjort detta år.

Skulle inte förvåna mig det minsta om han spolar Världscupen helt och hållet nästa år och istället satsar på långloppen fullt ut, för endast där bedrivs numera riktig skidåkning.

Personligen hade jag nu sett att man inkluderade en sju-åtta av de stora långloppen i Världscupen, och att man ordnade till ett norskt samt ett finskt lopp i klass med vårat fina gamla fina finfina långlopp, det världsberömda Vasaloppet, världens mest berömda och finaste skidlopp alla kategorier. Finlandialoppet har ju aldrig riktigt kommit igång, men med VC-status och ökad längd så tror jag succén hade varit given.

Skandalen i boxningsvärlden

Ogillar som bekant boxning, men följer trots det med i vad som sker inom tungvikten — svårt att undvika när man läser sportsidorna. Den senaste VM-matchen mellan Vitali Klitschko och en afrikan vid namn Chisora slutade med seger för den förstnämnde. Men detta faktum har alla redan glömt bort.

Det man nu istället minns av matchen är istället efterspelet. För där dök en f.d. boxare, David Haye, upp och började häckla förloraren. Det hela slutade sedan med vad som bäst kan beskrivas som ett fylleslagsmål mellan två råa svarta busar! — allt inför rullande TV-kameror!

Mig personligen stör det inte det minsta om de två odjuren hade slagit ihjäl varandra — två avskum mindre i världen. Det som stör mig är istället att ingen av dem blev bestraffade för det man gjorde. Hade någon annan bland de närvarande attackerat en person på plats och tom hotat att skjuta densamme, så hade vederbörande missfoster tveklöst blivit arresterad och skickad i fängelse omedelbart.

Men de två busarna slipper allt straff! Och man undrar nu vad detta sänder ut för signaler till folk världen över, inte minst inom boxningsvärlden?

I England är man chockade över händelsen, speciellt som båda kräken innehar engelska pass. Chisora är dock ingen engelsman. Han kommer från Zimbabwe och flyttade först till öriket i vuxen ålder. Han borde mao inte få representera landet. Han är vidare sedan tidigare känd hos polisen och har bl.a. dömts för misshandel av f.d. fästmön! Ett odjur av första klass mao.

Den andre idioten, Haye, är en lika otäck figur. Vem kan glömma de avskyvärda T-shirts han bar med Klitscho-brödernas avhuggna huvuden på? Bland det äckligaste jag sett. Att han inte blev åtalad för detta är svårt att förstå.

Chisora hade även misskött sig å det grövsta innan matchen när han slog till Klitschko under invägningen. Han spottade sedan Klitschkos bror, som även han är världsmästare, i ansiktet i ringen alldeles innan matchen började. En gris mao.

Bröderna Klitschko har dock, måste man säga, kommit ur hela denna olustiga affär med hedern i behåll. Synd bara att de pysslar med boxning, men efter detta så undrar jag om de inte har fått nog av ”sporten”. Båda bröderna har f.ö. doktorerat (i sportpsykologi?) och är mao inga dumhuvuden. Synd att de inte använder sig av utbildningen.

Johan Olsson krossade allt motstånd i Polen!

Igår så tog allas vår Ida Ingemarsdotter ännu en sjutusan till sprintseger i Världscupen, och idag så tog Johan Olsson en lika sjutusan till seger! Storstilade svenska segrar rakt överlag mao.

Såg tyvärr inte Idas triumf igår, men nog är tösen nu i praktslag alltid. Hon kämpade ned allt motstånd under upploppet och tog hem segern med minsta möjliga marginal. Sicken segerskalle och vinnarinstinkt. Sicka takter!

Såg däremot Johans triumf idag. Sicket lopp! Sicken formidabel utklassning av hela världseliten över femton knallhårda kilometrar! Den fem km långa backen — som man plågade sig över tre gånger — var inte att leka med. Men vår man höll undan. Otroligt.

Allt snack om att första VC-segern denna säsong var turlig har nu förlorat all kredibilitet. Faktum är att Olsson nu bevisat för alla att han är the real deal.

Världscupsledande helveten Dario Cologna försökte med allt han hade att ta hem segern idag, och kämpade länge på för allt han var värd. Mot slutet insåg han dock att slaget var förlorat och blev tvungen att ge sig mot sin svenske överman, en man av järnvilja och stål : Johan Olsson.

Olsson vann med 20 sekunder över sin helvetiske motståndare, trots att denne, dvs helveten, hade fördelen av att få starta sist. Man inser nu än mer storheten hos Olsson. Han höll undan och kontrollerade loppet från start till målgång. Är säker på att han hade kunnat dra på än mer faktiskt. Segern var mao aldrig hotad.

Frågan vi nu måste ställa oss är hur bra Olsson är? Att han är nummer 1 i Sverige är nu odiskutabelt. Hellner har ännu inget bevisat, och loppen för säsongen har nu börjat ta slut. Förvisso slog han Olsson vid SM, men detta berodde blott på att han var vassare i spurten. Att han knäckte Northug i Tour de Ski har även det nu börjat falla i glömska, mest pga att han inget vann på saken.

När det gäller riktig skidåkning så är Johan Olsson nu mannen för dagen, och det kommer att bli riktigt intressant att följa honom under de kvarvarande loppen. Tror han kommer att slå till ett par gånger till innan det roliga är över för i år.

Tippar f.ö. redan idag att Johan, om han får hålla sig hel och frisk, kommer att ta hem en handfull medaljer vid VM och OS de två nästkommande säsongerna.

Söderling sladdar på rankingen!

Noterade tidigare idag att Robin Söderling nu ordentligt har börjat sladda på rankingen — från plats 14 till plats 21! — på blott en vecka!

Men än värre lär det bli redan nästa vecka, ty då är risken överhängande stor att han ramlar ut från topp 40! — från plats 21 till plats 41 (ev.)! — på blott en vecka!

Att raset och sladdandet nedför rankingen nu är omöjligt att hejda är tveklöst, ty Söderling har inte spelat en match på över ett halvår, och då blir det bara på detta nesliga vis.

Riktigt illa blir raset nu, som redan omnämnts, nästa vecka, ty då så tappar Söderling alla fina poänger från förra årets Rotterdam (tror jag?), dvs alla 500 poänger han där tillkämpade sig förra året.

Att jag skrev ”tror jag” inom parentes berodde på att jag inte är hundra på om Rotterdam spelades vid exakt samma tid förra året som den gör i år.

Men hur det än är med den saken så är Söderling nu inom kort ej längre en topp 40 spelare. Och det dröjer därefter inte så himla länge innan han ramlar ur topp 100!

Klättringen tillbaka upp på rankingen kommer sedan att ta lång tid. På topp 10 lär vi inte se Söderling igen förrän kanske nästa år!

Men vem bryr sig om rankingen nuförtiden.

Det viktiga är inte rankingplatsen man har, utan antalet vunna slams man tar.

Och vem vet kanske kan Robin slå till som en gubbe i lådan i Paris, Wimbledon eller OS nu till sommaren? Själv är jag nöjd om han tar hem Båstad, en OS-titel och SO.

Vamos!

Ibrahimovic gjorde billigt straffmål

Som vanligt inga snygga mål av superdivan Ibrahimovic. I aftonens match på San Siro mot Arsenal, ett engelskt skitlag, så vann Milan helt rättvist med 4-0, inklusive två mål av Robinho.

Ibrahimovic hade framtill denna tidpunkt inte lyckas näta en enda gång, och då spelade man alltså mot en engelsk version av skräplag. Men när rosengårdaren snubblade omkull och det dömdes straffspark så tog han själv tag om bollen, helt sonika alltså.

Han tog sålunda, helt sonika asså, själv tag om bollen och la den på straffpunkten — istället för att göra som brukligt är … låta spelaren som står på två gjorda mål få ta straffen! Divan vägrade mao att låta Robinho få bli matchhjälte och hat-trickare! Nesligt gjort och totalt okamratligt!

Varför håller Ibrahimovic på på detta vis? Fattar han inte att Robinho hade uppskattat att få göra ett hat-trick? Uppenbarligen inte! Dålig stil mao av Ibrahimovic, speciellt som matchen redan var vunnen!

Dålig stil mao anser vi att det var av Ibrahimovic att vara så himla taskig mot den egna lagkamraten. Att matchen redan var vunnen vid tillfället förtjänar vidare att omnämnas i sammanhanget.

Att spelarna var sura efter straffsparken såg vi när Ibrahimovic i slutminuterna var helt fri framför Arsenal-målet två gånger, men trots det så valde lagkamraterna med bollen att hellre skjuta än att passa. Bra gjort anser vi här på bloggen om saken.

I.o.m. aftonens seger så är Milan mer eller mindre redan klara för semifinalspel. Man spelade hyvens i afton och utklassade det engelska skräplaget efter noter — så illa att jag nu tror att lagets manager nu snart får kicken. Arsene Wenger har nu satt sina sista potatisar i London, tippar jag mao redan i afton.

Men riktigt hur det blir med den saken lär vi inte få reda på här på bloggen då vi inte följer med i engelsk fotboll här på bloggen. Att vi följde med i aftonens match berodde f.ö. endast på att vi råkade slå på TV:n precis när matchen började.

Vamos!

Stenmarks rekord är INTE slaget

Läste precis på SVT:s hemsida att en amerikansk puckelpiståkerska, Hannah Kearny, slagit Ingemar Stenmarks rekord på fjorton raka segrar i storslalom — ett rekord för hela den alpina världscupen.

Frågan är då hur en helt annan sport, puckelpist, kan slå den största individuella vintersporten: alpin skidåkning? Det är ungefär som att säga att en varpaklubb i gärdsgårdsserien slår segersviten som en allsvensk fotbollsklubb innehar. Totalt felaktig logik mao.

Att ens jämföra puckelpist (en sport som ingen känner till, vet något om eller bryr sig om) med storslalom, en sport som allmänt anses bara vara den svåraste av alla de alpina sporterna, är bara totalbefängt!

Evige alpine skidmästaren Ingemar Stenmarks rekord står sig mao alltjämt. Och om någon annan hävdar annorlunda så blir det troligen polisutredning och direkt avvisning utomlands, troligen till kallaste Sibirien.

Stenmark innehar vidare alltjämt rekordet för antalet vunna segrar i Världscupen — åttiosex! — mer än trettio fler än tvåan! Detta rekord kommer självfallet aldrig att slås — såvida inte Lindsey Vonn/Kildow håller sig i toppen i fem-sex år till.

Jag erkänner mao inte Ole-Einar Björndalens 93 segrar — åtminstone inte när det gäller rekordet i fråga. För hur kan en sport som är en B-sport jämföras med en A-sport? Svaret är att det självfallet inte går.

En seger i skidskytte är endast värd en halv seger i alpin skidåkning. Inget konstigt i det. När det gäller fotboll så gör man på detta vis i den s.k. guldskon, för där räknas målen från de mindre europeiska ligorna lägre än målen från de stora ligorna. Ett mål i Skottland räknas tex bara som två tredjedelars mål (om jag minns rätt?), eller var det bara ett halvt mål?

Björndalens segrar är sålunda inte 93 utan 46 (vid udda totalsegrar så avrundar man nedåt). Stenmark är mao alltjämt bäst på alla plan. Fast hans slalomrekord kan komma att få stryka på foten om Marlies Schild kör på en två-tre år till och fortsätter att vinna på det vis hon för tillfället gör. Hon står ju på trettio segrar just nu (om jag minns rätt?).

Vamos Stenmark!

Sverige vann över Finland i hockeyfinalen — båda två!

Sicket härligt styrkebesked vi fick igår när Sverige i den stora hockeyfinalen besegrade dödsfienden Finland. Bra gjort. Härlig hämnd vi fick för de försmädliga förluster vi fått smaka genom åren.

Än bättre blev segern i.o.m. att Sverige ordentligt satte Finland på plats. Hela 5-0! Perfekt mao.

1-0, Gisela Blom; 2-0, Jenni Asserholt; 3-0, Elin Holmlöv; 4-0, Elin Holmlöv; 5-0, Anna Borgqvist. Sicket målkalas!

Såg dock inte matchen, då den inte visades på TV och inte fick någon uppmärksamhet för övrigt. Vet inte varför så var fallet?

En match som dock fick en hel del uppmärksamhet var Sverige-Finland-matchen i Globen, herrmatchen!

3-1 vann pöjkarne med, d.v.s. ett långt sämre resultat än töserna fixade mot Finland. Pöjkarne är m.a.o. sämre än töserna!

Trots att så bevisligen (att töserna är bäst!) är fallet så lär välan pöjkarne bli hyllade i Kungsan om de skulle ta hem VM denna gång. Damerna blir som vi redan vet aldrig hyllade där — även om man vinner tio VM-guld på raken!  Kungsan är nämligen en no-go area för töser! Vi håller dock självfallet tummarne för att segern blir blågul, d.v.s. att pöjkarne vinner.

Men även om VM-guldet går till oss, så är inte VM-segerns sötma lika välsmakande som den brukade vara, något som beror på att VM numera har blivit devalverat — för många VM-turneringar! Man borde naturligvis spela enbart varje udda år, och inte som nu hvergang!

VM vartannat år hade tveklöst fått våra proffs att inte tveka att ställa upp (som nu) om man fick chansen att deltaga. Fast å andra sidan så är VM en stor morot för dem av våra pöjkar på hemmais som längtar till NHL. Kanske får vi därföre göra en kompromiss : att t.a.b.m. spola VM under OS-år, d.v.s. exakt precis som det brukade vara förr om åren — på den gamla goda tiden m.a.o..

Sisomsåsom måste vi göra m.a.o..

Johan Olsson vann i Tjeckien

Sicket makalöst skidlopp vi fick bevittna idag i Nove Mesto, Tjeckien, när Johan Olsson besegrade hela världseliten, inklusive norske gutten, över en tremil genom snön. 30 km klassiskt i mass-start stod på programmet. Och när dimman lättat så var det en svensk segrare : Johan Olsson. Sicken skidåkare!

Olsson hade förvisso suveräna skidor idag, precis som våra andre svenske pöjkar, men i slutändan så var det ändå den bäste mannen som vann, något vi med egna ögon fick se när den gode Johan körde ifrån samtliga konkurrenter, inklusive världscupsledaren Dario Cologna. En makalös bedrift.

Vi vet nu att segern i norska Sjusjön tidigare i vintras inte var en one-off som berodde på tidigt startnummer och gynnsamma förhållanden, för idag bevisade Johan att han är bäst!

Han bevisade även att trägen vinner: Det gäller alltså att inte ge upp, utan att kämpa vidare, genom svårigheterna. Att man sedan passerat de trettio betyder ingenting i sammanhanget — åtminstone ingenting negativt. Skidåkare är ju av hävd som bäst först när man blir en 27-28 år. Någon övre gräns finns egentligen inte, något vi vet bl.a. från flera storåkare från förr som höll på upp i fyrtioårsåldern, som tex de Zolt.

Framtiden ser mao ljus ut för Johan. Vi minns alltjämt hur nära han var att ta hem OS-guldet över tremil för två år sedan. Kanske blir han nu att räkna med i Sotji? Låt oss hoppas. För jag hoppas att vi gör rent hus däröver — på både dam och herrsidan. Det är dags för det nu.

Oerhört kul för svensk skidåkning i.a.f. att vi idag fick denna framgång. Det är exakt precis vad doktorn ordinerat. Framgång föder framgång och hela laget kommer nu att lyfta sig ännu ett par snäpp.

Bra även att fokus nu tas ifrån Marcus Hellner lite mer. Perfekt för honom mao med andra åkare i laget i storform. Tippar f.ö. redan idag att det blir fler svenska segrar i Världscupen innan det roliga är över för denna gång.

Leve Sverige!

Kaos i England över skitsak

Skriver inte så mycket om fotboll eftersom sporten skrivs om så himla mycket överallt. Fann dock såpoperan i England så sanslös att jag blev tvungen att ge min syn på saken. För det första så borde man stoppat den där lille otäcke B-spelaren, vem det nu var, från att attackera den engelske lagkaptenen John Terry.

Terry har nu blivit dömd på förhand för något som han inte har gjort, och även om han sagt något så var det skandalöst att B-spelaren fick sabotera Englands EM-förberedelser på detta skandalösa vis.

So what om Terry sagt något till B-spelaren eller ej. Är B-spelaren inte en vuxen man? Nej, uppenbarligen inte, utan en grinig barnunge. I pk-tider likt dem vi alla nu lever i så är det värre att säga något icke-pk till någon än att slå ihjäl den samme.

I mina ögon har Terry skött sig exemplarisk. Den som skämt ut sig är B-spelaren. Han och hans familj hatar uppenbarligen Terry och alla andra vita som bara råkar titta lite snett åt deras håll. Vad är värre: att säga något eller att hata någon? Vi borde mao sätta dit B-spelaren för hatbrott.

Att Fabio Capello nu tagit Terry i försvar är stort gjort, och vi får nu se hur det hela avlöper. Verkar som om den italienske landslagsbossen kan packa sina grejor och dra redan i eftermiddag, något man förstår, eftersom det engelska forbollsförbundet underminerat honom totalt. Vad spelar det f.ö. för roll vem som är lagkapten. Det är ju bara en titel. En lagkapten bestämmer inget.

För Sveriges del så är dock såpoperen i England ljuv musik, för ett lag i inre kaos kommer våra pöjkar att köra över. Tror f.ö. att det kommer att bråkas i öriket ända fram tills dess att Terry lämnar landslaget, eftersom man nu släppt ut grisen ur säcken. Och även om man byter ut Capello så kvarstår ju ”problemet” med Terry. De som i slutändan får ta på sig det här är fotbollsförbundets högsta ledning som inte stoppade hela den här härvan från att totalhaverera.

Andy Schleck vann Tour de France för två år sedan idag!

Underbara nyheter till världens alla cykelvänner, för nu äntligen har man fattat ett beslut: att sätta dit den där förbaskade spanske fuskaren Alberto Contador för allt djävulskap han ställt till med under åren framtills nu.

Det är nu fastställt att Contador var dopad i Tour de France 2010 (en tävling jag följde religiöst), och han har nu blivit fråntagen totalsegern! Segern går nu till den sanne vinnaren, min favorit, Andy Schleck. Fantastiskt! Synd bara att det drog ut på tiden så länge som tills idag.

Än bättre blir det i.o.m. att den spanske fuskaren Contador även blir av med totalsegern i förra årets Giro di Italia. Segern där går nu till Michele Scarponi och Italien. Fantastiskt kul.

Personligen så anser jag dock att man borde ta ifrån Contador samtliga segrar han vunnit som proffs.

Tyvärr så får den spanske fuskaren fortsätta åka framöver, men först efter en liten avstängning. Han borde självfallet stängas av på livstid och även kastas i fängelse, för det han gjort är kriminellt. Men vi får väl vara glada över att man i.a.f. satt dit fuskaren ordentligt. Han har nu skämt ut sig för all framtid.

Han har inte bara dopat sig och fuskat på detta vis, han har även medvetet lurat alla sina medcyklister på ett rent ut sagt fördjävligt vis. Contador borde inte, anser jag, få gå lös. När jag bara tänker på touren 2010 och den avgörande bergsetappen, där Schleck så när satte fuskaren på plats och så när tog hem segern, trots fuskandet, så blir jag överförgrymmad.

Den otäcke spanske lille skiten lurade nämligen Schleck på dennes livs stora triumf och låtsades sedan som om inget ohederligt hade hänt. Sicken äcklig liten typ. Frågan nu är vad som händer med den spanske fuskaren nästa gång han deltar i en cykeltävling?

Hatar som bekant boxning, men om någon i girot eller touren ger honom en rak höger så kan jag leva med det. Ett par knuffar av cykeln ned i ett par vattenfyllda (helst med avloppsvatten) diken är en annan god idé. Denna typ av organiserat fuskande är nämligen oförlåtligt.

Hylla bandyhjältarna i Kungsan!

Nu så här efter årets största bragd och idrottsprestation — Sveriges seger i Bandy-VM — så återstår bara en sak att göra :

Hylla våra nykorade världsmästare i Kungsan!

Vi har redan hyllat en hoper juniorer i Kungsan i år för något som alla redan har glömt bort. Så att nu hylla riktiga hjältar för en viktoria och triumf som kommer leva kvar i våra hjärtan i evighet är därför en sjävklarhet.

Men som vi alla vet så vill man inte hylla andra än dem som pysslar med fotboll eller ishockey i Kungsan. Varför är det ingen som vet. Skandal. Men. Sant.

En hel nation, Sverige, och säkert även en hel värld, Världen, kräver nu att våra svenska bandy-hjältar, Bandyhjältarne, ska bli hyllade i Kungsan.

Hjältar kräva dessa hyllningar!

Än mer värdiga att bli hyllade i Kungsan är våra pöjkar pga det storstilade vis som man tog hem VM-viktorian i Kazakstan. Helt uträknade i semifinalen mot värdnationen så gav man aldrig tappt eller upp eller slaget förlorat. Man kämpade på och tog hem segern på straffar!

Och i dagens final idag så var det en lika dramatisk match. Pöjkarne var uträknade och slut och finito, men man gav aldrig tappt eller upp eller slaget förlorat. 2-4 förvandlades i stället till 5-4 och VM-guld! Till Sverige!

Om inte dessa svenska kämpatakter och hjälteinsatser förtjänar att belönas med hyllningar i Kungsan så vet då inte jag vad som numera förtjänar att belönas med dylika hyllningar på platsen just omnämnd.

Hylla våra hjältar i Kungsan!

Sverige vann Bandy-VM!

Sicken otrolig dramatik det blev idag igen i Bandy-VM för våra duktiga pöjkar. Ännu en nagelbitare av värsta sort. Värst av allt var dock den norske domaren som la till tre extra tilläggsminuter till de två som man officiellt hade lagt till. Är Sverige-hatet så himla stort hos norskarna?

Men som tur var så segrade rättvisan och den goda sidan idag, trots norskt sabotage.

För att nu återgå till själva matchen så inledde pöjkarne på ett sjukt imponerande sätt och tog välförtjänt ledningen, en ledning man f.ö. borde ha ökat på. Men som alltid i bandy så svänger det plötsligt, och innan vi visste ordet av så hamnade svenskarne i underläge 1-2 … för att sedan kvittera i första halvleks sista minut.

Lika ovisst var det länge i halvlek nummer två, innan ryssarne tog kommando och gick upp i 4-2 ledning. Allt tycktes nu vara över, och allt vi väntade på var 5-2 målet. Men då i denna svarta period av matchen så slog Daniel Mossberg till med två fräcka mål … 4-4 och game on mao.

Och efter Daniel Berlins 5-4 mål ett par minuter därefter så handlade det bara om att hålla ut hela långa vägen in över mållinjen, något som blev svettigt värre … men som, som sagt, gick vägen, trots det norska sabotaget.

Summasummarum: Sverige tog hem Bandy-VM i Kazakstan. Vårt elfte VM-guld genom tiderna. Sicken makalös prestation. Vi har nu vunnit åtta av de femton senaste VM-gulden och är mao bevisligen världens bästa bandynation. Ser nu redan fram emot nästa års VM där vi försvarar vårt guld mot den lede fi från öst.

Tycker även alltjämt att det är en skandal av kosmiska proportioner att inte bandy spelas i OS, speciellt nästa gång, då OS tilldrar sig i Ryssland! Bandyns förlovade land.

Tänk bara vilken godbit en OS-final mellan Sverige och Ryssland hade blivit? Halva ryska befolkningen hade tveklöst följt matchen på TV, och endast ishockeyfinalen hade varit en större begivenhet för TV-tittarne världen över. En skandal av kosmiska proportioner, och det är nästan så jag funderar på att skicka ett brev till Putin och be honom att ordna saken.

Tror förresten att alla protester i Moskva har detta till grund. Folk är helt enkelt överförgrymmade över att inte bandy ska spelas i OS!

Bandy är f.ö. Rysslands nationalsport, se själva här, så att man inte har ordnat till att bandy är med på OS i Sotji är en skandal av kosmiska proportioner, rent ut sagt av kosmiska proportioner helt enkelt asså sådeså!

Rafa kommer krossa Nole i finalen i Paris?

Jo, den stora frågan för dagen i tennisvärlden är om allas vår tennisfavorit, och tillika allmänt erkände gruskungen i världen, Rafael Nadal, skall krossa den där serbianske uppstickaren Novak Djokovic så det står härliga till eller ej i finalen av Roland Garros?

Allt tyder på att segern går till den sympatiske spanske bolltrollaren från Mallorca, och inget tyder på att så inte blir fallet, inte ens en serbian i storform. Nej, inte ens det räcker mao till mot Rafa på hemmaplan på det älskade gruset hanses, där han f.ö. kan glida runt runt som andra glider runt på en skidskobana om vintern i Sverige.

En hel värld håller nu i.a.f. tummarna för att Rafa krossar serben i finalen, för att på så vis förhindra denne från att ta hem samtliga fyra slams i följd, något som ingen lyckats med sedan Rod Lavers dagar. Laver vann dock samtliga slams under ett och samma år, något som serben inte har chans att göra. Så bra är han inte mao.

Hudersomhelster så ser det onekligen nu bra ut med svenska ögon sett så här inför finalen. Rafa i praktslag kan som vi alla vet inte besegras på det franska gruset i Paris, pga att han helt enkelt är för bra helt enkelt. Konstigare än så är det bara inte än så helt enkelt, så det så. Helt enkelt asså.

Rafa kommer att serva som gud och toppspinna serben av banan. Men skulle mot förmodan serben sticka upp … så blir det knallhårda forehands ned på linjerna så att krita flyger upp på läktarne. Sanna mina ord. Men det kan även bli tal om backhands, volley och lobb och en himla massa annat kul.

Mer än tre set tippar inga experter att det blir, då Rafa på det franska gruset inte ämnar kapitulera till någon serb inte. Har man vunnit i Paris sex gånger så är det logiskt att man även vinner en sjunde gång, något som då f.ö. gör Rafa historisk, eftersom ingen tidigare vunnit Paris-titeln så många gånger.

Nej, det finns egentligen inte så mycket mer att orda om saken … så då säger vi välan så då. Jag tippar förresten och för övrigt redan idag att Rafa vinner i tre raka med 6-4, 6-2, 6-1.

Sisomsåsom blir det mao.

Vamos Rafa!

En hel Nadal hade krossat Djokovic!

Vad vi behöver inse är att Rafael Nadal inte längre är samme Rafael Nadal som förr om åren. Skador och annat har stoppat honom från att ta hem en Grand Slam förra året och en Golden Slam i år. Exakt hur bra Rafa egentligen är fick vi först se i slutet av gårdagens match, när han gav allt för att vinna. Han vände på fjärde set genom att komma från 0-40 i egen serve och därefter ta sig själv till tiebreak. Han gjorde sedan ännu en viljeansträngning i tiebreaket och tog hem det. Men tyvärr så räckte han inte ända fram vid det tredje och sista hindret.

Anledningen till att det blev som det blev igår har helt och hållet med att göra med att Rafa kört slut på sig själv genom att detronisera Fed och nu inte längre är i samma fysiska och psykiska praktslag som tidigare. Bl.a så släpper han nu ofta bollar han tidigare jagade ikapp — allt för att spara knäna — och att han nu tar ett längre break för att hela den sargade kroppen bevisar saken. Faktum är att Rafa gick in i AO, utan så himla stora förhoppningar — just pga de skador han dras med.

Men som sagt på det mentala planet är han inte heller sig riktigt lik längre. Han lider mao av exakt samma syndrom som drbbade spelare som Borg, McEnroe och Wilander, vilka samtliga tappade motivationen i 24-25 årsåldern. Den spelare serben vann över var mao inte det riktige Rafa, för den spelaren spelade sin sista match i US-Open 2010.

För mig så kändes det den dagen som att Rafa var klar med tennis. Det fanns inget mer att bevisa så snart som matcbollen vunnits i New York. 10 majors var mer än nog, och kanske borde Rafa ha slutat den dagen? Visserligen så hade han då gått miste om förra årets Roland Garros, men so what!

För faran idag är att hela Rafas eftermäle nu står på spel, precis som läget är för Fed. Båda dessa pöjkar måste nu ta hem ett par slams eller snart se sig själva som akterseglade av serben på alla fronter, för fortsätter det så här så kommer serben att stå på 10 majors redan efter nästa års AO-final! Han är sålunda redan om ett år i princip lika segerik som Rafa! Han lär även då ha ett inbördes på 20-16 — minst!

Frågan är om Rafa orkar utsätta sig för detta? Är pessimistisk, och befarar att han nu efter ledigheten kanske väljer att säga adios till tennisen för gott. Funderar f.ö. själv på att göra samma sak. Tar i vilket fall som helst nu ett längre break från tennis här på bloggen.

Vamos Rafa!

 

Rafa förlorade på att matchen var för lång!

För mig så var dagens final i AO ingen njutning precis, något som inte bara hade att göra med att fel spelare vann, utan även med att den var för lång. Visst, visst så var avslutningen spektakulär fr.o.m. slutet av fjärde till det bistra slutet. Men hela den långa transportsträckan dit var ofta en plåga. Faktum är att jag bytte kanal emellanåt, vid sidbytena, för att följa damernas alpina skidåkning, något jag säkert inte var ensam om.

Problemet vi har i dagens tennis är alla avbrott, då dessa drar ut på tiden. Till att börja med så borde man inte byta sida efter första gamet, för som alla kunde se så passade dagens spelare då på att gå förbi sittplatsen och där företa en väldans massa de inte borde företa sig. Att man dessutom har rätt att i makligt gemak lunka bort till sina väskor och byta rack eller skjorta precis när andan faller på är ett annat skandalöst beteende som slösar multum med tid.

Men det som alltid allra mest stört mig är att topptränade idrottsmän ska sitta ned och vila efter två games, oavsett hur långa gamesen varit. Har länge krävt att man inte ska få sitta och vila förrän mellan seten, om ens då. Men borde åtminstone införa en regel som säger att om de två gamesen varat under en halvtimme så ska man inte få vila … eller ens få gå över till sittplatsen för att dricka eller byta rack. Vill man gå över till sina väskor så måste man plikta med ett game eller åtminstone med ett par poäng.

Inga som hyr en tennisbana i Sverige idag tar en sittpaus mellan varje två games. Man kör istället på tills dess man kroknar. Så varför ska dessa topptränade divor, typ Djokovic och Federer, få vila på detta vis? Man måste nu även stoppa hela det s.k. challenge systemet, för där slösas fruktansvärt mycket tid. Varför inte ge domaren an egen liten TV-monitor där han snabbt kan kolla upp en poäng om så behövs?

Under själva spelets gång så slösas sedan massor med tid bort mellan servarna, med handdukstorkande, bollstudsningar och en himla massa annat otyg. Bägge pöjkar var idag lika goda kålsupare. Hade vi idag haft två spelare i finalen typ Robin Söderling, så hade tveklöst matchen blivit en hel timme kortare. Så himla mycket tid slösades bort … om inte mer ändå? Dagens match är mao inte den längsta genom tiderna i AO.

En annan överlång match var f.ö. finalen i Wimbledon 2009. Den bara höll på och på och på i det överlånga femte setet på ett sådant vis att jag knappt stod ut längre och var nära att få panikattacker. Hade Rafa och Nole varit inblandade där så hade matchen tveklöst blivit två-tre timmar längre ändå.

Det är himla synd att Rafa slösar bort så himla mycket tid, för den som förlorar mest på saken är han själv. Han ger ju motståndarna tid att vila upp sig. Men hade man infört mina förslag så hade Rafa lekande lätt vunnit varenda slam han spelat så här långt. Det hela är mao en konspiration mot honom, kanske iscensatt från Sverige, eftersom federismen har ett av sina huvudnästen här. Man stödjer även nu Djokovic — allt för att stoppa Rafa från att komma ikapp Fed i antal vunna slams!

Bara igår stod att läsa på SR:s hemsida att Rafa kommer på tredje plats i populäritet bland de fyra spelarna i topp — långt efter federismens ledare. Inte konstigt att han motarbetas på det vis som nu sker av alla federiter. Kampen mot den internationella federismens är mao ännu ej avklarad. Men vi får inte ge upp, för en vacker dag kommer : Så är segern mänsklighetens.

Djokovic tog hem AO efter stor dramatik i marathonmatch

Orkar egentligen inte skriva något just nu efter nära sex timmars tennisspel i Melbourne, men gör ett försök: Efter stor dramatik under sista timmen så blev det Novak Djokovic som vann finalen av AO över Rafael Nadal. Synd om Rafa, för att förlora sju raka finaler till en och samme spelare är inte bra för tennisen som sport och dessutom inte kul för Rafa och hans supportrar, dvs alla världens tennissupportrar.

Kanske hade det varit bättre om Fed hade varit den som åkt på smörj idag istället för Rafa? Men hur det än är med den saken så var det en sensationell match vi fick se idag, speciellt sista timmen, när en uträknad Rafa på något egendomligt vis kom tillbaka och visade upp sig som den han verkligen är.

Själv var jag övertygad om att matchen skulle vara över i fyra set efter det att Rafa sjabblat bort set nummer två. I tredje set hade Djokovic total kontroll över händelseförloppet. Allt tycktes nu vara upplagt för en snabb avslutning av matchen i fjärde. Rafa ville dock annat.

Tiebreaket som avslutade fjärde set var svettigt värre, men Rafa kom igen och tog hem det på det vis som endast han kan. I detta läge så framstod Rafa som den starkare av dem båda, och efter ett par spelade games av skiljeset så var det faktiskt bara en fråga om setet skulle sluta 6-3 eller 6-2 till spanjoren. Nole syntes nu vara totalt slut såväl fysiskt som psykiskt.

Allt avgjordes på en missad volley av Rafa vid ställningen 4-2 och 30-15 i eget servegame. Rafas harmoni stördes där på något vis, och Nole fick den extra energi som behövdes för att bryta tillbaka. 40-15 till Rafa där hade tveklöst lett fram till gamevinst och 5-2. Troligen hade han sedan brutit Nole och tagit hem segern med 6-2. Men så liten är skilnaden mellan seger och förlust.

Missunnar inte Nole segern, men det känns olustigt att Rafa förlorat alla dessa finaler på raken till serben. Det är en totalt missvisande statistik, som nu dessutom får serben att framstå som vida överlägsen spanjoren, något han naturligtvis inte är. Totalt har ju Rafa alltämt plusstatisk inbördes: 16-14.

Det troliga är nog att Nole vinner på det vis han gör pga att han är en fin kristen idrottare. Han bad mot slutet av matchen helt öppet till Gud om att finna styrkan att segra, och han gjorde i det sista servegamet flera korstecken, och det var detta som gav honom segern.

I detta tecken skall du segra mao. Nole segrade inte för egen skull mao, utan för Kristus och sin kyrka och för sin familj och för sitt folk.

Dagens match räknas f.ö. redan som en av de största tennismatcherna som någonsin spelats, och jämförs redan med Wimbledon 2008. Den är den längsta matchen i AO:s historia och den längsta slamfinalen någonsin i världen. Slutet av fjärde fram till matchboll måste väl vidare anses tillhöra det mest brutala och välspelade och spännande som skådats.

Vamos!

Rafa tar hem en Golden Slam!

Tydligen så bryr sig inte Fed längre om alla förluster som han fått av Rafael Nadal. Han bryr sig inte om att statistiken nu är 9-18, utan enbart om hur många titlar han vinner!

Visst, visst är det så … Not.

Kommer därför att bli intressant nu när Rafa tar hem finalen på söndag, eftersom han då tar hem sin tolfte major och således då endast är fyra bakom helveten!

Om vi sedan blickar framåt så ser vi att nästa major spelas i Paris, och vem som vinner där vet vi alla redan : Rafa.

Rafa står då på tretton stora titlar, blott tre efter Fed.

Att en i storform varande spansk tennismatador då inte av bara farten tar hem även Wimbledon är så osannolikt att man inte behöver kommentera saken vidare.

Rafa står nu i detta läge på fjorton majors.

Därefter väntar OS i London, som spelas på det wimbledonska gräset. Att då tro att någon annan än den regerande Wimbledon-mästaren Rafael Nadal ska vinna guldet är totaltbefängt.

Guldet till Rafa mao. Den femtonde majorn är nu i bärgad.

Blott några veckor därpå så stundar sedan årets sista slam : US-Open. Att den spelare som totaldominerat tennisen under året inte ska ta hem den sista stora titeln för året och tack vare detta bli historisk — genom att inte bara ta hem en Grand Slam (den första sedan 1969) och en Golden Slam (den första någonsin) — är så genomtokigt att ingen ens funderar på saken.

Saken är mao klar : Rafael Nadal vinner sin sextonde major för året och en Golden Slam!

Han är nu allmänt erkänd som tidernas bäste tennisspelare och idrottsman genom tiderna någonsin och forever.

Vamos Rafa!

Rafa kommer krossa Nole i AO!

Jo, det är fullt möjligt att allas vår tennisidol, Rafael Nadal, kan komma att krossa den serbianske serbiske uppstickaren från Serbien i morgondagens final av AO. Själv tror jag på en synnerligen tuff historia som kommer att ta vid där US-Open finalen slutade. Det kan mao komma att handla om fem knallhårda set över fem-sex timmars spel.

Vi bör då ta med i beräkningen att matchen kommer att hålla på till långt efter midnatt australiensk tid, och vi bör då fråga oss själva vem av den två kombatanterna som är mest av en nattuggla?

Tror även att Rafas servar kommer att bli av avgörande betydelse, för om han gör bra ifrån sig och håller de egna servegamen komfortabelt … så blir pressen på Nole extrem. Bäst är som alltid att undvka tiebreak, och jag räknar med att det blir ett och annat break per set från båda pöjkarne pga deras fina servereturer.

Båda kommer att vilja förinta den andre för evigt och är mao laddade till tusen. Att tippa utgången är omöjligt. Som vanligt så handlar det om att ta hem de avgörande bollarna, och på den punkten så har båda gjort väl ifrån sig i de sista två matcherna. Går inte att skilja på dem där mao.

Tror dock att Rafa är den hungrigare av de två. Han vet om att hela hans eftermäle nu står på spel. Att åka på stryk igen mot Nole kommer att bli outhärdligt. Segra eller dö är mao vad som gäller för Rafa. Men som vi såg från Nole i de två sista seten mot skotten … så är han ett monster när det börjar att dra ihop sig! Han blir då förhäxad och spelar som i trans.

Rafa måste förhindra att denna förvandling tar plats, genom att störa Nole mentalt, genom att sätta myror i huvudet på honom och göra det oväntade. Att få serben ut balans är i princip omöjligt nuförtiden, något som beror på all den kärlek han får från spelarboxen. Varje gång han tittar dit så ser han sin söta fästmö mana honom vidare mot nya stordåd.

Som vi nu inser så har jag ingen aning om vad Rafa ska hitta på imorgon. Den Nole som spelar i finalen är inte samme Nole som förr om åren. Mentalt är han i ett s.k. Happy place, och hur kan man störa honom där? Serben är en Man on a mission och en man utan fruktan och utan Fear of failure.

Troligen är det enda råd vi kan ge till Rafa att kämpa på och göra så gött han kan och sedan hoppas på det bästa. En sak är säker : Rafa måste höja sig till nästa nivå för att vinna. Antingen det eller så måste Nole vika ned sig, bli skadad eller bara ha en Bad day at the office.

Tippar dock redan idag att Rafa vinner i fem set med 2-6, 7-5, 3-6, 7-6, 10-8.

Jag har talat.

Vamos Rafa!

Förbjud skeleton, rodel och bob och alla andra former av organiserad kälkåkning!

Råkade se en del av gårdagens skeletontävling på SVT-play och måste säga att det är en skandal att SVT visar denna smörja, men inte vill visa bandy- och hockeydamernas VM-matcher, utom någon gång lite då och då.

Till att börja med så är inte bob, rodel och skeleton sporter, utan barnlekar. Vuxna ska mao inte få tävla i dessa s.k. sporter. Vi måste nu mao förbjuda dessa s.k. vuxna från att organisera sig i olika typer av kälkåkningsföreningar.

För om så inte sker så börjar man snart tävla i snöbollskrig och snögubbebyggning eller i vem som kan bygga den finaste snölycktan eller rulla de rundaste snöbollarna.

Pinsamt var igår att följa den s.k. SM-tävlingen i skeleton. Blott sex åkare deltog på herrsidan, samtliga utom en var mer eller mindre totala nybörjade. På damsidan så var det tydligen än värre : tre töser deltog? Och detta jippo har alltså SM-status och visas av SVT i direktsändning.

Tack och lov så har man ingen bana att åka i i Sverige, men tyvärr så har man planer på att bygga i ordning en gammal bana i Stockholms-trakten. Dessa planer måste vi stoppa, innan den organiserade kälkåkningen börjar sprida sig över landet.

I över hundra år har vi lyckats hålla stånd mot kälkåkarna, och lika väl har man lyckats i våra nordiska grannländer. I varken Finland eller Norge så håller man på med detta trams som kälkåkning är. Tyvärr så tvingades Norge att bygga en rodel och bobbana i Lillehammer inför OS 1994, och alltsedan dess så har vi befarat att kälkåkningsgisslet skulle sprida sig över Norden. Banan i Lillehammer borde man nu riva — omedelbart!

Men till norrbaggarnas och finnarnas heder ska sägas att de lika lite som oss förträffliga svenskar vill pyssla med barnlekar som kälkåkning. Faktum är att alla nordbor hade skämts över att vinna en OS-medalj i kälkåkning. Det är redan illa nog att vi vunnit medaljer i curling.

Om det är en vintersport man borde ge en push vid SVT så är det gamla fina svenska paradgrenen backhoppning, för nu när även damer har börjat hoppa så borde det vara världens enklaste sak för oss att åter bli världsbäst i sporten. Tänk bara på vad som hade hänt om man tex hade byggt ett par fina backar i Göteborg och Stockholm. Det hade inte tagit lång tid innan di svenske ånyo varit bäst.

Nole stoppade butter skotte i AO

Tyvärr så åtlydde man ej min uppmaning om att stoppa dagens semifinal mellan Nole och den buttre skotten. Synd, för vi gick nu miste om en stormatch. Istället så valde man mao att låta den i förväg inplanerade semifinalen gå av stapeln, och där segrade som vi alla vet den där serben vid namn Nole.

På tal om Nole och hans seger idag förresten, så slog det mig att han spelade hyvens idag. Han spelade faktiskt rätt så fint faktiskt idag, och var i slutändan värd segern. Följde stora delar av matchen från ett av mina TV-rum här på slottet och vet mao vad jag talar om … eller rättare sagt vad jag skriver om.

Den buttre skotten gjorde vad han kunde, men i det långa loppet så räckte han helt enkelt inte till. Faktum är att Nole borde ha avgjort tidigare, då han hade mängder med fina chanser att bryta och ta hem matchen i som sämst fyra set. Men skotten hade det där lilla flytet som krävdes för att hålla matchen vid liv.

Många icke-förståsigpåare trodde garanterat att skotten skulle ro hem segern i fyra set efter att andra setet hade bärgats, men alla förståsigpåare förstod sig på exakt vad som verkligen var på gång då vi förstod oss på hur infernaliskt bra Nole är nuförtiden.

Bland annat så ger han numera aldrig upp, dvs tvärtemot hur det brukade vara förr om åren. Faktum är att bara förr om åren så var det flera här på bloggen, inklusive Yours truly, som på fullt allvar undrade om Nole ens borde räknas på topp fem! — så himla lätt gav han upp förr om åren.

Men nu, dvs nuförtiden, så ger Nole aldrig upp och han blir dessutom bara bättre ju sämre oddsen är! — eftersom han då börjar spela ut som tusan. Han verkar i dessa stunder nästan som förhäxad. Han är i dessa stunder verkligen i ett segra eller dö mentalt tillstånd.

Detta kunde vi själva alla erfara i fjärde set idag där han utplånade skotten efter noter. Faktum är att jag missade detta set helt och hållet — kanske beroende på ett angeläget telefonsamtal rörande rikets säkerhet, som ev. varade i tiotalet minuter, som jag ev. tvingades ta?

Blev dock minst sagt förvånad att ett helt set hade spelats och vunnits av Nole på den korta tid som jag ej befann mig i TV-rum nummer 1. Men där har vi i.a.f. Nole i ett nötskal nuförtiden. Befarar mao att Rafa kommer att få det tufft. T.o.m. skotten f.ö. var i.a.f. idag i.o.f.s. totalt chanslös m.a.o., eftersom han inte kunde hålla nerverna under kontroll när det gällde som allra, allra, allra, allra mest.

Man hade mao kunnat spela om femte set tio gånger … utan att skotten hade vunnit. Blev m.a.o. imponerad av Nole idag.

Vamos Rafa everybody!

Stoppa semifinalen mellan Nole och den buttre skotten!

Vet ännu ej om jag ämnar följa morgondagens drabbning mellan Novak Djokovic och Andy Murray? Efter den moraliska finalen idag så tycker man nästan att man borde stryka den andra semifinalen, för vem bryr sig egentligen om spelarna i den och deras match? Inte många.

Faktum är att få vanliga hederliga människor världen över känner till vilka Nole och den buttre skotten är. Alla vet dock om vilka Rafa och Fedde är.

Faktum är att jag alltmer börja fundera över följande : Vore det inte bättre om vi istället bjöd in Rafa och Fed imorgon igen att spela semifinal? För nog hade det varit en match vi alla ville se?

Vi kunde helt enkelt säga till Fed: Du får en chans till att ta dig till final imorgon — något han säkert går med på, då han alltid är ute efter billiga slams.

Rafa är tveklöst med på detta mitt lilla projekt, då han alltid är pigg på att ge Fed en match som heter duga; och om en finalplats i AO står på spel så vet vi att han ställer upp.

Jag är vidare övertygad om att världens alla TV-bolag långt mycket hellre visar Fed mot Rafa imorgon än en trist match mellan en okänd serb och en än mer okänd skotte.

Låt oss hoppas det blir på detta vis för då får vi garanterat drömfinalen på söndag mellan Fed och Rafa, för även om Rafa skulle vinna imorgon så måste han ju ha en motståndare i finalen och det blir då den näst bäste från semifinalspelet, i detta fall helveten Fedde från det helvetiska Helvetien.

En drömfinal är mao garanterad mao om vi följer min väl genomtänkta plan till punkt och pricka mao. Allt vi behöver göra nu är att stoppa den ointressanta semifinalen mellan de två ointressanta spelarna som inget ens vet namnet på, för då får vi två superhäftiga drömmatcher istället mao.

Mao vad gäller den nu förhoppningsvis troligen inställda matchen mellan serben och skotten så tror jag att f.ö. och mao att skotten knappt hade vunnit den … segern hade sålunda knappt gått till serben. Oavgjort mao, dvs ett totalt ointressant resultat och en totalt meningslös match.

Vamos! 

Rafa krossade Fed i AO

Jo precis som förutspått så besegrade allas vår Rafael Nadal i fyra set Fed efter emellanåt superbt spel från båda inblandade. Fed öppnade starkt och knep första set i tiebreak.

Rafa kom planenligt tillbaka och tog hem det andra efter minst sagt övertygande spel, och inte ens ett avbrott vid 5-2 (pga ett stort fyrverkeri i tio minuter) kunde hindra den sympatiske spanske bolltrollaren från att bryta Fed till 6-2. Imponerande, men samtidigt även avslöjande om hur Fed hade det rent mentalt.

Tredje set gick sedan till tiebreak, och iom att det förlorats för den väl kämpande schweizinen så var matchen i praktiken över. Rafa spelar nu final på söndag. Motståndaren är dock ännu ej klar.

Det som avgjorde dagens tillställning var Feds inställning. Mats Wilander menade att Fed under slutet av matchen ansåg att segern var värd ungefär lika mycket som en slickepinne. Han menade där att glöden inte fanns hos Fed.

Och nog var det på detta vis alltid. Fed trodde innerst inne inte att han kunde vinna, något som då gjorde det svårt att motivera sig det där lilla extra. Spelet fanns där tveklöst, något vi såg under hela det fjärde setet, och även mot Delpo. Men det där lilla extra, jävlarnammat och viljan att vinna eller dö, saknades.

Så fort matchen var vunnen så fick vi alla se hur mycket det betydde för Rafa att få vinna. Det var nästan så man trodde han vunnit finalen. Och där ser vi återigen skillnaden mellan dessa båda spelare. Hade Fed varit en liten aning mer skärpt när det gällde som allra mest — typ breakbollen vid Rafas lobb på linjen i fjärde som Fed slog bort — så kunde han mycket väl ha vunnit. Och hade han inte släppt fram Rafa till 6-1 i andra tiebreaket så kanske vi haft en annan segrare.

Men handen på hjärtat så fanns det bara en möjlig vinnare idag. För att kunna besegra Rafa i en slam så krävs det troligen en 2-0 ledning i set och att man heter Nole eller möjligen Fed. Ett regnavbrott gör självfallet jobbet ännu en aning lättare att avsluta.

Fed hade dock ett jätteläge att ta fjärde till tiebreak: tror han hade fyra breakbollar? Men inte ens det hjälpte när Rafa vägrar förlora. Enda orosmolnet inför finalen är Rafas sargade kropp, men nu med två dagars vila så kommer han säkerligen att var fit for fight på söndag.

Avslutningsvis så var det ett talande ögonblick från matchen där man klart kunde se att Fed hyser största respekt för Rafa — för stor enligt vissa. Vid ett tillfälle framme vid nät i andra set så slog Fed en lös volley mot Rafa, istället för att göra en Almagro och slå bollen stenhårt rakt på sin motståndare, något han kunde ha gjort.

Sportsligt gjort av Fed. Sportsligt även av Rafa att hylla Fed i intervjun med Jim Courier alldeles efter match. Den sympatiske spanske tennislegenden applåderade även när Fed lämnade banan. Sicken kille. Stort gjort av honom.

Men, som sagt, idag så var det bäste man som vann.

Vamos Rafa!

Rafa kommer krossa Fed i AO även denna gång!

Jo precis så som hävdas i rubriken så kommer det att bli i morgondagens match mellan Rafael Nadal, allmänt erkänd som tidernas bäste tennismatador, och den där helveten Fed. Få experter, om ens några faktiskt, verkar ge Fed en chans mot den sympatiske spanske bolltrollaren från den gröna och synnerligen sköna medelhavsön Mallorca : Rafael Nadal!

Detta beror på att Fed är för gammal och trött, inte längre är lika motiverad, är rädd för Rafa, är en småbarnsfar som mao har annat att tänka på och inte längre får sova ut om mornarna, inte är tillräckligt skicklig, inte längre kan köra voodoo-tricket, har haft problem med ryggen och annat, har glömt bort hur man servar, har glömt bort hur man vinner en slam och hur man slår Rafa över fem set, osv. osv.

Vi har även hans s.k. fruga att tänka på: vem vet vad hon har för morgonhumör och vilka inverkningar detta humör sedan har på schweizinen?

Inte mycket talar för helveten mao. Återstår så att tippa utgången: Tror på en seger i tre raka för Rafa, men då domarna nu på sistone har börjat sabotera för honom så får vi nog räkna med att man ser till att ett set går till Fed. Sabotage mao.

Fed har all press på sig, för förlorar han på nytt mot Rafa så blir den inbördes statistiken 9-18! Förlust två gånger av tre för Fed mao, något som då innebär att Fed inte kan räknas till de bästa spelarna genom tiderna. Hela Feds eftermäle står mao nu på spel!

Nej, vi får helt kallt räkna med att Rafa tar vid där han avslutade mot Berdych. Om så sker så blir matchen en kort historia. Såg både Rafas och Feds kvartsfinaler, och för mig så framstod Berdych som den klart bättre motståndaren av de två som åkte ut. Tjecken var en hårsmån från att vinna, något Delpo aldrig var.

Frågan är mao : Hade Fed klarat av Berdych i en kvartsfinal? Tveksamt i den form tjecken nu verkar vara. Man mötte dock likartade motståndare, spelartyper som passar dem båda. Men när det nu gäller spelartyper som passar Fed illa så finns det ingen som passar honom illare än Rafa, då dennes infernaliska toppspins ned i hörnena driver helveten till vansinnets brant, ja snart när till helvetets brant faktiskt.

Faktum är att jag nu befarar att Fed kan komma att gå fram till nätet redan någon gång i andra set och sträcka fram handen till Rafa — hellre det än en ny utskåpning alá den han och vi alla fick avnjuta 2009. För det är den värsta stjärnsmäll han åkt på under hela karriären och den förlust som knäckte honom för gott!

Fed har aldrig hämtat sig från det storstryk Rafa gav honom den gången. Vem kan glömma hur Fed grät som ett barn efter match. Det var slutet på honom som tennisspelare. Visst, visst så tog schweizinen hem ett par billiga slams till efteråt, men som vi all vet så berodde detta på Rafas skada och föräldrarnas skillsmässa. Fed behövde ju inte ens möta Rafa i några av de billiga slams han vann 2009 och 2010. Inga riktiga segrar mao, och slams som inte borde räknas i Feds statistik.

Jag tror f.ö. alltjämt att om Rafa hade ställt upp i Wimbledon 2009 (något han nästan gjorde) så hade han segrat, och hade han segrat där så hade han tagit hem US-Open och AO av bara farten. Han är mao den bäste tennismatadoren genom tiderna, något han ämnar återbevisa imorgon. Var så säkra, gott folk.

Problem med motivationen får han inte, för allt han behöver göra är att tänka tillbaka på Wimbledon 2007 och den försmädliga förlusten där när Fed vann pga sina billiga poäng på servarna. Nej vi kan lugnt vara säkra på och helt och hållet övertygade om att Rafael Nadal krossar Fed i AO även denna gång!

Vamos Rafa!

Kostelic skakade hand med råttan, buades ut ändå!

Tyvärr så skakade Ivica Kostelic hand med den fuskande lilla råttan från Österrike, Marcel Hirscher, något han säkert blev tvungen att göra för att inte riskera upplopp i gårdagens tävling i Schladming, Österrike, då många tusen kroater skulle infinna sig där för att heja fram sin och landets store hjälte.

Kroaterna är som vi alla vet ett oerhört tufft och krigiskt folk, så om Kostelic inte hade skakat hand med råttan så kunde det ha slutat illa igårkväll.

Men vad hjälpte det att skaka råttans hand när de österrikiska åskådarna buade ut Kostelic under båda hans åk ändå! Sicka osportsliga typer dessa fuskälskande österrikare är! Det var en skandal av dem att bete sig så mot den allmänt erkände kroatiske hedersmannen och gentlemannen!

Än värre blev det i.o.m. att råttan vann. Inte nog med att han inte bett om ursäkt för sitt fuskande, som lurat två slalomåkare på segerlycka, han såg till att vinna igårkväll på nytt.

Felet slalomåkarna gjorde var att man fegade ut och inte tog Kostelics parti mot råttan. Vad hade tex hänt om våra svenska slalompöjkar hade gjort gemensam sak med Kostelic? Vi har ju nästan ett halvdussin pöjkar bland de tjugo bästa!

Bedrövligt dålig stil av Myhrer (som är god vän med Kostelic) och pöjkarna att inte ta upp kampen mot råttan, för då hade man säkert diskat den i de två segerlopp där den fuskat.

Flera av råttans egna landsmän har f.ö. utryckt sin bestörtning, dock lite kryptiskt, över vad råttan gjort. Bl.a har man uttryckt sig som så här : man vet så gott som alltid om när man grenslar; man missar kanske en grensling en gång av hundra!

Jag kräver nu att FIS tar ifrån Österrike alla värlscupstävlingar framöver. Vi behöver inte dem, för det finns hundratals med fina andra backar i Europa där icke-fusk-älskande skidåkare kan köra världscup. Vi måste nu mao bojkotta Österrike och deras fuskälskande skidåkare.

Själv kommer jag aldrig att förlåta råttan och aldrig supporta honom igen. Han har skämt ut sig för tid och evighet.

Kostelic (angående Hirschers fuskande) : Det är bara en tävling, men skammen varar för evigt! — nu bevingade ord.

Rafa vidare i AO

Jo nog var det en uppvisning som hette duga som vi idag fick oss serverade av den sympatiske spanskianske tennismatadoren från den gröna och oerhört sköna medhalvsön Mallorca : Rafel Nadal.

Sällan har en man haft mer att kämpa för än Rafa hade idag. Han är nu på jakt efter en viss serbiansk filur vid namn Nole, och inget får stoppa honom från att ta itu med den just omnämnde serbianen. För serbianen ämnar nu vår hjälte sätta på plats, dvs ge en omgång som han aldrig glömmer.

Idag asså så stod en käck tjeckian för motståndet, men som man sa på TV under matchens gång någon gång under det avslutande fjärde setet : Det är välan nu nästan lika bra för den käcke tjeckianen att gå fram till nätet och sträcka fram handen.

Så avskyvärt bra spelade Rafa mao i detta läge av den s.k. matchen att man vid TV världen över föreslog att den käcke tjeckianen skulle gå fram till nätet mitt under pågående game och tacka Rafa för god match och en härlig tennislektion. Man, dvs undertecknad, var benägen att hålla med dem, dvs experterna på TV, i detta läge.

Rafa är mao bäst igen, men som vi alla vet så räcker det inte alltid med att vara bäst för att få vinna : bl.a. så motarbetades Rafa idag på ett rent ut sagt skitvis av domaren, en brasilianare som jag inte minns namnet på, troligen beroende på att han var totalt slätstruken och trist — en sådan där typ som gillar att mobba lyckade människor eftersom man då glömmer bort att man själv är en nolla.

Bl.a. så käftade domaren emot Rafa när denne, dvs den levande tennislegenden, ville att haweye skulle fingranska en boll! Rafa fick dock inte låta hawkeye fingranska bollen ifråga och förlorade pga detta kanske ett helt set? Snacka om brasilianskt busarbete av den s.k. domaren — en domare som f.ö. nu lär vara den som ska få döma OS-finalen i Brasilien!

Bojkotta OS i Brasilien redan nu! — krävs det från alla världens folk.

Med sådana domare så är mao inte Rafas slutseger i AO garanterad — trots att han alltså är bäst! Inte blir det bättre av att vi nu säkerligen har oss en ny dos av det helvetiska voodoot att invänta i semifinalen. Det kan mao sluta illa det här.

Men då the good guys som Rafa alltid vinner i slutet så får vi hoppas på att den mörka sidans gubbar och gummor från Alperna misslyckas med sina hemskheter även denna gång.

Tippar, avslutningsvis, f.ö. att både Nole och skotten går vidare imorgon. Men bli inte förvånad om Ferrer ger serben en match. Wilander sa ju bara idag att Ferrer är en champion i hans ögon och att Ferrer är bättre i år än förra året.

Ser dock redan fram emot när Nole ger skotten supersmörj i semin. Vill nämligen se Rafa ge Nole vad han förtjänar i finalen, för det kommer han nämligen att få.

Vamos Rafa!

Rafa och helveten vidare i AO

Wow säger jag bara nu efter allmänt erkände tenniskungen Rafael Nadals sanslösa uppvisning mot Tomas Berdych i dagens kvartsfinal i Melbourne. Självaste Rod Laver, dvs tidernas allmänt erkände näst bäste spelare, befann sig på läktarplats för att ge sin hyllning till Rafa och det spanska skönspelet.

Efter två mastodontset, där första gick till Berdych, det andra till Rafa, så var det dags för set nummer tre. Och hör och häpna, även detta set gick till Rafa. Det var sedan bara en formalitet och en tidsfråga innan även nästa set, dvs det fjärde setet, gick till Rafa, något som då innebar att hela matchen gick till den spanske tennisfantomen Rafa.

Bra jobbat Rafa mao.

Bra jobbat får man även säga till Berdych som spelade sensationellt bra från början och sedan nästan i fyra timmar framåt. Tyvärr för honom så hade han inte marginalerna med sig i andra sets tiebreak. Han var där bara hårsmånen från setvinst, något som mycket väl kunde ha lett till slutseger — så himla bra spelade tjecken.

Han servade bra, rörde sig bra, slog bra slag bra, och slog även mindre bra slag rätt så bra. Han hade en bra dag helt enkelt och hade troligen idag besegrat så gott som vem som helst på touren, utom Rafa. Orsaken till förlusten återfinner vi mao inte i tjeckens spel, utan på det mentala planet.

Han höll sig inte lika kall när det gällde som mest ju längre matchen gick, något som bl.a. berodde på att Rafa bara tycktes bli starkare och piggare med snart när varje game, fr.o.m. slutet av andra set och framåt. Det verkade faktiskt mot slutet som om Rafa precis hade börjat bli varm i käderna, något som inte precis ökade motivationen hos motståndaren, i detta fall Berdych.

Berdych visade dock idag att han har allt som krävs för att bli världsetta och slamvinnare: Allt han behöver göra är att bli tuffare mentalt och bli likt Rafa och Hewitt, dvs spelare som inte ger upp förrän sista bollen är slagen.

På sätt och vis synd att Berdych åkte ut: för det hade varit intressant att se honom ta sig an Fed i semi och sedan även Nole i final. Han har som bekant slagit dess båda pöjkar förr i slamsammanhang. Men Rafa har han aldrig slagit över fem set, och troligen kommer han heller aldrig att göra det.

På tal om Rafa så spelade han avslutningssetet stora stunder på ett sensationellt och fenomenalt vis. Han hotade Berdych i stort när samtliga dennes servegames, och ofta så skickade han tillbaka de tjeckiska servarna med sådan ferocitet och kraft att man knappt kunde tro sina ögon. Bäva månde nu den där helveten som väntar på Rafa i semin!

På tal och den där helveten, så vann han idag sin kvartsfinal över Juan Martin Del Potro. Schweizinen spelade hyfsat bra emellanåt, men riktigt hur bra han är vet vi inte pga att vi inte riktigt vet hur bra Delpo är just nu? Håller Fed som favorit med tanke på bra spel den senaste tiden och pga segern i Masters, men jag tippar trots det redan idag att Rafa kör över honom i tre raka!

Vamos Rafa!

Nole och Ferrer vidare i AO

Inte oväntat så tog sig samtliga förhandsfavoriter vidare i AO även denna natt/dag svensk tid — med ett litet undantag: Songa, som åkte på stryk mot japanesen Nishikori. Songa åkte dit efter slappt spel över fem set. Djokovic, Murray och Ferrer däremot vann klart sina matcher och spelar nu kvartsfinaler imorgon.

Exakt vad som gick snett för Songa är det ingen som vet, men tydligen föll han tillbaka i gamla dåliga rutiner när han lät sig själv besegras av en spelare han borde blåst bort från banan i tre raka. Troligen handlade det om underskattning?

Robin Söderling begick samma ödesdigra misstag förra året i AO när han tog det lugnt mot Dolgopolov i andra set efter att ha sopat banan med honom i första så till den milda grad att det var pinsamt att se med ukrainska ögon — t.o.m. alla svenskar började tycka synd om killen. Så då gick det som det gick. Tyck därför aldrig synd om en motståndare om du vill vinna en tennismatch mao!

Samma misstag begicks f.ö. idag av Novak Djokovic mot Lleyton Hewitt. Efter att ha haft lekstuga med aussien så slog Nole plötsligt av på takten en smula i tredje set när han ledde med 2-0 i set och 3-0 i games, och detta var allt som Hewitt behövde för att komma tillbaka in i matchen igen.

Det var mao en invit till spel till helt fel spelare som Nole delade ut, för Hewitt är en av de största kämpar som skådats på en tennisbana. Faktum är att han inte bara fick igång sitt spel, han tog även över matchen och knep setet. Spelet var ofta sensationellt bra.

Men det var inte slut där, för Hewitt hängde med bra under början av fjärde och Nole såg nu riktigt orolig ut. Men som den champion han är så red han ut stormen och tog hem setet och matchen i stil.

Kul för honom och kul för Hewitt att få falla med flaggan i topp. Fortsätter Hewitt på detta vis framöver så kan han mycket snabbt ta sig tillbaka på topp 20. Fast frågan är om kroppen orkar? Hudersomhelster så var det en bra genomkörare för Nole som gör honom starkare i nästa match mot evighetsmaskinen David Ferrer.

Spelar Nole som han ska så blir det en klar 3-0 seger. Tror inte han slår av på takten en gång till mao. Ferrer spelade f.ö. superbt idag mot Richard Gasquet som inte hade något att sätta emot spanskianen. Trodde själv på en jämn match dem båda emellan, men Ferrer hade som sagt andra planer.

Vamos!

Hylla flicklandslaget i Kungsan!

Att vårt svenska flicklandslag i ishockey vunnit OS-guld vid det s.k. Ungdoms-OS i Innsbruck känner vi alla till. Ett av blott två svenska guld denna gång. Det andra togs f.ö. av Magdalena Fjällström i den alpina kombinationstävlingen.

Och då vi bara härom veckan hyllade en hoper osnytna juniorer i Kungsan efter att de vunnit en juniortävling (ett s.k. j-vm), så är det inte mer än rätt att vårt duktiga flicklandslag nu blir hyllat i Kungsan även det!

För som vi alla vet så är ett OS alltid större än ett vm (utom i fallet fotboll på herrsidan). Flickornas prestation är mao långt mycket större än pojkarnas, och en triumf som aldrig kommer att glömmas bort — tillskillnad mot ett  j-vm guld som ofta glöms bort redan under prisutdelningen. Att nu inte hylla flickorna i Kungsan är mao en skandal och tom olagligt!

Låt oss därför nu hylla flickorna redan nu om lördag i Kungsan, och vi borde även passa på att hylla duktiga fröken Fjällström för hennes guld. Allt annat än att hylla våra ungdomsolympiska guldmedaljöser i Kungsan nu om helgen är en sjutusan till skandal … och alltså även, som just påpekats, olagligt.

Läs mer om tösernas triumf här (SVT).

Slalomfuskaren Hirscher grenslade och blev slutligen diskad – förhoppningsvis för gott!

Idag så var det ännu en av skidsport fullmatad dag, så fort en tävling var avklarad så började det en annan. Med svenska ögon sett var det dock ingen höjdare, utan mer en nära som inte skjöt någon hare dag.

I slalomen så åkte först omöjliga Marlies Schild ut, men vad hjälpte det när våra två töser med tätkänning (Borssén och Hansdotter) själva körde bort sig i andra åket. På herrsidan gick det något bättre med Byggis på en hedersam femteplats. Tärnabysonen gav som vanligt allt, i andra åket blev dock misstagen för många och för svåra. Men en vacker dag så sitter åken perfekt.

Tyvärr så körde Myhrer bort sig redan i första åket. Synd för han hade bra startnummer. Satsingen i andra åket blev sedan för vild, något som inte direkt hjälpte till direkt. En sjätteplats är dock alltid godkänt.

På tal om slalom förresten så har en skandal där uppdagats som är rent ut sagt skandalös och snudd på kriminell. För alldeles innan tävlingen började fick vi veta att slalomfantomen, Marcel Hirscher, grenslat i flera av de tävlingar han vunnit denna säsong — utan att åka dit!

Bl.a. så har han grenslat i två av de tävlingar han åkt och vunnit den senaste tiden: Zagreb och Adelboden. Visst kan man grensla utan att märka av det om det går fort och grenslingen är inte är så grov … hävdas det!

Jag köper inte det snacket alls!

Jag är istället övertygad om att Hirscher är fullt medveten om när han grenslar … men sedan bara skiter it och kör vidare som om inget har hänt! Jag vet att han funkar på det viset, för bara i förra tävlingen så grenslade han klart … men körde vidare! Då blev han ertappad för fusket. Tack och lov. Men han låtsades alltså som om inget regelvidrigt inträffat och körde vidare hela långa vägen in över mållinjen! – något som f.ö. ger dryga böter enligt reglerna.

Idag, precis efter att jag blvit medveten om skandalen rörande den fuskande österrikaren, så grenslade han redan på den första porten … men körde vidare hela långa vägen in över mållinjen! Strax därpå uppdagades fusket och Hirscher togs bort från ledartavlan, där han låg trea.

Men blott minuter efteråt var hans namn tillbaka, pga av att Hirscher är österrikarnas stora stjärna och man åkte på hemmaplan. Hirscher fick alltså åka i andra åket, men tack och lov så grenslade han där ånyo, denna gång så grovt att inte ens de österrikiska arrangörerna i det österrikiska Kitzbuhel kunde rädda fuskaren.

Ivica Kostelic, den store kroatiske slalomstjärnan, sa om Hirscher-skandalen: Det är bara en tävling, men skammen varar för evigt!

Alla världens slalomvänner hoppas nu att den fuskande österrikaren ska fråntas de två tillfuskade segrarna. För Kostelic så känns självfallet fusket i hemstaden Zagreb extra svårt att bära, eftersom han själv kom tvåa där inför tiotusentals kroatiska fans. Vi får nu hoppas att man bestraffar fuskande Hirscher på ett rent ut sagt fruktansvärt vis.

Personligen så hade jag gärna sett honom bli fråntagen alla segrar och poäng han någonsin tagit i världscupen för att sedan bli avstängd på livstid! Själv kan jag inte förmå mig själv att titta på den där otäcke fuskaren igen. Är som bekant en motståndare till boxning, men om Kostelic ger Hirscher en rak höger nästa gång de möts så hade jag kunnat leva med det.

Rafa och Delpo vidare i AO

Ja vad ska man säga egentligen om Rafas och Delpos storstilade prestationer så här långt i Melbourne? De går från klarhet till klarhet, och vem som är bäst av dem båda för tillfället får vi se när de stöter på varandra i semifinalen nästa vecka.

Men innan det så ska man dock först spela kvartsfinaler — formaliteter! Att Rafa ska åka dit mot Berdych, som behövde fyra set på sig för att klå Almagro, är uteslutet. Seger i tre raka för den sympatiske spanske tenniskungen mao.

Och att Delpo ska åka dit mot Fed från Helvetien — som nätt och jämt kunde vinna första set mot Karlovic, dvs en spelare som enbart kan serva — är otänkbart. För Delpo är allt som Karlovic är, samt en första klassens spelare när det gäller allt annat.

Att Delpo sedan är mentalt på samma nivå som Rafa gör ju inte precis saken enklare för schweizinen. Nej, vi får nu kallt räkna med ett härligt adios till mannen från världens mest löjliga lilla alpland när den vajande majskolven från Tandil får ta itu med honom.

Lite synd om Berdych att han nu redan åker på Rafa. Bättre och mer schysst hade varit att låta tjecken få ta sig an den buttre skotten så att vi en gång för alla får veta vem som är femma i världen (Delpo är fyra). Lottningen i slamsen är mao fel, inte minst pga att man lade in Delpo på samma kvart som Fed.

Såg f.ö. inte Berdychs match mot Almagro. Spanjacken tog tydligen ett set av tjecken, men precis som tippat så blev slutresultatet en klar förlust ändå. Almagro är inte slamspelare mao. Att spela bäst av fem set är något som inte alla klarar av. Det är ungefär som att jämföra 15 km mot en femmil. Och detta är felet med hela rankingsystemet, för där så rankas spelarna efter lite av varje.

Tyvärr så är Robin Söderling inte redo för spel ännu. Han är ju som bekant en allmänt erkänd femsetsspecialist, dvs en utmanare till slamsegrar. Han är bättre än samtliga andra under topp fyra (fyran är Delpo), men nu som sagt inte helt kurant.

När det sedan gäller nattens matcher så är det väl endast Gasquet-Ferrer som är en aning oviss. Men spelar Gasquet som han ska så vinner han komfortabelt. Men Ferrer är lurig och får inte underskattas, något Robin gjorde häromåret, något som ledde till fem tuffa set istället för en snabb seger i tre raka.

I det övriga tre matcherna så måste något exceptionellt inträffa för att en skräll ska inträffa. Störst chans till skräll är det nog i den buttre skottens match, men i ärlighetens namn så är det svårt att se annat än tre snabba favoritsegrar i dessa matcher. Kukushkin har dock ett bra spel, men mentalt orkar han inte över fem set mot skotten.

Vamos!

Hewitt och Gasquet vidare i AO

Inga stora överraskningar i natt och idag vad gäller matcherna i Melbourne. Följde med i lite av det mesta. Bra att man har den senaste nymodigheten, en s.k. fjärrkontroll, så att man enkelt kan byta kanal utan att behöva lämna favoritsoffans bekvämlighet. Föreslår att alla som läser det här snabbt införskaffar egna s.k. fjärrkontroller då dessa makapärer förhöjer njutningen av tennis på TV.

På tal om tennis, så följde jag en hel del intressanta matcher: bla så följde jag Lleyton Hewitts match mot montenegrinske servekanonen Milos Raonic, och det var en match där gammal var äldst och liten var stor. Hewitt gjorde en fenomenal insats och kämpade helt enkelt ned Raonic på alla plan.

Maken till kämpe har nog aldrig skådats: Hewitt är i en helt egen klass när det gäller viljan att vinna och att kämpa om varje boll och att aldrig ge upp! Hade Raonic haft bara en tredjedel av Hewitts jävlaranamma och fighting spirit så hade han vunnit i tre raka. Synd att aussien haft sådana problem med skador genom åren.

Att följa Hewitt under match är en upplevelse i sig. Ibland när han slog bort någon boll så såg han så himla arg ut att man befarade att han skulle explodera! Sicken fenomenal inställning! Enastående och unik i tennishistorien!

Tyvärr för den gode Hewitt så lär inte dessa fina egenskaper han innehar räcka till i nästa match mot Djokovic, inte för att han inte har spelet som duger, utan pga att kroppen nu troligen fått stryk så det räcker för denna gång. Hewitt trodde innan AO att han kanske kunde vinna någon match, men inte mer än så, beroende på de senaste skadorna.

Tyckte sedan det var kul att Richard Gasquet körde över lille ettrige Tipsarevic. Skönt att den bäste fransosen tog sig vidare. Han möter nu David Ferrer i nästa runda i en match som vi alla måste se. Tippar redan idag att Gasquet vinner och därefter gör processen kort med serb nummer två i kvarten. Gasquet är bra nog att vinna AO, och det finns nog ingen av de kvarvarande spelarna vi hellre ser ta hem pokalen i år.

Det var en del andra matcher som spelades igår, men jag orkade inte titta på dem mer än helt flyktigt. Kul att Monfils åkte ut, ogillar nämligen att skadade spelare ska få vinna. Inte bra för tennisen status. Kukushkin spelade dock som en kratta i ungefär hälften av matchen och slog fenomenala slag ned på linjen ena stunden, för att omedelbart därpå slå en boll fem meter utanför banan. Att han vann berodde på ett av de mest spektakulära dubbelfel på matchboll jag någonsin sett. Men i slutändan så spelar det inte någon roll vem som vann, eftersom Songa vinner nästa match.

Vad, avslutningsvis, gäller nattens matcher så tror jag att Tomic kör över Fed i tre raka och att Rafa kör över sin s.k. motståndare han oxå utan setförlust. Förutspår vidare redan idag att Berdych sopar banan med nobodyn Almagro och att Delpo krossar sitt offer snabbt och enkelt.

Lätttippat denna gång med andra ord. I kvarten så vinner sedan Rafa över Berdych med 3-2 och Delpo över Tomic med 3-0. Jag har talat.

Vamos! 

 

Fredrik Lindströms första världscupstriumf

Jag måste säga att dagens seger i Antholz för Fredrik Lindström var totalt oväntad, precis lika oväntad som Carl-Johan Bergmans första seger. Visserligen så hade Fredrik kanske en aning lite bättre väder att kämpa sig igenom än toppåkarna, men han skjöt prickfritt och gjorde det han skulle för övrigt.

Toppåkarna får ju f.ö. välja när man vill starta, något som ofta gynnar dem, något som inte är alltigenom så sportsligt — känns därför kul och inte mer än rätt när deras planer grusas, som idag. Segern var mao välförtjänt.

Trodde in i det sista inte på mer än som allra bäst en pallplats för unge Fredrik. När han kom in för sista skjutningen så var jag helt säker på att det skulle bli minst en bom, men istället för nervdaller så avfyrades skotten snabbt som tusan och sattes mitt i prick. Fy tusan sicken skönskjuting. Sanslöst bra gjort.

Även Björn Ferry skjöt f.ö. prickfritt och slutade sjua. Bra gjort.

Men trots detta fina avslutande skjutande av Fredrik så trodde jag aldrig att han skulle vinna, trots 15 sekunders försprång till tvåan, något som berodde på att tvåan ingen annan var än en viss Martin Fourcade! Att vår 22 åring skulle kunna hålla undan de sista kilometrarna före den franske världsstjärnan verkade osannolikt.

Men halvvägs in mot mål så hade ledningen, inte sjunkit, utan ökat — dock bara marginellt. Det såg mao bra ut med svenska ögon sett.

Fast i detta läge gick vi och väntade på den ende andre åkare som kunde slåss om segern, tyske Peiffer. Fredriks ledning efter sista skjutning hade bara varit 3 sekunder — en alltför liten ledning när det gällde allmänt erkände duktige skidåkaren just nämnd.

Fast när tysken kom till nästa mellantid så hade han tappat nästan tjugo sekunder till till vår man — som alltså nu åkte skidor som en gud. Saken var klar: Fredrik Lindström tog hem sin första seger i Världscupen. En ny svensk världsstjärna var född! Otroligt kul för honom och oss alla. Läs med här (SR).

Delpo och Tomic vidare i AO

Efter att ha tippat nästan alla matcher rätt idag så kunde vara intressant att säga några ord om några av matcherna i fråga. Om Rafa och Delpo kan man bara säga följande : superba båda två.

Tippar f.ö. redan idag att dessa båda herrar gör upp i semi, efter att man först sopat banan med herrarna Berdych och Fed i respektive kvartar. Att Rafa vinner semin behöver jag f.ö. inte tillägga och gör då inte heller så. Och att Rafa vinner finalen behöver jag f.ö. inte heller tillägga och gör då inte heller så.

Men påtal om tennis förresten så spelades det en del sådana matcher i natt, och nu på morgonen, och nu på förmiddagen, och en stund in på eftermiddagen faktiskt, och flera av dessa matchern följde jag från TV-rum nummer 1 här på slottet.

Följde bl.a. matchen mellan Berdych och Anderson. Tjecken var stark. Han mötte en tuff servekanonjär men höll huvudet kallt och segrade i tre raka. Mer än så kan man inte begära.

Följde även Falla mot Kohlschreiber. Tyvärr för colombianen så var han inte riktigt på G idag och ådrog sig sedan en skada i tredje när han höll på att vända matchen. Förlust i tre raka efter fint spel av den segrande tysken mao.

Följde även Isner mot Lopez, och här var det uppenbart att yanken inte var helt på topp. Han har dock en enastående förmåga att hänga kvar i matcherna och tog på detta vis Lopez till ett avgörande set. Men väl där så orkade inte den amerikanske jätten längre. Lopez borde f.ö. avgjort tidigare, men som vanligt så kunde han inte hålla nerverna under kontroll under avgörande bollar — ett dilemma för så gott som samtliga spelare utanför topp tre och det som skiljer agnarna från vetet.

En som dock inte lider av nervösa tendenser i avgörande lägen är Juan Martin Del Potro. Hans psyke tillhör de allra förnämsta och han är därför fruktad av topp tre-pöjkarne.

Följde även matchen mellan Dolgopolov och Tomic (en match som jag f.ö. i förväg tippade Tomic skulle vinna med 3-1), och nog var detta en minst sagt fascinerande tillställning. Slicade backhands och forehands från båda spelarne handlade det om mest hela tiden, ett spel där pöjkarne var jämngoda. Det som fällde avgörandet var Tomic bättre psyke. Han höll nerverna under kontroll när det handlade om avgörande bollar, och därför vann han idag.

Tippar nu redan idag att Tomic kommer att bli en slamvinnare inom några år — om han får hålla sig hel och frisk och inte börjar leva jetsetliv utan istället fortsätter att utvecklas! Tekniskt sett är han redan nästan där. Men han behöver ett par år på sig att bli vuxen. Att Rafa och Fed kanske inte längre spelar om två-tre år gör naturligtvis det än enklare för Tomic att ta hem en slam.

Visste f.ö. att Tomic skulle vinna redan vid andra tiebreak. För jag kollade då upp statistiken hans från förra årets spelade tiebreak : 13-4! Dolgopolov hade förra året 9-13! Snacka om avslöjande statistik! Tomic vinner alltså 3 av 4 tiebreak, medan Dolgo blott vinner 2 av 5! Här ser vi klart och tydligt att Tomic är mentalt stark nog att kunna vinna en slam och att Dolgo är mentalt suspekt.

Retar mig, avslutningsvis, alltjämt på att Robin förlorade mot dessa båda pöjkar förra året. Årets två värsta förluster för honom. Speciellt hemsk var förlusten mot Dolgo, för en vinst där hade säkerligen gjort att Robin tagit sig till AO-final, och väl där så tror jag att han mycket väl kunde ha vunnit.

Vamos!

 

Tips inför tredje rundan

Då mina tips häromdagen gick något så när, så tänkte jag idag göra ett nytt försök. Tippar idag endast med huvudet och låter mao förnuftet avgöra i samtliga fall. Samtliga tips har trippelkollats av en panel av internationella kontrollanter, och jag kan mao inte som sist komma och påstå att jag skrev fel, något jag påstod att jag hade gjort i fallet med matchen Fish-Falla, något som ingen med säkerhet vet att jag verkligen gjort — förutom då självfallet undertecknad själv. Det svåra är som alltid att avgöra om det ska bli en klar seger eller möjligen en 3-1 eller 3-2 seger. Allra svårast är dock som alltid att avgöra om någon match ska sluta 3-3, även om 1-0 segrar eller 1-1 matcher är nästan lika svåra att förutspå på förhand och i förväg. Men idag ser det som värst ut att bli en eller ett par 3-2 matcher. Lycka till med edra egna tips f.ö.:

Lacko-Nadal 0-3 (Ingen slår Rafa innan slamfinaler numera, inte ens totalt okände Lacko!)

Karlovic-Federer 3-1 (Karlovic borde serva Fed av banan, men kanske kniper den helvetiske uppstickaren en set?)

Berdych-Anderson 3-1 (Borde luta åt 3-0, men kanske tar Anderson ett set?)

Wawrinka-Almagro 3-1 (Almagro misslyckas alltid i slamsen och bör inte ha något att hämta här. Waw var f.ö. superb senast.)

Lu-Del Potro 0-3 (Delpo vill spara energi och krossar Lu, vem det nu är?)

Isner-Lopez 1-3 (Frågan är hur trött Isner är. Kan sluta 0-3. Är Isner ok så kan det här bli 3-0 till honom. Han måste ta första set annars är det nog kört.)

Falla-Kohlschreiber 3-2 (Svårtippat, men Fallas bragdmatch mot Fed häromåret gör att jag tror på honom idag. Tysken är dock en klass-spelare.)

Dolgopolov-Tomic 1-3 (Det nu dags för Tomic att visa om han verkligen är the next big thing. Hemmaplan gör sitt till)

Må bäste man vinna, d.v.s. dem jag tippat som vinnare.

Skandalen i Melbourne som skakar tennisvärlden

Jag brukar inte missa mycket här i världen, men jag missade faktiskt den omdiskuterade situationen idag när David Nalbandian på ett mest skandalöst vis blev lurad på segern mot John Isner i femte.

Utan att gå inte på omständigheterna här på bloggen om vad som fick mig att missa skandalögonblicket som lurade Nalbandian på segern (det handlade ev. om något av största vikt för rikets säkerhet), så kan jag säga följande: domaren, som inte jag vill nämna vid namn, men som heter Kader Nouni, vägrade att låta Nalbandian låta hawkeye få titta på en boll som gått ut men som dömts in av domaren.

Och detta kostade med största säkerhet Nalbandian segern, anses det av många nu upprörda tenniskännare!

På ATP:s hemsida står inget att läsa om denna skandal och detta är en skandal som många läsare på ATP:s hemsida nu reagerat över genom att lämna ilskna kommentarer där.

Om det handlat om Fed eller Rafa så hade ingen domare i världen vägrat att låta någon av dem få hawkeye fingranska en omdiskuterad poäng. Det finns f.ö. ingen tidsgräns när det gäller att be om hawkeyes fingranskning. Domaren var mao helt ute och cyklade — dock utan cykel, något som f.ö. är totalgalet, då man inte kan vara ute och cykla utan cykel, något som då kan innebära att domaren kan vara totalgalen?

Tycker nu uppriktigt synd om Nalbandian att behöva förlora på detta skandalösa vis. Unnar visserligen Isner segern — men hade unnat Nalbandian segern än mer.

Anser att det är en skandal och skandalöst att en domare får döma så här himla uselt och på detta vis döma bort en boll på detta skandalvis och omdömeslösa vis.

Ingen av våra två svenske toppdomare, d.v.s. Lars Graff eller Mohamed Lahyani, hade betett sig så här uselt — den sistnämde är f.ö. en viss schweizians favoritdomare, har jag hört; men det kanske inte är något positivt i sammanhanget, slog det mig precis.

Kräver nu i.a.f. och i.o.f.s. att vi installerar ännu en s.k. hawkeye på matcherna f.n. som f.ö. enbart ska hålla koll på domaren d.v.s. domaren m.a.o., och denna hawkeye ska man som spelare få använda sig av när domaren beter sig som en sopa, d.v.s. så som domaren i dagens skandalmatch betedde sig.

Vamos! — dock inte Vamos till alla skandalösa domare vid namn Kader Nouni!

Wawrinka vann skandalmatch över Baghdatis och dennes busar

Jo efter fruktansvärt busliv på läktarne i Melbourne så gick till sist rätt man och vann en match, nämligen Stan Wawrinka. Matchen var på förhand en av de två mest framemotsedda och nog blev den även väl värd att se alltid

Wawrinka hade jag på förhand tippat skulle ge cyprioten en match som hette duga, och nog blev det så alltid i.o.m. att helveten gick och tog hem segern. Befarade dock att cypriotens busar på läktarne skulle psyka bort helveten, och nog blev det så alltid i.o.m. att helveten tappade tredje set.

Baghdatis har ett stort support i Melbourne och de är samtliga vilda busar. De skämde ut sig ordentligt idag i.o.m. deras ohejdade busliv, och jag är förvånad över att inte domaren kastade ut dem hela bunten efter deras oförskämda och osportsliga busliv på läktarne. De tom skrek och applåderade mellan Waws första och andraservar.

Jag är även förvånad över att inte Baghdatis sa till sina busar på läktarne att hålla tyst (något han gjort tidigare år) och att sluta föra ett sådant helvetiskt busliv, eftersom den helvetiske spelaren på banan pga buslivet på läktarne hindrades från att göra sitt bästa.

Än värre blev det när Baghdatis börja käfta med helveten mitt under match och undra varför denne inte ville spela mot honom och hans busar på läktarne. Baghdatis skämde där ut sig för alla närvarande och för alla som följde matchen på TV.

Men än värre var de skandalscener som utspelade sig innan medkäftningen, vid ett sidobyte, när Baghdatis slog sönder samtliga sina medhavda rack — fyra stycken totalt — tre av dem alltjämt i platspåsar! Något liknande busliv har då inte jag sett en tennisspelare hålla på med sedan John McEnroes dagar. Cyprioten var galen i bollen, dock ej i tennisbollen, utan i sitt högst personliga lilla cypriotiska och helidiotiska huvud.

Baghdatis fick visserligen en varning, men han borde i ärlighetens namn ha diskats för detta skandalösa uppförande. Inte kul att se hur en vuxen karl beter sig som en galning. Efter detta galna och synnerligen aggressiva utspel från galningen så började alla världens tennissupportar att heja på helveten, och detta var i slutändan vad som avgjorde vart segern skulle gå — dvs till den helvetiske helveten Wawrinka från Helvetien.

Tippar nu efter dagens eldprov att Waw kommer att gå riktigt långt i årets AO. Han är en f.d. topp tio spelare och med den fina backhand han har, en av världens förnämsta, så kan vad som helst hända den närmaste veckan i Melbourne.

Vamos!

Halvdöd Isner vidare i AO

Följde de sista seten av matchen mellan David Nalbandian och John Isner, och det blev precis lika spännande som jag hade förutsagt. Båda spelarna storspelade och båda var emellanåt ute ur matchen. Men på något enastående vis så kom man alltid tillbaka.

Nalbandian spelade mestadels lysande bra och man måste tycka synd om honom att förlora när han var så rysligt nära att vinna — något han var flera gånger, speciellt i femte.

Men man måste samtidigt ge Isner en eloge för att han kämpade på i sista set. Att han lyckades vinna med 10-8 är en bragd, för han var i detta läge av matchen mer eller mindre totalt rökt och kunde nätt och jämt gå. Nalbandian kunde ofta bara slå bollen över nätet för att vinna poängerna.

Men alla vi som såg maratonmatchen i Wimbledon, som Isner tog hem över Mahut med 70-68 i femte, visste att den store yanken aldrig ger tappt, utan är beredd att vinna eller dö. Och så blev det även idag.

Synd om Nalbandian som sagt, som gjorde en stormatch och som f.ö. såg oerhört vältrimmad ut: Han var säkert en fem-sex kilo lättar än vanligt — kanske lättare ändå faktiskt. Även Isner såg oerhört vältränad ut, och detta gjorde att han orkade härda ut mot argentinaren.

Tippade innan match att Nalbandian skulle vinna i fem set, men som matchen gestaltade sig så spelar det ingen roll vem som segrade: ingen av dessa pöjkar är nu kapabel att vinna ännu en match i AO — allra minst Isner. För efter nära fem timmars brutal tenniskamp under stekande sol så är båda två redo för sjukstugan.

Vad vi fick se var dock troligen den bästa matchen under årets AO. Har svårt att se hur någon annan match kan slå det här. Det som gjorde matchen så himla sevärd var att spelarna var så kapitalt olika varandra, något som då gjorde att alla olika typer av tennisspel blev resultatet.

Anser dock att Isner fick alltför många billiga poäng på sina servar. Han satte ju över fyrtio serve-ess mot Nalbandians sju-åtta stycken, och kanske borde man införa en regel som ser till att man endast får räkna ett serve-ess per game? Gör man två så går poängen till motståndaren. Hade denna regel varit implementerad redan idag så hade Nalbandian vunnit i tre raka.

Noterade avslutningsvis att jag skrev fel i mitt tips i matchen Fish-Falla. Hade tippat 0-3, men skrev 3-0. Tyvärr så blev Beck skadad (mystiskt! Voodoo?), för annars hade mitt tips om en snabb 3-0 seger över Fed nu varit ett faktum.

Vamos!

Nattens matcher tippas

Här är mina tips inför nattens och morgonens matcher i AO. Många av matcherna är svårtippade, och vissa har jag inte direkt tippat, utan mer tippat på det vis jag hoppas de slutar. De två mest intressanta matcherna är säkerligen Isner-Nalbandian och Wawrinka-Baghdatis. Om Nalbandian är på G så tar han Isner till fem set och klår honom där, och vad gäller Wawrinka så är vad som helst möjligt, men då Baghdatis har hemmaplan i Melbourne så lär han lyfta sig en extra nivå. Ett par skrällar lär det bli.

Haas-Nadal 0-3

Beck-Federer 3-0

Berdych-Rochus 3-1

Fish-Falla 3-0

Dimitrov-Almagro 3-1

Kavcic-Del Potro 0-3

Dolgopolov-Kamke 1-3

Isner-Nalbandian 2-3

Cipolla-Lopez 1-3

Wawrinka-Baghdatis 2-3

Stakhovsky-Anderson 1-3

Rolf-Göran Bengtsson vann Jerringjippopriset!

Tittade naturligtvis inte på tramset igår kväll, trots mina fyra-fem TV-rum, för varför slösa bort min dyrbara tid på sådan smörja som Jerringpriset? Är f.ö. glad att Marcus Hellner inte vann, eftersom en vinst i Jerringjippot säkert hade fått alltför mycket fokus på honom, och det är något vi inte vill, eftersom vi vill att han i det tysta ska förbereda sig inför VM nästa år och OS året därpå.

Alla minns alltjämt vad som hände med Charlotte Kalla efter hon deltagit på jippot och tagit hem priset — hon blev sjuk och misslyckades i VM! Och lika illa gick det för Helena Ekholm året därpå. Jerringpriset gör en inte gott mao, något som beror på själva jippot runtikring det hela. Bättre hade vart att del ut priset som görs när det gäller Bragdguldet och Nobelpriset: man del bar ut dem utn mass trams.

Kanske borde vi av den anledningen dela ut priset till ej aktiva idrottare och idrotterskor, så att de inte drabbas av negativa reaktioner efteråt?

Tittade igår f.ö. tillbaka på vår stolta OS-historia när det gäller ridsport. Otaliga guldmedaljer har de våra erövrat genom åren på hästryggen. Många minns idag inte att Sverige var en stormakt när det gällde ridsport förr om åren, dvs på den gamla goda tiden.

Ta bara en sådan idag mer eller mindre totalt okänd person som Henri Saint Cyr (bilden): Hur många har hört hans namn förut? Inte många. Men den mannen tog hem fyra olympiska guldmedaljer på hästryggen: två 1952 och två till 1956. Han vann även ett guld 1948, men det svenska laget diskvalificerades i efterhand (året därpå när medaljen redan låg hemma i byrålådan) pga en petitess : en av ryttarna var inte en officer, dvs som lägst en fänrik, utan enbart en fanjunkare!

Rolf Göran har mao en bra bit kvar innan han tar sig upp i samma klass som svenske världsmedborgaren Saint Cyr, som f.ö. var en beundrad och välkommen gäst vid Europas alla kungahus, inklusive det engelska. Men Saint Cyr var bara en av många svenska ryttare av absolut världsklass.

Det är f.ö. oerhört intressant att läsa om våra gamla OS-hjältar och hjältinnor. Det var någonting ädelt över dem som dagens diton alltsomoftast inte innehar. Tyvärr är de flesta av av dem fjollor och bortskämda typer, dvs allt annat än gamle Henri — en av våra största svenska olympier någonsin och en av hästsportens eviga legender.

Men vi förstår nu lite bättre varför ridsport är så himla stort här i Sverige, trots att vi nuförtiden ofta är kass på sporten. Vi har ridsport i våra gener, något alla stora OS-framgångarna bevisar, och nu med Roffe så är vi återigen på väg att återställa ordningen inom ridsporten, denna fina gamla helsvenska idrott. Precis som det ska va mao.

Söderling klättrar på rankingen

Det verkar som om Robin Söderling nu börjat fått fart på karriären igen efter att han senaste veckan gått upp från trettonde till tolfte plats på rankingen. Strongt jobbat av honom.

Det är Gilles Simon som fått se sig själv passerad av vår svenske tennissupremo. Att Simon f.ö. har legat före Robin på rankingen är f.ö. helt sjukt eftersom Simon aldrig ens spelat en slamfinal och att då ligga före en spelare som spelat två är då f.ö. totalt sjukt.

Vet inte om Robin ännu spelat sin första match i AO — matcherna går ju så himla sent — men jag såg att Simon var på banan alldeles nyss. Troligen är han sne på situationen på senaste rankingen. Simon borde självfallet var med på topp tio, men före Söderling ska han definitivt inte befinna sig.

På tal om fransosianerna så rankar jag de bäste fem av dem på detta vis f.ö.: Gasquet, Simon, Mahut, Songa, Benneteau, Llodra, Monfils, Chardy osv. Men hur man än rankar dem så vet vi att ingen av dem kommer att lyckas i AO. Den ende som egentligen är kapabel att bli en slamvinnare är Gasquet, men frågan är om han kan få ordning på karriären innan det är för sent?

Noterade även att buttre skotten hade vissa problem med Ryan Harrison, något som jag f.ö. förutspådde. Men som alltid så gäller det att hålla undan i tre set istället för bara ett enda. Kanske har Harrison lärt sig detta nu?

Att Nole pulveriserade sin s.k. motståndare var väntat, men behövde han köra över killen på det vis han gjorde? Dålig stil av serben. Varför kunde han inte ha låtit killen han spelade mot fått vinna ett par bollar. Tänker han inte på att folk betalt dyra pengar på matchen och nu inte fick så någon match. Bu för Nole, säger jag om saken.

Ska nu slå mig ned i favoritfåtöljen i favorit TV-rummet (har fyra stycken) och följa upplösningen av dagens matcher. Tippar att Istomin kan komma att ge Songa stryk och att Hewitt vinner sin match.

Vamos!

 

Nieminen åkte ut ur AO

Ingen tycker synd om Jarkko Nieminen idag efter förlusten mot David Nalbandian i två raka set i AO (en match som finnen bröt pga skada), eftersom finnen är en purfärsk vinnare på ATP-touren igen, efter den sensationella triumfen i Sydney bara häromdagen.

Första toursegern på sex år och blott den andra i karriären. Stort grattis från oss alla till vår svensktalande vän från det urgamla helsvenska landet Finland — ett land som alltjämt tillhör Sverige och oss svenskar!

Men man måste trots allt säga att ledningen för AO bode ha skött om Nieminen en aning bättre denna gång. Att kasta honom rakt in i hetluften igen omdelbart efter segern i Sydney, och det mot högkvalificerat motstånd dessutom, är inte schysst.

Nieminen bad om att få en vilodag innan första match, men det sket man alltså högaktningsfullt i. Vi fattar nu varför inga toppspelare vill spela veckan innan AO. För vem vill göra så när man behandlas illa i AO dagen därpå? Inte jag, och nu vet ni varför jag bojkottar AO.

Nieminen var uppenbart småskadad i matchen mot Nalbandian idag och kunde inte göra sitt bästa. Man borde mao låtit skjuta på matchen till imorgon. Nu tror inte jag iofs att finnen hade segrat även om han varit hel och fin. Argentinaren är en kämpe av första klass som kommer att sälja sig dyrt i AO innan han kapitulerar.

Vem minns inte matchen han hade mot Lleyton Hewitt häromåret — en brutal femsetare som körde musten ur båda kombatanterna? — något som resulterade i Nalbandians förlust redan i matchen därpå.

Nu fick Nalbandian en lugn dag idag, i.o.m. att Nieminen tvingades bryta, och har mao alla krafter kvar. Tippar mao redan idag att Nalbandian kommer att kämpa sig igenom en femsetare även i år innan han åker ut med dunder och brak i rundan därpå. Så om han får ett par goa lätta matcher till så kan det här argentinska äventyret sluta precis hur som helst.

Om David segrar så inte mig emot. Han är lika bra som Fed på tennis och borde ha vunnit ett par-tre slams vid det här laget.

Vamos!

Rafa krossar Kuznetsov i AO

Rafael Nadal körde precis över fine ryske spelaren Kuznetsov i tre raka set, och spelet var som väntat på topp för den sympatiske spanske tennismästaren. Faktum är att jag missade när halva matchen, … utan att inse att så var fallet!

Låt mig förklararera: Rafa hade just vunnit första set med 6-4 och låg sedan bra till i andra (han ledde med 3-1) när ett telefonsamtal störde harmonin. Samtalet, som jag tog i ett av telefonrummen här på slottet, varade blott i några få minuter, varefter jag tillbringade några få ytterligare minuter i angränsande rum.

När jag, efter som allra mest 7-8 minuter, slog mig tillrätta igen i TV-fåtöljen så var ställningen 4-1 till Rafa. Härligt, tänkte jag, jag har inte missat mer än ett enda litet game.

Dröm om min förvåning när jag blott minuter senare noterade att Rafa plötsligt hade matchboll! Jag fattade ingenting!

Men tydligen så hade Rafa passat på att spela ett helt set medan jag talade på telefon. Så himla bra spelade han idag mot fine spelaren Kuznetsov. Rafa är på G i AO mao. Synd bara att jag missade en massa hyperfin rafaelsk tennis pga telefonsamtalet. Betjänterna här på slottet har nu fått strickta order att inte störa mig igen under Rafas matcher. Vi får hoppas att detta löser problemet.

På tal om AO förresten så var mitt förhandstips Bernard Tomic idag på banan och besegrade Fernando Verdasco i en tuff femsetare. Unge Tomic blir mao inte hyperfarlig i år, han är så redan.

Kul att notera att Juan Martin Del Potro är på G även han. Det mörknar mao alltmer för Fed. Troligen vore det bästa för honom att förlora första match (en match som börjar precis nu) så att han slipper bli överkörd av Delpo i kvarten.

Vamos!

Bra svenskdag i snön

Nu så här om helgerna så är det så himla mycket som händer med svenska ögon sett i snön att man knappt kan hänga med i hälften, inte så att jag klagar eller så, men det är nästan alltför mycket av det goda på en gång.

Att helgerna är fullmatade med skidgodis får man ha förståelse för, då alla sporter nuförtiden handlar om pengar och inte om sport. Lördagar och söndagar vill man därför roffa åt sig, något som gör det så himla svårt för oss att följa med i tävlingarna.

Själv har jag slutat att intressera mig för ishockey, eftersom man då har tid för annat i sportsammanhang. Skidor i alla dess olika skepnader är f.ö. långt mycket roligare att följa än en meningslös elitseriematch där fyrtiotalet vuxna karlar samtliga jagar efter samma lilla puck på lilla isrinken. Patetiskt, när man begrundar det hela.

Nej tacka vet jag skidor, för där kan allt hända. Som idag när Ida och Hanna slog till. Sicken makalös bedrift. Men även i de alpina backarna har det hänt mycket idag, som André Myhrers finfina andraplats efter omöjlige Kostelic.

Nära pallen var sedan Jessica Lindell-Vikarby. Bara några få hundradelar var tösen från topp-tre! Anja gjorde även hon väl ifrån sig och slutade nia — inte heller hon var så himla långt från pallen. Det ser mao ljust ut för dem båda.

Spännande värre var det dessutom när Helena Ekholm gick in i avgörandet i dagens jaktstart. Hon lyckades sånär ta hem segern, men en andraplats är inte fy skam. Synd bara att Helena inte fick startat en aning lite bättre.

Jag följde även herrarnes jaktstart, och vi får även där ge våra pöjkar klart godkänt. Fyre svenske pöjker bland de sjutton främste! Synd bara att vi inte får sätta pricken över i en liten aning oftare. Björn Ferry gjorde idag f.ö. ett superlopp när han i skymundan åkte upp sig nära fyrtio placeringar. Det ser m.a.o. bra ut inför VM.

Som vi nu inser så är det på tok för mycket skidsport under helgerna. Varför inte sprida ut det hela lite mer under veckan? Pengar är inte allt. Låt sporten segra.

Jag vet förresten inte om jag orkar följa tennisen nu i natt och framöver, för vem orkar sitta och glo på TV på en tre-fyra timmar lång tennismatch när man på samma tid en helg kan avnjuta mängder med högintressant skidåkning?

Vet m.a.o. inte om jag har ork, men det lutar väl att jag i.a.f. följer Rafa och hans vidare äventyr. Fast även om Rafa skulle vinna AO så tror jag inte jag hade glatt mig mer över det än jag gjorde över Idas två segrar i helgen. Så himla kul var det att se henne vinna.

Vamos!

Grinig snorunge hotar Hamrén

Läste precis om en av de unga spelare som ratats av Erik Hamrén inför turnen i Arabien, minns inte namnet, men det handlade om en invandrargrabb av det sura och griniga slaget. Att jag nämner att det handlar om en invandrargrabb beror på att just nämnde namnlöse (minns inte namnet, men han hette Astrid i förnamn?) invandrargrabb nu är så sur över att ha ratats av vår förbundskapten att han hotar med att spela för något annat land än Sverige!

Lycka till med det bäste invandrargrabb, för vi i Sverige vill inte ha dig!

Om man är svensk i själ och hjärta så hade man ALDRIG ens funderat över att spela för något annat land än Sverige. Så ju fortare du byter landslag, desto bättre, eftersom det då gör det omöjligt för dig att någonsin spela för Sverige i framtiden.

Invandrargrabben sa även att man måste se om sig själv först och främst, dvs att se till att man får en så bra karriär som möjligt, dvs tjänar så mycket pengar som möjligt. Invandragrabben är mao inte svensk i själ och hjärta, för alla som är svenska i själ och hjärta hade ställt upp för Sverige och inget annat land — även om man spelade gratis.

Riktigt hur illa vi svenskar tar på snack som det invandragrabben nu kommit ut med kan man förstå lite bättre om vi tittar på David Beckham. Han är så himla trogen Manchester United att han aldrig vill spela i hemlandet igen för någon annan klubb — trots att han haft massor med erbjudanden från storklubbar genom åren. På samma vis kände även George Best, för honom så var det endast Man U som gällde.

Att en spelare som Beckham hade valt att spela fotboll för något annat land än England är då som vi säkert inser totalt otänkbart.

Att en oförskämd invandrargrabb nu alltså öppet hotar Hamrén på detta osmakliga vis är mao oförskämt och osmakligt, och vi får bara tacka vår lyckliga stjärna att vi nu slipper denna bortskämda snorunge framöver när han som vi nu hoppas byter landslag.

Att spela för Blågult är f.ö. ett hedersuppdrag, dvs en ära, och endast hedersmän är välkomna i vårt fina gamla svenska landslag — ej osnytna och griniga snorungar.

Erik Hamrén måste nu kräva en offentlig ursäkt från invadrargrabben, och därefter porta invandrargrabben från allt vidare landslagspel under minst två år. Om detta straff inte passar invandragrabben så är det bara för honom att göra allvar av hotet att byta landslag. Ingen kommer att sakna honom.

Ida segrade i Milano igen!

Om segern igår för Ida Ingemarsdotter var oväntad, så var dagens seger för henne tillsammans med Hanna Brodin allt annat än så.

Det som imponerade speciellt idag var avslutningen: först så drog Hanna undan under sin sista körning, något som då tvingade Randall och de övriga lätt avhängda på sista sträckan att ge järnet för att inte tappa bort Ida redan från start; och sedan så imponerade Ida på ett rent ut sagt imponerande vis när hon satte in sin imponerande slutspurt mot mål, något hon gjorde med en två hundra meter kvar, och det var en slutspurt som ingen kunde följa. Så stark var Ida!

Faktum är att Ida var totalt överlägsen och utklassade samtliga närvarande, inklusive ledarinnan av sprintcupen, alaskiskan Kickan Randall!

Man frågar sig nu hur bra Ida är för tillfället? Att de två senaste dagarnas segrar var tillfälligheter kan vi glömma. Det troliga — eller rättare sagt, det uppenbara — är istället att Ida befinner sig i sitt livs form, och att hon lär göra än mer väl ifrån sig i de kommande sprintloppen.

Ida har ju tidigare varit än bättre i klassisk sprint, så vi lär säkerligen få se henne ta hem en eller ett par segrar även där innan säsongen är till ända.

26 år ung så är det, enligt urgammal skidhävd, först nu som hon på allvar ska slå sig in i toppen av skidåkningens absoluta elit. Får Ida bara hålla sig hel och fin och full av motivation så kan hon komma att uträtta mängder med stordåd de kommande säsongerna.

Samma sak gäller f.ö. Hanna: 21 år ung så är framtiden hennes. Exakt hur bra hon kommer att vara om ett par år är det ingen som vet. Det är dock smått otroligt vilken makalös bredd vi har på svensk damskidåkning just nu, speciellt när man tänker tillbaka på alla magra år från från sjuttiotalet och framåt.

Ida segrade i Milano

Det har varit på gång länge, och nu idag, slutligen och äntligen, så tog Ida Ingemarsdotter så till sist hem sin första världscupsseger. Den som väntar på något gott mao.

Segern bärgades i Milanos fristilssprint i Milano inför mängder av folk, huvudsakligen milaneser, vilka då säkerligen gått man ur huse för att följa vår svenska skidtös på hennes fantastiska väg från kvalifikation till slutseger! En väl spenderad ledig lördag mao.

Själv satt jag som på nålar under kvartsfinaler och semisar, men blev grymt besviken när inga svenskor — som jag trodde — tog sig till final. Faktum är att jag var på väg att lämna TV-soffans bekväma vrå när damfinalen började för att göra något annat, minns inte vad just nu, när jag i ena ögonvrån råkade se en svensk tös på startlinjen: Ida!

Hade helt missat att hon tagit sig vidare som en av två s.k. lucky losers. Var övertygad om att hon hade åkt ut i semin. Men som vi nu vet så kan inte svenskarna och svenskorna ha missflyt alltid.

Finalen blev sanslöst spännande. Allt var vikt för Kickan Randall att ta hem sin tredje sprintseger för året, trodde alla, inklusive undertecknad. Att Ida skulle kunna vara med och slåss om segern var osannolikt, med tanke på det mindre bra resultatet i semin.

Men under loppets avslutning så körde hon upp sig, och på upploppet så var hon med och slogs om segern! Spänningen var nu olidlig! Sida vid sida med Randall så tycktes det som alaskiskan skulle bli för starkt för vår tös. För mig såg det även ut som alaskiskan var snäppet före Ida i mål.

Målfoto fick nu avgöra.

Saken var klar: Seger till Ida och Sverige. Fantastiskt!

Än mer underbart kul blev det hela i och med att Ida i.o.m. dagens seger tog hem sin första världscupstriumf. 26 år ung visade hon för hela världseliten att VM-guldet med Kalla inte var en tillfällighet, utan helt och hållet och alltigenom totalt rättvis.

Efter att ha varit lite less idag så blev hela dagen plötsligt a perfect day. Att Teodor Peterson ”bara” kom trea i sin final är redan glömt nu efter Idas storstilade triumf. Få skidtöser förtjänade en vc-seger med än Ida. Himla kul att hon fick vinna mao.

Det enda vi nu frågar oss är vad pappa Ingemar säger om saken? Vet inte säkert vilken Ingemar det handlar om, men som Ida Ingemarsdotter körde idag och kämpade idag så undrar man om det kanske inte är Stenmark det handlar om.

Helena skjöt bort sig på sista

Helena skjöt idag ånyo och återigen bort sig på sista skjutningen på skjutvallen, och det var skjutningen som inte funkade i stående denna gång. Helena skjöt bort hela två skott i den avslutande skjutningen på skjutvallen idag under sprintloppet i någonstans i Tjeckien idag.

Helena skjöt inte alls bra på den sista skjutningen, något som hade att göra med det minst sagt miserabla vädret (snöstorm), men vi hoppades att snöandet och blåsten skulle ligga Helena i fatet — såsom var läget i VM förra året — men tyvärr så skjöt tösen alltså bort sig på sista mao idag.

Helena var dock inte ensam om att att vara mindre bra som skjuterska idag. Mängder med töser skjöt som krattor idag, dvs de var usla skjutarinnor, en del skjöt tom som om de skjöt med förbundna ögon idag. Mest häpnadsväckande var tveklöst idag hur vår egen lilla tös Kajsa Mäkäräinen skjöt bort samtliga fem sina skott på sista idag!

Det var rent kaostiskt idag att beskåda, inte idag minst när hon tvingades köra fem raka straffrundor idag. Hon måste idag ha blivit snurrig i huvudet av att åka runt, runt, runt osv på detta vis. Finskan är idag nu borta från segern idag och i nästföljande jaktstart imorgon eller dagen därpå, dvs i över morgon — om så skulle vara fallet?

En som dock inte är borta i dag i morgon eller i över morgon om så skulle vara fallet i dag eller i morgon eller i över morgon om så skulle vara fallet är dock vår egen svenska Helena. Hon har ett riktigt bra utgångsläge: ingen press och allt att vinna.

En som har press på sig är däremot i dag i morgon eller i över morgon om så skulle vara fallet i dag eller i morgon eller i över morgon om så skulle vara fallet dagens segrarinna, ryska Sajtseva. Tror inte hon pallar för trycket, och att segern istället går till Sverige — precis som det ska va mao. Ja faktiskt! Precis som det ska va!

Lottat i AO – på sensationellt vis!

Sensationen är ett faktum: Roger Federer ställs inte mot Novak Djokovic i semi denna gång, utan mot Rafael Nadal!

Ja, vem hade trott på denna utveckling denna gång? Inte jag. Men nu frångick man praxis, att alltid ställa Fed mot Nole i slamsemifinal, för att istället låta Rafa få segla fram ohotad hela vägen till semi för att sedan där få köra över, som man hoppas, Fed.

På tal om Rafa så är det bara att gratulera honom till kvartsfinalplats redan idag. Inte en enda bra spelare återfinns nämligen på hans halva av halvan, inte ens Tomas Berdych utgör något hot mot honom i en ev kvartsfinal.

På lika gynnsamt vis är det tveklöst icke på den federianska halva halvan. Fed har nämligen dragit den största nitlotten av dem alla: Juan Martin Del Potro. Fast turligt nog så stöter de tu inte på varandra förrän tidigast i en kvartsfinal.

Men redan innan Delpo så kan kanske Bernard Tomic ställa till den för Fed? Låt oss hoppas. Aussien är nu ett år äldre och kanske tom två år bättre än sist?

Vad gäller Nole så är han som vi alla vet redan klar för final.

Något av ett getingbo hittar vi dock bland dem som ska göra upp om vem som ska köras över av serben i semifinal: Tsonga, Monfils, Murray är de mest kända där.

Som vi nu förstår så är allt upplagt för Rafa och Nole i final. Tror inte på schweizianen det minsta denna gång. Räknar helt kallt med en tidig sorti för honom denna gång, om så inte sker så räknar jag helt kallt med att Delpo fixar saken denna gång.

I semi så är sedan Delpo chanslös, såvida inte Rafa är skadad eller sjuk. I finalen så är sedan Nole chanslös, för ingen slår Nadal sju gånger i rad och än mindre i sju raka finaler.

Vamos Rafa!

Ferry trea i tjeckiskt skid skytte

Björn Ferry gjorde väl i från sig i går borta i in snöade Tjeckien när han kom trea och p g a det hamnade på pallen i går dagens individuella lopp. Med lite tur så kunde det dock ha blivit seger för honom, men tyvärr så missade han sista skottet.

Fast även om Björn skjutit fullt så hade han inte vunnit p g a ryske Makavev som inte bara skjöt fullt, utan även körde skidor äckligt snabbt. Inte ens Emil Hegle Svendsen kunde ta sig i kapp ryssen och slutade p g a att detta som tvåa.

För att våra svenska topp pöjkar ska vinna nu mera så krävs det näst in till prick fri skjutning hver gang sam tidigt som man åker skidor som ett jehu genom spåren i det spår fria skid banorna, men inte ens det lär räcka till: troligen be höver man även ha lite tur med väder och vind.

Även Carl Johan Bergman gjorde bra ifrån sig igår — ända fram till sista skjutning, för där bommade han grovt tre gånger. Orutinerat gjort av den rutinerade gamle ring räven. I stället för att ta det lugnt och sansat så bara skjöt han i väg sina skott på ett för hastat vis, något som kostade honom en fin fin placering.

Vad sedan gäller Fredrik Lindström så gjorde han väl i från sig i förra loppet med en fin fin femte plats, men som vi då fick se så var han totalt chans lös mot Svendsen — men vem är inte det? — när denne norr bagge gav järnet in mot mål.

Men på det stora hela så finns det all anledning att se ljust på fram tiden an den närmaste tiden, inte minst in för VM. För formen verkar gå åt rätt håll för de våra — både på dam och herr sidan.