Synd om vår alldeles egna duktiga höjdhoppstös Emma Green-Tregaro var det idag när hon rev ut sig redan på 1,93 i VM- finalen borta i Daegu, Korea. Emma som kämpat så länge och så ihärdigt förtjänade att nå bra mycket högre höjder än så.
Tycker uppriktigt sagt synd om tösen. Men hon är alltjämt ung och kommer garanterat tillbaka med besked vad det lider — varför inte redan i London nästa år? Ja, varför inte? Är fullständigt övertygad om att hon kommer vinna ett stort mästerskap en vacker dag. Fullständigt!
Alla som vet något om sport vet nämligen att höjdhopp är den mest ovissa av alla grenar inom familjen fri-idrott. Ingen annan gren är så himla känslig för små detaljer som den. Om man tex kommer någon centimeter snett i löpningen så river man, och om vinden plötsligt drar förbi under upphoppet så river man.
Marginalerna är så äckligt små mellan succé och fiasko att det faktiskt är en form av självplågeri att ens pyssla med höjdhopp. Även en storfavorit kan totalmisslyckas om ödets obarmhärtiga nyck ställer till det.
Alla svenskar vet vad Emma och även Ebba satsat på att ge oss lite glädje framför TV:n. Idag var helt enkelt inte Emmas dag, men en dag så kommer hennes dag att infinna sig, och då glöms alla sorger bort, och då kommer allt slitet ha varit värt mödan. Sanna mina ord.
Åkes Sportblogg 